Lokalt samverkansprogram
|
|
- Anders Lund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lokalt samverkansprogram för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt i Vaxholms Stad. Ett samarbete mellan Vaxholms Stad, Vaxholms vårdcentralen, Vaxholms primärvårdsrehabiliteringen och minnesmottagningen på Danderydsgeriatriken. Uppdaterad september 2015
2 Framtagandet av dokumentet organisation och metod FoU Nordost har arbetat med framtagandet av samverkansdokumentet i samråd med projektgruppen. Alla berörda verksamheter i Vaxholms Stad var representerade i projektgruppen: Charlotte Damberg Marie Nilsson Fredriksson Susanne Lindqvist Rune Modig Marie Pettersson Michaela Prochazka Marie Rydén Nils-Olov Sandberg Kvalitetschef, kvalitet och verksamhetsstöd, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Socialförvaltningen, Vaxholms Stad verksamhetschef Vaxholms Primärvårdsrehab Silviasyster, Enheten för kvalitet och verksamhetsstöd, Vaxholms Stad Projektledare/Senior Rådgivare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Medicinsk stab arbetsterapeut Vaxholms Primärvårdsrehab Projektledare, FoU Nordost Överläkare, medicinskansvarig, Minnesmottagningen, Danderydsgeriatriken Verksamhetschef, Vaxholms Vårdcentral AB Det lokala samverkansdokumentet är en del i arbetet med att utveckla en vård och omsorg på lika villkor för den enskilde med syfte att tydliggöra vars och ens ansvar i vård- och omsorgsprocessen så att den enskilde tas om hand på bästa sätt. Samverkansdokumentet baseras på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (1). Sammanfattning av processen: 1. Initiering 2. Projektgrupp 3. Dialog 4. Dokument 6. Återkoppling, utvärdering, revision 5. Förankring och implementering 2
3 Bakgrund Hälso- och sjukvård och socialtjänst styrs av lagar och föreskrifter och beslut i landsting och kommuner. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vårdoch omsorg för personer med demenssjukdom och för stöd till deras närstående (1). Riktlinjernas tyngdpunkt ligger på kommunens vård och omsorg samt landstingets primärvård. Syftet med de nationella riktlinjerna är att de ska vara ett stöd för styrning och ledning på alla nivåer inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Kommunförbundet i Stockholms län och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns landsting, har tagit fram en överenskommelse om samverkan vid vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt (2). Syftet med den överenskommelsen är att den ska utgöra en grund och ett stöd för det gemensamma arbetet mellan kommun och landsting på lokal nivå. Samverkan mellan huvudmännen är en förutsättning för att säkerställa en god kvalitet i vård och omsorg. Vaxholms stad och Stockholms läns landsting undertecknade överenskommelsen den 28 augusti
4 Målgrupp och mål med lokala programmet Ett lokalt samverkansprogram ska utarbetas i samverkan mellan kommunens och landstingets lokala utförare oavsett driftsform och ska tydliggöra en ansvars- och rollfördelning mellan berörda aktörer samt beskriva former för samverkan kring den enskilde. Det lokala programmet ska utgå från de nationella riktlinjerna, den regionala överenskommelsen och överenskommelsen mellan Vaxholms Stad och Stockholms läns landsting. Mål med det lokala samverkansprogrammet är att säkerställa att personer, med kognitiv svikt eller diagnostiserad demenssjukdom, och deras närstående erhåller en obruten vårdoch omsorgskedja under hela sjukdomstiden. Det innebär att den enskilde får en personcentrerad vård och omsorg vid rätt tid, på rätt sätt, på rätt nivå och utifrån egna önskemål och behov. Vad vill vi uppnå? Den enskilde ska känna sig respekterad, bekräftad och delaktig. Den enskilde och dess närstående ska känna sig trygg med rätt vård och omsorg vid rätt tillfälle. Personer med begynnande demens ska få adekvat demensutredning och behandling Stöd och omsorgsinsatser ska ges så att den enskilde kan leva sitt liv så självständigt och aktivt som möjligt. Stödet ska underlätta att vara delaktig närstående till personer med demenssjukdom. Den enskilde och närstående ska uppleva en god samverkan mellan olika aktörer. 4
5 Definitioner av grundbegrepp Nedan ges en kort beskrivning av begrepp som används genomgående i dokumentet: Samordnad individuell plan (SIP) Med SIP menas individuell plan enligt socialtjänstlagen 2 kap. 7 och hälso- och sjukvårdslagen 3 f. Den enskilde Den enskilde kallar vi den person med demenssjukdom eller kognitiv svikt som huvudmännen behöver samverka kring i en SIP. Närstående Närstående kan vara familj, vänner, släktingar eller andra viktiga personer i individens liv. Personal Alla professioner, som behöver samverka för att individens olika behov ska tillgodoses genom en SIP, kallas i det här dokumentet för personal. Ombud Med ombud enligt förvaltningslagen (1986:223) avses den som har fullmakt att helt eller delvis föra talan för uppdragsgivarens räkning. En anhörig eller god man kan få fullmakt att föra den enskildes talan. Det kan vara lämpligt att en fullmakt innehåller uppgift om fullmaktens omfattning, d.v.s. vad ombudet har rätt att göra. För en person som fått en demensdiagnos kan det vara angeläget att på ett tidigt stadium ta upp frågan om ett eventuellt behov av fullmakt (3). God man I ärenden inom socialtjänsten som berör vuxna personer är det den enskilde som företräder sig själv, om det inte finns någon annan person som har fått i uppdrag att företräda den enskilde. Ett godmanskap kan omfatta en eller flera delar; att bevaka någons rätt, att förvalta egendom eller att sörja för person. En person som har god man behåller sin rättshandlingsförmåga. En god man ska inhämta huvudmannens samtycke innan en rättshandling vidtas för den enskildes räkning, och han får alltså inte samtycka till insatser mot den närståendes vilja (3). Förvaltare Det är tingsrätten som fattar beslut om förvaltare för den enskilde samt vad som ska ingå i förvaltarens uppdrag. Till skillnad från vad som gäller för en god man har en förvaltare inom ramen för sitt uppdrag ensam rådighet över den enskildes egendom och företräder ensam denne i alla angelägenheter som uppdraget omfattar (3). 5
6 Samordning av insatser från landstinget samt kommunerna När en person har behov av insatser från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska båda dessa instanser tillsammans upprätta en samordnad individuell plan för personen. Planen ska upprättas om kommun eller landsting bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Vid årsskiftet 2009/2010 trädde en lagändring i kraft med syfte att stärka förutsättningarna för att få en samordnad vård och omsorg från de båda huvudmännen (figur 1). För mer detaljerad information hänvisas till Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) lag 2009:979 och till Socialtjänstlagen (2001:453) lag 2009:981 (4, 5). Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 anger vissa generella delar som gäller för alla verksamheter och andra riktlinjer som är specifika för de olika verksamheterna (1). Figur 1. En person med demenssjukdom kommer i kontakt med flera verksamheter inom hälso- och sjukvården och kommunen. Vårdcentral Minnesmottagning Person med demenssjukdom/ närstående Socialtjänsten Primärvårdsrehab 6
7 Ansvarsfördelning Hälso- och sjukvården utreder, ställer diagnos och gör uppföljningar av sjukdomsförloppen samt ansvarar för läkemedelsbehandling. Kommunen ansvarar för hemtjänstinsatser, dagverksamhet, avlösare och olika boendeformer. Både landstinget och kommunen har ett ansvar för stödinsatser till personernas närstående. Vård och omsorg bedrivs av kommunen och landstinget inom de olika verksamheterna men kan även bedrivas av olika privata företag som har avtal med kommun och landsting. Om kognitiv svikt och demens Med kognition menas de tankefunktioner som sker i hjärnan när vi tar emot, bearbetar och förmedlar information samt förmågan att tänka och lära. Med kognitiv svikt menas att den kognitiva förmågan har sänkts från tidigare nivå, exempelvis minne, orienteringsförmåga, språk, praktisk förmåga och räkneförmåga (6). Demenssjukdomar hör till gruppen folksjukdomar och är vanliga i de högre åldrarna, men förekommer även hos yngre personer. I demensbegreppet ingår att störningen skall vara förvärvad i vuxen ålder och den innebär en långdragen och omfattande nedgång i intellektuell, känslomässig och praktisk kapacitet jämfört med hur personen varit tidigare. Demensdiagnosen är en sammanvägningsdiagnos, d v s det finns inte några enstaka konklusiva undersökningar för att fastställa demens. Det innebär att en rad fakta om den sjuke måste samlas in och vägas samman (7). Definition av demens enligt DSM-IV2 (förkortad version); Minnesstörning (obligatorisk) Åtminstone en av följande störningar: - Afasi (Språksvårigheter) - Apraxi (nedsatt motorisk förmåga trots motoriska funktioner) - Agnosi (känner inte igen föremål trots sensoriska funktioner) - Exekutiva störningar (nedsatt förmåga att parkera etc.) Nedsatt arbets- eller social förmåga som innebär en nedgång från en tidigare högre funktionsnivå. Uppträder inte enbart i samband med konfusion Tillståndet ska ha varat i mer än 6 månader Enligt prioriteringsutredningen tillhör demenssjukdomarna prioriteringsgrupp 1b, d.v.s. gruppen närmast efter akut livshotande sjukdom. Alla med kognitiv svikt, som misstänks bero på demens, ska utredas så tidigt som möjligt (7). 7
8 Samtycke För att information ska kunna lämnas mellan olika aktörer ska ett samtycke inhämtas från den enskilde. Om den enskilde inte själv kan lämna ett samtycke ska istället ett samtycke inhämtas från dennes ombud/god man/förvaltare. Ett samtycke ska alltid dokumenteras och finnas vid t.ex. överrapportering och återkoppling av information mellan aktörer. Den 1 oktober 2014 genomfördes ändringar i patientdatalagen som omfattar personer med nedsatt beslutsförmåga. Syftet är att förbättra vården, omhändertagandet och livskvaliteten för dessa personer (8). Ändringen innebär följande: När en patient är i behov av vård ska vårdgivaren kunna ta del av annan vårddokumentation i system för sammanhållen journalföring, även om patientens oförmåga att lämna samtycke inte endast är tillfällig. Patientens inställning måste dock ha klarlagts så långt som möjligt och det får inte finnas anledning att anta att han eller hon skulle ha motsatt sig uppgiftsbehandlingen. Det blir också tillåtet att behandla personuppgifterna i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister om patientens inställning till behandlingen har klarlagts i möjligaste mån. Det får heller inte finnas anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig denna. 8
9 Figur 2. Övergripande samverkansprocess mellan parterna i Vaxholms Stad. Utvidgad demensutredning på specialistnivå. Minnesmottagning Personer över och under 65 år Danderydsgeriatriken eller önskemål Den enskilde och närstående Vårdcentral Distriktsläkare Distriktssköterska Genomförande av en basal demensutredning. Diagnos Primärvårdsrehabilitering Distriktssköterska Kommunens Demensteam Silviasyster Biståndsenheten Anhörigkonsulent Funktions och aktivitetsbedömning. Ansvarar för kontakt med demensteamet, tillgänglig för frågor från patienten och närstående. 9
10 Medicinsk- och social utredning Från upptäckt till utredning/diagnos, behandling/omvårdnad och regelbundna uppföljningar är olika verksamheter involverade genom olika insatser till den enskilde och dennes närstående (figur 2). Samverkan mellan de olika huvudmän och verksamheterna är nödvändig för att skapa en samsyn på den enskilde och kunna ge en personcentrerad vård och omsorg. Vårdcentral - Basal demensutredning på primärvårdsnivå En person med kognitiv svikt där den bakomliggande orsaken till symtomen inte är känd ska erbjudas en basal demensutredning. Initiativ till utredningen kan komma från läkare, sjuksköterska/distriktssköterska, primärvårdsrehab, biståndshandläggare, hemtjänsten, närstående eller patienten själv. Den basala utredningen genomförs i första hand gemensamt av primärvårdsläkare och distriktssköterska. Utredningen syftar till att klargöra om personen har en demenssjukdom eller annan sjukdom som kan orsaka liknande symtom. Utredningen skall bestå av anamnes från patienten och närstående, somatiskt-, psykiskt- och kognitivt status, provtagning, EKG och DT-skalle för funktionsbedömning samt funktionsbedömning av arbetsterapeut enligt Viss (9). Därefter tar man ställning till eventuell remiss till minnesmottagning. Primärvårdsläkaren kan även hjälpa till med olika intyg, till exempel för färdtjänst. Distriktssköterskan kan hjälpa till med den medicinska vården och kan även erbjuda hemsjukvård om den enskilde inte kan komma till vårdcentralen. Distriktssköterskan kan även förskriva vissa hjälpmedel. Det är inte alltid tillräckligt med en basal utredning för att fastställa om en person har en demenssjukdom och då kan en utvidgad demensutredning bli aktuell. Primärvårdsrehabilitering Efter remiss från husläkare utför arbetsterapeuten funktions- och aktivitetsbedömning i hemmet. Resultatet av bedömningen rapporteras till husläkaren i form av remissvar och utgör en del av den basala demensutredningen. Arbetsterapeuten ansvarar för bedömning, förskrivning samt uppföljning av hjälpmedel, ger råd om anpassning av boendemiljön för att underlätta aktiviteter i det dagliga livet samt bedömer behov av eller utfärdar intyg gällande bostadsanpassning. Arbetsterapeuten handleder och undervisar också närstående och hemtjänstpersonal. Vid behov kontaktas även dietist och sjukgymnast. 10
11 Minnesmottagningen, Danderydsgeriatriken På minnesmottagningen arbetar geriatriker med demensinriktning, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, psykolog och kurator. Minnesmottagningen gör utvidgad demensutredning, så kallad steg 2-utredning, efter remiss från läkare på vårdcentralen. Utredningen kan bland annat innehålla strukturell hjärnavbildning med magnetkamera, neuropsykologbedömning, lumbalpunktion för analys av biomarkörer, utvidgade laboratorieprover samt funktionell hjärnavbildning med SPECT (Single-photon emission computed tomography). Arbetsterapeut gör bedömning/test av kognition, funktion och hur ev. svårigheter påverkar aktivitetsförmågan i vardagen. Vid behov görs vissa tester för bedömning avförmåga att köra bil. Minnesmottagningen fungerar även som konsulter för vårdcentraler och läkarorganisationer i särskilda boenden (SÄBO) som är i behov av stöd vid diagnosställande och eventuell behandling. Efter avslutad steg 2-utredning skickas remissvar till ansvarig läkare på vårdcentralen. Minnesmottagningen följer upp personen under ca ett år vid start av symtomatisk behandling och längre i särskilda fall. När tillståndet har stabiliserats skickas remiss till ansvarig läkare på vårdcentralen för fortsatt uppföljning. De personer som inte erbjuds symtomatisk behandling remitteras tillbaka till vårdcentralen efter avslutad utredning. Vid behov av stöd och hjälp skickas diagnosintyg även till kommunen efter samtycke från den enskilde. Anhörigas medverkan i utredning är ett viktigt komplement. Minnesmottagningen erbjuder anhöriginformation både individuellt och i grupp, samt har möjlighet till individuellt anhörigstöd under tiden personen är knuten till minnesmottagningen. I samband med utredningen av personer under 65 år har minnesmottagningen möjlighet till kontakt med försäkringskassa och arbetsgivare. 11
12 Vaxholms Stad Kommunen har skyldighet att ge stöd till enskilda personer utifrån socialtjänstlagen. Biståndsenheten ingår i demensteamet och har ett nära arbete med Silviasystern som är behjälplig i bedömningen av den enskilde personens situation och behov och därefter tas ett biståndsbeslut om vilka insatser som beviljats. För att få kontakt och stöd hos kommunens Silviasyster eller anhörigkonsulent behövs inget biståndsbeslut. Demensteamet har ett multiprofessionellt teambaserat samarbete med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Stödet är flexibelt, situationsbaserat, individualiserat samt utformat i dialog med närstående. Silviasystern Silviasystern erbjuder råd, stöd och hjälp till den enskilde, närstående och personal. Silviasyster skall finnas tillgänglig för hembesök och vårdplaneringar och jobba utifrån ett multiprofessionellt, teambaserat perspektiv så att den enskildes behov av vård och omsorg tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Samverkan sker mellan olika huvudmän i olika delar av vårdkedjan kring den enskilde. Detta är av största vikt när en person med demenssjukdom uppvisar någon form av beteendemässiga eller psykiska symtom (BPSD). Detta orsakar stort lidande för den enskilde och är särskilt svårt att hantera för närstående och vårdpersonal. Se Silviasysterns processbeskrivning vid BPSD vid ett personärende (figur 3). Silviasystern deltar i utvecklandet av demensvården och erbjuder utbildning för personal och anhöriga som kombineras med praktisk träning, handledning och feedback. Biståndsenheten Biståndshandläggarna på biståndsenheten bedömer och fattar beslut om en person kan få insatser enligt Socialtjänstlagen. Hemtjänstinsatser beställs och utförs av både kommunala och privata hemtjänstverksamheter. De hemtjänstinsatser som biståndshandläggarna bedömer kan vara insatser i hemmet som praktisk hjälp som städning och matlagning eller mer personliga insatser som hjälp med hygien och toalett. Biståndshandläggarna beslutar även om växelvårdsboende, avlösning för anhöriga, daglig verksamhet med särskild inriktning för personer med minnes problematik samt hantera ansökningar om flytt till ett särskilt boende. 12
13 Figur 3. Processbeskrivning av arbetssätt vid BPSD Silviasysterns handledning, stöd, utbildning och feedback. Ärende från team/ arbetsgrupp DT besöker team/arbets grupp Utredningsfas Analys/ sammanställning av insamlad fakta Miniutbildning och åtgärdsplan vid träff med team/arbetsgrupp Genomförande fas team/arbetsgrup p Uppföljning/ utvärdering DT besöker team/ arbetsgrupp Åtgärder fungerar bra Bemötandeplan fastställs DT avslutar Tillsammans analys Vad är problemet? NPI* skattning Genomgång av analys Miniutbildning Formulerar tillsammans en åtgärdsplan Hälso- och sjukvård Soc./fys. aktiviteter Miljö Bemötandeplan NPI-NH skattning Åtgärder ej tillräckliga Nya åtgärder Behov av grupphandledning? Ny uppföljning bokas Vb kontakt med BPSD-team *Neuro Psychiatric Inventory Scale 13
14 Anhörigkonsulent Kommunen har en anhörigkonsulent som kan erbjuda råd, stöd och hjälp till närstående. Anhörigstödet kan erbjuda information, stödsamtal, föredrag, temaföreläsningar samt anhörigutbildning i Demensresan som leds av Silviasystern. Utbildningen är utformad så att varje grupp träffas vid tre tillfällen där man går igenom följande avsnitt: Olika demenssjukdomar och dess konsekvenser Förväntad utveckling Behandlingsmöjligheter Tekniska hjälpmedel Bemötande Stödinsatser från samhället Efter avslutad kurs erbjuds närstående att delta i anhöriggrupp eller demensnätverket. För ökad kunskap Öka förståelsen för beteendeproblem Stödja och stärka de närstående i deras roll som vårdare Skapa ett kontaktnät mellan närstående Sprida information om kommunens resurser och vart den närstående vänder sig. Samordnad individuell plan (SIP) Sedan den 1 januari 2010 finns i socialtjänstlagen 2 kap. 7 och i hälso- och sjukvårdslagen 3 f en bestämmelse om att kommun och landsting ska upprätta en samordnad individuell plan (4, 5). Kommuner och landsting ska samverka för att fullgöra uppgifter inom hälso- och sjukvård och socialtjänstområdet. Den gemensamma planeringen ska göras när den enskilde behöver insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. För en fungerande samverkan behövs en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna. Den plan som bör användas vid samverkan kring den enskilde är den samordnade individuella planen. För personal i kommuner och landsting i Stockholms län finns nu Vägledning för vuxna och äldre i Stockholms län, se bilaga 1. Både kommunen och landstinget kan initiera ett samverkansmöte om den enskilde samtycker till det. Planeringen ska i möjligaste mån även involvera närstående, men det är den enskilde eller dennes företrädare som avgör om anhöriga ska delta i samverkansmötet. Den samordnade individuella planen ska bland annat tydliggöra den enskildes behov, vilka insatser respektive huvudman ansvarar för, vilka åtgärder som vidtas av annan än kommunen och landstinget och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. 14
15 Varje verksamhet utvecklar egna rutiner för att säkerställa en personcentrerad vård och omsorg samt hur de ska stödja anhöriga och andra närstående. Se vidare under rubriken anhörigstöd. 15
16 Referenser 1. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Stockholm: Socialstyrelsen Samverkan vid vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt. Överenskommelse om vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående. Kommunförbundet Stockholms Län. Dnr: KSL/12/ ns pdf 3. Socialstyrelsen. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation. Meddelandeblad. April pdf 4. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) lag 2009: Socialtjänstlagen (2001:453) lag 2009: Sjöbeck M., Christer Nilsson. ABC om demenssjukdomar. Läkartidningen 2009;20(106): Christina Rittemar-Melin, Lars-Olof Wahlund, Margareta Hölne. Regionalt vårdprogram Demens Stockholms Läns Landsting Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården. Betänkande 2013/14:SoU VISS ( På nedanstående finns bland annat information om demenssjukdomar, webbutbildning samt litteraturtips Basun, Hans, Skog, Margareta, Wahlund, Lars-Olof & Wijk, Helle (red.) Boken om demenssjukdomar. Stockholm : Liber,
17 Ring, Kerstin. Specifik omvårdnad vid svår demenssjukdom : en strukturerad arbetsmetod. Malmö : Gleerups, Bodström, Thomas. Det man minns. Stockholm : Norstedts, LaPlante, Alice. Det man inte vet. Stockholm : Albert Bonniers Förlag,
18 Bilagor 1. Samordnad individuell plan, -och-sjukvard/samordnad-individuell-plan-sip.html 2. Överenskommelse mellan lanstinget och kommunerna i Stockholms län om vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående. 18
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merLokalt samverkansprogram
Lokalt samverkansprogram för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt i Lidingö stad. Ett samarbete mellan Lidingö stad, primärvården, primärvårdsrehabiliteringen
Läs merLokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga
SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat
Läs merAnnas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?
Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland Vad har Annas Led inneburit för Halland? Bakgrund Ökning demenssjukdomar Demensprocessen Sakkunnig diagnostik av stor betydelse för drabbade och anhöriga
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merLOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN
LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid
Läs merRutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam
Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merLokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt
Läs merÖstermalms stadsdelsförvaltning Dnr:
Östermalms stadsdelsförvaltning Dnr: 20151231.2.5. 2 3 Inledning Kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting upprättade år 2012 en överenskommelse för att underlätta samverkan för personer
Läs merVälkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018
Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nätverket NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nätverket Bidra till att vidareutveckla : -samverkan -arbetet
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merRiktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende
Läs merLOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM
LOKALT SAMVERKANSPROGRAM KRING PERSONER MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV SVIKT I BROMMA I KORTFORM SAMARBETE MELLAN PRIMÄRVÅRDEN, PRIMÄRVÅRDSREHAB, BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING, LÄKARE I SÄRSKILT BOENDE
Läs mer2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Läs merRiktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom
1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merLokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun
Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs meri Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting
1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.
Läs merDemensvård Vellinge kommun
Demensvård Vellinge kommun -stöd, resurser och kompetens Nationella demensriktlinjer Basal demensutredning kontra utvidgad demensutredning Personcentrerad vård och omsorg Uppföljning minst en gång per
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merUppdragsbeskrivning för Demensteamet
Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Uppsala 2014-11-21 Nationell
Läs merNationella riktlinjer för f och omsorg
Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merRiktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merChecklista demens biståndshandläggning
VÄGLEDNING Checklista demens biståndshandläggning Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel i biståndshandläggarens arbete. Den följer Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg
Läs merSamverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2012-12-20 Samverkansrutiner för primärvård, geriatrik och kommun kring personer med demenssjukdom och deras anhöriga 2012-12-20 SID 1 (4) Till grund för samverkansrutinerna ligger
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merBlekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård
Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merGAP-analys Demensriktlinjer VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg
GAP-analys Demensriktlinjer 170111 VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg Kommun i Boråsregionen Bollebygd 1 20 Borås 1 20 Herrljunga 1 20 Mark 0 0 Svenljunga 0 0 Tranemo 1 20 Ulricehamn
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera
Läs merEkonomiska och organisatoriska konsekvenser
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer
Läs merLokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun
Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Anna-Lena Möllstam, projektledare Nacka kommun/stockholms läns landsting 2012-11-19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1
Läs merOmråde Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd
Läs merNationell utvärdering
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell
Läs merNationell utvärdering
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Region Skåne 2014-11-04 Nationell utvärdering
Läs merSamverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15
Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan
Läs merVälkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208
Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208 NÄTVERKSTRÄFF DAGVERKSAMHET DEMENS Välkommen! Förmiddag Nationell demensstrategi och riktlinjer Nuläge i Värmland Värmlands vård- och omsorgsprogram
Läs merDemenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merNationell utvärdering
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17
Läs merAnhörig-/närståendepolicy för Stockholms stads äldreomsorg, remissvar
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGSAVDELNIN GEN Handläggare: Anneli Rydström Telefon: 08-508 22 068 TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 55-2010-1.5.1 SID 1 (5) 2010-02- 22 Till Hägersten-Liljeholmens
Läs merVälkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017
Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017 Välkommen! Hur kan SveDem bidra till en fortsatt förbättrad vård och omsorg för personer med demenssjukdom i Värmland? SveDem som arbetsverktyg Nuläge Förbättringsområden
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merVård och omsorg vid demenssjukdom i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-10-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): samtliga förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-04-08
Läs merVårdprocess Demens i Blekinge
Vårdprocess Demens i Blekinge Landstingsdirektörens stab Utvecklingsenheten Blekinge kompetenscentrum Oktober 2017 Ärendenummer: 2017/00077 Dokumentnummer: 2017/00077-4 Mats Wennstig FoU-strateg Innehåll
Läs merErfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen
Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merDiskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011
Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt
Läs merSamtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring
Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering
Läs merAnalys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning
Analys av läget i Västra Götaland Gällande rekommendationer i NR och gemensamt arbete kring vägledning Linda Macke, Göteborgsregionens kommunalförbund Malin Camper, Västra Götalandsregionen 180207 Bakgrund
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet 2014-09-19 Nationell utvärdering - syfte
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merÄldreomsorgens demensteam. Skellefteå kommun
Äldreomsorgens demensteam Skellefteå kommun Bakgrund Nationella riktlinjer Västerbottens läns vårdprogram Projektidé och syfte Finansieras med stimulansmedel 2011-2012 Syftet med ett demensteam inom äldreomsorgen
Läs merRubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne
Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning vårdbehov, del 1 Region Skåne 2019-02-05 Utfärdad Fastställd Version. Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior
Läs merRiktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående
Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga
Läs merSamordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18
Läs merEtt samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken Lokalt vårdprogram Demens Värmdö
Lokalt vårdprogram Demens Värmdö Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken 1 Innehåll Arbetsgrupp... 2 Bakgrund... 3 Mål... 3 Övergripande inriktning... 3 Processkarta... 4 I Värmdö
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merGod vård och omsorg vid demenssjukdom
God vård och omsorg vid demenssjukdom i Värmland Eskilstuna 19 sep 2014 Bakgrund: Implementering Nationella riktlinjer Demens Värmland År 2009-2014 Dialogseminarium Information till allmänläkare och slutenvården
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merRehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merVilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?
Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen
Läs merAnslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Läs merBilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar
Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är
Läs merRiktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR
Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida
Läs merLokala riktlinjer vid Demenssjukdom Sundsvalls kommun
Lokala riktlinjer vid Demenssjukdom Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sundsvalls Demenscentrum... 3 3 Länssamverkan... 4 4 Personalkompetens... 4 5 BPSD... 4 5.1 BPSD-administratör/Demensombud...
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merOM GOD MAN OCH FÖRVALTARE JAN BLECKERT, CHEFLÄKARE DIVISION PRIMÄRVÅRD, SKÅNEVÅRD SUND
OM GOD MAN OCH FÖRVALTARE JAN BLECKERT, CHEFLÄKARE DIVISION PRIMÄRVÅRD, SKÅNEVÅRD SUND God man God man enligt 11 kap 4 föräldrabalken kan förordnas för en person som på grund av sjukdom eller liknande
Läs merHässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merAnsökan om medel för utveckling av multiprofessionellt arbetssätt med inriktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Äldre och funktionsnedsättning Ansökan Sida 1 (5) 2016-01-21 av multiprofessionellt arbetssätt med inriktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt Beställarenheten
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Hemtjänst
VÄGLEDNING Checklista demens Hemtjänst Känns mycket tryggare och bättre. Vi lär oss nya saker om personen. Alla blir mer delaktiga. Kvalitetslyftande för alla. Bättre struktur. Det är några erfarenheter
Läs merSå arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna
Så arbetar Socialstyrelsen med uppföljning och revidering av demensriktlinjerna För ett anhörig- och demensvänligt samhälle, 11 mars 2015 Margareta Hedner, Nationella riktlinjer, Socialstyrelsen Vera Gustafsson,
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med
Styrdokument, riktlinjer 2017-03-24 Dnr SÄN/2017:266 Riktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med 2018-01-01. Nivå: Social- och äldrenämnden Antagen:
Läs merSamverkansrutin för landsting och kommun
Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merUtfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering
Riktlinje Utgåva nr 3 sida 1 (6) Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald
Läs merPraktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP
Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2017 INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA OCH MÅLBILD... 3 BEHOV AV SAMORDNING... 4 SAMTYCKE... 4 PLANERING INFÖR SAMORDNINGSMÖTET... 4 KAN EN LEGAL
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård
Dok-nr 23893 Författare Camilla Salomonsson, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsutveckling vård och hälsa Version 1 Godkänd av Giltigt fr o m Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör, Gemensam stab NSC 2018-04-17
Läs merKlargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4.
Lokal rutin för personal inom Stockholms stads äldreomsorg och Landstingets hälso- och sjukvård för samverkan och upprättande av samordnad individuell plan (SIP) Version 2016-08-26 1 Version 2016-08-26
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merUtlåtande 2013:13 RV (Dnr /2012)
Utlåtande 2013:13 RV (Dnr 327-984/2012) Överenskommelse om vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom
Britt Ahl Karin Lundberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-0X Inledning
Läs mer