Tips och råd Informationsflöde via IT Frågor att fundera över och diskutera på organisationsnivå
|
|
- Georg Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Informationsflöde via IT Med informationsteknikens hjälp kan vi få information snabbt och omfångsrikt. Ibland så kvickt och omfattande att vi inte hinner ta den till oss. Ändå anpassar vi ofta omedvetet våra förväntningar på vad vi ska hinna med efter teknikens möjligheter. När förväntningarna inte uppnås kan det leda till stress. Ett sätt att undvika stresspåslag är att medvetandegöra den belastning på individen som kan uppstå och hitta metoder för att själv hantera den. Samtidigt bör riktlinjer och förhållningssätt utarbetas i företaget för hur vi ska förhålla oss till tekniken och göra informationsflödet hanterbart. Diskutera med stöd av frågorna nedan hur er organisation hanterar sitt informationsflöde och vilka strategier som ni vill tillämpa för att göra informationen mer hanterbart. Vad är ett användarvänligt IT-verktyg för oss? Behövs andra tekniska lösningar i förhållande till verksamhetens och användarnas behov? Behöver vi ta fram riktlinjer för hur information förmedlas via våra IT-verktyg? Behöver vi tydliggöra förväntningar att hålla sig informerad/uppdaterad hos oss? Hur kan vi bli bättre på att hitta adekvat information via våra IT-verktyg Hur kan vi säkerställa att information via IT-verktygen inte förorsakar felhandlingar? Om du upplever att informationsflödet ger dig problem bör du diskutera detta med din chef. Berätta om din upplevelse och hur du vill att det ska vara. Tillsammans tydliggör ni vilka behov och förväntningar som finns på arbetet och försöker hitta lösningar för informationsflödet och hanteringen av denna. Fundera över hur du kan förbättra din IT-användning. Det kan handla om att: hämta information, behöver du ta del av allt? fråga andra om tips på sökfunktioner och sökvägar som gör det lättare att hitta den information du vill ha, ha en rimlig ambitionsnivå beträffande omfattning och kvalité på den information du söker, att på ett tidigt stadium avgränsa ditt sökande och tydliggör gärna för andra varför du gör det, tillfälligt undvika mottagande av information om det medför ökad risk för felhandlingar i arbetet, t ex vid framförande av fordon. Diskutera detta med din chef eller ditt skyddsombud, använda lugna perioder till att rensa i digitala inkorgar samt bland mappar och dokument, avbeställa e-postprenumeration på nyhetsbrev eller ta bort RSS-flöden som du inte längre behöver ta del av. 1
2 Kommunikationsflöde via IT Människor anpassar sina förväntningar och krav till den allt snabbare informationstekniken, inte minst när det gäller att vara tillgänglig och att svara snabbt på exempelvis inkommande samtal och e-post. Kanske är det inte mängden inkommande information som är problemet utan yttre och inre krav på att svara snabbt som utgör påfrestningen. Vår nyfikenhet gör att vi ofta snabbt vill ta del av innehåll och ge respons. Om vår förmåga att behandla information överskrids blir det en belastning som kan ge upphov till stress. Diskutera med stöd av frågorna nedan hur er organisation hanterar sitt kommunikationsflöde och vilka strategier som ni vill tillämpa för att göra kommunikationen mer hanterbart. Behöver vi skapa riktlinjer för kommunikationen på vår arbetsplats, exempelvis hur snabbt ett e-postmeddelande ska besvaras, vid vilka tider man ska vara tillgäng-lig på telefon, när det är av vikt att ge snabb återkoppling och när man kan vänta? Kanske är egna och andras förväntningar på snabb respons för höga? Behövs bättre tekniska lösningar för att underlätta och förbättra er kommunikation? Har användarna de färdigheter som behövs för att hantera kommunikationsverktygen på ett tillfredsställande sätt? Behövs gemensamma förhållningsregler för användning av sociala medier, t ex Facebook, Twitter eller liknande? Behöver vi förbättra vårt sätt att kommunicera med varandra på arbetsplatsen via ITverktygen? Hur kan vi säkerställa att kommunikationen via IT-verktygen inte förorsakar felhandlingar? T.ex. vid bilkörning. Om du upplever att kommunikationsflödet ger dig problem bör du diskutera detta med din chef. Berätta om din upplevelse och hur du vill att det ska vara. Tillsammans tydliggör ni vilka behov och förväntningar som finns på arbetet och försöker hitta lösningar för kommunikationsflödet och hanteringen av denna. Fundera över hur du kan minska din kognitiva belastning. Det kan handla om att: stänga av pling -funktionen/meddelande pop-up funktionen för inkommande meddelanden, tydliggöra för mottagaren vad som är av vikt i ditt meddelande, samt om och när du förväntar dig respons, inte använda funktionen brådskande om det inte är nödvändigt, ta emot tips och råd från arbetskamrater om hur de hanterar kommunikationen via IT, tillfälligt undvika kommunikation om det medför ökad risk i arbetet, t ex när du kör bil. Diskutera detta med din chef eller ditt skyddsombud, 2
3 IT och användbarhet IT-verktyg används för att underlätta, förbättra och effektivisera arbetet. Det är därför viktigt att användarna vet hur dessa ska hanteras, samt att de anpassas till befintlig verksamhet och arbetsuppgifter. Med användarvänliga IT-verktyg kan onödig belastning och uppkomst av stress undvikas. Det är betydelsefullt att användarna är med när nya system ska upphandlas och införas eller när gamla system ändras. Om användarna involveras i ett tidigt skede, kan man enklare styra utvecklingen av IT-verktyg mot en lösning som är anpassad efter användarnas behov och förutsättningar. Verktygen kommer därmed att fungera bättre och effektivare. Hitta en samverkansprocess som passar er organisation. Har arbetsplatsen en skyddskommitté eller liknande samverkansgrupp kan frågan diskuteras där. På mindre arbetsplatser där skyddskommitté saknas kan chef, skyddsombud, användare och inköpare diskutera frågan. Vid behov kan även arbetsrutiner behöva anpassas till befintliga eller kommande ITverktyg. Diskutera med stöd av frågorna nedan hur användarvänliga era IT-verktyg är och vad ni kan göra för att förbättra användbarheten efter verksamhetens och användarnas behov och förutsättningar. Samverkar vi i skyddskommitté eller motsvarande samverkansgrupp inför nya ITinvesteringar. Förs dialog kring vilka erfarenheter som finns och vilka krav man vill ställa? Involveras berörda användare vid inköp av nya IT-verktyg? När nya IT-verktyg köps in tar vi då hänsyn till arbetsmiljöperspektivet, inklusive stress och hälsa? Uppfyller vi arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Arbete vid bildskärm? Behöver vi ta hjälp av företagshälsovården eller motsvarande kompetens vid ITinvesteringar? Behöver vi ta fram särskilda inköps- och upphandlingsrutiner som säkerställer ITverktygens användbarhet? Kan vi hitta goda referenser vid inköp av nya IT-verktyg? Stödjer våra IT-verktyg ett naturligt sätt att tänka samt användarnas behov och förutsättningar? Har vi användare med särskilda behov som behöver en individuell anpassning? Behöver vi kompetensutveckling inom IT-frågor? Behövs planering för utbildning redan i inköpsstadiet? Behöver vi förändra våra arbetsrutiner för bättre anpassning till våra IT-verktyg? Hur ska vi hantera IT-verktyg med programvara som sällan används? 3
4 Om du upplever att du har svårt att hantera dina IT-verktyg och att det ger dig problem bör du diskutera detta med din chef. Berätta om din upplevelse och hur du vill att det ska vara. Tillsammans tydliggör ni vilka behov och förväntningar som finns på arbetet och försöker hitta tillfredställande lösningar. Fundera över hur du kan bli bättre på att hantera dina IT-verktyg. Det kan handla om att: avsätt tid till att lära dig och träna på dina IT-verktyg. Gör din egen kom-ihågmanual, gärna med stöd från en befintlig manual, fråga dina arbetskamrater och IT-tekniker om hur de använder sig av IT-verktygen och vilka funktioner de tycker är bra, du behöver kompetensutveckling eller förändrat arbetssätt, prata med chef, skyddsombud och IT-tekniker om just dina behov av anpassning 4
5 Avbrott i arbetet Verksamheten är beroende av att datorer och nätverk fungerar utan tekniska avbrott. Teknikstrul som orsakar avbrott i arbetet är också en välbekant stressfaktor för användaren. Man kan också bli avbruten därför att tekniken pockar på uppmärksamhet genom e-post, direktmeddelandesystem, mobiltelefon ect avbrott som kan leda till ökad frustration och stress. Detsamma gäller för en splittrad arbetssituation när man har fler saker på gång samtidigt, exempelvis att svara på samtal, läsa e-post, söka information, svara på frågor och hoppa mellan arbetsuppgifter. Detta påverkar vår effektivitet, koncentrationsförmåga, kreativitet och ökar vår mentala belastning. Diskutera med stöd av frågorna nedan hur er organisation hanterar avbrott i arbetet och vilka strategier som ni vill tillämpa för att göra arbetssituationen mer hanterbart. Vad är det hos oss som gör att vi blir avbrutna i arbetet? Hur kan vi skapa en arbetsplats med färre avbrott i arbetet? Kan vi säkerställa att det finns tillräckligt med tekniskt stöd att tillgå i organisationen? Går det att hitta lösningar så att arbetsuppgifter kan fullgöras även om IT-verktygen krånglar eller går sönder? Behövs andra tekniska lösningar? Behövs utbildning av personalen? Om du upplever att du ofta blir avbruten i arbete på grund av informationstekniken och att det ger dig problem bör du diskutera detta med din chef. Berätta om din upplevelse och hur du vill att det ska vara. Tillsammans tydliggör ni vilka behov och förväntningar som finns på arbetet och försöker hitta tillfredställande lösningar. Fundera över hur du kan minska avbrotten i arbetet. Det kan handla om att: planera och strukturera upp ditt arbete så att risken för en splittrad arbetssituation och avbrott i arbetet minskar, upprätta en att göra prioritetslista där du kan notera status för olika uppgifter som blivit avbrutna på grund av stoppet, exempelvis, om verksamhetens krav tillåter, stänga av pling - funktionen/meddelande pop-up funktionen för inkommande meddelanden, så att du inte lockas till att direkt ta del av nya meddelanden, om du vill minska risken för ovälkomna avbrott kan du, om möjligt, stänga de ITverktyg som inte behövs för själva arbetsuppgiften. omedelbart anmäla tekniska problem till ansvarig IT tekniker eller kontaktperson för felanmälan. Det finns ofta uppgifter som inte är IT-beroende och som behöver utföras, använd väntetiden till dessa uppgifter. 5
6 Lära nytt inom IT Användare behöver få tillräcklig utbildning för att lära sig att hantera IT i arbetet. Alla har olika sätt att ta till sig och lära sig sina IT-verktyg. För vissa går det snabbt att lära nytt medan andra upplever att det är svårt att hålla jämna steg med utvecklingen. Ett vanligt problem är ifall det finns för många funktioner i programvarorna i förhållande till individens behov i arbetet, vilket kan leda till att dennes uppmärksamhet splittras och inlärning försvåras. För att underlätta inlärningen bör IT-verktygen vara utformade med hänsyn till förmågan att uppfatta, förstå och bearbeta information. Ta gärna del av Arbetsmiljöverkets ADI 542 "Se och förstå! om att utforma information på bildskärmar och displayer". Diskutera med stöd av frågorna nedan hur er organisation hanterar att lära nytt inom IT och vilka strategier som ni vill tillämpa för att göra det mer hanterbart. Hur kan vi anpassa våra IT-verktyg efter användarnas kunskaps- och erfarenhetsnivå? Hur kan vi ge användare möjlighet att lära sig IT-verktyg i sin egen takt och med hänsyn till olika förutsättningar? Behöver vi undersöka användarnas IT-kompetens för att ta reda på vilka som behöver mer utbildning/stöd och inom vilka områden? Hur kan vi se till att användarna får tillräcklig utbildning, information och stöd för att kunna hantera sina IT-verktyg? Behöver vi upprätta särskilda rutiner för kontinuerlig fortbildning inom IT? Behövs bättre tekniska lösningar som underlättar inlärning? Behöver vi skapa rutiner för att introducera och utbilda nya användare i de programvaror och IT-verktyg som används på arbetsplatsen? Behöver vår IT-support utvecklas? På individnivå Om du upplever att du behöver förbättra dina IT-kunskaper bör du diskutera detta med din chef. Berätta om dina behov och hur du vill att det ska vara. Det kan handla om att du behöver mer utbildning, vägledning eller anpassning av de IT-verktyg som finns på din arbetsplats. Fundera över hur du kan förbättra din IT- kompetens. Det kan handla om att: få tips från kolleger och IT-tekniker om förslag på utbildningsmöjligheter, undersöka möjligheter till självstudier eller interaktiva programvaror som kan stödja inlärningen i din egen takt, avsätt tid för inlärning - att lägga in tillfällen för att återkommande självstudier eller övning i din kalender, 6
7 inte vänta för länge med att begära kompetensutveckling, ju längre tiden går desto svårare upplevs det att begära stöd och hjälp, att göra din egen kom ihåg- lathund/manual - ta stöd av befintlig manual. 7
8 Rutinarbete med IT Vissa arbeten med IT-verktyg är ensidiga, starkt styrda och ställer höga krav på uppmärksamhet och mental närvaro. Den anställde kan också under den övervägande delen av arbetsdagen vara mer eller mindre bunden till sina IT-verktyg. Enformiga och upprepade arbetsuppgifter som är beroende av att IT används medför ofta hög kognitiv belastning, framförallt på närminnet. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om Arbete vid bildskärm får arbete vid bildskärm som är starkt styrt eller bundet i fysiskt eller psykiskt avseende eller är ensidigt upprepat normalt inte förekomma. För mer information se även Arbetsmiljöverkets ADI 524 "Arbeta rätt vid bildskärm" samt ADI 607 "Bra arbetsmiljö på callcenter råd och riktlinjer". Diskutera med stöd av frågorna nedan hur er organisation hanterar rutinarbete med IT och vilka strategier som ni vill tillämpa för att minska kognitiv belastning. Hur kan vi skapa mångsidighet och variation i arbetet? Behöver vi skapa arbetsrotation för att minska bundenheten till våra IT-verktyg? Kan ordningsföljden mellan olika arbetsmoment varieras eller ändras? Kan arbetstakten varieras? Hur kan vi skapa goda ergonomiska förhållanden? Behöver IT-verktygen utvecklas eller förnyas så att rörligheten hos användaren kan öka? Behövs friskvårdsinsatser? Om du upplever att rutinarbetet påverkar dig negativt bör du diskutera detta med din chef. Berätta om din upplevelse och hur du vill att det ska vara. Tillsammans tydliggör ni vilka behov och förväntningar som finns på arbetet och försöker hitta tillfredställande lösningar. Fundera över hur du kan förbättra ditt rutinarbete ur hälsosynpunkt. Det kan handla om att: ha en bra synergonomi, belysning och att arbeta ergonomiskt rätt vid bildskärm för att undvika belastning på kroppen, sträcka och röra på kroppen mellan arbetsuppgifter, om möjligt, variera mellan att sitta och att stå, utnyttja lunchen till att äta bra mat och ta en lunchpromenad. 8
9 Gränslöst arbete Genom IT-användning i arbetslivet har möjligheten till arbete på annan tid och plats ökat. Samtidigt har ansvaret för arbetsuppgifternas genomförande i allt större grad lagts på den enskilde arbetstagaren. Många gånger handlar det också om arbetsuppgifter som kan vara svåra att gränssätta när de är illräckligt väl utförda och kan avslutas. Det finns därför en risk för överarbetning. Möjligheten att ständigt vara i kontakt med arbetsplatsens IT ger oss ett ökat handlingsutrymme som många gånger är uppskattat. Samtidigt innebär möjligheten att varva arbete med privata aktiviteter att gränsen mellan arbete och fritid suddas ut. Forskare betonar att denna gränslöshet ökar risken för uppkomsten av stress. Diskutera med stöd av frågorna nedan hur er organisation hanterar det gränslösa arbetet och vilka strategier som ni vill tillämpa för att undvika uppkomsten av stress på grund av detta. Behövs tillgänglighetsriktlinjer och rutiner för arbete utanför arbetsplatsen? Hur kan vi förena ett bra handlingsutrymme och friheten att arbeta utanför arbetsplatsen med god arbetsmiljö och hälsa? Behövs bättre tekniska lösningar för det gränslösa arbetssättet? Hur säkerställer vi att användarna har lagom arbetsbelastning? Behöver vi tydliggöra krav och förväntningar på leveranser? Har vi ett bra socialt stöd på arbetsplatsen och kan alla ta del av det? Behövs utbildning? Om du upplever att det gränslösa arbetet påverkar dig negativt bör du diskutera detta med din chef. Berätta om din upplevelse och hur du vill att det ska vara. Tillsammans tydliggör ni vilka behov och förväntningar som finns på arbetet och försöker hitta tillfredställande lösningar. Fundera över hur du kan förbättra ditt arbetssätt. Det kan handla om att: begränsa den tid som du arbetar på distans eftersom den sociala kontakten med arbetskamrater kan vara nyttigt för kreativiteten och ditt välmående, planera din arbetsdag genom att skriva upp vad du ska hinna med: Arbetsuppgifter, pauser, privata ärenden. Uppskatta tidsåtgång för respektive aktivitet. Jämför sedan med den faktiska tidsåtgången, sätta gränser genom att du bestämmer hur din arbetsdag ska se ut och håller dig till den, tydliggöra för dig själv och andra när du är tillgänglig, planera in kontakter med din chef och arbetsplatsen, planera in regelbundna avstämningsmöten, per telefon eller fysiska besök, ta lunch och fikapauser även vid arbete utanför arbetsplatsen, 9
10 Personlig integritet IT möjliggör registrering och kontroll av elektroniska spår. Det kan handla om e-post som har skickats, hemsidor som har besökts, hur mobiltelefoner har använts, passerkortsregistrering, GPS-användning, övervakningskameror eller hur vi rent allmänt har använt våra datorer. Sådan registrering och kontroll ska inte ske utan användarnas vetskap och i vissa fall samtycke. Diskutera med stöd av frågorna nedan hur er organisation hanterar registrering och kontroll via IT och hur ni kan arbeta för att upprätthålla och stärka användarnas personliga integritet. Uppfyller vi personuppgiftslagen som reglerar rätten till personlig integritet i arbetslivet? För mer information: Behöver vi en intern policy eller regler för hur IT-verktygen får användas på arbetsplatsen? Vid kontroll av användarna via IT, har vi då ett i förväg uttryckligt bestämt ändamål som är sakligt grundat? Samverkar vi om vad som ska gälla i frågor som rör integritetsskydd? Exempelvis när och hur kontroll- och övervakningsåtgärder får genomföras, hur länge materialet får sparas och vilka som får ha tillgång till det. Informerar vi användare om vilka data som samlas in via IT och syftet med detta? Ifall kontroll utförs för andra syften än det ursprungliga, ser vi då till att informera användarna och få samtycke? Har vi en god hantering av logguppgifter (t ex passeringskontroller, telefonväxlar, butikkassor, diverse datahantering eller GPS) och dess behandlingshistorik? Informerar vi användare ifall behandlingshistorik kontrolleras? När vi lägger upp information om användare på vår webbplats har vi då tagit den personliga integriteten i beaktande? Uppfyller vi lagen om allmän kameraövervakning och informerar vi användare ifall kameraövervakning sker? Om du upplever att din personliga integritet kränks bör du diskutera detta med din chef och ditt skyddsombud. Berätta om din upplevelse och hur du vill att det ska vara. Tillsammans tydliggör ni vilka behov och förväntningar som finns på arbetet och försöker hitta tillfredställande lösningar. Fundera över hur du kan stärka din integritet. Det kan handla om att: undersöka om din arbetsplats har någon policy eller regler för kontroller via IT. 10
11 du som användare frågar din chef eller ditt skyddsombud ifall det utförs kontroller i arbete via IT och i vilket syfte det har. Bra att veta för dig som anställd - Arbetsgivaren har normalt sett inte rätt att läsa eller på annat sätt ta del av privata e- poster eller privata filer. Undantag kan gälla vid en allvarlig misstanke om illojalt eller brottsligt beteende eller en allvarlig misstanke om att den anställde använder ITutrustningen för till exempel pornografiska eller rasistiska syften. - På en arbetsplats dit allmänheten inte har tillträde får arbetsgivaren sätta upp såväl kamera som utrustning för ljudupptagning utan tillstånd. Som användare ska du informeras om sådan övervakning. - En arbetsplats kan normalt publicera namn, befattning, e-post adress och liknande arbetsrelaterade personuppgifter på arbetsplatsens webbplats utan ditt samtycke. Vill man däremot lägga ut hemadress, foton eller dylikt bör arbetsgivaren fråga först. Invänder du mot att personuppgifter om dig publiceras på internet, ska inte arbetsgivaren publicera uppgifterna. - En behandlingshistorik på logguppgifter av olika slag (tex. passeringskontroller, telefonväxlar, butikkassor, diverse datahantering, GPS) bör inte enligt personuppgiftslagen utformas eller utnyttjas så att den medför risk för intrång i din integritet. Informationen är hämtad från Datainspektionens webbsida om Personuppgiftslagen (PuL) Tips och råd Stress och hälsa (Obs fristående information/ faktaruta. Inte knuten till frågeformulär) Var vaksam på tecken på stress bland användarna, t ex trötthet, koncentrationssvårigheter, minnesproblem, nedstämdhet eller humörväxlingar. Se materialet "Arbetsrelaterad stress handledning för det systematiska arbetsmiljöarbetet" från Prevent. Ge ökat stöd och avlastning vid hög arbetsbelastning. Se till att det finns tid och möjlighet till återhämtning i arbetet genom varierad arbetsbelastning. Ge även tid för återhämtning efter krävande arbetsinsatser och projekt. Återhämtning kräver god sömn och regelbundna möjligheter till motion och att kunna ta igen sig under vaken tid. Skapa forum för samtal och erfarenhetsutbyte. Arrangera och tillgodose ett bra administrativt och tekniskt stöd i organisationen. Ha återkommande medarbetarsamtal. Ta gärna stöd av den här kartläggningen vad gäller stress och IT. Säkerställ goda arbetsmiljökunskaper bland chefer och anställda så att en bra arbetsmiljö kan skapas. 11
Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.
Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merArbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merPREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Läs merDigital arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet. Bengt.Sandblad@it.uu.se
Inst. för informationsteknologi Uppsala universitet.@it.uu.se Innehåll IT i arbetet finns det problem? - vad är det? Kognitiva arbetsmiljöproblem Vad förorsakar problemen? Effekterna? Vad säger lagen?
Läs merCHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd
Läs merIT och arbetsmiljö. Bengt Sandblad. Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet. Vård- och omsorgsarbete
IT och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt
Läs merVår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.
Läs merEnkät om organisatorisk och social arbetsmiljö
Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö Samlat resultat för Arbetsmiljöuppföljning 0900 Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och återkoppling. Skriv gärna ut och spara det. 7
Läs merIT, stress och arbetsmiljö
IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt
Läs merKom igång med utbildningen säkervardag.nu!
GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot
Läs merCHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd och
Läs merSven Lindblom 1
2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt
Läs merKränkande särbehandling
SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Läs merFöreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Läs merFöretagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Läs merBefintligt regelverk och framåtblickande om digital arbetsmiljö
Befintligt regelverk och framåtblickande om digital arbetsmiljö Tomas Rosenblad, Arbetsmiljöverket WUD 2014 2014-11-18 1 Arbetsmiljöverkets tre verktyg Kommunikation Regler Inspektion God arbetsmiljö WUD
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merFöreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Läs merArbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete
Arbetsmiljöproblem vid IT-stött arbete Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se IT i svenskt arbetslivet 70% använder IT dagligen. 35%
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.3
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.3 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2004-08-30 88 2004-08-31 2004/273-008 RIKTLINJER FÖR IT-ANVÄNDNING Riktlinjer för IT-användningen i Bromölla
Läs merSyfte...1 Omfattning...1 Beskrivning...1
Innehållsförteckning 1 Syfte...1 2 Omfattning...1 3 Beskrivning...1 3.1 Utgångspunkter och generella regler...1 3.2 Tillämpning av riktlinjerna inom Mälarenergi...1 3.3 Styrande lagar och regler...3 Bilaga
Läs merLOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga
Läs merSAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet
SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet Med den här lathunden vill din fackliga organisation informera om
Läs merKom igång med utbildningen bättrevardag.nu!
Kom igång med utbildningen bättrevardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller själv utbildar om arbetsmiljö för vuxna eller ungdomar
Läs merKränkande särbehandling
Riktlinjer och rutiner Kränkande särbehandling Gäller från: 2016-06-08 Innehåll Kränkande särbehandling... 3 Vad är kränkande särbehandling?... 3 Exempel på kränkande särbehandling:... 3 Signaler på att
Läs merFramtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet
Twitter: Följ och pinga gärna in @afaforsakring Framtidens arbetsmiljö: Leda och arbeta i det digitala arbetslivet Jan Gulliksen Gulan Professor i Människa-datorinteraktion, Dekan för Skolan för Datavetenskap
Läs merDialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper
Dialogunderlag om arbetsbelastning för arbetsgrupper Detta material är tänkt att användas för gruppdiskussioner inom arbetslag, på APT eller inom samverkansgrupper. Varje frågeområde har en kort inledning
Läs merRiktlinje vid kränkande särbehandling
1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2017-03-08 Riktlinje vid kränkande särbehandling Inledning Älvsbyns kommun är en arbetsgivare där ingen medarbetare ska utsättas för kränkande särbehandling i någon form. Detta
Läs merEn lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?
En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade
Läs merSKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Läs merStress det nya arbetsmiljö hotet
Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva
Läs merSystematiskt Arbetsmiljöarbete &
Systematiskt Arbetsmiljöarbete & Organisatorisk och Social Arbetsmiljö Patrik Jakobsson Arbetsmiljörådgivare Sveriges Byggindustrier AB Varför SAM? För att främja god hälsa och förebygga många orsaker
Läs merSKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ
2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social
Läs merBra arbetsmiljö vid datorn. arbetsgivarens ansvar
Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar 1 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer 2 Se bra på skärmen fritt från flimmer tydliga tecken bra kontrast 3 Styr utan värk 4 Syna belysningen 5 Anpassa arbetsplatsen
Läs merSamlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät
Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och feedback, skriv gärna ut och spara det. 24 st har svarat på enkäten. Ledning och prioriteringar
Läs merFastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer
ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Läs merSAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Läs merArbetsmiljöenkät. Psykosocial arbetsmiljö
Arbetsmiljöenkät Psykosocial arbetsmiljö 13 aug 2015 KC Gävle Försäkringskassan Inledning Denna enkät består av 31 frågor som besvarats anonymt via enkät på internet. Enkäten är framarbetad av Prevent;
Läs merENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ
ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,
Läs merFöreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
Läs merPrestationsnivå Gävle kommun. QWC, Page 1 of 97
Prestationsnivå QWC, Page 1 of 97 Förbättringsområden Höga värden önskvärda utom på utmattning där låga värden anger låg utmattning samt arbetstakt där 25-30 är optimalt. QWC, Page 2 of 97 Medarbetarkraft
Läs merPersonalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,
Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som
Läs merARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET
ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se
Läs merVägledande rutin för chefer om kontroll av hur arbetstagare använder kommunens IT-utrustning och ITresurser
Rutin 2013-11-27 Vägledande rutin för chefer om kontroll av hur arbetstagare använder kommunens IT-utrustning och ITresurser KS-217 2004 000 Dokumentet antogs den 4 september 2006 av stadsjurist Martine
Läs merRiktlinjer för hög arbetsbelastning socialkontor barn- och ungdom. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden godkänner riktlinjen.
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-03-21 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2017/00009-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Gunilla Westberg Epost: gunilla.westberg@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Riktlinjer
Läs merMicke Svedemar Kontaktombudsman
Micke Svedemar Kontaktombudsman E-mail: ms@sulf.se http://www.sulf.se Äntligen måndag. Eller! Hjärnan är ett underbart organ. Det börjar arbeta så fort du vaknar på morgonen och slutar inte fungera förrän
Läs merResultat av enkätundersökning
Bilaga 1 Resultat av enkätundersökning : 2118 Bakgrundsfrågor Könsfördelning Kyrkoherde Komminister Diakon Kön: Man 61,6% 43,2% 9,2% Kvinna 38,4% 56,1% 90,4% Inget av ovanstående 0,0% 0,7% 0,4% Åldersfördelning
Läs merGuide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Läs merRutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
Läs merkränkande särbehandling
En lathund om hur man hanterar kränkande särbehandling vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar
Läs merArbete vid bildskärm. Arbetsmiljöverket 2013 1
Arbete vid bildskärm Arbetsmiljöverket 2013 1 Bra arbetsmiljö vid datorn arbetsgivarens ansvar Arbetsmiljöverket 2013 2 Reglerna gäller alla arbetsmiljöer Arbetsmiljöverket 2013 3 Se bra på skärmen Fritt
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs merMEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE
Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden
Läs merInformation. till Handledaren ett stöd i handledarrollen
Information till Handledaren ett stöd i handledarrollen Inledning Totalt finns det tre olika former av praktik; Prao, som är för eleverna på högstadiet, APU (Arbetsplatsförlagd Utbildning) som ingår i
Läs merDenna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.
Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett
Läs merDynamisk fokustal NLL QWC, Page 1 of 71
Dynamisk fokustal QWC, Page 1 of 71 Förbättringsområden Höga värden önskvärda utom på utmattning där låga värden anger låg utmattning, samt arbetstakt, där 35-40 är optimalt. QWC, Page 2 of 71 Förbättringsområden,
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga
Läs merRiktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling
RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana
Läs merKartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön
Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga
Läs merHR, digitalisering och arbetsmiljö
HR, digitalisering och arbetsmiljö Memento Mori Framtiden, digitalisering, AI... Innehåll Digitaliseringen och arbetsmiljön Vad är digital arbetsmiljö? Finns det problem? Digitalt arbete, stress och hälsa
Läs merÅrlig psykosocial skyddsrond
1 av 6 2017-12-06 16:55 Årlig psykosocial skyddsrond Enkät om psykosocial arbetsmiljö Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar inom Lunds universitet oavsett arbetsplats och därför
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Läs merEn säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd
En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd 1 Du har rätt till en säker arbetsdag Bemanningsanställd, inhyrd eller konsult. Titlarna kan skilja sig åt men uppdraget är detsamma att utföra sitt
Läs merSkyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö
Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren
Läs merArbetsmiljöarbete. Lättläst version
Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...
Läs merSkyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön
Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)
Läs merAtt använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen
Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Chattar, bloggar,
Läs merKontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?
Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det? FRÅGA Hur många av er här går på hälsokontroll varje år? Hur många går till tandläkaren varje år? Hur många av er kontrollerar er mentala hälsa varje år?
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merUTVECKLING AV ARBETSPLATSEN
UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.
Läs merÄr gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.
Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet
Läs merSahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier
Sahlgrenska Universitets sjukhuset policyoch handlingsplan mot sexuella trakasserier Denna policy och handlingsplan för att förebygga och motverka sexuella trakasserier på arbetsplatsen är ett av flera
Läs merOrganisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Läs merOSA-föreskriften. en introduktion. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko
OSA-föreskriften en introduktion Organisato och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte 2 OSA-föreskriften definitionerna
Läs merEtt förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Läs merHandledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling
Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt
Läs merHandledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa
Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merAtt ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet
Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.
Läs merHandlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Litteraturvetenskapliga institutionen läsåret 2013/2014
Uppsala universitet Litteraturvetenskapliga institutionen Handlingsplan för arbetsmiljöarbete vid Litteraturvetenskapliga institutionen läsåret 2013/2014 Målsättningar för en bättre arbetsmiljö Allt arbete
Läs merVåld och hot inom vården
Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer
Läs merPolicy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling
Policy mot Sexuella trakasserier och Kränkande särbehandling Antagen av kommunfullmäktige 2008-02-13 5 INLEDNING Enligt Jämställdhetslagen och Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 1993:17 ska arbetsgivaren
Läs merHållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg
Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer
Läs merDynamiskt fokustal NLL QWC, Page 1 of 73
Dynamiskt fokustal QWC, Page 1 of 73 Förbättringsområden Höga värden önskvärda utom på utmattning där låga värden anger låg utmattning, samt arbetstakt, där 25-30 är optimalt. QWC, Page 2 of 73 Förbättringsområden,
Läs merSe till att du vet var och vilka riskerna är!
Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren
Läs merLiten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,
Läs merSamverkansavtal Lunds kommun
1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga
Läs merBilaga till policy Kränkande särbehandling
Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Läs merJennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket
Läs merVägen till väggen. - Diskussionsmaterial
Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa
Läs mer