Utbildningsområdets deltagande i EU- program

Transkript

1 Utbildningsområdets deltagande i EU- program Moa Ericson Europaprogrammet Linnéuniversitetet

2 SAMMANFATTNING Syftet med denna undersökning har varit att kartlägga i vilken utsträckning som utbildningsområdet inom Kalmar län deltar i EU-program. Eftersom statistik visar att Kalmar län inte i stor utsträckning deltar i tillgängliga program var syftet även att undersöka vilka faktorer som är avgörande för länets deltagande samt vilka åtgärder som bör vidtas för att förändra deltagandet. Undersökningen har genomförts med hjälp av en webbenkät som skickades till lärare, rektorer, skolchefer, studierektorer/biträdande rektorer, studie- och yrkesvägledare samt utvecklingsledare i länets alla kommuner. Urvalsgruppen utgjordes av 628 personer inom utbildningsområdet som fanns tillgängliga i Regionförbundets kontaktlistor. Av dessa var det 245 personer som svarade på hela enkäten, vilket motsvarar 39 procent. Flertalet respondenter har svarat på några frågor men inte fullföljt hela enkäten, dessa svar kommer ändå räknas med i resultatet. Detta innebär att procentsiffror mellan olika frågor inte blir jämförbara eftersom respondentantalet kan variera. Istället kommer de procentsiffror som redovisas baseras på respondentantalet för respektive fråga. Denna kartläggning har genomfört för att få en grundläggande överblick av skolområdets deltagande i EU-program och vissa tendenser kan utläsas av enkätresultatet. Ett visst deltagande i befintliga EU-program finns, men majoriteten av de tillfrågade deltar inte i något program idag. Vidare kan skillnader i deltagande mellan länets kommuner urskiljas. Det finns ett antal företeelser som ligger till grund för Kalmar läns låga deltagande i EUprogram enligt enkätsvaren. Många av respondenterna anser att ansökningsförfarandet är komplicerat och allt för tidskrävande. En annan anledning är bristen på information och okunskapen om var information finns att hämta. Många av de svarande (40 procent) hade inte kännedom om möjligheten att delta och bland respondenterna visste mer än hälften (59 procent) inte var de skulle vända sig för att få information om tillgängliga program. Att deltagandet i EU-program är långt beror också på att annat internationaliseringsarbete görs inom länet. Av de tillfrågade är det 40 procent som uppger att de deltagit i något annat internationaliseringsarbete, som inte är EU-baserat, de senaste tre åren. Av enkätresultatet kan det även utläsas att internationellt arbete bedrivs exempelvis genom kontakt med vänorter eller genom deltagande i andra aktörers utbyten och internationaliseringsprojekt. För att förändra det låga deltagandet inom länet måste vissa åtgärder vidtas. Främst måste informationsspridningen om möjligheten att delta öka, så att fler får kännedom om tillgängliga program. De aktörer som arbetar med programmen bör också synliggöras i större utsträckning för att deltagandet inom länet ska öka. Därtill är det viktigt att kompetensutveckling och kompetensförflyttning sker. Det är viktigt att vetskapen om hur en ansökan bäst formuleras finns inom målgrupperna. Sammanställningen av enkätsvaren visar även att ett deltagande dels skapar positiva erfarenheter för alla medverkande men också att det utvecklar verksamheten och undervisningen och bidrar till en ökad förståelse för omvärlden. Undersökningen visar även att det finns ett stort intresse inom utbildningsområdet att genom EU-program bedriva internationellt arbete och internationaliseringsprojekt. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING BAKGRUND Internationella programkontoret Program inom IPK Kalmar läns deltagande Syfte Frågeställning Avgränsningar METOD Metodval - enkätundersökning Webbenkät Kritik mot vald metod Urval Tillvägagångssätt och datainsamling Enkätfrågornas utformning Påminnelseutskick och bortfall ENKÄTUNDERSÖKNINGENS RESULTAT Bakgrund Svarsfrekens Respondentinformation Kännedom om möjligheten att delta Kännedom på olika nivåer Aktuellt deltagande inom länet Förändring över tid Deltagandets betydelse Skäl att delta Deltagandets effekter Information Kännedom om informationskanaler Tillgång på information Önskad tillgång på information Informationsmöten inom länet Annat internationaliseringsarbete inom Kalmar län Vänortssamarbete Andra möjligheter till internationellt arbete Ansökningsprocessen Anledningar till icke-deltagande Programbeskrivning ANALYS I vilken utsträckning deltar utbildningsområdets i EU-program? Vilka faktorer är avgörande för länets deltagande? Komplicerad och tidskrävande ansökningsprocess Informationsbrist

4 5.2.3 Att formulera en ansökan Annat internationellt arbete inom länet Vilka åtgärder kan vidtas för att förändra deltagandet? Ökad informationsspridning Kompetensförflyttning Hjälp vid ansökningsförfarandet Hur påverkas skolan av ett ökat deltagande? Hur påverkas regionen av skolområdets ökade deltagandet i EU-program? KÄLLFÖRTECKNING Litteratur Internet

5 1. INLEDNING Internationalisering och internationellt samarbete i den svenska skolan har länge varit en viktig och central del av undervisningen och i läroplaner framhålls internationaliseringsarbetet som grundläggande för förståelsen av olika kulturer och omvärlden. Att internationellt arbete är centralt i alla årskurser är tydligt beskrivet i respektive läroplan. I styrdokumentet för förskolan beskrivs internationaliseringsarbetet som en nödvändighet för att förbereda barnen för ett liv i ett allt mer globaliserat samhälle. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. 1 I läroplanen för de obligatoriska skolformerna nämns också internationaliseringsarbetet som en del strävan efter förståelsen för olika kulturer inom landet. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. 2 I gymnasieskolan och vuxenutbildningen är det internationella perspektivet grundläggande och i läroplanen uppmuntras internationella kontakter och utbyten med andra nationer. Skolan ska bidra till att människor får en identitet som kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder ska främjas. 3 Det finns olika möjligheter för skolor att bedriva internationaliseringsprojekt och knyta internationella kontakter. I läroplanerna beskrivs skolans förväntade internationaliseringsarbete övergripande och något som inte betonas särskilt är den europeiska dimensionen, som på senare tid har fått en ökad betydelse. I takt med att EU-politiken fått mer inflytande över den nationella politiken har möjligheten till internationaliseringsarbete genom EU ökat, exempelvis genom att delta i utbildningsprogram. Inom unionen finns det många olika typer av utbildningsprogram för att öka det internationella arbetet inom skolområdet. Centralt och utmärkande för EU-programmen är inslagen av projektsamverkan och nätverksbyggandet som de flesta program syftar till. Möjliga aktiviteter inom ramen för EU-program är studentpraktik, kompetensutveckling för lärare, studiebesök för ansvariga eller att delta i projekt med syfte att utveckla läromedel. Intresset för deltagande i EU-programmen varierar mellan medlemsländerna, och även respektive land. I Sverige registreras deltagande i program och ansökningar om EUfinansiering länsvis och stora skillnader finns länen emellan. Inom vissa län är deltagandet utbrett och många internationaliseringsprojekt sker genom EU-program, medan endast ett 1 Läroplan för förskola Lpfö 98, s. 5 2 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94, s. 6 3 Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94, s

6 fåtal ansökningar görs inom vissa län. Denna studies syfte är att kartlägga hur deltagandet ser ut inom Kalmar län och vilka faktorer som är avgörande för deltagandet. 2. BAKGRUND I denna del av rapporten beskrivs bakgrunden till undersökningen och den statistik som visar länets låga deltagande. Även studiens syfte och tillhörande frågeställningar presenteras, slutligen förklaras undersökningens avgränsningar. 2.1 Internationella programkontoret Internationella programkontoret (IPK) är en statlig myndighet som stödjer bland annat skolor, företag och organisationer inom utbildningsområdet att delta i internationella samarbeten och utbyten. Myndighetens viktigaste uppgifter är att verka som en sambandsorganisation mellan Sverige och EU samt att administrera och samordna EU-program samt vissa internationellt baserade program. Internationella programkontoret är det svenska programkontor som är ansvarigt för de EU-program och andra internationella program inom utbildningsområdet som regeringen har beslutat om. 4 Programkontoret skapar möjligheter för internationellt arbete och utbyten över landsgränser. Genom att skapa bryggor mellan människor, kulturer och miljöer främjas ett livslångt lärande och utbildningarnas kvalitet höjs. I Sverige är det IPK som administrerar de flesta av EUprogrammen, och när EU-program nämns i denna rapport är det de program som IPK administrerar som det syftas till Program inom Internationella programkontoret IPK administrerar en mängd olika program som riktas till olika delar inom utbildningsområdet; skolan, yrkesutbildningar, högskolan/ universiteten samt vuxnas lärande. De olika programmen riktas mot olika varierande målgrupper och sju syftesinriktningar med programmen kan urskiljas där ett flertal program finns tillgängliga inom varje inriktning. - Studier utomlands Programmen skapar möjligheter för elever och studenter att studera under en längre eller kortare tid utomlands. Inom vissa program sker ett utbyte där utländska elever och studenter läser vid en skola i Sverige. Exempel på program: Comenius elevmobilitet, Ettårsprogrammen, Linneaus-Palme, Erasmus mobilitet. - Praktik utomlands Dess program riktas mot elever och studerande vid gymnasieskolor, KY-utbildningar, högskolor och universitet och ger möjligheter att praktisera i ett annat land. Praktikperiodens längd varierar och ibland innebär programmet även mjöligheter till praktik på företag och organisationer inom Sverige. Exempel på program: Atlas praktik, Nordplus junior, Sidas resestipendium, IAESTE - Deltagande i kurser och konferenser Dessa program riktas mot personal inom förskola, skola och vuxenutbildning. Syftet är att delta i kurser och internationella konferenser bland annat för att etablera kontakter för framtida samarbeten. Inom vissa program ges även möjligeter till deltagande i kurser och konferensen till lärarutbildare inom de högre utbildningsformerna. Exempel på program:

7 Atlas konferens, Comenius fortbildning, Grundtvig besök och utbyten samt Grundtvig fortbildning. - Erfarenhetsutbyte och studiebesök Riktas mot lärare och annan personal inom skolområdet och möjliggör studiebesök, jobbskuggning och utbyten. Inom vissa program ges lärare möjligheten att undervisa vid något utländskt lärosäte. Exempel på program: Leonardo praktik och utbyten, Minor Field Studies, Comenius fortbildning, Nordplus högre utbildning. - Projektsamarbete Ett- till tvååriga samarbeten mellan utbildningsinstanser i Sverige och andra länder i världen där elev-, studerande- och lärarutbyten kan ske. Fokus ligger på samarbetsprocessen och det erfarenhetsutbyte som sker lärosätena emellan. Stöd för förberedande studiebesök ges inom vissa program. Exempel på program: Atlas partnerskap, Athena, Erasmus förberedande besök, Grundtvig volontärprojekt, Leonardo partnerskap, Nordplus vuxen, Comenius regio partnerskap. - Utvecklingsprojekt och nätverk Syftet med dessa program är att skapa samarbetsprojekt och nätverk där nyskapande inslag inom skolområdet sprids, exempelvis nya kurser, utbildningsprogram och system för tillgodoräkning av kunskaper. Vissa av programmen möjliggör lärar- och studentutbyten. Exempel på program: Erasmus mundus, Leonardo nätverk, EU-tredje land samarbete, Tempus, Transversala programmet. - Internationalisering stärks i Sverige Inom dessa program ges stöd för utvecklingen av internationaliseringen inom skolområdet. Aktiviteterna sker oftast vid den egna utbildningsorganisationen men möjligheter till studiebesök kan förekomma. Exempel på program: etwinning, Europass, Den globala skolan, Aspnet, Bologna promotorer Kalmar läns deltagande Det har tidigare konstaterats att deltagandet i EU-program varierar mellan medlemsländerna, och även deltagandet inom respektive land skiljer sig. IPK för statistik på Sveriges deltagande i de EU-program som myndigheten administrerar, statistiken redovisas länsvis där skillnader mellan länen märks. Statistiken för Kalmar län visar att deltagande i EU-program sker i mycket liten utsträckning vid jämförelse av övriga län. Mellan 2003 och 2007 hade Kalmar län endast 22 beviljade ansökningar per invånare, vilket kan jämföras med Gävleborg som hade högst deltagandet med 63 beviljade ansökningar per invånare. Enligt denna statistik deltar Kalmar och Blekinge län i lägst utsträckning i de program som IPK administrerar, under denna tidsperiod

8 Figur 1. Antal beviljade ansökningar/ invånare Sverigekartan Antal beviljade Län ansökningar/ invånare Gävleborg 63 Uppsala 49 Gotland 49 Västmanland 48 Norrbotten 45 Västerbotten 42 Östergötland 42 Örebro 40 Jämtland 38 Västernorrland 37 Västra Götaland 37 Kronoberg 34 Jönköping 34 Skåne 32 Värmland 32 Dalarna 32 Södermanland 29 Halland 25 Stockholm 23 Kalmar 22 Blekinge Syfte Syftet med denna undersökning är att kartlägga i vilken utsträckning som utbildningsområdet i Kalmar län deltar i EU-program samt att få ökad kännedom kring övrigt internationellt arbete inom länet. Syftet är också att skapa möjligheter så att denna undersökning ska kunna följas upp vid andra tillfällen, för att kontrollera om någon förändring har skett. Detta innebär konkret att utforma en enkätmall som kan användas vid undersökningar med samma syfte, vilket gör att enkätresultaten då blir jämförbara. 2.4 Frågeställning För att uppfylla studiens syfte krävs ett antal preciserade frågor: - I vilken utsträckning deltar utbildningsområdet i EU-program? - Vilka faktorer är avgörande för länets deltagande? - Vilka åtgärder kan vidtas för att förändra deltagandet? 2.5 Avgränsningar Då det inte är möjligt att undersöka hela skolområdets deltagande har vissa avgränsningar gjorts. Undersökningen berör grundskolans årskurs 1 till och med gymnasienivå. Förskoleoch högskolenivå samt vuxenutbildningars deltagandet utesluts av tidsbrist. 8

9 3. METOD Här presenteras det metodval som styrt studiens utförande. Inledningsvis förs en diskussion kring vald metod, vidare beskrivs undersökningens urvalsgrupp närmare, sedan presenteras enkätens utformning mer ingående. Slutligen diskuteras påminnelseutskick och bortfall. 3.1 Metodval - enkätundersökning För att ta reda på urvalsgruppens inställning till EU-program och få en bakgrund till Kalmar läns låga deltagande, föll valet av metod naturligt på en form av frågeundersökning, en webbaserad enkätundersökning. Enkätundersökningar är lämpliga när en heltäckande överblick vill nås, vilket är meningen med denna studie. I undersökningar där enkäter används svarar alla mottagare på samma frågor som sammanställs likvärdigt. 6 Detta gör att risken för eventuella tolkningsmisstag under sammanställningsfasen minskar. Enkätmetoden är att föredra då urvalsgruppen är stor och många respondenter ska tillfrågas Webbenkät Genom att skicka enkäten med e-post antas svarsfrekvensen bli högre än om en pappersenkät hade använts eftersom e-postenkäten lättare hanteras av mottagaren och svaren kan lämnas direkt i samband med att mailet läses. En webbenkät är att föredra framför exempelvis postenkäter och samtalsintervjuer, då den webbaserade enkäten är papperslös och kostnader för papper och porto försvinner. Samtalsintervjuer är oftast mer omfattande och tidskrävande än enkätundersökningar. Vid en webbenkät används ett program för att administrera enkäten, och oftast görs även sammanställningar och statistiska tabeller direkt i datorprogrammet, vilket sparar tid. Eftersom detta var en webbaserad enkät kunde ett stort antal respondenter inkluderas i urvalsgruppen och undersökningen därmed breddas Kritik mot vald metod En viss kritik kan framföras mot just enkätundersökningar som metod. Genom att använda enkäter som undersökningsverktyg begränsas respondenternas möjligheter att fritt svara på frågorna. Detta kan i viss mån uppvägas med frågor som har öppna svarsalternativ, men generellt är det svårt att nå en djup förståelse av de tillfrågades uppfattningar kring enkätämnet. 7 Vid enkätundersökningar är det också en nackdel att mottagarna inte direkt kan ställa frågor kring enkäten. I och med detta måste frågorna vara tydliga och lätta att förstå. För att underlätta för respondenterna att ta kontakt uppgavs kontaktuppgifter till mig och min handledare. Vidare nackdelar med enkätundersökningar, som måste tas i beaktande, är att personer med läs- och skrivsvårigheter eller personer som inte talar svenska kan ha problem med att fylla i enkäten. Detta är viktigt att ha med sig, men inget som ansågs vara ett problem under denna studie. 3.2 Urval Den totala populationen utgjordes av de personer inom utbildningsområdet som fanns tillgängliga i regionförbundets kontaktlistor vid studiens början. Populationen utgjordes av 628 antal individer fördelade på sju yrkeskategorier; lärare, rektorer, skolchefer, studie- eller biträdande rektorer, studie- och yrkesvägledare samt utvecklingsledare. Åsikter kring internationaliseringsprojekt och dess betydelse kan variera yrkesgrupperna emellan och är därför intressant att undersöka och ger en ökad bredd i undersökningen. Eftersom det strävades efter generaliserbarhet inkluderades alla i populationen även i urvalsgruppen och 6 Kylén 2004, s Ibid 2004, s. 61 9

10 därmed gjordes ett så kallat totalurval. 8 Fokus låg på länets deltagande och därför skickades enkäten till personer inom alla länets kommuner. Det skickades ut information via e-post till alla i urvalsgruppen, där undersökningens syfte presenterades, även information om den kommande enkäten delgavs och slutligen uttrycktes en önskad om mottagarens deltagande i undersökningen. Eftersom kontaktlistorna inte var uppdaterade innebar detta att många e-postadresser inte var giltiga och därmed uteslöts dessa mottagare från urvalsgruppen. Vidare var det även mottagare, som efter de fått information via e-post, som avböjde att medverka. Efter det första informationsutskicket uppgick det totala bortfallet till 57 personer. Nedan diskuteras bortfallet ytterligare. Enkäten skickades till alla lärare som fanns registrerade i kontaktlistorna, oavsett undervisningsämne. Detta eftersom undersökningen, och även möjligheten att delta i program, inte endast rör samhälls- eller språklärare utan alla ämnen inom skolan. I urvalsgruppen inkluderades lärare och ansvariga inom kommunala skolor såväl som friskolor eftersom alla skolor har samma möjligheter att delta i de program som IPK administrerar. 3.3 Tillvägagångssätt och datainsamling För att distribuera enkäten har programmet Quick Search använts. Frågorna har matats in i programmet och fått den layout som vanligtvis används till enkäter som Regionförbundet delat ut. Mottagarnas e-postadresser har lagt till för att sedan skicka ut enkäten via programmet. Även påminnelserna har skickats ut via programmet då Quick Search automatiskt skickar ut påminnelser endast till dem som vid tillfället ännu inte svarat. Undersökningen hade hög sekretess och därmed var personerna som svarade helt anonyma, enskilda svar kunde inte utläsas. Denna anonymitet blev respondenterna meddelade om i informationsmailet som skickades ut. Enkätsvaren sammanställdes i form av statistiska tabeller med datorns hjälp. Arbetet med insamlingen av data pågick under totalt tre veckor våren Onsdagen den 3 mars skickades enkäten ut till 628 personer inom skolområdet i hela länet. Påminnelser skickades ut till de i urvalsgruppen som vid utskicket inte svarat på enkäten. Totalt skickades två påminnelser ut, vidare diskussion kring påminnelseutskicken förs nedan. 3.4 Enkätfrågornas utformning Frågorna var av bred karaktär och utformade så att flera yrkesgrupper kunde svara på samma frågor, detta eftersom en jämförelse ska kunna göras mellan undersökningens alla yrkeskategorier. Frågorna var inte heller inriktade på något särskilt EU-program, utan var så pass breda att de kunde syfta till många olika program. Eftersom syftet med enkäten var att den även ska vara möjlig att använda vid liknande undersökningar gjordes frågorna inte med någon speciell vinkling. Frågorna var av olika typer, bland annat fanns öppna frågor där den tillfrågade själv väljer att svara och i sådana fall formulerar svaret med egna ord. Denna typ av frågor ger respondenten stor frihet. Det fanns tre frågor med öppet svarsalternativ, i slutet av enkäten. Eftersom urvalsgruppen var stor kunde inte frågor med öppna svarsalternativ utgöra majoriteten av frågorna eftersom det i sådana fall hade blivit svårt att tolka och sammanställa alla öppna svar. 9 8 Esaiasson et al 2007, s Kylén 2004, s

11 De allra flesta frågorna hade bundna svar i form av fasta svarsalternativ. Här fick respondenterna sätt eller flera kryss beroende på frågans utformning. I de allra flesta fall följdes en fråga med fasta alternativ av en möjlighet för den svarande att själv skriva ett svar, om inte något av de på förhand utformade alternativen passade in. Vissa av frågorna med bundna svar hade rangordningsalternativ. 10 Alla svarsalternativ, oavsett typ av fråga, presenterades i bokstavsordning. Detta för att påverka den svarande så lite som möjligt. Frågorna delades upp i tre kategorier. Först ställdes frågor kring respondentens bakgrund; kön och yrke. Lärare blev tillfrågade vilket ämne de undervisar i. Vidare rörde frågorna verksamhetens eller respondentens deltagande i EU-program och sökande av EU-medel. De som inte deltagit i något program fick i och med en flervalsfråga möjlighet att ange vilka skäl som varit störst anledning att inte delta. De som deltagit i något program i år eller de tre senaste åren svarade var de fått information om programmet, vad de tyckte om ansökningsprocessen och av vilka skäl de valde att delta. De sista frågorna behandlade upplevd och önskad tillgänglighet på information om programmen. Respondenterna hade slutligen möjlighet att skriva fritt kring frågor om annat deltagande i internationaliseringsprojekt, om ansökningsprocessen eller övriga åsikter kring EU-program. Frågan om kön kan delvis ses som onödig, då syftet inte är att kartlägga deltagandet utifrån ett genusperspektiv. Frågan inkluderades trots detta eftersom det vid en eventuell breddning och vidare arbete med undersökningen, kan vara av intresse. 3.5 Påminnelseutskick och bortfall För att motverka bortfall var två påminnelseutskick inplanerade. Den 8 mars skickades en påminnelse ut till dem som vid detta tillfälle ännu inte svarat på enkäten. Ytterligare en påminnelse skickades ut måndagen den 16 mars. Onsdagen den 17 mars var planerad som sista svarsdag på enkäten. Eftersom endast ca 25 procent av urvalsgruppen vid detta tillfälle hade svarat på enkäten, bestämdes att svarstiden skulle förlängas till fredagen den 19 mars, detta för att öka antalet inkomna svar. Bortfall kan registreras på två olika sätt, dels innan enkäten skickats ut och dels det bortfall som uppkom i samband med att respondenterna skulle svara på enkäten. Innan enkäten hade skickats ut registrerades ett bortfall på 57 individer i samband med det informationsmail som skickades till urvalsgruppen. Orsakerna till bortfallet var bland annat ogiltiga mailadresser och individernas egna val att inte delta. När det initiala bortfallet räknats bort bestod urvalsgruppen av 628 individer, som alla fick enkäten skickad till sig. Endast 245 individer (39 procent) svarade på hela enkäten. 295 individer (47 procent) har påbörjat enkäten men inte fullföljt den. Denna grupp räknas inte som ett bortfall eftersom individernas svar ändå har tagits med i undersökningen. De av mottagarna som varken påbörjat eller färdigställt enkäten uppgår till 88 individer (14 procent), vilket utgör det totala bortfallet. Om de individer som inte svarat på hela enkäten ändå räknas som bortfall blir det totala bortfallet 61 procent. Baserat på de siffrorna kan det konstateras att det är svårt att få respondenter att svara på enkätundersökningar. 11 Förlag till vidare studier kan vara att undersöka bortfallsgruppen, varför valde flertalet av de tillfrågade att inte svara? Beror det på kopplingen till EU eller finns det ett motstånd mot enkäter över lag? 10 Ibid 2004, s Trost 2001, s

12 4. ENKÄTUNDERSÖKNINGENS RESULTAT I detta kapitel presenteras det resultat som framkommit av undersökningen. Kapitlet är upplagts efter en tematisk disposition där svaren på enkätfrågorna redovisas inom respektive tema. Diskussioner och analyser av svaren för i samband med varje fråga. Inledningsvis presenteras bakgrundsinformation kring respondenterna och deras kännedom om EUprogram. Därefter redovisas aktuellt deltagandet inom länet idag samt deltagandets betydelse. Vidare presenteras de frågor som berört information om program och sedan lyfts frågan kring annat internationaliseringsarbete. Slutligen görs en presentation av flertalet EU-program som undersökningen behandlar. 4.1 Bakgrund Svarsfrekvens Det har redan konstaterats att svarsfrekvensen uppgick till 39 procent, vilket betyder att 245 av total 628 individer svarat på hela enkäten. De individer som påbörjat enkäten, men inte fullföljt den, är 295 stycken. Dessa svar har registrerats och kommer att inkluderas i undersökningens resultat, vilket medför att antal svarande på varje fråga redovisas separat. Detta gör också att procenttalen inte går att jämföra figurerna emellan utan är baserade på respektive frågas svarsantal. Eftersom det är en webbenkät som gått ut till respondenterna är det möjligt att göra omkopplingar och låta svaret på en fråga styra vilken efterföljande fråga som ställs. Detta är också en bidragande orsak till varför alla respondenter inte svarat på alla frågor, vilket medför de varierande svarsantalen. Enkäten har skickats ut till individer inom länets alla kommuner och nått flertalet yrkeskategorier inom utbildningsområdet, vilket tidigare inte gjorts kring denna typ av frågor. Undersökningen har fokuserats på olika nivåer inom utbildningsområdet; undervisning och verksamhet. Lärarna utgör en grupp eftersom de dagligen undervisar och vid ett deltagande i EU-program fungerar lärarna oftast som medverkande. De som arbetar inom de övriga yrkeskategorierna jobbar mer övergripande inom verksamheten och inte har undervisning som en del av det dagliga arbetet. Denna uppdelning av respondenterna görs eftersom åsikter kring betydelsen av internationaliseringsprojekt inom skolområdet kan variera mellan nivåerna. Vid vissa tillfällen i resultatdelen kommer de olika nivåernas resultat att redovisas separat, detta för att lyfta fram eventuella skillnader mellan nivåerna Respondentinformation Enkätens första frågor berörde respondentens bakgrund; kön respektive yrke. Av de 292 respondenter som svarat på denna fråga var 179 av dem kvinnor och 113 män. 292 respondenter uppgav också vilket yrke de hade och fördelningen presenteras i figur 1.1 nedan. 12

13 Figur 1. Alla respondenters svar på frågan Vilket yrke har du? Figuren visar svarsspridningen mellan de yrken som undersökningen riktads till. Att minst en respondent inom varje yrkeskategori svarat på enkäten bidrar till ett ökat djup i resultatet Kännedom om möjligheten att delta Grundläggande för ett deltagande i befintliga EU-program är kännedom om att programmen finns tillgängliga och är öppna för ansökningar. De som tillfrågats i denna undersökning fick i enkätens inledning ange om de visste om möjligheten att delta i program. Figur 2. Alla respondenters svar på frågan Har Du kännedom om möjligheten att delta u EU-program? Av respondenternas svar kan utläsas att en stor del (60 procent) hade kännedom om möjlighen att delta, medan 40 procent av de svarande inte visste om att EU-program finns. Att nästan hälften av respondenterna inte vet att EU-program förekommer innebär att många av länets elever, lärare och annan personal inom skolområdet går miste om de möjligheter till personlig utveckling, kompetensökning och internationella kontakter och andra fördelar som ett deltagande ger. Varför kännedomen om programmen inte är högre bland respondenterna beror på ett flertal faktorer, men det kan konstateras att informationsspridning kring befintliga program och dess aktuella ansökningsperioder är något som måste förbättras för att deltagandet inom länet ska öka. Det kan antas att de som svarat på hela enkäten är mer intresserade av frågor som rör internationalisering inom skolområdet, har mer kunskaper i ämnet och därför är mer benägna att svara. Ändå är det många av respondenterna som inte har kännedom om programmens existens eller inte vet var information om programmen finns tillgänglig. Om det stämmer att de som är intresserade av dessa frågor i högre grad svarat på enkäten, skulle andelen respondenter som inte har kännedom om programmen öka om antalet svarande ökade. Baserat på undersökningen kan slutsatser dras att generellt är kunskaperna kring möjligheten att delta och tillgängliga program låg. 13

14 4.1.4 Kännedom på olika nivåer Att delta i EU-programmen och driva projekt är en möjlighet som alla lärare kan föra in i undervisningen, oavsett ämne. Även om många kopplar ett deltagande i EU-programmen till samhälls- eller språkundervisning är det möjligt att bedriva projekt inom alla skolans ämnen, så länge projektidén är bra och ansökningskraven för respektive program uppfylls. Många program skapar också möjligheter för ämnesöverskridande samarbeten. Flertalet projekt riktas mot lärare och elever, även om det finns program där ansvariga och annan skolpersonal kan delta är det i störst utsträckning lärare och elever som deltar. Samtidigt måste majoriteten ansökningar och projekt förankras hos ledningen som måste ge sitt samtycke till deltagande och skriva under ansökningen. Vid några tillfällen i undersökningen har åsikter yttrats om svårigheter att förankra projekt hos ledning och ansvariga. En eventuell förklaring till detta kan vara att ledningen inte vet att programmen finns eller vad ett deltagande innebär, generellt brukar okunskap leda till en negativ inställning. För att undersöka om de ansvariga som deltagit i denna undersökning vet om att EU-program finns, och i sådant fall utesluta okunskap som ett argument för nekande, har två frågor ur enkäten samkörts; frågan om yrke och frågan kring kännedom om programmen. Lärarna kommer i detta fall bilda en grupp och de andra yrkeskategorierna har slagits samman till en grupp eftersom de inte använder sig av/ deltar i EU-program i sin dagliga verksamhet, så som lärarna ibland deltar i EU-program som en del i undervisningen. Figur 3. Lärarnas svar på frågan Har du kännedom om möjligheten att delta i EU-program? Av de 173 lärare som svarat på frågan om de hade kännedom om möjligheten att delta är det drygt hälften (52 procent) av dem som känner till programmens existens. Bland de respondenter som ingick i de övriga yrkeskategorierna hade 71 procent kännedom om möjligheten att delta. Även om procentsiffrorna mellan de båda grupperna inte är jämförbara, eftersom antalet svar varierar, kan det konstateras att de övriga yrkesgrupperna i större utsträckning hade kännedom om programmens förekommande. Att okunskap i vissa fall är orsaken till vissa ledningars nekande är troligt, men inom den respondentgrupp som svarade på denna undersökning är det mer sannolikt att andra faktorer, än okunskap, spelar större roll vid beslut om deltagande eller inte. Figur 4. Övriga yrkesgruppers svar på frågan Har du kännedom om möjligheten att delta i EU-program? 14

15 En teori kring de övriga yrkesgruppernas större kännedom om tillgängliga program berör informationsspridning. Ofta skickas allmän information om program till ansvariga inom skolområdet som sedan ansvarar för att distribuera informationen vidare inom verksamheten. I vissa fall kanske denna informationsspridning aldrig äger rum utan, av olika orsaker, stannar upp på den första nivån. Vid en sådan situation innebär det att informationen inte når den tänkta målgruppen och möjligheterna till deltagande minskar. Om informationsspridningen fungerar bra och både ledning, lärare och annan skolpersonal har kännedom om tillgängliga program är det upp till ledningen att prioritera internationaliseringsfrågor och bevilja deltagande i programmen. För att frågan om deltagande i internationella projekt och samarbeten ska prioriteras inom ledningar i skolområdet måste ansvariga få ökad kännedom om programmens fördelar och positiva effekter. 4.2 Aktuellt deltagande inom länet Undersökningens syfte är att kartlägga deltagandet i EU-program i länet idag eftersom statistik säger att deltagande sker i lite utsträckning. För att undersöka skolområdets deltagande frågades respondenterna om de, eller någon inom verksamheten, idag deltar i något EU-program. Figur 5. Alla respondenters svar på frågan Deltar Du eller någon inom Ditt verksamhetsområde i något EUprogram idag? Genom svaret på denna fråga kan det konstateras att det sker ett visst deltagande i EUprogrammen inom Kalmar läns skolområdet, en dryg femtedel (22 procent) deltar i något EUprogram idag. Samtidigt bekräftas den statistik från IPK, som visar att Kalmar län har ett lågt deltagande, vid jämförelse av den andel som inte deltar (67 procent). En övervägande majoritet bland de tillfrågade deltar inte i något program idag och 11 procent av respondenterna hade inte vetskap om verksamhetens deltagande. Denna siffra tyder också på att information inom respektive verksamhet kan förbättras för att fler ska få vetskap om programmens existens och vilka möjligheter det finns att delta. De som deltagit i något program fick ange i vilket program de medverkat i, där bland annat Comenius, Leonardo da Vinci och De Globala Skolan nämndes Förändring över tid Respondenterna blev också tillfrågade om de eller någon inom deras verksamhetsområde hade deltagit i något program de senaste tre åren. Denna fråga ställdes för att en jämförelse med deltagandet idag ska kunna göras för att se om, och i sådana fall hur, deltagandet har förändrats över tid. 15

16 Figur 6. Alla respondenters svar på frågan Har du eller någon inom Ditt verksamhetsområde deltagit i något EU-program de tre senaste åren? Återigen är inte procentsiffrorna mellan figurerna direkt jämförbara eftersom antalet respondenter skiljer sig åt mellan de båda frågorna. Det som kan urskiljas är att deltagandet inom länet idag är likvärdigt med deltagandet för tre år sedan eftersom procentandelarna är liknande. Det kan också utläsas att andelen som inte har kännedom om övriga verksamhetens internationella arbete har minskat eftersom andelen vet ej-svar är lägre när det gäller dagens deltagande. Detta kan även bero glömska eller på personalförändringar, att de som arbetar inom verksamheten idag inte gjorde det för tre år sedan och därför inte vet om något deltagande skedde. 4.3 Deltagandets betydelse Skäl att delta Av många anledningar är det givande att medverka i ett av de program som finns tillgängliga, det visar undersökningens resultat tydligt. I enkäten bads respondenterna ange i vilken grad angivna påståenden överensstämmer med deras skäl att delta i program och driva projekt. Frågan ställdes till de som idag, eller som de tre senaste åren, deltagit i något program. Figur 7. Alla respondenters svar på frågan Av vilka skäl var det främst intressant för Ditt verksamhetsområdet/ Din undervisning att delta i EU-programmet? Respondenternas svar visar med tydlighet att det finns ett flertal goda skäl att delta, och det främsta skälet att delta är att det ger bra erfarenheter för alla inblandade. Mer än hälften (54 procent) av de tillfrågade anser att detta är det starkaste skälet att delta, vilket också bekräftas av de kommentarer som skrivits. Ett deltagande innebär att alla som medverkar, lärare, elever och annan skolpersonal få många nya erfarenheter som kommer till nytta vid annat 16

17 internationellt arbete. Men främst är det de erfarenheter som eleverna erhåller vid ett deltagande som lyfts fram bland respondenternas kommentarer. APU utomlands. Erfarenhet för eleverna. Viktigt för eleverna att utbyta erfarenheter med andra kulturer. Vidare anser hälften (50 procent) av de svarande att utveckling av verksamheten och den undervisning som bedrivs är ett skäl att delta i EU-program. Utveckling inom verksamhet och inom undervisningen kan ske på många sätt och inom flertalet områden inom respektive verksamhet. Att delta i EU-projekt utvecklar den det internationella perspektivet inom verksamheten vilket i sig är en positiv utveckling för hela verksamheten. Ytterligare ett skäl för deltagande är för att utveckla den europeiska dimensionen inom verksamhet och undervisning. Det är av största vikt att dagens skola behandlar frågor som rör övriga Europa och EU då den ökade globaliseringen kräver ökade kunskaper om omvärlden. Att delta i något program, med inriktning mot EU och utbyten inom Europa, bidrar i hög grad till utveckling av den europeiska dimensionen inom verksamhet och undervisning. Att arbeta med internationaliseringsprojekt och skapa kontakter med omvärlden nämns vid ett flertal tillfällen i aktuella läroplaner och även i flertalet kursplaner och måldokument. Det kan därför anses vara oväntat när endast 17 procent av de tillfrågade svarade att ett skäl att medverka är för att nå verksamhetens och kursplanernas mål. Men naturligtvis är deltagande i EU-program endast ett sätt av många, att uppfylla läroplanens krav på internationalisering i undervisningen. Ett annat skäl för att delta i programmen är att det skapar internationella kontakter, det anser 37 procent av de svarande. Dessa kontakter kan sedan användas för att starta projekt inom skolan och resultera i ökat internationellt arbete inom länet. 37 procent av respondenterna ange också att ett skäl till deltagande är de långsiktiga samarbetena som deltagandet ofta skapar. I viss utsträckning (33 procent) har respondenterna instämt i hög grad att ett skäl för deltagande är att det ökar den egna kompetensen eller kompetensen inom verksamheten. Ett deltagande gör att de medverkade får ökade erfarenheter och kunskaper som i sin tur leder till personlig kompetensutveckling. Att delta i ett EU-projekt, där elever medverkar, innebär kontakter med omvärlden och elever i andra länder. Denna kontakt skapar i sig förståelse för andra levnadssätt men även möjligheter för de medverkande eleverna att skaffa, och utöka, sitt kontaktnät utanför landets gränser. Detta är ytterligare ett skäl för deltagande, vilket också bekräftas av en respondents kommentar. Att eleverna får möjlighet att bekanta sig med elever i andra länder och skapa hållbara kontakter inför framtiden. Värt att notera är också det låga antalet instämmer ej-svar på denna fråga. Detta kan bero på att vissa respondenter inte varit ansvarig för projektet och därmed inte haft en aktiv roll deltagandet och inte kan ta ställning till de olika påståendena. Det kan även tyda på att det 17

18 finns goda skäl att delta i EU-program och att det medför många positiva faktorer till verksamheten och undervisningen Deltagandets effekter Att delta i något program och driva ett internationaliseringsprojekt kan vara intressant av en mängd orsaker och få många positiva effekter. I förra stycket presenterades olika anledningar för att delta i program och driva ett projekt, här redovisas de följder som ett deltagande har bidragit med till verksamheten/ undervisningen. Frågan besvarades av de som deltagit i något projekt idag eller de tre senaste åren. Figur 8. Alla respondenters svar på frågan Vad har projektet bidragit med till Ditt verksamhetsområdet/ Din undervisning? I föregående fråga ansåg drygt hälften av respondenterna att den erfarenhet som alla deltagare i projektet erhåller är det starkaste skälet att delta. Att de medverkandes erfarenheter av deltagandet också innebär ökad personlig utveckling bekräftas av respondenternas svar på denna fråga. Nästan hälften av de tillfrågade (48 procent) anser att ett deltagande bidrar till personlig utveckling hos de medverkande. Att ett deltagande bidrar med andra positiva effekter kan utläsas av diagrammet. Mer än en tredjedel (37 procent) instämmer i hög grad med påståendet att programmet hjälpt till att skapa nya kontakter, något som självklart är viktigt för framtida internationellt arbete mellan inblandande parter. Internationella kontakter kan även spridas inom aktuell verksamhet så fler inom verksamheten får möjlighet att arbeta med internationalisering på olika sätt. Vidare tycker drygt en tredjedel (35 procent) att ett deltagande bidrar till ökad förståelse för omvärlden, något som flera gånger nämnts som oerhört viktigt i gällande läroplaner. Internationella samarbeten och utbyten skapar möten och relationer mellan människor som naturligt resulterar i ökade kunskaper om omvärlden. Förhoppningsvis leder denna förståelse för omvärlden till ökad tolerans gentemot andra människor, andra religioner och andra människors levnadsförhållanden och livsvillkor. Ytterligare ett skäl för att delta i EU-program är eftersom det ger idéer och uppslag till utveckling inom verksamheten eller undervisningen, 29 procent av respondenterna instämmer 18

19 i hög grad med det påståendet. 27 procent av de tillfrågade anser i hög grad att deltagandet i EU-program bidrar till ökad kompetens inom verksamheten. Bland annat ökar de medverkandes kompetens kring projektdrivning med internationella kontakter som även kan komma till nytta vid andra tillfällen. Vidare anser 23 procent av respondenterna att deltagandet bidrar till ökade kunskaper i aktuellt ämne, dvs. ökade kunskaper i det som respektive projektet syftat till. Beroende på projektets utformning och mål kan deltagarna erhålla kunskaper kring berört ämne. Att ett deltagande ökar fokus på den europeiska dimensionen inom verksamheten och i undervisningen är det 17 procdent av de tillfrågade som instämmer i hög grad med. Att deltagande i EU-program medför ökat fokus på EU och europeiska frågor är naturligt, men detta kan också göras på andra pedagogiska sätt inom undervisningen som inte innebär ett deltagande. Detta kan vara orsaken till detta påståendes låga procentsiffra. 4.4 Information Information kring tillgängliga program är en avgörande faktor för allt deltagande i internationaliseringsprogram. Att målgrupperna vet var information finns att hämta, och att den tillgängliga informationen är bra och lättåtkomlig är nyckelfaktorer som måste uppfyllas för att deltagande i EU-program ska ske. I undersökningen har brister i tillgång på information konstaterats, vidare resonemang kring vilka bristerna är och vad som måste göras förs i kommande stycken Kännedom om informationskanaler Första frågan kring information behandlade kännedom om informationskanaler. Frågan ställdes till alla respondenter och av 260 svarande hade mer än hälften (59 procent) ingen kännedom om var information om aktuella program finns tillgänglig. Figur 9. Alla respondenters svar på frågan Vet Du var Du kan vända Dig för at få information om att delta i EU-program? Svaret visar med tydlighet att dels informationsspridningen kring befintliga informationskanaler måste prioriteras, men också att information kring aktuella program och ansökningstider måste nå ut till fler mottagare. Att mer än hälften av de tillfrågade inte vet var de ska vända sig för att få information om programmen kan ha flera orsaker, men främst rör det sig om bristande lansering av befintliga informationskanaler. För att öka länets deltagande bör dessa informationskanaler synliggöras och själva arbeta med informationsspridning om den egna organisationen. I den öppna frågan som följde fick de respondenter som visste var de skulle vända sig för att få information om programmen, ange vilken informationskälla de skulle vända sig till. Det kan utläsas av svaren att en informationskälla var kollegor och personer inom den egna verksamheten. Fått information genom kollegor. 19

20 Från engagerade lärare. Jag har en rektorskollega som specialiserat sig på detta området som jag tar kontakt med vid behov för att gå vidare. Vi har diskuterat på skolan. Genom mitt eget nätverk. Denna informella informationskanal ska inte förbises eftersom den är mycket viktig och bidrar till ökad informationsspridning om tillgängliga program. Ju fler personer som vet om att internationaliseringsarbete kan drivas genom EU-projekt desto fler kommer informationen spridas till. Detta är ytterliggare en anledning att, på alla nivåer inom skolområdet, öka kunskapen om programmens existens och var information om respektive program går att hitta Tillgång på information De respondenter som antingen deltar i något EU-program idag eller har deltagit de tre senaste åren, blev tillfrågade varifrån de fått information om EU:s programutbud. Denna fråga ställdes för att undersöka vilka informationskanaler som flest använder sig av men även i vilken utsträckning respondenterna själva funnit information om programmen. Figur 10. Alla respondenters svar på frågan Varifrån har Du fått information om EU:s programutbud? 60 personer svarade och det visade sig att drygt hälften (52 procent) fått information från Internationella programkontoret. Alltså har de flesta Internationella programkontoret som sin förstahandskälla vilket är bra eftersom IPK tillhandahåller information om flertalet program och riktar sig till många målgrupper som på olika sätt kan arbeta med internationaliseringsprojekt inom utbildningsområdet. Drygt två femtedelar (43 procent) har funnit information om program på egen hand och nästan en tredjedel (27 procent) har använt sig av Regionförbundet i Kalmar län för att få information om tillgängliga EU-program. De tillfrågades svar visar också att ett fåtal vänder sig till andra aktörer för information, bland annat aktuell kommun, Skolverket och Ungdomsstyrelsen, även Europa Direkt används som informationskanal. Även de aktörer som i första hand inte används i informationssyfte, utan vidarebefordrar frågorna till andra informationskanaler, bör bli mer synliga för att deltagandet inom länet ska öka. 20

21 4.4.3 Önskad tillgång på information Informationsspridning kring möjligheten att delta i program är en väldigt viktig del för att få fler att delta i program. I undersökningen ställdes frågor kring kännedom om informationskanaler och vilka kanaler som använts. För att veta hur dessa informationskanaler bäst kan nå ut med informationen, och på så sätt öka vetskapen om programmen, ställdes frågan om önskad tillgång på information och vilket sätt som är bäst lämpat för att nå ut med informationen. Figur 11. Alla respondenters svar på frågan Skulle Du vara intresserad av att få information om hur man söker EU-medel och deltar i program? Här visar svaret att det finns ett intresse för deltagandet i EU-program och för internationaliseringsprojekt inom skolområdet. Majoriteten (74 procent) av de svarande vill få information kring EU-medel och tillgängliga program. De 26 procent som inte är intresserade att få information kan antingen redan ha kunskaper om programmen och var information finns, eller inte vill arbeta med EU-program för att inkludera internationellt arbete i verksamheten eller undervisningen. Nästa fråga berörde vilken sätt som bäst lämpar sig att nå ut med information. Av de 256 respondenter som svarade på frågan om de är intresserade av att få information om hur man deltar i EU-program, var det 189 personer (74 procent) som svarade ja. Dessa 189 respondenter fick också ange i vilken form de helst vill få information. Figur 12. Alla respondenters svar på frågan På vilka sätt skulle Du vilja ha informations om hur man söker EU-stöd eller deltar i EU-program? Det framgår med tydlighet att anordnade informationsmöten är det alternativ som flest respondenter föredrar, 56 procent av de tillfrågade har valt detta alternativ i första hand. Vidare anser 40 procent att information via e-post är ett bra alternativ. För att tillgodose dessa önskningar kan organisationer som arbetar med programmen anordna informationsmöten och skapa e-postlistor där intresserade kan skriva upp sig för att få information. Att själv söka 21

22 information på nätet anser många (49 procent) inte vara en lämplig metod, därför är information som riktas direkt till målgrupperna att föredra. Efterföljande fråga gav utrymme för respondenterna att ge ytterliggare kommentarer kring annat sätt att få information kring programmen. Få direktkontakt med någon som har sökt och genomfört ett EU-projekt. Info genom några som redan har gjort och haft detta. Att vi får (kortfattad) information på en personalkonferens. En person som ansvarar för ansökningar, information och uppföljningar. Info på en studiedag. Att få information från någon som ansökt och genomfört ett EU-projekt är efterfrågat bland respondenterna, något som skulle kunna möjliggöras vid informationsmöten. Att få information kring programmen ute på skolor och inom arbetslag är också efterfrågat och ett bra sätt att nå ut till många. Det finns flertalet informationskanaler som skulle kunna synas på skolor och utbildningsorganisationer för att öka informationsspridningen inom länet Informationsmöten inom länet I januari 2009 anordnade IPK ett informationsmöte om globalt lärande i Kalmar. I december samma år var det tänkt att ytterligare ett informationsmöte skulle hållas i Kalmar där specifika program inom IPK skulle ha presenterats, men denna informationsdag ställdes in av okänd anledning. Även om möjligheterna att information på konferenser och möten inte varit många inom länet har ett informationstillfälle funnits under Under 2010 har ett informationsmöte anordnats i Kalmar, Lär mer om EU. Fokus låg inte enbart på programinformation utan berörde mer allmän EU-kunskap. I enkäten blev respondenterna tillfrågade om de deltagit i något informationsmöte, det visade sig att endast en fjärdedel hade medverkat vid ett sådant informationstillfälle. Majoriteten, 68 procent, hade inte varit på något anordnat möte med syfte att sprida information om EU-program. Figur 13. Alla respondenters svar på frågan Har Du deltagit i något informationsmöte angående möjligheten att medverka i program? De svarande hade i den efterföljande frågan möjlighet att ange varför de inte deltagit i något informationsmöte. Många kommenterade att de inte haft vetskap om mötena och att frågan inte prioriterats på arbetsplatsen. Den i särklass vanligaste orsaken att inte delta vid informationsmöten var brist på tid. Återigen är det tidsbrist som sätter stopp för deltagandet och inte brist på intresse. Har ej av chefen fått lov att gå, tidsbrist. Har inte känt till möjligheten. 22