Dagens beslut bestämmer morgondagens livsvillkor Tillgänglighet och användbarhet en rättighet för alla! Visby

Transkript

1 Dagens beslut bestämmer morgondagens livsvillkor Tillgänglighet och användbarhet en rättighet för alla! Visby Mai Almén arkitekt, MSA sakkunnig enligt Plan- och bygglagen i tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade Hedersmedlem FSA Mai Almén Hinderfri Design AB Mobil: almen@hinderfridesign.se

2 Klättertorn användbart av alla

3 LEKPLATSER 18 HIN 1, 6 ALM 1 Lekplatser skall fungera både för barn med funktionshinder och för vuxna med funktionsnedsättningar. Detta har gällt enligt Plan- och bygglagen sedan 1/

4 Gymnasieskola byggdes till och kompletterades med två nya hissar (vid pilarna) för att göra alla plan i skolan tillgängliga. En söndag skulle en barnkör ha konsert i aulan. Den 7-åriga flickans föräldrar båda rullstolsanvändare - skulle lyssna. MEN hissen var låst och ingen hade nyckel. Föräldrarna fick vända hem igen och flickan sjunga utan sina föräldrar. De andra barnens föräldrar tog trapporna till aulan.

5 Det är ca 60 år mellan bilderna. Även om vi får leva och ha hälsan så kommer funktionsnedsättningarna ändå med åren. Om det finns bra miljöplanering och smarta hjälpmedel så fungerar livet bra ändå.

6 ROLLATORN en revolution Man har både stödet, sittplatsen och korgen med sig (t v). Förvaringsplatser behövs för rollatorerna när de inte används (nedan).

7 Men tunga dörrar som inte har automatisk dörröppnare vållar t ex problem.

8 Händerna på en person med tetraplegi (förlamning i alla fyra extremiteterna) Nypgrepp saknas i händerna. MEN med rätt utformad miljö och hjälpmedel så.

9 Video

10 Video

11 Han bygger tävlingsbilar från grunden

12 Funktionshinder PBL 2 kap 4, 3 kap 3, BVF 2, BVL 12, 14, 15, BBR 3 och 8 kap, 1 HIN 1, 5 ALM 1 Som synskadad lever man farligt!

13 Men många människor har sina funktionsnedsättningar under hela livet. Med bra miljöplanering och smarta hjälpmedel så fungerar livet bra även då.

14 Hur en person som är blind uppfattar rummet omkring sig

15 Definition av ledstråk Ett ledstråk definieras som en kontinuerlig följd av naturliga och konstgjorda ledytor, varningsytor och valytor mellan startoch målpunkt endast avbrutet av cykel- och körbana

16 Kontraster och markering BBR 8:232, 13 HIN 1, 11 ALM 1 Övre bilden exempel på naturlig taktil ledyta (lös singel/asfalt) och naturlig visuell ledyta (granithällen kontrasterar i ljushet minst 0,4 enl NCS mot singeln och asfalten). Nedre vänstra bilden är exempel på konstgjord ledyta med sinusplattor omgiven av släta betongplattor. Sinusplattorna kontrasterar i ljushet mot omgivande betongplattor minst 0,4 enligt NCS. På bilden nere till höger är kanten och planteringsytan den visuella och taktila ledytan. Bilden överst till höger exempel på annorlunda visuell ledyta. Häcken utgör taktil ledyta.

17 Nils Erikssonterminalen, Göteborg Alingsås järnvägsstation Ledstråk 7 HIN 1, 11 ALM 1, BBR 3:1223, BBR 3:1423, Olika sätt att utforma taktila och visuella ledytor inomhus. En person med teknikkäpp skall med glidteknik kunna dra käppen över ledytan och på så sätt identifiera och följa den. Valytorna är i samtliga exempel släta. Nedan till höger: Infälld plastmatta med upphöjd struktur som ledstråk Ingvar Kamprad designcenter, Lund Mai Almén Turistbyrån, Skellefteå Sjukhuset, Varberg

18 Boverket, Karlskrona Universitetsbiblioteket, Växjö Kontrastmarkering BBR 8:232, 7 o 13 HIN 1, 11 ALM 1 Olika sätt att i ljushet kontrastmarkera översta och nedersta stegframkanten i varje trapplopp. Ljushetskontrasterna skall vara minst 0,4 enligt NCS. Dock nedan t h: gjord åtgärder skall hållas i stånd. Sliten kontrastmarkering kan förvilla och leda till olyckor. Helsingborg Varuhus, Mai Almén London Karlskrona

19 Belysning 15 HIN 1, 14 ALM 1 Belysningen skall vara jämn på gångytor för att man skall kunna se hur det ser ut där man skall ta sig fram. Det får alltså inte se ut som på den nedre bilden eftersom ögat ställer in sig efter det ljusa i synfältet. Man ser alltså ingenting i det mörka fältet. Belysningsstolpar (som ger jämn belysning) på samma sida av en gångväg kan kvällstid fungera som en ledyta.

20 Sittplatser 15 ALM 1 Användbara bänkar

21 Aavajoki rastplats med handikapptoalett

22 Utformning BBR 3:145, 11 HIN 1, 6 ALM 1

23 Vändradie 5 ALM 1 T.v: Dimensionerande vändmått utomhus är en cirkel med diametern 2,00 meter T.h: En person med halvsidesförlamning och manuell rullstol måste ha båda drivringarna på samma sida av stolen. Man måste alltså vid vridning av stolen eller om man kör på en yta med sidolutning - driva den ena ringen framåt och den andra bakåt MED SAMMA HAND!

24 EJ användbart för personer med synnedsättningar, hörselnedsättningar, kognitiva funktionsnedsättningar Enligt ALM 1, BFS 2004;15, skall sedan oktober 2004 gångyta vara väl avskild från cykelbana och körbana vid nyanläggningar.

25 Shared Space ( exempelvis Skvallertorget i Norrköping) EJ användbart för personer med synnedsättningar, hörselnedsättningar, kognitiva funktionsnedsättningar, rörelsenedsättningar

26 Historik 1 juli 1967: 42a BS. Gällde endast lokaler till vilka allmänheten har tillträde 1 januari 1970: Svensk Byggnorm. Gällde personer med nedsatt rörelseförmåga 1 juli 1971 tillägg: Personer med nedsatt synförmåga samt arbetsplatser ALLT ovanstående gällde i Skälig omfattning vilket innebar att det inte fick bli mer än ca 2 % kostnadsökning 1 juli 1977: nytt innehåll i 42a Bostadsbyggnader samt hiss i treplans bostadshus tillkom och skälig omfattning togs bort. Dessutom tillkom 48a som gäller vid ändring av byggnad. Här fanns skälighetskravet kvar. 1 januari 1978: Lagen trädde ikraft i praktiken. 1 juli 1979: Om bygglov söktes före detta datum för bostadsbyggnad i tre våningar med högst 6 lägenheter /trapphus utöver de på entréplanet fick de uppföras utan att hiss installerades. 1 januari 1980: Ovanstående gällande hissar gällde i praktiken fram till detta datum. 1 januari 1980: Inom en tioårsperiod skall alla teminalbyggnader till kollektivtrafiken vara användbara liksom alla fordon i kollektivtrafiken 1 juli 1987: PBL ramlag!! I princip dagens lagstiftning med bl a ökade krav på utemiljön. Kraven gäller för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Hisskravet för treplans bostadshus mildrades. 1 juli 1995: Reviderad PBL. Inga förändringar vad gäller tillgänglighet och användbarhet. 1 juli 2001: PBL kap17 21a träder ikraft. 1 dec 2003: HIN 1 träder ikraft 1 oktober 2004: ALM 1 träder ikraft Under åren har ett antal Boverkets Byggregler utkommit med tolkningar oc förtydligande av lagtexten

27 Sedan 1987 och 1995 gällande bygglagstiftning som berör tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. PBL 2 kap 4 6p (allmänt intresse): skall kunna använda området PBL 3 kap 3: Hänvisar till BVL om kvar på tekniska egenskapskrav på byggnadsverk PBL 3 kap 15, 18 : tomtmark och allmän platsmark skall vara tillgänglig och användbar PBL 3 kap 17 : anordningar som tillkommit enligt PBL 3 kap 15 skall hållas i stånd PBL 4 kap 1, Översiktplan: Allmänna intressen enl PBL 2 kap 4 skall redovisas PBL 5 kap 7, Detaljplan: utöver vad som skall redovisas enl 5 kap 3 PBL 9 kap 10 samt PBL 10 kap 3,12-18 : Sanktioner PBL 11 kap 1 5p: BN skall övervaka efterlevnaden av PBL PBL 17 kap 21a Enkelt avhjälpta hinder BVL 2 : Tekniska egenskapskrav på byggnadsverk BVF 4, 6, 7, 11, 12, 14, 15, 16, 17 BBR 3, 5, 6, 7, 8 kap PBL= plan- och bygglagen; BN= Byggnadsnämnden BVL= Lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk BVF= Förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk BBR= Boverkets Byggregler

28 Tillgängligt Användbart prop 1985/86:1 sid 493 Att byggnader skall vara inrättade så att bostäder och lokaler blir t i l l g ä n g l i g a för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga innebär att en besökande skall kunna ta sig fram. Det innebär främst krav på utformning och färgsättning av förflyttningsvägar - t. ex. ramper, korridorer, dörrar - och på en lämplig utformning av bl. a. toaletter och kapprum. Det innebär emellertid också krav på lämplig utformning och placering av strömbrytare, manöverorgan för hissar o. d. med hänsyn till bl. a. rullstolsbundnas och synskadades behov. Skyltar, symboler och texter skall lätt kunna upptäckas och vara lättlästa. Dörrar, glasportar och utskjutande byggnadsdelar i kommunikationsutrymmen skall utföras så att de är lätta att se och inte medför risk för olycksfall för synskadade.

29 Tillgängligt Användbart prop 1985/86:1 sid 493 forts. Att bostäder och lokaler skall vara så inrättade att de kan a n v ä n d a s av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga innebär att sådana utrymmen inte bara skall vara tillgängliga för besök utan också permanent kunna brukas av sådana personer. I fråga om arbetslokaler skall således även arbetsutrymmen, pausrum etc. inrättas efter handikappades behov.

30 Arbetslokaler forts: prop 85/86:1 sid 494 Jag vill i sammanhanget tillägga att förhållandena i fråga om arbetslokaler enligt min mening är annorlunda. De funktioner till vilken en anpassning måste ske är betydligt mer begränsade än i fråga om bostäder. Utrymmeskraven är sällan någon begränsning. Att alla arbetslokaler direkt kan använda även av handikappade är en förutsättning för att man skall kunna förverkliga strävandena att integrera personer med olika funktionsnedsättningar i arbetslivet. Detta intresse är så stort, att det enligt min mening inte bör komma i fråga att uppföra arbetslokaler som inte direkt kan användas för dessa behov, såvida inte förutsättningarna i fjärde stycket är uppfyllda

31 BOSTÄDER (undantag: fritidshus med högst två bostäder): ur prop 85/86:1 sid 494: rimliga förberedelser göras för mer frekventa anpassningsåtgärder.,..planera bostaden på sådant sätt att förutsägbara förändringar kan göras.. ( Basutformning ) Sid 492:. Som jag har utvecklat i den allmänna motiveringen måste målet för samhällets strävanden vara att alla bostäder skall kunna bli tillgängliga. Först därmed ges förutsättningar för att människor skall kunna bo kvar i sin bostad även om de av ålder eller annan orsak får nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. forts prop 85/86:1: sid 493: Vidare skall bostäder utformas på sådant sätt att de kan bli en fullvärdig bostad för den som är t ex rullstolsbunden eller har nedsatt orienteringsförmåga.

32 Tomter, allmänna platser m.m. PBL 3 kap 15 Tomter som tas i anspråk för bebyggelse skall anordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadseller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Dessutom skall tillses att 5. tomten, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, 6. lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. Om tomter tas i anspråk för bebyggelse som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för barnstuga, skola eller annan jämförlig verksamhet, skall det finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller på utrymmen i närheten av denna. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att anordna både parkering och friyta, skall i första hand friyta anordnas. forts.

33 Prop. 1985/86: 1 sid 518 Enligt punkt 5 skall tomter kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Med gällande bestämmelser kan krav ställas enbart på att det skall finnas möjlighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att ta sig från tomtgränsen till en byggnads entré. Som jag har framhållit i den allmänna motiveringen (avsnitt ) är det angeläget att den byggda miljön kan användas av alla. Kravet bor gälla även tomter så att det finns t.ex. lekoch vistelseytor som kan användas av personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga. Jag är naturligtvis medveten om att det inte är möjligt att i alla typer av terräng helt tillgodose detta krav. ALM 1, 6 : Föreskrift Platser och områden skall utformas så att de blir användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Lekplatser skall kunna användas av både barn och vuxna med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

34 Allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader PBL 3 kap 18 I fråga om allmänna platser och områden för andra anläggningar än byggnader skall vad som föreskrivs om tomter i 17 andra stycket alltid tillämpas samt vad som föreskrivs i 15 och 16 och i 17 första, tredje och fjärde styckena tillämpas i skälig utsträckning. Sådana platser och områden skall dock alltid uppfylla kravet i 15 första stycket 5 på användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Prop 1985/86:1 sid 525: Med allmänna platser avses sådan mark som i detaljplan har redovisats som allmän plats, t. ex. gator, torg och parker (se 5 kap. 3 ). Med områden för andra anläggningar än byggnader avses sådan mark som används eller behövs för ett normalt nyttjande av anläggningen.

35 Prop. 1985/86: 1 sid 525 Kravet i punkt 5 att tomten skall kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga måste tillämpas med beaktande, av platsens eller anläggningens ändamål. Som allmän plats avsätts många gånger sådan mark som är svår att bebygga eller som man på grund av naturförutsättningarna vill bevara. Det kan t. ex. vara bergiga partier med stora höjdskillnader. För sådan mark är det givetvis inte rimligt att kräva åtgärder för att den skall kunna nyttjas av personer med nedsatt rörlighet eller orienteringsförmåga. Däremot är det befogat att anlagda parker och torg anordnas så att de kan fungera för alla människor. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt ) kan ofta mycket enkla åtgärder ge avsevärda förbättringar i dessa avseenden. För många anläggningar som bygger på att man utnyttjar naturförutsättningarna på platsen: är det inte heller skäligt att ställa krav på tillgänglighet. Exempel på sådana anläggningar är slalombackar och golfbanor.

36 Lagen om undanröjande av Enkelt Avhjälpta Hinder (EAH), PBL 17 kap 21a Lagen om undanröjande av Enkelt Avhjälpta Hinder (EAH), PBL 17 kap 21a trädde ikraft 1/ Paragrafen lyder: I lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot tillgängligheten och användbarheten för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. Dessa föreskrifter trädde ikraft 1 december 2003

37 Det är husägarna respektive markägarna, som har ansvaret för att dessa enkelt avhjälpta hinder undanröjs. Kommunerna skall enligt Plan- och bygglagen övervaka efterlevnaden av denna lag och med stöd av lagen meddela föreskrifter och beslut (PBL 11 kap 1 5p) När det gäller undanröjande av nivåskillnader mellan trottoarer och husens entréplan behövs en samverkan mellan husägarna och markägarna (ofta kommunerna). Man måste diskutera helheten t ex längs en gata och utreda vilka de bästa och billigaste sätten är att genomföra ändringarna på.

38 Enligt HIN 1 5 föreskrifterna och råden skall hindren undanröjas omedelbart. Om detta inte kan ske, skall en plan upprättas där det finns angivet varför hindren inte går att undanröja omedelbart. I denna plan behöver datum för när åtgärden skall vidtas också anges. Ett skäl till att t ex dröja med åtgärder längs en gata både vad avser undanröjande av nivåskillnader in i byggnaderna och införande av taktila och visuella kontrastmarkeringar kan vara att man avser att bygga om hela gatan om några år men dock före år I ett sådant fall kan man åtgärda alla hindren till minimala kostnader när man ändå bygger om och får därför lov att vänta tills hela gatan byggs om. Men är planerna att gatan skall byggas om efter år 2010 skall hindren undanröjas omedelbart. Idag är detta överspelat. De enkelt avhjälpta hinder som finns skall undanröjas omedelbart.

39 Arkitekturmuseet i Stockholm Teleslinga i receptionen BBR 3:145

40 Utrymningslarm för döva BBR 5:35, 11 HIN 1 Den lilla konen i mitten på taket i det här rummet är ett visuellt utrymningslarm för döva. Det finns många olika varianter ytterligare en syns på lilla bilden uppe till vänster. Utrymningslarm skall på toaletterna placeras så att de är i blickfånget när man sitter på toalettstolen. Denna brandvarnare sitter visserligen rätt placerad i förhållande till toalettstolen men den är alldeles för svag när den blinkar. Om man inte tittar rakt på den ser man inte att den blinkar.

41 BBR 5:31 Utrymningstrappan(th) byggdes till med yta för att person i rullstol eller med rollator där skall kunna invänta räddningstjänsten. Överst och nedersta stegframkanterna i utrymningstrappan kontrastmarkerades.

42

43

44 Basutformat badrum Man kan - som här - möblera fullt i badrummet eller ha stora friytor beroende på de boendes behov.

45 Ett kök som följer basutformningsprogrammet

46 Nybyggnad och/eller ombyggnad Hos de ordinarie köksfabrikanterna finns i sortimentet skåp och bänkskivor, som hängs på horisontella skenor och är lätta att flytta upp eller ner efter behov..

47 Handtag där en hand utan nypgrepp kan få plats och med ganska liten kraft öppna dörren (tv). Korgar i frysen och korgar i skafferiskåp gör att man lättare kan hantera varorna (i mitten och th)

48 Propositionstexter vid olika tidpunkter Redan 1970 skrev man i kommentarerna i Handikappbyggnormer sid 17 K:1 FÖRFLYTTNINGSVÄG: "Vad gäller flerfamiljshus är målsättningen den att personer som är nödsakade att använda rullstol åtminstone skall kunna komma in i porten samt även kunna förflytta sig fram till hiss, där sådan förekommer." I propositionen 1975/76:198 som är den proposition som ligger till underlag för att även själva bostaden skulle byggas användbar från början säger man (sid 18) "Normalisering och integration är betydelsefullt inte bara för handikappade. Det skall givetvis vara möjligt att umgås hemma med vem som helst, även med rullstolbundna och andra handikappade. Bostaden bör därför utformas så att den även kan besökas av en person med handikapp." På sid 15 i samma proposition står: "Enligt verket (Planverket, MA:s kommentar) är målsättningen med detta förslag att nyproducerade bostäder skall kunna besökas och tillfälligt bebos samt efter begränsad ombyggnad permanent bebos av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. I SBN-80 finns "utrymme i byggnad till vilken allmänheten äger tillträde" kvar. Det är "entréutrymmen fram till trappor och hissar i flerbostadshus".

49 Nerslitna fyravånings flerfamiljshus har byggts på med en våning i hälften av trapphusen(25 stycken). Samtidigt har man installerat hiss i dessa trapphus vilket gör att mer än hälften av samtliga lägenheter nu är tillgängliga för rörelsehindrade. Tillgängligheten kom till stånd efter överklagande ända till Regeringen av detaljplanebeslut.

50 Boverket och propositionerna Boverket yttrande över remiss från Regeringen/Miljödepartementet gällande Gånglåten Göteborg Sid 5: Boverkets bedömning Det allmänna intresset Boverket anser att tillgängligheten är en demokratifråga av principiell betydelse. Samhället syn på tillgänglighetenutvecklas i propositionen med förslag till plan- och bygglagen (prop 1985/86:1, ex. sid 503). Här uttalas att vid ombyggnad måste tillgängligheten uppfyllas på ett sådant sätt att människor tillförsäkras möjlighet att bo kvar inom sitt bostadsområde eller sin stadsdel vid tillfälligt eller varaktigt handikapp. Utgångspunkten bör vara byggnaden vid ändringsarbeten skall förbättras så att den i sin helhet blir tillgänglig för och kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. forts.

51 forts. Boverket och propositionerna Boverket yttrande över remiss från Regeringen/Miljödepartementet gällande Gånglåten Göteborg Sid 5-6: Långsiktigt godtagbara egenskaper I prop. 1985/86:1, sid 503, framgår vidare att Även om t. ex. endast en lägenhet i ett trapphus är avsedd att byggas om skall denna lägenhet göras tillgänglig. Avser ombyggnaden en bostadslägenhet som ligger på tredje våningsplanet eller högre skall hiss normalt installeras. Saknas hiss i en bostadsbyggnad med tre eller lera våningar bör i vissa fall även en ombyggnad av lägenheterna på bottenvåningen och andra våningsplanet utlösa krav på tillgång till hiss för alla lägenheter i samma trapphus.

52 Bostad i ett av alla nya ÄLDREBOENDE i Lunds kommun (ca 35 kvadratmeter inklusive den egna toaletten med dusch)