Avseende Barents center, Haparanda Nybyggnad handel/kontor/arena/biograf/skola.

Transkript

1 1 (9) Stockholm Wester+Elsner Arkitekter AB Sergels torg STOCKHOLM Att: Fredrik Rosell GRANSKNINGSUTLÅTANDE BYGGLOVSHANDLING Avseende Barents center, Haparanda Nybyggnad handel/kontor/arena/biograf/skola. Sakkunniggranskning med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Uppdraget Undertecknad har av Fredrik Rosell, Wester+Elsner, uppdragits att granska rubricerade objekt med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Detta granskningsutlåtande utgör granskning av handlingar i bygglovsskedet. Granskning gäller byggnader med kommentar angående angöring till entré. Granskning sker gentemot BBR 20 (BFS 2013:14) avsnitt 3 samt avsnitt 8 som rör säkerhet mot olycksfall där dessa har betydelse för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Som underlag för funktionsmått kan hänvisning ske till Bygg ikapp, utgåva 5 (BI) som handbok. För bedömning gäller skalmått om mått ej anges på ritning. Underlag för detta granskningsutlåtande är: Möte och genomgång av handlingar med arkitekten Närvarande vid möte var för Wester+Elsner Arkitekter AB Fredrik Rosell Karin Widell BBH Arkitekter & Ingenjörer AB Branka Majkic Bygglovshandling A planer, sektioner, fasader, daterade , skala 1:200 (A1) Designunderlag Systemhandling PM Orientering Rubricerade objekt utgör nybyggnad av en stor mötesplats innehållande handelsplats, kontor, idrottsarena, gymnasieskola, biograf och parkeringsgarage med ca 1100 p platser. Bebyggelsen ligger i Haparanda intill gränsen till Finland. Anläggningen är att betrakta som publik lokal samt till stor del som arbetslokal där kraven på god tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning ställs. Inom arbetslokaler ställs även krav på god och tillgänglig ar BBH Arkitekter & Ingenjörer AB Maria Skolgata Stockholm Telefon Fax Org.nr/F-skatt VAT No SE Styrelsens säte Stockholm m:\dokument\sakgran\14024-w+e-barents center\gru5-bbr20_ doc

2 2 betsmiljö i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter t.ex. AFS 2013:03, Arbetsplatsens utformning. Utlåtande Nedanstående synpunkter är en sammanställning av de synpunkter som lämnats vid möte med arkitekt samt vid granskning av handlingar. Kursiverad text redovisar krav enligt BBR. BBR 3:111 Krav på tomter samt utformningskrav och tekniska egenskapskrav på byggnader BBR 3:113 Dimensionerande mått för rullstol Då det i denna författning anges att tomter, byggnader eller delar av byggnader ska vara tillgängliga och användbara ska måtten för eldriven rullstol för begränsad utomhusanvändning (mindre utomhusrullstol) vara dimensionerande och utrymme för manövrering med rullstol ska finnas. Måtten för manuell eller liten eldriven rullstol för inomhusanvändning (inomhusrullstol) får dock vara dimensionerande i enskilda bostadslägenheter. Dimensionerande vändmått för mindre utomhusrullstol cirkel med diametern 1.50 m. BBR 3:12 Tillgänglighet och användbarhet på tomter BBR 3:122 Tillgängliga och användbara gångvägar, angörings och parkeringsplatser Minst en tillgänglig och användbar gångväg ska finnas mellan tillgängliga entréer till byggnader och bostadskomplement i andra byggnader, parkeringsplatser, angöringsplatser för bilar, friytor, och allmänna gångvägar i anslutning till tomten. Tillgängliga och användbara gångvägar ska där det är möjligt utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader inte kan undvikas ska de utjämnas med ramper. Tillgängliga och användbara gångvägar ska vara lätta att följa kunna särskiljas från möblerade ytor, och kunna användas som sammanhängande taktila och visuella ledstråk. En angöringsplats för bilar ska finnas och en parkeringsplats för rörelsehindrade ska kunna ordnas inom 25 meters gångavstånd från en tillgänglig och användbar entré till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus. Markbeläggningen på sådana angöringsplatser och parkeringsplatser ska vara fast, jämn och halkfri. Markhandling har ej ingått i denna granskning. I princip utgör byggnadens konturer kvartersmarksgräns. Övrigt markområde utgör allmän plats där ALM 2 (BFS 2011:5) gäller. I detta skede granskas byggnaderna med kommentarer avseende angöring i anslutning till entréer. Angöring är möjlig via parkeringsgarage och även inom 25 m gångavstånd från huvudentré. Ett torg kommer att iordningställas mellan befintligt resecentrum och Barents center. Parkering sker i parkeringsgarage under och intill byggnad. 50 hkp platser av totalt 1100 p platser redovisas på ritning (ca 5 %). Hkp platser är belägna i närheten av kommunikationsutrymmen för att kunna röra sig uppåt i byggnaden. Krav enligt ovan uppfylls enl. min bedömning.

3 3 I kommande skede bevakas att lutning i längs och sidled på angöringsplatser och parkeringsplatser ej överstiger lutning 1:50. Det bör finnas avfasade kantstenar utmed trottoarkant som medger att person med rullstol/rollator tar sig från gata upp på trottoar. BBR 3:1221 Gångytor på tomter Gångytor ska utformas så att personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga kan ta sig fram och så att personer som använder rullstol kan förflytta sig utan hjälp. Markbeläggningen på gångytor ska vara fast, jämn och halkfri. Lämpliga ytmaterial (t.ex. betongmarkplattor, släta stenhällar, fasta jämna grusytor, asfalt) beaktas som markbeläggning i kommande projekteringen. BBR 3:1223 Kontraster och markeringar på tomter Parkeringsplatser, angöringsplatser för bilar och friytor, liksom gångytor, trappor, ramper och konstgjorda ledytor samt manöverdon ska vara lätta att upptäcka. Kontrast med avvikande material och ljushet (ljushetskontrast på minst 0.40 enl. NCS) bevakas i kommande projekteringen. Konstgjorda ledytor (t.ex. tydligt kännbara plattor i en slät yta) som ska fungera som ledstråk mellan utemiljöns viktiga målpunkter och entréer till byggnaden beaktas i kommande markprojekteringen. BBR 3:1224 Belysning för orientering på tomter Belysningen längs tillgängliga och användbara gångvägar och vid parkeringsplatser, angöringsplatser för bilar och friytor, ska utformas så att personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga kan orientera sig. Tillräcklig och jämn belysning (ej bländande) bevakas i kommande projekteringen. BBR 3:1225 Orienterade skyltar på tomter Orienterande skyltar ska vara tillgängliga och användbara. Bevakas i kommande skede. BBR 3:13 Tillgängliga och användbara entréer till byggnader BBR 3:132 Allmänt Huvudentréer till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus ska placeras och utformas så att de är tillgängliga och användbara. Även övriga entréer till publika lokaler, arbetslokaler och bostadshus ska vara tillgängliga och användbara om det behövs för att uppfylla kraven på tillgänglighet och användbarhet. Tillgängliga entréer ska vara lätta att upptäcka. Man bör i den fortsatta projekteringen bevaka att nivåskillnad mellan mark utanför entré och färdigt golv entré inte skiljer mer än max 15 mm och att denna nivåskillnad då inte ökas genom en tillkommande tröskel eller byggtoleranser i byggskedet. Markytan utanför entré ska vara plan (lutning max 1:50) och väl tilltagen för att medge manövrering på tillfredställande sätt med rullstol/rollator.

4 4 I det fortsatta projekteringsarbetet bör man med färgsättning, materialval, belysning och skyltning ytterligare arbeta med att markera entréer för att öka tydligheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga. BBR 3:14 Tillgänglighet och användbarhet i byggnader BBR 3:142 Entré och kommunikationsutrymmen Entré och kommunikationsutrymmen ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Entré och kommunikationsutrymmen ska ha tillräckligt manöverutrymme för rullstol och utformas så att personer som använder rullstol kan förflytta sig utan hjälp. Entré och kommunikationsutrymmen ska där det är möjligt, utformas utan nivåskillnader. Där nivåskillnader i kommunikationsutrymme inte kan undvikas ska skillnaderna utjämnas med ramp, hiss eller annan lyftanordning och trappa. Fristående försäljningsdiskar/möblering i gångytor bör avskiljas/markeras. Markering, exempelvis med annan golvbeläggning, bör avvika minst 0.40 enl. NCS. Stora öppna ytor, särskilt innanför entréer. Bevaka utformning av ledstråk, belysning och skyltning till viktiga målpunkter såsom hiss/trappa, information, toaletter m.m. Det är viktigt att entréer till butiker och andra aktiviteter är tydliga. Det är även viktigt att skapa orienteringspunkter längs med gångstråken som underlättar orienteringen särskilt för personer med nedsatt syn. Plan 2, del 10. Stor yta vid entré till arena från galleria. I kommande skede bevakas utformning av taktilt och visuellt ledstråk, skyltning, m.m. Plan 3, del 11. Bio/konferens: nivåskillnad på 200 mm mellan konferenssal och omgivande kommunikationsyta anges på ritning. Utjämning av denna nivåskillnad beaktas i kommande projekteringen. BBR 3:1421 Gångytor i byggnader Gångytor i entré och kommunikationsutrymmen ska vara fasta och jämna. Utformning av torkmattor bevakas. BBR 3:1422 Ramper i byggnader Ramper ska kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Ramper ska luta högst 1:12. Plan 3, del 11. Skola. Nivåskillnad mot takterrass överbryggas med ramper. Ramplutning 1:15 anges på ritning och krav enl. ovan uppfylls. I kommande skede bevakas att ramper förses med kontrastmarkering i rampens början och slut, avåkningsskydd och handledare i erforderlig omfattning. BBR 3:1423 Kontraster och markeringar i byggnader Viktiga målpunkter i byggnader liksom gångytor, trappor och ramper samt manöverdon ska var lätta att upptäcka och hitta fram till även för personer med nedsatt orienteringsförmåga. Viktiga målpunkter såsom entrédörrar, hissdörrar, informationsställe, toalettdörrar, dörrar i och till utrymningsväg bör kontrastmarkeras.

5 5 Se kommentar ovan under BBR 3:142 avseende kommunikationsytor i byggnaden. Öppna platser bör förses med sammanhängande taktila och visuella ledstråk. Fristående pelare i gångytan bör kontrastmarkeras. Möblerade ytor bör grupperas och avgränsas/markeras i golv från kommunikationsytor. BBR 3:1424 Belysning för orientering i byggnader Belysningen i entréer och kommunikationsutrymmen ska utformas så att personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga kan orientera sig. Bevakas i kommande skede. Det är viktigt att kontrast i ljushet mellan ute/inne ej är för stor. BBR 3:1425 Orienterande skyltar i byggnader Orienterande skyltar ska vara tillgängliga och användbara. Lättbegripliga och lättlästa Ljushetskonstrast mot bakgrund Kunna läsas av person i rullstol och stående person med nedsatt syn Logisk placering, kunna komma tätt intill Textstorlek/avstånd, ej reflexer Bokstäver i upphöjd relief, punktskrift, talad information, bildsymboler Elektronisk skyltning utformad även för personer med nedsatt orienteringsförmåga BBR 3:143 Dörrar och portar Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de medger passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme finns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Även andra öppningar i förflyttningsvägar ska utformas så att de medger passage med rullstol. Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de lätt kan öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Handtag, manöverdon och lås ska placeras och utformas så att de kan användas såväl av personer med nedsatt rörelseförmåga som av personer med nedsatt orienteringsförmåga. Roterdörrar ska kompletteras med en dörr som kan användas av personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga. Plan 1,5, del 11, personalutrymme: Betjäningsyta insida dörr 250 mm. Dörren bör förberedas för möjlighet till komplettering med dörröppningsautomatik. Plan 3, del 11, skola/bildsal: Trappa inkräktar på funktionsyta utsida dörr. En alternativ dörr finns mellan Ensemble och Bildsal. Plan 3, del 11, konferenssalar/biosalonger: Betjäningsyta insida dörrar mellan 0 och 400 mm. Ses över alt. förses dörren med dörröppningsautomatik. Omfattning av dörröppningsautomatik bevakas i kommande skede. Placering manöverdon centrum ca 0.80 m ö.f.g./mark, m från dörrbladets framkant. BBR 3:144 Hissar och andra lyftanordningar Då hissar eller andra lyftanordningar krävs för att bostäder, arbetslokaler och publika lokaler ska vara tillgängliga och användbara ska minst en av dem rymma en person som använder rullstol och en

6 6 medhjälpare. En sådan hiss eller annan lyftanordning ska också utformas så att personer med nedsatt rörelse och orienteringsförmåga självständigt kan använda den. Hissar och andra lyftanordningar ska utformas så att personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga kan uppmärksamma när hisskorgen stannat för av och påstigning. Redovisade hissar innehåller erforderliga funktionsmått enligt BBR:s krav. I kommande skede bevakas att manöver och signalorgan utformas och placeras så att dessa kan användas av person med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Se BI sid samt 187 och 188. (Se även SS EN81 70, hisstandard för lämplig placering och utformning av manöverorgan.) Kommunikation mellan våningsplan inom vissa butiker redovisas endast med rulltrappa. Hisskommunikation bevakas i kommande skede. Det är viktigt att skyltning till hissarna är tydlig då de i vissa fall inte är placerade direkt intill trappor/rulltrappor. BBR 3:145 Tillgänglighet och användbarhet i publika lokaler BBR 3:1451 Ljudmiljö I publika lokaler där personer med nedsatt orienteringsförmåga är beroende av ljudmiljön för att kunna ta del av väsentlig information ska ljudmiljön utformas för god hörbarhet, god taluppfattbarhet och god orienterbarhet. Samlingssalar och receptioner ska utrustas med teleslingor eller andra tekniska lösningar så att de blir tillgängliga och användbara för personer med nedsatt hörsel. Bevakas inom arena/biosalonger och samlingssalar inom skolan. Högt i tak i vissa lärosalar i skolan. Ljudmiljö beaktas. BBR 3:1452 Samlingslokaler Begränsade delar av biografer, teatrar, sporthallar och andra liknande större samlingslokaler behöver inte vara fullt tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelseförmåga. Podier och scener ska dock alltid vara tillgängliga och användbara. Plan 3, del 11, konferens /biosalar: Integrerade platser för rullstolar i konferens /biosalar beaktas. Plan 4, del 10, övre del av El sal inom Skola: Entresol nås enbart via trappa, ej tillgänglig. Detta enligt krav från brukare för behov av väggyta. Samma funktion medges på nedre golvnivå och krav enligt ovan uppfylls enligt min bedömning. BBR 3:1453 Tillgängliga och användbara toaletter Där det finns toaletter för allmänheten ska minst en toalett vara tillgänglig och användbar. Generellt RWC. Inredning/utrustning i RWC bevakas i kommande skede. Kontrastmarkering mellan golv/vägg/inredning beaktas samt säkerhetslarm. BBR 8:1 Säkerhet vid användning Allmänt Byggnader ska utformas så att risken för olyckor såsom fall, sammanstötningar, klämning, brännskador, explosioner, instängningar, förgiftningar och elektriska stötar begränsas. Tomter som tas i anspråk för bebyggelse ska utformas så att risken för olycksfall begränsas.

7 7 BBR 8:11 Tillämpningsområde Reglerna i detta avsnitt gäller både för byggnader och för tomter som tas i anspråk för bebyggelse. Reglerna för tomter som tas i anspråk för bebyggelse finns samlade i avsnitt 8:9. I vissa angivna fall gäller reglerna endast för sådana utrymmen i byggnader där barn kan vistas. Barn i förskoleåldern utan ständig tillsyn av vuxna bostadslägenheter, gemensamma utrymmen i bostadshus som t.ex. korridorer, trapphus, tvättstugor, fritidslokaler) (Även gästrum i hotell, utrymmen i förskolor, barnavårdscentraler, barnkliniker, bibliotek, köpcentrum och andra liknande lokaler. Även kommunikations eller utrymningsvägar som hör ihop med utrymmen där barn i förskoleåldern kan tänkas uppehålla sig). Se Boverkets Barnsäkerhet i byggnader BBR 8:2 Skydd mot fall BBR 8:21 Belysning i kommunikationsutrymmen Belysning i kommunikationsutrymmen ska utformas med sådan styrka och jämnhet att personer kan röra sig säkert inom byggnaden. Se vad som sagts ovan avseende kommunikationsutrymmen. BBR 8:22 Skydd mot att halka och snubbla Gångytor ska utformas så att risken för att halka och snubbla begränsas. I utrymmen där lutning, väta, spill eller nedisning ökar risken för halka ska ytmaterialens egenskaper anpassas till detta. Oväntade förändringar i ytmaterialens halkegenskaper ska undvikas, särskilt där gångriktningen ändras. Ytorna ska utformas utan oväntade små nivåförändringar, ojämnheter eller låga hinder som är svåra att upptäcka Dörr och portöppningar bör utformas utan nivåskillnader, om det inte av t.ex. fukt eller klimatskäl behöver finnas en tröskel. Ev. tröskel bör vara så låg som möjligt och fasas så att den är lätt att passera och risken att snubbla minimeras. BBR 8:232 Trappor, ramper och balkonger Trappor och ramper i eller i anslutning till byggnader ska utformas så att personer kan förflytta sig säkert. Trappor bredare än 2.5 m bör delas i två eller flera lopp med räcken eller ledstänger. Trappor kontrastmarkering på nedersta plansteget samt framkanten på trappavsatsen vid översta sättsteget ljushetskontrast minst 0.4 enligt NCS. Markering på konsekvent sätt inom byggnaden Kontrastmarkering av trappa, se figur 8:232 BBR 8:2321 Räcken Trapplopp, trapplan, ramper och balkonger som inte avgränsas av väggar, ska ha räcken som begränsar risken för personskador till följd av fall. Räckesfyllningar med infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa. Räcken i trapplopp bör vara minst 0.9 m (om öppning vid sidan av ett trapplopp är större än 0.4 m i båda längdriktningarna och våningshöjd är mer än 3.0 m, bör räcket vara minst 1.1 m).

8 8 Räcken på trapplan i bostadslägenheter bör vara minst 0.9 m (om våningshöjd är mer än 3.0 m, bör räcket vara minst 1.1 m). Räcken på trapplan utanför bostad, på balkonger och loftgångar bör vara 1.1 m Barnsäkerhet Bevakas i kommande skede. BBR 8:2322 Ledstänger Ramper och trappor ska ha balansstöd i form av ledstänger. Ledstängerna ska vara lätta att gripa om. I publika lokaler ledstänger på båda sidor Andra trappor/ramper med fler än tre steg ledstänger på båda sidor. Lägre trappor/ramper minst en ledstång Höjd 0.9 m och löpa förbi trappan eller rampens början och slut med minst 30 cm. Ledstänger i publika lokaler bör ha kontrasterande ljushet mot omgivande ytor. Möjligt att hålla i ledstången förbi infästningarna. Där kontinuerlig ledstång inte fungerar pga. utrymmets särskilda användning (t.ex. läktare) kan alternativ utformning av balansstödet göras som motsvarar ledstångens funktion. Ledstång utformade som plattstål enligt DU, ej greppvänligt. Utformning bör ses över. BBR 8:3 Skydd mot sammanstötning och klämning BBR 8:31 Allmänt Byggnader ska utformas så att risken för personskador till följd av sammanstötning begränsas. Byggnaders rörliga delar och anordningar ska vara placerade och utformade så att risken för personskador genom klämning eller liknande begränsas. Under 2.20 m över gångbana Del av byggnad, fast anordning) bör byggas in eller utmärkas särskilt risk för personer med nedsatt synförmåga. BBR 8:34 Fri höjd Den fria höjden i utrymningsvägar, trappor, dörrar och andra kommunikationsutrymmen ska vara minst 2,00 m. Bevakas i kommande skede. BBR 8:35 Glas i byggnad Glasytor som är oskyddade och så placerade att personer kan komma i kontakt med dem, ska utformas så att risken för personskador begränsas. Glasytor och infästningar ska tåla dynamisk påverkan av en människa. Bevakas i kommande skede. BBR 8:351 Skydd mot sammanstötning Stora glasytor i dörrar samt glasytor som kan förväxlas med dörrar eller öppningar ska vara tydligt markerade. Markeringar bör avvika mot bakgrunden och vara synliga för både stående och sittande personer.

9 9 Övrigt Placering och utformning av t.ex. bankomater, kölappsautomater, betalautomater, returstationer, kassor, gemensamma papperskorgar m.fl. eller annan typ av utrustning som är avsedd att nyttjas av besökare, bevakas i kommande projekteringen. Det är även viktigt att beakta god ventilation och fungerande ljudmiljö samt att samtliga besökare nås av t.ex. av brandlarm och kan sättas i säkerhet vid brand eller annan fara. Bör gälla hela anläggningen. Sammanfattning Under förutsättning att ovanstående beaktas, anser jag att byggnaderna har goda möjligheter att uppfylla de krav på tillgänglighet och användbarhet som ställs enligt PBL (2010:900) 8 kap., PBF (2011:338) 3 kap. och vidare i BBR. Med vänlig hälsning BBH Arkitekter & Ingenjörer AB Branka Majkić Arkitekt SAR/MSA Certifierad sakkunnig av tillgänglighet (TIL 1)