Skapandet av ett Äldreteam knutet till Handens Geriatriska Klinik (HGK)
|
|
- Gunilla Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skapandet av ett Äldreteam knutet till Handens Geriatriska Klinik (HGK) Deltagare i projektgruppen: Sören Backlund Verksamhetschef Monica Lindstedt Medicinskt ansvarig läkare, sektionschef akutgeriatrik Bea Snårbacka Sjuksköterska/teamledare ASIH Bernarda Svensson Sjuksköterska/teamledare avd 1 Vesna Boljanovic Läkare Ingela Strigell Hådell Sjuksköterska Äldreteamet i projektgruppen sedan hösten Helena Gille-Östberg Enhetschef avd 1, projektledare. Kontaktuppgifter: , , helena.gille-ostberg@sll.se
2 Sammanfattning Vården för äldre patienter med stort behov av sjukvård, men som vistas i egna hemmet, är enligt många rapporter bristfällig 1. Det handlar oftast om patienter över 85 år med flera sjukdomar. Vårdtiderna inom såväl akutsjukvården som geriatriken har förkortats avsevärt sedan Ädelreformen och det gör att många sjuka äldre vårdas i sina egna hem. Primärvården ansvarar då för patienternas vård. På flera håll i landet har projekt startats för att hitta vägar att optimera vårdkedjan för dessa patienter, mestadels inom primärvårdens regi. Dessa patienter har ofta en stor vårdkonsumtion, både i primärvård, akutsjukvård och geriatrik. Inom geriatriken har vi sedan flera år tillbaka haft tankar på någon form av hemsjukvårdsteam för att öka den medicinska säkerheten och den psykosociala tryggheten för dessa patienter. Vi såg flera fördelar med att ha ett äldreteam knutet till geriatriken: dels finns det geriatriker anställda, dels ligger det i geriatrikens uppdrag att vara en dygnet runt-verksamhet och dels har geriatriken slutenvårdsplatser att erbjuda patienten när det behövs. När landstinget startade Verksamhet i Förändring (VIF) gjorde vi slag i saken och anmälde att vi ville arbeta med uppbyggnad av ett Äldreteam (ÄT) inom ramen för VIF. Med skapandet av ett äldreteam knutet till geriatriken ville vi se vilka effekter för patientgruppen den organisationen kunde ha. Teamets arbetssätt bygger på ett samarbete mellan geriatriken, primärvården och kommunen. Hur arbetsfördelningen varit har sett olika ut för olika patienter, ett tydligt patientfokus har eftersträvats. Göta heter vår exempelpatient, hon är 73 år, har KOL, hjärtsvikt och är insulinbehandlad diabetiker. Hon har under senaste tiden vid flera tillfällen åkt akut till sjukhus p g a hennes sjukdomar. Under hela projekttiden har vi haft en stödjande fråga när vi funderat på vilken väg vi ska gå: Vad blir bäst för Göta? Den frågan har varit värdefull att återkomma till i många sammanhang, både när vi i projektgruppen diskuterar och när vi möter våra vårdgrannar för diskussioner. Vi påbörjade arbetet under senhösten Projektgruppen som arbetat består av läkare, sjuksköterskor, enhetschef och verksamhetschef. En av sjuksköterskorna arbetar inom ASIH (Avancerad sjukvård i hemmet), en arbetar på den akutgeriatriska vårdavdelningen dit Äldreteamet skulle knytas. Dessa patienter behöver ofta insatser från såväl primärvård som hemtjänst. Vi valde medvetet att göra en avgränsning så gruppen bara bestod av medarbetare från Handens Geriatriska Klinik med tanke på att det är svårt att få till mötestider som passar alla. Vi har istället använt primärvårdens och kommunens erfarenheter och kunskaper genom att i möten aktivt efterfråga deras åsikter. Våren 2005 arbetade vi mycket med att informera och diskutera med våra vårdgrannar, förutom kommun och primärvård även ambulanssjukvården och SöS. Beställarna involverades och de såg positivt på projektet. En förutsättning för att starta projektet var att vi fick finansiering utöver vår ordinarie ram. I Vårdöverenskommelsen ligger nu finansiering med för Äldreteamet. Detta gjorde att tre sjuksköterskor kunde anställas och Äldreteamet startade i september I projektet har vi fokuserat på patienternas behov av trygghet och möjlighet till snabb kontakt med vårdgivare för konsultation, stödjande samtal och/eller medicinsk vård och behandling. Patienterna har fått ett telefonnummer som dygnet runt besvaras av en sjuksköterska. Teamet bemannas varje dag mellan Övrig tid besvaras samtalen av sjuksköterska på avd 1 (den akutgeriatriska vårdavdelningen), om det finns behov av besök kontaktar sjuksköterskan ASIH som åker till patienten. Patienternas upplevelser av teamet och hur det påverkat tryggheten följs upp med intervjuer. Erfarenheterna hittills är mycket positiva. 1 Se bla Dirigent saknas (Äldrecentrum2001:6), Styckevis och delt Landstingsrevis. rapport 19/05 2(9)
3 Allt som allt har 44 patienter vårdats i Äldreteamet sedan starten september Vårdtiden har varierat kraftigt från någon enstaka vecka till någon patient som varit inskriven sedan starten och fortfarande vårdas av Äldreteamet. Områdesbeskrivning Handens Geriatriska Klinik har Haninge och Tyresö kommuner som sitt upptagningsområde. Patienter över 65 år som behöver sjukhusvård men inte akutsjukhusens resurser ingår i uppdraget. Total befolkningsmängd i de bägge kommunerna är personer. Befolkningsutvecklingen skiljer sig från snittet inom SLL, det har varit en lägre andel äldre men andelen ökar nu de närmaste åren. Under perioden beräknas andelen personer mellan år öka med 48% och andelen personer över 75 år beräknas öka med 23%. Detta i kombination med att akutsjukhusen allt snabbare skriver ut patienterna gör att geriatriken får ett högre patienttryck. Kliniken som helhet har 210 anställda, fördelat på fyra vårdavdelningar, en paramedicinsk enhet, en administration samt läkare. Förutom slutenvårdsplatser har kliniken en stor öppenvårdsverksamhet, med ASIH, minnesutredningar i öppenvård, dagrehab och hemrehab. Äldreteamet är knutet till den akutgeriatriska vårdavdelningen, avd 1. Där arbetar ca 40 personer, sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och sekreterare. Enheten har 24 vårdplatser. Medelvårdtiden på avdelningen ligger på ca 12 dagar. På avdelningen vårdas patienter med invärtesmedicinska sjukdomar, exempelvis hjärt- och lungsjukdomar. Problembeskrivning I vårt dagliga arbete mötte vi patienter med stor oro inför hemgång. De hade svårt att veta vart de skulle vända sig när de åter blev sämre. Det gällde framförallt patienter med sjukdomar med fluktuerande sjukdomsförlopp, exempelvis hjärtsvikt och KOL. Målgrupp De patienter vi valde att fokusera på var de som hade fyra eller fler faktiska eller förväntade vårdtillfällen på HGK under en tolvmånadersperiod. Att flera av dessa patienter upplevde otrygghet med dåvarande vårdnivå har vi fått kännedom om genom de dagliga samtal vi har med patienterna. Vi har senare utökat målgruppen till att även gälla patienter med många vårdtillfällen på akutsjukhus men som inte varit på HGK. Initial kartläggning Genom journalsystemet fick vi fram att det skulle röra sig om en vårdgrupp på ca 20 inskrivna patienter samtidigt om vi var strikta i vår bedömning av inskrivningskriterierna. Vi gjorde en enkätundersökning med personalen på avd 1 för att få medarbetarnas upplevelser av att vårda denna patientgrupp. Många kände sig otillräckliga beroende på patienternas otrygghetskänsla inför hemgång. Vi hade även möten med primärvård och kommun för att fånga upp deras syn på vården av dessa patienter och få deras åsikter på projektet. Vi kom överens om att ha ett starkt individfokus, där organisationsfrågorna var sekundära, och försöka hitta den bästa lösningen för varje enskild patient. Syfte Att möta de behov patienterna i målgruppen uttrycker och genom detta öka patienternas medicinska säkerhet och känsla av trygghet när de är hemma. Övergripande mål 3(9)
4 Via helhetssyn och snabbare omhändertagande i hemmet eller på kliniken öka tryggheten och minska antalet vårdtillfällen samt öka den medicinska säkerheten för patienterna i målgruppen. Mål Mål Mätmetod Målvärde 1. Ökad trygghet för patienterna i målgruppen samt anhöriga Djupintervjuer med patient och/eller anhörig innan inskrivning samt efter tre månader 100% av pat ska klassa 8-10 på en 10-gradig skala 2. Medarbetartillfredsställelse avd 1 - utifrån vårdkedjan för patienterna i målgruppen Enkät innan start samt efter 6 månader Ökad arbetstillfredsställelse utan ökad belastning 3. Dokumentera antalet besök för Äldreteamspatienter, hembesök eller på mottagning 4. Minskat behov av inläggning på HGK samt minskat behov av plats i särskilt boende för patienter inskrivna i Äldrevårdsteamet 5. Minskning av antalet öppenvårdsbesök/inläggningar på SöS för patienter inskrivna i ÄT Registrering av antalet besök för patienter inskrivna i Äldrevårdsteamet. Mäta tid för sjukhusvistelser för ÄT-pat. Bedöma vilka ÄTpat som skulle behöva kommunal vård om de inte hade ÄT. Bedömning av antalet ambulanstransporter till SöS som kunnat undvikas med hjälp av ÄT 6. Studera hemtjänstpersonalens Samtal i grupper arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse gällande den aktuella patientgruppen 7. Samverkan primärvård - geriatrik ska fungera utifrån patientens perspektiv Balans mellan antalet besök och personalstat Minskat behov av särskilt boende. Kortare vårdtider på kliniken Minskat antal besök på SöS med 50% Ökad arbetstillfredsställelse utan ökad belastning VPL för Äldreteams-patienter 100% av VPL ska resultera i att ansvarfördelning utifrån patientens behov Smärre justeringar har gjorts under projektets gång men inriktningen på målen är oförändrad. Mätningar Mål 1: Ökad trygghet för patienterna Vi kom igång med intervjuerna lite sent vilket innebär att endast 5 intervjuer är gjorda än. 4 patienter har svarat 10, en patient har svarat Mål 2: Medarbetartillfredsställelse Inför start av Äldreteamet genomfördes en enkät och efter 4 månader genomfördes ytterligare en. Enkätsvaren visar att medarbetarna på avd 1 innan projektstarten kände en frustration 4(9)
5 inför hemgång då de upplevde att dessa patienter hade en ohållbar hemsituation. Efter äldreteamets start har frustrationen försvunnit. Många uppger en stor tillfredsställelse med vetskapen att patienterna blir omhändertagna via Äldreteamet. Viss oro fanns innan starten om hur mycket telefonsamtal det skulle bli under kvällar och nätter men det har visat sig att antalet samtal under jourtid inte blivit någon större belastning. Mål 3: Besöksfrekvens för Äldreteamet Antal inskrivna pat/mån Antal Sept 1 Okt 2 Nov 3 Dec 4 Jan 5 Feb 6 Mar 7 Månad Antalet inskrivna har under perioden ökat successivt. För att klara vården med nuvarande personalstat har vi en gräns på 20 inskrivna patienter samtidigt. Vissa perioder har trycket varit högre än så, vilket gett en hög belastning för sjuksköterskorna i teamet. Besöksstatistik Äldreteam sept 05-mars 06 Antal besök Sept 1 Okt 2 Nov 3 Dec 4 Jan 5 Feb 6 Mar 7 Månad Bemanningen består av två sjuksköterskor på vardagarna och en sjuksköterska på helgerna. Teamet är bemannat mellan , övrig tid svarar sjuksköterskan på avd 1 i telefonen. Behöver besök utföras kvällar och nätter görs detta av ASIH. Många av besöken tar lång tid beroende på sjukdomstillstånd i kombination med hög ålder. Vanligtvis genomförs besöken av en sjuksköterska men vid allvarligare tillstånd kan två sjuksköterskor och/eller en läkare göra hembesöket. 5(9)
6 Vissa patienter har tackat nej till besök men de har haft tillgång till telefonnumret som en trygghet. Telefonsamtalen fungerar som en trygghet för patienterna och de förebygger även inläggningar. Telefonsamtal Antal samtal Sept 1 Okt 2 Nov 3 Dec 4 Jan 5 Feb 6 Mar 7 Månad Vi har märkt att kontakt per telefon har stor betydelse för patientens möjlighet att vara hemma. Att det alltid finns en sjuksköterska att nå per telefon gör att många klarar sin hemsituation bättre. En stor del av tryggheten med Äldreteamet är att man alltid via ett och samma telefonnummer kan få hjälp och att det är bemannat dygnet runt. Mål 4: Minskat antal inläggningar på HGK Vid 10 tillfällen har patienter inskrivna i Äldreteamet lagts in på Handens Geriatriska Klinik. Vi har inte kunnat göra någon exakt mätning av hur behovet av plats i särskilda boenden påverkats, men för två av patienterna vet vi med säkerhet att plats på särskilt boende varit nödvändigt om inte Äldreteamet vårdat patienterna. Se vidare mål 5. Mål 5: Minskat antal inläggningar/besök på SöS En exakt mätning är svår att göra. Försök har gjorts att få fram relevant statistik att jämföra med, men den statistik vi fick tillgång till var svår att använda som jämförelsemateriel. Vi har därför följt upp målet genom att kartlägga vid hur många tillfällen patienter inskrivna i Äldreteamet behövt söka vård på akutsjukhus. Resultatet visar att patienterna inskrivna i Äldreteamet endast vid tre tillfällen har besökt/blivit inlagda på akutsjukhus. Vid ett tillfälle hade patienten en kraftig näsblödning, vid ett tillfälle hade patienten en fraktur och vid ett tillfälle var patienten på dialysbehandling och blev inlagd därifrån pga höga infektionsvärden. Hade den patienten inte haft dialys den dagen hade inläggning istället skett på HGK. Från december 2005 har vi mätt antalet akuta insatser från Äldreteamet, d v s när patient eller anhörig larmat och Äldreteamet åkt direkt till patienten. Mellan december 2005 och mars 2006 har Äldreteamet haft 58 akuta besök, besök som med stor sannolikhet skulle innebära ambulanstransport till SöS om patienten inte hade kunnat få hjälp i hemmet. Med tanke på patienternas tidigare sjukdomshistoria, ålder och diagnoser, i kombination med inskrivningskriterierna i Äldreteamet, kan vi dra slutsatsen att Äldreteamet drastiskt minskat patienternas behov av sjukhusvård på akutsjukhus. 6(9)
7 Mål 6: Hemtjänstpersonalens arbete Samtal har förts med några hemtjänstgrupper. Hemtjänstpersonalen värnar starkt om denna patientgrupp och ser det som en stor trygghet att veta att det alltid går att nå en sjuksköterska. Mål 7: Samverkan primärvård - geriatrik Vi genomför vårdplaneringar på kliniken tillsammans med Biståndsbedömare och ibland distriktssköterskor. Vårdplaneringar har även genomförts hemma hos patienten med gott resultat både för samarbetet och för patienten. Hur går vi vidare ÄT är numera en integrerad del av verksamheten på HGK. Vi ser att det finns ett behov som är större än vad våra nuvarande resurser klarar av. Ju mer verksamheten blir känd bland våra vårdgrannar (SöS, primärvård, kommun och ambulans) desto fler patienter får vi förfrågningar om. Det är dock viktigt att betona de olika vårdgivarnas uppdrag och ansvar. Vi har i Vårdöverenskommelsen ett uppdrag och en ersättning som maximalt motsvarar nuvarande omfattning på verksamheten. Under våren har vi haft ett antal patienter som varit anslutna någon vecka för att sedan slussas vidare till Primärvården. Det har gett möjlighet för patienten att skrivas hem från avdelningen och ändå känna tryggheten i hemmet. Detta sätt att backa upp patienten första tiden hemma har visat sig framgångsrikt. Det är vid dessa tillfällen viktigt att patienten får en tydlig information om att deras inskrivning i Äldreteamet är tidsbegränsad. Behovet av tydlig och upprepad information till alla berörda instanser är stort. Vi kommer under tidiga hösten bjuda in oss själva till personalmöten på de olika vårdcentralerna för att kunna fånga upp frågor och få primärvårdens synpunkter och tankar på verksamheten. En stor fördel för patienterna har varit att Äldreteamet är knutet till just Geriatriken. Geriatriken har i sitt uppdrag att vara en dygnet runt-verksamhet, geriatriker finns anställda, geriatriken har egna vårdplatser att tillgå när patienten behöver läggas in och tillgängligheten per telefon är inget problem. Det finns även en stor vilja i organisationen att hitta patientfokuserade lösningar för denna patientgrupp. Sedan länge har diskussioner och funderingar varit aktuella för att hitta vägar att hjälpa de multisjuka äldre där hemsituationen sviktar. När patienterna ringer får de omgående svar av en sjuksköterska. Finns behov av hembesök akut kan en sjuksköterska vara på plats inom minuter. Har akuta besök behövts sena kvällar eller nätter har ASIH-sköterskan kunnat vara där med ungefär samma inställelsetid. I de fall patienten behövt inläggning på HGK har detta kunnat ordnats omgående vilket innebär att patienten kunnat få träffa en läkare och behandling har kunnat påbörjas inom 1-2 timmar. Det är därför ett starkt önskemål och en förhoppning från HGK att detta arbetssätt ska kunna utökas. Vi ser att patientmålgruppen och arbetssättet passar väl in i geriatrisk verksamhet. Reflektion När vi startade arbetet inom ramen för Verksamhet i Förändring ville vi göra en pilotgrupp med patienter och valde därför en avgränsad del av vårt upptagningsområde, Brandbergen. Vi informerade och diskuterade med primärvårdens och kommunens aktörer i just det området. De patienter vi sedan hade på kliniken och som var lämpliga Äldreteamspatienter kom inte från just det området. Vi valde därför att åter fokusera på patientens behov, vi kallade till 7(9)
8 möte med alla aktörer inom kommun, primärvård och ambulans för hela vårt upptagningsområde, d v s Haninge och Tyresö kommuner. Efter det kunde vi skriva in patienter oberoende av i vilken kommundel de bodde. Vi har inte haft någon paramedicinare knuten till teamet utan de insatser som behövts har skett på samma sätt som för andra patienter som skrivs ut från avd 1. Det som omedelbart behöver åtgärdas för att patienten ska kunna gå hem ansvarar geriatrikens paramedicinare för, men uppföljning och fortsatta paramedicinska insatser ansvarar primärvården för. Under projekttiden har geriatrikens paramedicnare även tagit på sig enstaka andra uppgifter, exempelvis uppföljning av hjälpmedel. Under projekttiden har vi gjort intervjuer med patienter. Vår ambition var att starta intervjuerna direkt när teamet startade, men den ansvarsfördelning vi då planerat för visade sig inte hålla. Under projekttiden har vi haft olika tankar på hur intervjuerna ska genomföras och den organisation vi har idag verkar hålla. Det är nu äldreteamssköterskorna själva som genomför intervjuerna en tid efter inskrivning. Detta kan påverka svaren, det mest optimala vore att en helt oberoende intervjuare genomförde samtalen. De svar vi fått visar att patienterna är nöjda med den vård de får i Äldreteamet. Flera har påpekat att information om Äldreteamet måste ut bättre till primärvård och kommun, det är flera som inte känner till verksamheten. De har även framkommit synpunkter och önskemål om ytterligare information om Äldreteamet till patienterna innan hemgång. Samtliga tillfrågade patienter är dock nöjda med den information de sedan fått vid första hembesöket. Vi har valt att diskutera med hemtjänstpersonalen i samband med att patienter blivit inskrivna i deras distrikt. På samma sätt vill vi informera och diskutera med personalgrupper inom primärvården. I början av projektet informerade vi på stora möten med primärvårdens, kommunernas och ambulansens chefer/arbetsledare vilket var viktigt i det skedet. I den fas vi är inne i nu vill vi via möten fånga upp medarbetarnas synpunkter och idéer hos våra vårdgrannar. Beslut om anslutning till Äldreteamet kommer ofta efter att vårdplaneringen är genomförd vilket gör att en optimal planering inte kan ske på vårdplaneringen. Det vore därför önskvärt med en rutin för vårdplanering i hemmet där primärvården, kommun och äldreteamet deltar. Det har dock visat sig vara svårt att samordna möten i patienternas hem då alla verksamheter lider av tidsbrist. En svårighet vi mött är gränsdragningen mellan Äldreteamet och primärvården. Primärvården har capiteringsersättning för patienterna vilket gör att de behåller ansvaret för den basala hemsjukvården medan Äldreteamet koncentrerat sig på de inläggningsförebyggande och akuta besöken. Vid vissa tillfällen har hela ansvaret gått över till Äldreteamet, framförallt har det gällt patienter där medicinjusteringar varit nödvändiga. Det har ibland visat sig vara svårt att dela ansvaret för medicinhanteringen mellan primärvården och Äldreteamet. De patienter som är/har varit inskrivna är samtliga mycket nöjda med teamets arbete. Det är en vårdnivå som efterfrågas av patienterna de är lite för sjuka för primärvården och inte tillräckligt sjuka för ASIH. Den tillgänglighet och den vårdnivå som Äldreteamet kunnat erbjuda har visat sig vara rätt nivå för dessa patienter. Vi tycker oss så här långt kunna se att teamets arbete har inneburit en stor förbättring av patienternas livskvalitet. Vi anser att geriatriken är den vårdproducent som bäst lämpar sig för att ta hand om de multisjuka äldre via ett äldreteamskoncept. Utifrån exempelpatienten Götas perspektiv har det visat sig vara en bra anpassad vårdform. Att slippa ligga hemma och vara orolig, att slippa åka 8(9)
9 till akutsjukhus med allt vad det innebär av väntan, att slippa bli ordentligt nedgången innan behandling sätts in, det ger en högre livskvalitet till våra multisjuka äldre och till deras anhöriga. Att ha ett telefonnummer där en sjuksköterska alltid svarar, att veta att någon kommer hem till en när man blir sämre, att känna att det finns ett alternativ till akutens hårda britsar. En viktig slutsats vi tycker oss kunna dra är att Äldreteamet har fungerat som ett alternativ till SöS i ändå högre utsträckning än vad vi vågat hoppas på. Vi har haft 44 patienter inskrivna under olika lång tid. Dessa 44 multisjuka äldre patienter har genererat endast 10 vårdtillfällen på HGK och 3 vårdtillfällen/besök inom akutsjukvården. Detta resultat kan man räkna ekonomiskt på utifrån ett landstingsperspektiv, men det allra viktigaste är det minskade lidande det innebär för våra äldre patienter. Bifogas: ett brev från en av patienterna. Patienten har med glädje gett tillåtelse till att brevet används offentligt. 9(9)
10 r! if';-- ;;/ ~- ~- -- t y n_,:-i~r ~ ~;;{d'2 lö''2/~,~~~ ~~c~ r1 0~k~,_L/t'. --' ~ 7'-..0_0 ' _-0' '--' ;x:.::=--- --' ',.. z IJ ~ ' =0~--_~ ~-~~ /J~ ~-1_9~~ q "Jr:~_e-~ --"~~_~~~'~a7~ >_. --;~~t4::-:'!1~~ ::Zi~J~n,- --o --,--o_, '?7-~ ' "" :;, :-;::.; ;;:t~~:':td~~::a~~;;j:/:k~~ "' '--- ~/ ~ /!Oh /' 'p -'.. ''1 ~,'j -, ~,// /- / /f - rd:~ce22'~?-:j(~~_s:7~...~~-~--~.-'~-- - A q{.._/~-.,,--- Il /'1. /I U "'-,- L , ;'," " - / Cf'-ild cd' c$cn-e.> -~. et. ;il; &:x-tur /,:j 6/ cvij civ /~ 47 : r-' ~'#-" ~ hd /; / ~,1, /{.>.:oj ~' ~ o- t:1-~~fl!i--1 :;t?~~_c:/'c ~-~v--~_o,-/~/~:p (~ '7/. ~.:1-'7 /.. - l' /, /,/ v/:."!' /.../'- ~, (/'/t--~..4077) OvZ-- <:.~o,?~ <'>/ Cri;/J1.. _~L ~?~C~ '-. < <-- uvt~~ /Iu~~ ~~b,åh 'd /~ ;dt: / -/ -? -~<5-4,;: 6 r ~ - f!..~ -', _L~!ci -.- -j? I I;. ~./.~- Yak.M~-~-~-- '" Ä fjjcv~---j:~ - _/ /l'.-:> --/?!:q~~q-q~-_?!(?~---~---~--~~~---~'~~~_~~~h_-,. -~~-~ ~.. ~~--<:L ~A~_~~q!~---,/~. ~n_q. H ~_~_~;j~~~~ 7- ~~;:;--;('i1 M~c;#~ t!!:!i~~. (J c/ if~g'> - ""jf-~j-7"'- --b' ---""' ;--- ~_!i--_c!.~:"~---~~-f.:~-~~q.-~---~--. ~~. /. r /f: (.. 7")-- n - ~-,~~ _..~ : :j_~~/d~..~-~-q {/.1' '/ ~ of.- 'v' ~ ~-"-b..-,<~-~,> ~--~(-' ~Jl.~~-~ fr-'; ~--~ _.~ /1 ~.:. IV h ~ ~ "'-'.- ~ l /~ <::-,~ (/ /U/,7-rvC:t/~._/vah:.-d~ p V ~.~~ (~ ~ c'ff~~~ _ m ~: =-_.../~~ ;::
11 -'-~-~--~"~7~~~~!~ -;:;-~-~~:~11f~=~ ~~_~.{L~'~/~~-/7--'~ -~~-~~! ~'/J~~jJf7_d~~_- "-~/;::;du;la;~~~z~~'(~"" _-'i:;!lli:;~~~,-~~~--;;;;;;;;'~~=== --~~;:!~-Z::d::i~.~;:;-:;Y-- ;-;;...c-- '_n. ~-'--_n ,n7z L-ra;ea Z~~ ~-~ :; ;:: r-a- 4~/ ~lfyyy C7d6 ~ ~ ~o? ~. '~~d;;~?~~~-~~7~~~=n =.. ~~ (?~~ d9\54-- 4/--- 4d- ~----- {f -- i T- /r ~" /7 ~7>~~/,~ed (/YY?O' ry- P -LiL:--CL~.; /~ ; =:--- 0 rec??aa~~_a~ ' _' u_.- o --- o-'---' '-' ' u u '--' ' '--' ' ' '-' _u_. ' '---'---' ' ' ----
TRYGGHET OCH OMSORG ÄLDREENHETEN I NYNÄS VÅRD INGER WEURLANDER. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2007:13 ISSN
TRYGGHET OCH OMSORG ÄLDREENHETEN I NYNÄS VÅRD INGER WEURLANDER Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2007:13 ISSN 1401-5129 FÖRORD Under de senaste åren har flera rapporter uppmärksammat att
Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)
Almateamet på Akutmottagningen i Linköping
Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset
MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner
MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen
Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:
Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad 2018-01-01, av: Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE MED MINT...3 3 RESULTAT...3 3.1 Bemanning...3
Uppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...
Bedömningsbilen i Los Från projekt till permanent verksamhet. regiongavleborg.se Tommy P
Bedömningsbilen i Los Från projekt till permanent verksamhet Filminslag från SVT Gävleborg Gävleborgs län och dess kommuner Upptagningsområde Upptagningsområde ca 40 Km radie från Los Glesbygdsområde E
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Mobilt Öppenvårdsteam Östra MÖT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Mobilt Öppenvårdsteam Östra Mobila Team från sjukhus Startade som projekt inom Västra Götalandsregionen Del av omställningen till nära vård Syfte: Trygg utskrivning från sjukhuset, ökat samarbete med kommun
Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg
Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april
sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r
Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård
Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats
Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har
Trygg, snabb och säker vård så nära patienten som möjligt!
Trygg, snabb och säker vård så nära patienten som möjligt! Vision och syfte med Samverkande sjukvård Att tillgodose invånarens behov av god hälso- och sjukvård och samordna sjukvårdsresurserna som finns
Mobila Geriatriska Teamet
Mobila Geriatriska Teamet 151120 Arbetsgrupp Äldre, Norra distriktet. Daniel Gustafsson MGT 2015 Projekt mot Rosenlunds VC / Norrahammars VC nov 2013- nov2014. Utvidgas 2015. Förebilden från Västra Götaland
ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam
ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt
Uppföljning av Team trygg hemgång
Uppföljning av Team trygg hemgång Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Arbetssätt... 4 Effekter... 4 Inskrivning och vårdplanering... 4 Tillfälliga vistelser och
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT
DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT Tillfällig uppdragsgrupp i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg angående samverkan vid utskrivning
Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014
Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod
Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Uppföljning av HS-avtalet
Uppföljning av HS-avtalet Anna Häger Glenngård och Mattias Haraldsson KEFU, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet Hotell Öresund, Landskrona, 6 december 2017 Ett uppföljningsuppdrag i tre delar Del A,
RIKTLINJE. Självskadebeteende, självmordstankar, självmordsförsök och misstänkt självmord
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2018-04-17 Anna Gröneberg, Therese Lindén Anna Gröneberg Mas, Lotta Kjellner (tf utredning socialtjänst), Lillemor Berglund VC HSL och förvaltningschef VO
Nytt hälso- och sjukvårdsavtal
Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Region Skåne och kommunerna har båda stora sjukvårdsuppdrag Utvecklingen vi möter är dynamisk och det går väldigt snabbt. Nuvarande avtal håller inte! Demografiska, tekniska
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården
Samverkande sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård
Samverkande sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Kvartalsstatistik samverkansuppdrag juli-sept 18 Primärvård Totalt utfördes samverkansuppdrag av ambulans och hemsjukvård juli-sept 18 1 Antal uppdrag
Mobila Geriatriska Teamet
Mobila Geriatriska Teamet Chefsdagen med inriktning på äldresamverkan Rosensalen, Jönköping. Daniel Gustafsson, läkare Patricia Herkel, sjuksköterska Utvidgning MGT 2015 Projekt mot Rosenlunds VC / Norrahammars
Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad
Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård
2019-01-30 Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård Bakgrund Vägledningen är ett stöd till personer som fyller i planeringsunderlaget i Lifecare SPU Syftet med planeringsunderlaget är att Utbyta information
Elize Leto och Mattias Taflin.
Elize Leto och Mattias Taflin. Mobilt Närvårdsteam Bidrar till rätt vårdnivå genom tidiga bedömningar bedömningarna om sjukhusbehov har stämt i 87%. Hembesök ca 120 och telefonrådgivning ca 100 på totalt
Samverkansrutin för mobil närvård i Fyrbodal
Författare: Amira Donlagic Godkänd av: Ledningsgrupp Vårdsamverkan Fyrbodal Dokumentet gäller för: Personal som arbetar med mobil närvård 1 Syfte Syftet med rutinen är att beskriva ett gemensamt arbetssätt
Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner-Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-06-25 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 9 1 (5) HSN 1212-1540 Yttrande över motion 2012:24 av Helene
Geriatrik från golvet/sip i praktiken
Geriatrik från golvet/sip i praktiken Lina Hjärpe Skoglund spec Internmedicin/Geriatrik. VC Medicinkliniken Ängelholm, stolt läkare i Mobilt vårdteam Röd korridorsplats 3, Helsingborgs akutmottagning.
Mobilt närvårdsteam (MNT) och Närvårdsavdelning (NÄVA).
Mobilt närvårdsteam (MNT) och Närvårdsavdelning (NÄVA). Bild från UNT 11 mars 2018 Befolkningsutveckling. Sängplatser per 1000 invånare (2014). Hur det hela började. Mobila äldreakuten projektform 2011.
Patientfall i in- och utskrivningsprocessen
Patientfall i in- och utskrivningsprocessen ETT STÖD FÖR VERKSAMHETERNA ATT VÄLJA RÄTT PROCESS Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms
Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård
Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium
FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält
FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL Av Marie Magnfält 170113 Bakgrund Under större delen av den här kursens gång har min arbetsplats varit en kirurgisk vårdavdelning, avdelning 350, på Östra
Region Östergötland. Geriatriska kliniken
Geriatriska kliniken Geriatriska kliniken Geriatrik läran om ålderdomen och dess sjukdomar Antal medarbetare ca 90 st Undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, administratörer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter,
Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)
Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Mobil närvård nulägesrapport maj Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård nulägesrapport maj 2019 Karin Fröjd Regional projektledare Varför Mobil närvård? Hemsjukvård har alltid ingått i vårdcentralernas kärnuppdrag, dvs hembesök av läkare ingår i vårdcentralernas
Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen
Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att
Mobila hemsjukvårdsteam överallt
Mobila hemsjukvårdsteam överallt Karin Fröjd Regional projektledare https://www.bing.com/videos/search?q=mobil+n%c3%a4rv%c3%a5rd+skaraborg&&view=det ail&mid=d753aec475bac7685a37d753aec475bac7685a37&form=vrdgar
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt
Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv
Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU
Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård - nulägesrapport Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans
TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53
PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län
Förstärkt hemsjukvård med mobilt närvårdsteam i Uppsala län Uppdraget om mobila närvårdsteam Inriktningsbeslut togs på Vårdstyrelsen 20 april. Koppla mobil hemsjukvård till den vårdstruktur som finns i
ÄLDRETEAM I NYNÄSHAMN, EN BESKRIVNING
ÄLDRETEAM I NYNÄSHAMN, EN BESKRIVNING Inger Weurlander Rapporter / Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2004:8 ISSN 1401-5129 Förord Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum följer inom ramen för uppdrag
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Stockholms lins landsting
Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor
för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet
Slutrapport Multisjuka äldreprojektet
Slutrapport Multisjuka äldreprojektet I oktober 2007 startades utvecklingsgruppen för Multisjuka äldre patienter på uppdrag av ReKo s chefsgrupp. Utvecklingsgruppen har bestått av två representanter från
Vårdprevention problembeskrivning
Vårdprevention problembeskrivning Majoriteten av våra patienter är äldre och multisjuka med större risk för skador och komplikationer. Detta medför ibland längre vårdtid och onödigt lidande för patienten.
till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende inom äldreomsorgen
Diarienummer: Mål, uppdrag och planer Bilaga 2 till vägledning för biståndsbedömning enligt SoL/äldreomsorg Hemplaneringsteam Bilaga 1 till vägledning för verkställighet, hemtjänst och särskilt boende
15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN
15 Svar på skrivelse från Catarina Wahlgren (V) om Nya vårdnivåer från 2018 i akutvården HSN 2018-0327 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0327 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Verksamhetsplanering
Delprojekt Ambulans i samverkan - Vård på rätt nivå dygnet runt
Projektplan Delprojekt Ambulans i samverkan - Vård på rätt nivå dygnet runt Projektledare Nils-Gunnar Främberg Mia Gustafsson Delprojektledare Hans Thörnqvist enhetschef ambulansen Beställare Nära vård
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Samverkande sjukvård
Samverkande sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård Kvartalsstatistik samverkansuppdrag jan-mars 2019 Primärvård 2019 börjar med en lite lugnare period Totalt utfördes 328 viktiga samverkansuppdrag jan-mars
Varför ville vi genomföra projektet?
Hjärtsviktsprojektet Förändrade arbetsprocesser Sammanhållen vård och omsorg för äldre personer med diagnosen hjärtsvikt ett samarbetsprojekt mellan Avesta och Hedemora kommuner, medicinkliniken, ambulanssjukvården,
Motion 2016:43 av Tuva Lund (S) om att starta upp hemgångsteam för en trygg och säker hemgång, tillsammans med kommunerna i Stockholms läns landsting
Motion 2016:43 av Tuva Lund (S) om att starta upp hemgångsteam för en trygg och säker hemgång, tillsammans med kommunerna i Stockholms läns landsting 29 LS 2016-1572 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE
Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05
Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar
Område Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Motion 2017:16 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om direktintag vid geriatriska kliniker 26 LS
Motion 2017:16 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om direktintag vid geriatriska kliniker 26 LS 2017-0730 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-11-01 LS 2017-0730 Landstingsstyrelsen Motion 2017:16
AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården
AHS AHS Vårdsamordnare Vårdsamordnare Vårdsamordnare Din guide i vården Vårdsamordnare Uppdraget Uppkom i samband med projekt Balans Minska behovet av inläggningar eller besök på akuten av så kallade mångbesökare
2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen
2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken
Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå
Carina Westerelve Datum 2014-06-09 Processledare Mobil: 0737-73 14 09 carina.vesterelve@ale.se Samverkan, vårdplanering, mötesplatser och omhändertagande på rätt nivå Inledning I regeringens överenskommelse
Framtidens Hälso- och sjukvård. Målbild
1 Framtidens Hälso- och sjukvård Målbild 2015-10-14 2 Aktuella uppdrag till LD Utreda dagakuten i Karlshamn Beskriva en arbetsfördelning mellan Karlshamn och Karlskrona Ta fram en 10-årig investeringsplan
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län
Framtidsplanen - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län 1 Innehåll Stockholms län växer och vårdutbudet behöver öka Stockholms län växer 3 Vårdnätverket 4 Husläkaren
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Hemsjukvård... 2 Inskrivning hemsjukvård patient som vistas på sjukhus... 3 Inskrivning hemsjukvård patient
PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS
PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS EN INFORMATIONSÖVERFÖRING MELLAN SJUKHUS OCH PRIMÄRVÅRD 2013-03-28 PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS STARTADE 2009 SOM ETT UTVECKLINGSARBETE I SAMVERKAN
Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov?
Hur kan nätverkssjukvården möta patienter med stora medicinska behov? Torsdag 16 oktober 2014 Florean Pietsch Verksamhetschef Geriatrik Medicin Södertälje Sjukhus AB 2014-10-15 Din nära specialistvård
Bättre vård mindre tvång
Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 08 Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsyk enheten Ryhov, Jönköping Fredrik Jonsson Vårdenhetschef Niki Dec Sjuksköterska
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR
Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!
70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning
70-tal, 7 veckors utbildning 80-tal, 20v ambulanssjukvård 90-tal, undersköterska + 20v / sjuksköterska 00-tal, Sjuksköterska, specialistutbildning Ambulanssjukvården idag: Högre kompetens Sortering av
Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller
Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: Öppenvården och/eller Kommunen Öppenvården svarar inom 24 timmar på vardagar
VÅRDCENTRALS- PATRULLEN BÄTTRE PRIMÄRVÅRD FÖR ALLA SENIORER
VÅRDCENTRALS- PATRULLEN BÄTTRE PRIMÄRVÅRD FÖR ALLA SENIORER Innehåll: Vad är Vårdcentralspatrullen?...4 SPF Seniorerna om äldrevårdsmottagningar...5 Varför ska jag delta i en Vårdcentralspatrull?... 6
Anslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Slutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne
Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Uppsala Landstingsförvaltning(ar): Hälsa och Habilitering Fastställt av: Närvårdssamverkan Uppsala
Samverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Framtidsplan för hälso- och sjukvården
Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020
Fast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Palliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin
Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Hemsjukvård... 2 Inskrivning hemsjukvård patient som vistas på sjukhus... 3 Inskrivning hemsjukvård patient
Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats
Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning
Hemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Patienternas vårdkontakt vid olika sjukdomstillstånd enligt 3 S utredningens förslag
Bilaga 4 Patienternas vårdkontakt vid olika sjukdomstillstånd enligt 3 S utredningens förslag Förslag Enligt 3 S utredningens intentioner skall patienterna och deras anhöriga vid lättare akuta sjukdomstillstånd
Utskottets beredning Motionen har för yttrande lämnats till Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo som framför följande.
YTTRANDE 2014-09-16 LJ 2013/767 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Utvärdera öppethållande på vårdcentralerna I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion föreslår Anna-Carin Magnusson
STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting
Norrtäljemodellen en länk mellan landsting och kommun
Norrtäljemodellen en länk mellan landsting och kommun 2016-09-30 Anne-Lie Söderlund beställarchef & tf. förbundsdirektör 160930 Mälardalsrådet Befolkning 97,5% YTA 180.000? Sommargäster som har hemtjänst
Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre
Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre B Bedömningsteamet, Brommageriatriken Stockholms Sjukhem: Greger Slättman Carina Metzner Rigmor Arwidsson Malin Eriksson Vårt sätt att arbeta för att förbättra
SAMMANHÅLLEN ASIH FÖR VÄSTRA LÄNSDELEN I SÖRMLAND
Hälso- och sjukvård HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Gunilla Carlsson-Kjell, Jan Jälkinger 2009-10-22 HN-HOS09-382 SAMMANHÅLLEN ASIH FÖR VÄSTRA LÄNSDELEN I SÖRMLAND Bakgrund Organisationen för svårt sjuka patienter
Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus
Mobil närvård Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus Röster från vård- och omsorgstagarna Jag har inte varit inlagd sen jag fick kontakt med närsjukvårdsteamet och jag har inte behövt larma
Tryggt mottagande i hemmet Lena Carling Projektledare
Tryggt mottagande i hemmet 17 03 24 Lena Carling Projektledare Lena.carling@stockholm.se Syftet med Tryggt mottagande är ökad trygghet för den äldre och närstående samt minska behovet av vård- och omsorgsinsatser