YTTRANDE 1 (6) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Karlskrona kommun

Transkript

1 YTTRANDE 1 (6) Avdelningen för Samhällsutveckling Carina Burelius Planarkitekt Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Karlskrona kommun Karlskrona Samråd om behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning (MKB) avseende detaljplan för fastigheten Torstäva 13:9 m.fl., Torstäva i Karlskrona kommun, Blekinge län. Länsstyrelsen har fått kommunens behovsbedömning inför ny detaljplan för Torstäva 13:9 m fl i Karlskrona kommun för samråd enligt 5 kap. 11 plan- och bygglagen (PBL 2010:900) och 6 kap 11 miljöbalken. Länsstyrelsen redovisar sina synpunkter nedan. Sammanfattad beskrivning av projektet Planområdet är beläget på Trummenäs knappt 12 km öster om Karlskrona centrum. Trummenäs har tidigare främst utgjorts som friluftsområde men har på senare tid omvandlats till permanentboende. Planens syfte är att pröva möjligheterna för ny bostadsbebyggelse om ca 20 villatomter, seniorboende, förskola och handel/centrumverksamhet. Dessutom kommer Antonsväg och Torstävavägen att ingå i förslaget eftersom det finns behov av bräddning då trafikmängden kommer att öka på vägen. Kommunen har upprättat en behovsbedömning för att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Kommunens ställningstagande är att ett genomförande av planförslaget inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan enligt 6 kap miljöbalken (MB) och att en MKB inte krävs. Länsstyrelsen instämmer med kommunen, nedanstående bör dock beaktas. Se särskilt länsstyrelsens synpunkter för fastigheten Torstäva 14:1 i den södra delen, se särskilt under klimatanpassning. Detaljplanen följer delvis den fördjupade översiktsplanen för Trummenäsområdet, som anger att ny bostadsbebyggelse ska tillkomma i anslutning till befintlig bebyggelse och anpassas efter denna dessutom framhålls vikten av att mark avsätts för förskola/skola samt för centrumfunktioner. Fastigheten Torstäva 14:1 i den södra delen omfattas av en detaljplan från För den del där det planeras 2-4 villatomter anges området i detaljplanen som teknisk anläggning/reningsanläggning. Länsstyrelsens råd och synpunkter Länsstyrelsen anser att det bör vara möjligt att komplettera befintlig bebyggelse med ytterligare bostäder i anslutning till befintlig väg och bebyggelse. Fastigheten Torstäva 14:1 i söder ligger dock låglänt, och riskerar att översvämmas. Vilket innebär att marknivån behöver höjas. Om fastigheten ska ingå i detaljplanen ska det redovisas hur man avser att klara Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE Karlskrona Skeppsbrokajen blekinge@lansstyrelsen.se

2 YTTRANDE 2 (6) översvämningsrisken. Dessutom ligger Trummenäsvägen också låglänt och riskerar att översvämmas. Länsstyrelsen anser därför att det ska framgå av handlingarna hur byggnader och evakueringsmöjligheter tryggas för översvämning med hänsyn till klimatförändringar, se vidare nedan. Riksintresse Området ingår i riksintresse för totalförsvaret (sjöövningsområde) enligt 3 kap. 9 MB. Området ingår även i riksintresseområde för högexploaterad kust enligt 4 kap 1 och 4 MB. Riksintressena bedöms inte påverkas negativt Kulturmiljö Länsstyrelsen anser att det är positivt om kommunen har för avsikt att reglera tomternas utnyttjandegrad och bebyggelsens höjd för att förhindra negativ påverkan på landskapsbilden, utblickar och omkringliggande bebyggelse. Länsstyrelsen har kulturlämningsinventerat hela området och kan utifrån detta konstatera att planen inte står i konflikt med sådana intressen med undantag för fastigheten Torstäva 15:1, söder om Trummenäsvägen. Därför vill länsstyrelsen uppmärksamma kommunen om att en arkeologisk utredning i syfte att fastställa fornlämningsförekomst inom denna fastighet har initierats, (lst dnr ). Natur Inom området finns flera skyddsvärda träd inventerade. Främst i form av hålträd av olika slag, men enstaka grövre ekar finns också. Grova ekar bör sparas, och bör även skyddas från exempelvis grävskador under byggprocessen. Inga rödlistade eller fridlysta arter har noterats inom området, men det innebär inte att arterna inte förekommer i området, bara att de inte noterats. Länsstyrelsen ställer sig positiv till att en naturinventering ska göras. Dagvatten Det är viktigt att tekniska lösningar för dagvatten beaktas och utformas för att kunna hantera ökad nederbördsintensitet. Det gäller såväl fysisk dimensionering som kapacitet för ev. reningsbehov. Enligt SMHI:s senaste analyser beräknas korttidsnederbördens intensitet öka med upp emot 50% fram till år 2100 (se rapport Klimatologi 14: kap 3.3, SMHI, 2015). En dagvattenutredning ska tas fram. Generellt rekommenderas övergång till öppna lösningar för dagvatten och markavvattning som en viktig klimatanpassningsåtgärd. Öppna diken och andra dagvattenlösningar är relativt lätt att åstadkomma vid planering av ny bebyggelse, men kan vara svårt och kostsamt att lösa i befintlig bebyggelse. I bergiga områden med tunt jordtäcke kan mängden dagvatten som behöver omhändertas minskas genom t.ex. vegetationsklädda tak eller utformning av hårdgjorda så att vatten kan infiltrera (hålsten i betong eller likanande). Vid begränsade förutsättningar för lokalt omhändertagande av dagvatten genom infiltration bör möjlighet till utjämning av dagvattenflödet eftersträvas, exempelvis med hjälp av stenmagasin. (Länk till exempel Anvisningar dagvatten Nacka, Handbok dagvatten Göteborg).

3 YTTRANDE 3 (6) Strandskydd Planområdet omfattas inte av strandskydd idag. Enligt strandskyddslagstiftningen återinträder strandskyddet när en detaljplan ersätts av en ny detaljplan. Det är kommunen som är beslutsmyndighet för upphävande av strandskyddet inom planområdet. Kommunen har för avsikt att upphäva strandskyddet i samband med upprättandet av ny detaljplan. Länsstyrelsen har inga synpunkter på ett sådant förfarande. För den del där strandskyddet avses upphävas för bebyggelse anges som kvartersmark för teknisk anläggning enligt gällande detaljplan. Att upphäva strandskyddet genom bestämmelser i en detaljplan förutsätter att det finns särskilda skäl enligt 7 kap 18 c d miljöbalken. Kommunen bör härmed redovisa ett särskilt skäl i samband med ett ev. upphävande av strandskyddet. Med anledning av hur området ser ut i dag och hur det används bör det dock finnas särskilda skäl, se dock under klimatanpassning. Föroreningar De två platser som nämns i planhandlingarna som potentiellt förorenade områden är också kända av länsstyrelsen, dels del av fastigheten Torstäva 13:9, dels den f d avloppsreningsanläggningen vid Albatrossvägen. Platserna är registrerade i länsstyrelsens databas över potentiellt förorenade områden men någon ytterligare information om objekten är inte känd. Miljötekniska markundersökningar behöver därför göras för att utreda föroreningssituationen. Länsstyrelsen tar gärna del av utredningsmaterialet Länsstyrelsen anser i första hand att marken bör vara lämplig för ändamålet redan innan planen antas. Resultatet av efterkontrollen ska då visa att marken är lämplig för den nya markanvändningen. Om det avses införas en planbestämmelse (enl. 4 kap. 14 punkt 4 PBL) anser Länsstyrelsen att det antingen i plankartan eller i planbeskrivningen ska framgå vilka mätbara åtgärdsmål den lovsökande måste uppnå för att denna ska få sitt bygglov eller startbesked beviljat, och hur uppfyllandet av målet ska mätas. Länsstyrelsen anser att tidig kontakt bör ske med tillsynsmyndighet i samband med genomförandet av anläggningsarbeten i närheten av de objekt som berörs. Tillsynsmyndighet över föroreningsskador relaterade till de idag kända objekten som berörs av planområdet, är i dagsläget Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona. Om förorenade massor upptäcks ska tillsynsmyndigheten underrättas enligt 10 kap. 11 miljöbalken. Om grävning i förorenade massor ska äga rum ska en anmälan om detta, enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd, lämnas till tillsynsmyndigheten. Trafik/Buller Kommunen har för avsikt att använda sig av en bullerutredning som tagits fram i januari 2015 för en tidigare detaljplan, öster om den nu aktuella planen. Utifrån bullerberäkningen från 2015

4 YTTRANDE 4 (6) kommer bebyggelse (området öster om det nu planerade) att upprättas där ekvivalent och maximalnivå inte överskrids. Det anges dock att det för en fastighet krävs ett bullerplank för att klara riktvärdet 55 dba. Det bör härmed utredas vidare huruvida buller kan komma att påverka den planerade bebyggelsen utmed Gängletorpsvägen Väg 738 och om ev. åtgärder krävs för att klara riktvärdena för buller även här. Vid åtgärder som bullerplank är det viktigt att ett sådant uppfyller krav på utformning så att bullervärdena inte överskrids. När det gäller etablering av förskola utmed Trummenäsvägen är det viktigt att kommunen gör en analys av förväntade trafikflöden så att det inom fastigheten ges tillräckliga utrymmen för parkering samt på- och avstigning. Trafikverket vill påtala att det inte får innebära någon risk att trafik köar upp i cirkulationen eller att omgivande vägnät nyttjas för på- och avstigning eller korttidsparkering. Länsstyrelsen anser, med anledning av ovanstående, att bullersituationen bör utredas grundligare, och att en redovisning bör göras för att inte överstiga gällande riktvärden. Klimatanpassning/Geotekniska förutsättningar Länsstyrelsen anser att samtliga planprojekt bör ta hänsyn till effekterna av ett förändrat klimat. Klimatförändringar i form av ökad och intensivare nederbörd, höjda medeltemperaturer och värmeböljor, samt stigande havsnivåer, medför konsekvenser för i stort sätt alla samhällssektorer och anpassningsåtgärder är därför nödvändiga. Det är viktigt att planområdets lämplighet över tid utreds utifrån en analys av relevanta klimateffekters inverkan på området, till exempel om ökad nederbörd kan medföra översvämningsrisk från höga flöden i närliggande vattendrag, om intensiva värmeböljor kan innebära problem med överupphettning i tätbebyggda områden eller om en havsnivåhöjning kan medföra en permanent översvämning av hela eller delar av planområdet. Analysen bör sedan ligga till grund för beslut om lämplig markanvändning, samt vilka eventuella klimatanpassningsåtgärder som behöver integreras i planförslaget för att möta effekterna av ett förändrat klimat. Tillgängligheten till och från bostadsområdet vid fastigheten Torstäva 14:1 (södra del) hotas vid en framtida högvattensituation genom översvämning av den enda vägförbindelsen (Trummenäsvägen) till väg 738. Med nuvarande utformning av vägen skulle översvämning av vägförbindelsen leda till att bostadsområdena på Stensnäset och Trummenäs isoleras. Det är därför viktigt att kommunen redogör och säkrar tillträde till/från det planerade bostadsområdet för de boende och för utryckningsfordon. Fastigheten Torstäva 14:1 i den södra delen, ligger i ett låglänt område. Enligt planunderlaget kommer marknivån här att höjas för att nå nivån 3,0 m (RH2000), vilket är säkerhetsnivån för bostäder enligt Länsstyrelsens riktlinjer för byggande i låglänta områden. Miljömålet God bebyggd miljö innehåller en precisering om hushållning med energi och naturresurser. Preciseringen innebär att användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på

5 YTTRANDE 5 (6) ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska. Planhandlingarna behöver beskriva hur stora volymer fyllnadsmassor som kommer att behövas och relatera detta till miljömålets previcering om hushållning av energi och naturresurser. Behovet att uppföra bostäder i delen av området som kräver uppfyllnad behöver motiveras väl för att det ska bedömas acceptabelt att motverka miljömålet. Kommunen har angett att en geoteknisk undersökning bör göras för att kartlägga hur stort sprängningsarbete som kommer att bli aktuellt. För fastigheten Torstäva 14:1 i den södra delen finns dessutom oklarheter kring markens stabilitet genom att den delvis är utpekad som aktsamhetsområde kopplat till förutsättningar för skred i finkorniga jordar. Hög markvattenhalt ökar risken för skred, därför är det särskilt viktigt att utreda skredriskerna noga för platser i anslutning till områden med risk för vattenansamling/översvämning. Länsstyrelsen vill även upplysa kommunen om att det vid årsskiftet 2015/16 publicerades nytt planeringsunderlag med aktsamhetsområden kopplat till risk för skred, som utvecklats gemensamt av SGU och SGI. Kartunderlag över aktsamhetsområden kan beställas från SGU:s kundtjänst, GIS-skikt: "Förutsättningar för skred i finkorniga jordarter" (länk till produktblad). Det nya underlaget från SIG och SGU ersätter det tidigare GIS-skiktet Förutsättningar för skred som Länsstyrelsen tillhandahållit för Blekinge sedan Förnybar energi Länsstyrelsen anser att den fysiska planeringen (föreslaget planområde) utgör ett viktigt verktyg för att uppnå miljömålen. PBL (2010:900) är direkt knuten till miljöbalken, enligt dess 2 kap. 2. Miljömålen ska enligt miljöbalkspropositionen (1997/98:45) vara vägledande vid tillämpningen av miljöbalken. Länsstyrelsen rekommenderar att utforma detaljplaner på ett sätt som skapar bra förutsättningar för solenergi. Vägledning kan hämtas i rapporten Solceller i samhällsplanering, se Radon Länsstyrelsen föreslår att en planbestämmelse införs på plankartan om att ny bebyggelse ska uppföras radonsäkert. MKN Det är viktigt att den ekologiska statusen i vattenområdet utanför planområdet inte påverkas ytterligare då vattenområdet idag inte uppnår god ekologisk status. Det behöver därför framgå av handlingarna hur man avser minimera risken till ytterligare förorening av vattnet och hur man avser att beakta fastställt miljömål om miljökvalitetsnormer.

6 YTTRANDE 6 (6) Redovisning av detaljplanens konsekvenser Enligt PBL 4 kap. 33 p. 5 ska konsekvenserna på fastighetsnivå för organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder framgå av detaljplanens planbeskrivning. I det fortsatta arbetet bör kommunen redovisa konsekvenserna av planförslaget för berörda fastigheter. Samråd Samråd har hållits med Trafikverket vilka har lämnat synpunkter till länsstyrelsen. Deltagare I ärendet har avdelningschef Lars Olsson beslutat och planarkitekt Carina Burelius varit föredragande. I yttrandet har miljöhandläggare Christer Gustavsson, antikvarie Magnus Petersson, klimathandläggare Cecilia Näslund, miljöhandläggare Ann-Sofie Green Hansen och naturvårdshandläggare Annika Lydänge deltagit. Lars Olsson Carina Burelius Kopia Trafikverket Deltagarna (via e-post) Akten