Samråd om behovsbedömning inför upprättande av detaljplan för fastigheten Torstäva 13:9, skifte 5, Trummenäs, Karlskrona kommun

Transkript

1 YTTRANDE 1 (5) Dnr Christina Johansson Planarkitekt Tfn: e-post: christina.k.johansson@lansstyrelsen.se Karlskrona kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Karlskrona Samråd om behovsbedömning inför upprättande av detaljplan för fastigheten Torstäva 13:9, skifte 5, Trummenäs, Karlskrona kommun Länsstyrelsen har fått behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för samråd inför framtagande av en ny detaljplan för fastigheten Torstäva 13:9, skifte 5, Trummenäs i Karlskrona kommun. Länsstyrelsen redovisar sina synpunkter nedan. Sammanfattad beskrivning av planförslaget Planområdet ligger i Trummenäs i anslutning till golfbanan och omfattar fastigheten Torstäva 13:9, skifte 5. Det aktuella området är idag obebyggt och består av främst jordbruksmark men också naturmark och en damm. Syftet med planen är att möjliggöra för bostäder i fastighetens östra del. Boendeformen är ännu inte fastställd men det finns önskemål om varierande boendeformer och flexibilitet i planen för att möta en ny målgrupp på Trummenäs. Boendeformen önskas vara en variation mellan villor, radhus, kedjehus, parhus men även mindre flerbostadshus (tvåplans) Den västra delen av planområdet som inte föreslås för byggnation avses nyttjas för natur och rekreation. Området omfattas av en gällande detaljplan från 1990 vilken reglerar marken som Y golfbana med tillhörande anordningar. Dammen som finns i fastighetens mitt är planlagd som W1 Vattenmagasin för bevattning. Söder om dammen finns även en liten yta planlagd som E2 Pumpstation. Planområdet omfattas av en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Trummenäsområdet, från I FÖP:en anges att ny bostadsbebyggelse ska tillkomma i anslutning till befintlig bebyggelse och anpassas efter denna gällande hustyp, tomtstorlek och placering. Att möjliggöra ytterligare en detaljplan för bostadsbebyggelse på Trummenäs är därmed förenligt med FÖP:en. Men eftersom ambitionen med planläggningen är en tätare struktur, för att möta dagens behov av mindre bostäder, avviker denna från inriktningen i FÖP:en. Behovsbedömning Karlskrona kommun har upprättat en checklista för att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Kommunens ställningstagande är att ett genomförande av detaljplanen inte bedöms få betydande miljöpåverkan och att en MKB enligt 4 kap 34 plan- och bygglagen (PBL) inte krävs. Länsstyrelsen har inga invändningar angående kommunens ställningstagande. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE KARLSKRONA Skeppsbrokajen blekinge@lansstyrelsen.se

2 2 (5) Länsstyrelsens synpunkter och råd Länsstyrelsen lämnar synpunkter enligt nedan som kommunen bör beakta i det fortsatta planarbetet. Riksintressen Planområdet omfattas av riksintresse för högexploaterad kust 4 kap 1 och 4 miljöbalken (MB) och i fastighetens västra gräns tangerar området riksintresse för naturvård enligt 3 kap 6 MB (Hallarumsviken). Planområdet berörs också av riksintresse för totalförsvaret enligt 3 kap 9 MB; riksintresse sjöövningsområde, influensområde luftrum och influensområde väderradar. Länsstyrelsen bedömer att riksintressena inte torde påverkas negativt av den föreslagna exploateringen. Strandskydd Planområdet ingår i en del av en detaljplan från 1990 (Trummenäs golfbana). Inom planområdet finns ett vattenmagasin som anlades i samband med upprättandet av detaljplanen från Dammen fungerar som magasin för vatten från Brudbäcken samt avrinnande ytvatten och har/används för bevattning av golfbanan, söder om planområdet. Dammen omfattas av strandskydd. Den del av planområdet som avses exploateras utgörs av åkermark och kommunens utgångspunkt är att hela detta markområde ska tas i anspråk (3,8 ha). Detta innebär att åkermarken kommer att gå förlorad i samband med exploateringen. Som särskilt skäl åberopas att marken behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området (7 kap 18 c punkten 5 MB). Enligt handlingarna ska ingen bebyggelse anläggas inom det generella strandskyddet om 100 meter från strandlinjen. Delar av vattenmagasinet kommer att upphävas. Resterande markområde kommer att vara tillgängliga för allmänheten och bevarande av växt- och djurlivet. Länsstyrelsen vill upplysa kommunen om hänvisning görs till 7 kap 18 c punkten 5 MB så ska åtgärden prövas om den måste företas inom strandskyddsområdet och alternativa platser inom eller utanför området bör redovisas. Om åtgärden kan lokaliseras utanför detta område ska i så fall den lokaliseringen väljas istället. Vid hänvisning till punkten 5 ska det framgå, valet av att exploatera markområde inom strandskydd. Länsstyrelsen anser att hänvisning till punkten 5 inte kan generaliseras vid exploatering av bostäder men kan instämma med kommunen att ett sådant skäl kan vara tillämpligt i aktuellt fall med anledning av de planeringsförutsättningar som anges och finns inom planområdet. Det bör dock framgå av planbeskrivningen om ev. djur- och växtarter kan påverkas negativt, se nedan under rubriken natur. Det bör även föras ett resonemang om allmänhetens tillträde utifrån gällande användningsområde (friluftsändamålet golf) till ändrat användningsområde för bostäder. Det är även av vikt att ett allmänt stråk för passage, utmed dammen, sparas för att säkra tillgängligheten. Fornlämningar Inga kända fornlämningar finns i området men om fynd påträffas vid markarbeten ska arbetet omedelbart avbrytas och länsstyrelsen i Blekinge län kontaktas i enlighet med 2 kap 10 kulturmiljölagen. Natur Vid dammen inom planområdet har en hel del fåglar, både häckande och rastande noterats, bl.a. rödlistade arter som brun kärrhök och ejder. Länsstyrelsen anser därför att det är betydelsefullt att skogspartiet, som utgörs av ett alkärr, samt ridån öster om dammen kan bevaras som skydd och spridningskorridorer för fåglar och andra djur. Ridån med buskar längs

3 3 (5) fastighetens södra gräns är också en viktig struktur som om möjligt bör sparas, se även under strandskydd. Jordbruksmark Jordbruksmark är av nationell betydelse och skyddad enligt 3 kap 4 miljöbalken. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmänsynpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Länsstyrelsen anser därför att planhandlingarna behöver innehålla en motivering av hur/varför den kommande detaljplanen behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen samt redovisa att det inte finns annan lämpligare mark att ta i anspråk istället för jordbruksmarken. Jordbruksverket har tagit fram en rapport 2015 där man ger exempel på hur kommunerna kan arbeta för att bevara jordbruksmarken, hålla den i drift och utveckla de värden som finns i jordbrukslandskapen. Se länk Kommunens möjligheter att bevara och utveckla jordbruksmarkens värden. Utformning och landskapsbild Trummenäs är ett tidigare fritidshusområde som har omvandlats till permanentboende. Det har och pågår även en stor utbyggnad av småhus. Länsstyrelsen har förståelse för att kommunen avser frångå intentionerna i FÖP:en (från 2006) med renodlad villabebyggelse och istället planera för att möta nya målgrupper och dagens önskemål om mindre boendeformer i området. Exploateringen innebär att en stor del av det öppna landskapet försvinner i och med att jordbruksmarken tas i anspråk. Länsstyrelsen vill dock påtala vikten av att, i det fortsatta planarbetet, hitta lämplig utformning av den nya bebyggelsen där reglering av bebyggelsens höjd kan vara nödvändig. Konsekvenserna för landskapsbilden behöver beaktas, där studier av den nya bebyggelsens sammanhang med befintlig bebyggelse och dess omgivningspåverkan med utblickar är viktig. Hälsa och säkerhet Buller Enligt de nya bullerreglerna i plan- och bygglagen som trädde i kraft 2 januari 2015 är det ett krav att beräknade bullernivåer ska redovisas i planbeskrivningen. Enligt behovsbedömningen har en bullerberäkning tagits fram av kommunen (WSP 2015) för väg 738, Gängletorpsvägen, samt Trummenäsvägen i samband med planläggning av Gängletorp 15:20 m.fl. Förhållandena i det nu aktuella planområdet är mycket likartade, avseende bebyggelsens placering i förhållande till Trummenäsvägen samt trafikflöden. Kommunen bedömer därför att bullerutredningen är tillämpningsbar även på kommande detaljplan. Länsstyrelsen instämmer i detta och att bullerutredningens rekommendationer tillämpas med skyddsavstånden på 20 meter mellan väg och bostäder samt att uteplatser placeras på ett skyddat sätt, på ett avstånd av minst 31 meter från vägmitt. Förorenad mark Inom planområdet finns inga potentiellt förorenade områden identifierade. Vid upptäckt av förorenade massor ska tillsynsmyndigheten underrättas enligt 10 kap. 11 miljöbalken. Om grävning i förorenade massor ska äga rum ska en anmälan om detta, enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarligverksamhet och hälsoskydd, lämnas till tillsynsmyndigheten. Klimatanpassning

4 4 (5) Länsstyrelsen anser att samtliga planprojekt bör ta hänsyn till effekterna av ett förändrat klimat. Klimatförändringar i form av ökad och intensivare nederbörd, höjda medeltemperaturer och värmeböljor, samt stigande havsnivåer, medför konsekvenser för i stort sätt alla samhällssektorer och anpassningsåtgärder är därför nödvändiga. Det är därför viktigt att planområdets lämplighet över tid utreds utifrån en analys av relevanta klimateffekters inverkan på området. Länsstyrelsen kan konstatera utifrån underlaget att den östra delen av planområdet ligger i ett låglänt område som inte klarar lägsta grundläggningsnivå 3,0 m (RH 2000) vilket är säkerhetsnivån för bostäder enligt Länsstyrelsens riktlinjer för byggande i låglänta områden. Den västra delen av planområdet som föreslås för byggnation ligger över denna höjd. Området som riskerar att översvämmas bör planläggas som vattenområde och natur vilket föreslagits, alternativt uteslutas ur planen. Dagvatten Extremnederbörden beräknas öka framöver och enligt SMHI:s senaste analyser beräknas korttidsnederbördens intensitet öka med upp emot 50 procent fram till år Det är därför viktigt att ta hänsyn till framtida ökad nederbördsintensitet vid utformning av dagvattenhantering i området, såväl avseende fysisk dimensionering som kapacitet för eventuellt reningsbehov. För nederbördsmängder som inte kan omhändertas av dagvattensystemet behöver tillfälliga magasineringsytor och avrinningsvägar planeras. Kommunen bör reglera genom planbestämmelse att fördröjning av dagvatten ska anordnas ovan mark inom fastigheten. Länsstyrelsen ser positivt på att utnyttja den befintliga vattendammen för magasinering av dagvatten, som föreslagits i underlaget. Med hänsyn till att området ligger i närheten av Hallarumsviken är det särskilt viktigt att minimera påverkan som kan förekomma i form föroreningar vid utsläpp av dagvatten till recipienten. Energi- och klimateffektiva lösningar Länsstyrelsen rekommenderar generellt att detaljplaner utformas på ett sätt som skapar bra förutsättningar för solenergi. Vägledning kan hämtas i rapporten Solceller i samhällsplanering Informationen kan förslagsvis kopplas till planbeskrivningens stycke om el och tele. Koppling till miljömålen Länsstyrelsen anser att den fysiska planeringen utgör ett viktigt verktyg för att uppnå miljömålen. PBL (2010:900) är direkt knuten till miljöbalken, enligt dess 2 kap. 2. Miljömålen ska enligt miljöbalkspropositionen (1997/98:45) vara vägledande vid tillämpningen av miljöbalken. Varje detaljplan innebär åtgärder som påverkar de av riksdagen beslutade nationella miljökvalitetsmålen. Varje genomförd detaljplan representerar en aktiv handling i miljömålsarbetet. Länsstyrelsen anser att i det fortsatta planarbetet bör det i planbeskrivningen under egen rubrik tydliggöras hur föreslagen detaljplan avser verka för uppsatta miljömål. Miljökvalitetsnormer Det är viktigt att den ekologiska statusen i vattenområdet utanför planområdet inte påverkas ytterligare då vattenområdet idag inte uppnår god ekologisk status. Det behöver därför framgå av kommande planhandlingar hur kommunen avser minimera risken till ytterligare förorening av vattnet och hur man avser att beakta fastställt miljömål om miljökvalitetsnormer. Redovisning av detaljplanens konsekvenser Enligt PBL 4 kap. 33 p. 5 ska konsekvenserna på fastighetsnivå för organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder framgå av detaljplanens planbeskrivning. I det fortsatta arbetet bör kommunen redovisa konsekvenserna av planförslaget för berörda fastigheter.

5 5 (5) Deltagare I detta ärende har avdelningschef Anette Andersson beslutat och planarkitekt Christina Johansson varit föredragande. I ärendet har även, planarkitekt Carina Burelius, antikvarie Magnus Petersson, naturvårdshandläggare Annika Lydänge miljöhandläggare Emelie Ahlstrand, miljöskyddshandläggare Anne Sofie Green-Hansen, handläggare för fiske och landsbygd Per Svantesson samt energi- och klimatsamordnare Cecilia Näslund deltagit. Anette Andersson Christina Johansson Kopia Deltagarna (via e-post) Akten