Vem klarar tolkskolan?

Transkript

1 RAPPORT NR 9 I PLIKTVERKETS RAPPORTSERIE 9 Om urvalsförfarandet i samband med uttagningarna till Försvarets tolkskola Vem klarar tolkskolan? Harriet Dahlquist

2 Vår referens InfoS, Sofie Wahlman Engström Vem klarar tolkskolan? Pliktverket följer upp uttagningarna till Försvarets tolkskola Pliktverkets rapportserie har fått ytterligare ett tillskott. I rapport nummer nio tittar vi närmare på urvalsförfarandet i samband med uttagningarna till Försvarets tolkskola. Under senare år har antalet elever som avbrutit sin utbildning vid tolkskolan ökat. Anledningen till avgångarna är i de flesta fall otillräckliga studieresultat. Studien som ligger till grund för rapporten har gjorts för att undersöka om och på vilket sätt de psykologiska djupintervjuerna kan kompletteras för att därmed minimera antalet avgångar. Rapporten är i första hand av intresse för tolkskolan. Men eftersom de metoder Pliktverket tillhandahåller även kan vara av intresse för en vidare krets sänds rapporten ut på stor bredd. Johan Lothigius Chefspsykolog

3 PLIKTVERKET Informationsstaben Sändlista: Förband (C bat, värnpliktsdetalj, PV konsulent, läkare, HSE) (5 ex/förband): LG Livgardet A9 Artilleriregementet Lv6 Luftvärnsregementet P7 Södra skånska regementet P4 Skaraborgs regemente P10 Södermanlands regemente P18 Gotlands regemente T2 Göta trängregemente K3 Livregementets husarer K4 Norrlands dragonregemente Ing2 Göta ingenjörregemente S1 Upplands regemente I5 Jämtlands fältjägarregemente I19 Norrbottens regemente Norrlands signalbataljon Hkpflj Helikopterflottiljen F4 Jämtlands flygflottilj F7 Skaraborgs flygflottilj F17 Blekinge flygflottilj F20 Underrättelse- och Säkerhetscentrum F21 Norrbottens flygflottilj Amf1 Vaxholms amfibieregemente Amf4 Älvsborgs amfibieregemente 1. ubflj Första ubåtsflottiljen 2. ysflj Andra ytstridsflottiljen 3. ysflj Tredje ytstridsflottiljen 4. minkriflj Fjärde minkrigsflottiljen MarinB S Sydkustens marinbas MarinB O Ostkustens marinbas Psykologiska institutionen, universiteten (Uppsala, Umeå, Lund, Linköping, Örebro, Göteborg) (2 ex/universitet) Försvarshögskolan, biblioteket (2 ex) Försvarshögskolan, Institutionen för ledarskap och management, Karlstad (G Larsson 1 ex och B Carlstedt 1 ex) Regionkontor Norrland (10 ex) Regionkontor Stockholm (10 ex) Regionkontor Karlstad (10 ex) Regionkontor Göteborg (10 ex) Regionkontor Kristianstad (10 ex) Rekryteringscentrum (5 ex) Swedint (2 ex) Försvarsmakten, Högkvarteret, Kristina Pollack (10 ex)

4 FÖRORD Föreliggande rapport ingår i Pliktverkets rapportserie och är främst avsedd för Pliktverkets personal. Bakgrunden till rapporten är de ökade avgångar, som på senare år förevarit under utbildningen till tolk/förhörsledare på Försvarets tolkskola, tillhörande Underrättelse- och Säkerhetscentrum, F20 i Uppsala. Stort tack till personal och elever på tolkskolan, som bidragit till att möjliggöra denna studie. Tack också till leg. psykolog Börje Rosmark, som hjälpt mig med den statistiska bearbetningen. Täby i februari 2004 Harriet Dahlquist, leg. psykolog, Pliktverkets regionkontor Stockholm

5 INNEHÅLL SAMMANFATTNING...sidan 5 BAKGRUND...sidan 6 Mönstring...sidan 6 Specialuttagningar inom försvaret...sidan 7 Psykologintervjuerna...sidan 7 TOLKSKOLAN...sidan 8 Utbildningen på tolkskolan...sidan 8 Livet på tolkskolan...sidan 9 Omvärldsförändringar...sidan 10 VALIDERINGSSTUDIE...sidan 11 Undersökningsgrupp...sidan 11 Kriterievariabler...sidan 12 Metod och resultat...sidan 14 Sammanfattande kommentar...sidan 16 FRÅGESTÄLLNING...sidan 18 SYFTE...sidan 18 METOD...sidan 18 TESTET...sidan 19 De 16 primära faktorerna...sidan 19 Kritik mot testet...sidan 22 UNDERSÖKNINGSGRUPP...sidan 23 RESULTAT...sidan 23 UNDERSÖKNING AV SKILLNADER MELLAN GRUPPERNA...sidan 28 SLUTDISKUSSION...sidan 29 BILAGOR...sidan 31 REFERENSLISTA...sidan 43

6 Det är en kamp mellan hjärta och hjärna. Hjärtat vill härifrån men hjärnan vill vara kvar och klara det Citat från en av tolkeleverna

7

8 5 SAMMANFATTNING Försvarets tolkskola utbildar årligen ett antal värnpliktiga till förhörsledare/tolkar. För att komma ifråga för nämnda utbildning skall den sökande, efter att vid ordinarie mönstring ha uppnått vissa minimivärden på testerna, ansöka om extraprövning till utbildning på tolkskolan. Skolans krav på eleverna är mycket höga, speciellt vad beträffar studieförmåga och psykisk stabilitet. I samband med extraprövningen bedöms därför de sökande bland annat genom djupintervjuer av psykologer i Pliktverket. På grund av otillräckliga studieresultat har under senare år antalet elever som avskilts från skolan ökat, något som föranlett ansvariga att närmare titta på delar av urvalsförfarandet och om man här bättre kan stävja en sådan utveckling. I detta syfte gjordes först en valideringsstudie, som testade de erhållna mönstringsvärdenas prognosförmåga för framgång i studierna hos tre årskullar. En jämförelse gjordes mellan dem, som fullföljde och dem, som avbröt studierna. Vissa skillnader framkom men på det hela taget tycks likheterna mellan grupperna vara större än skillnaderna. Sammanfattningsvis konstaterades, att det enbart utifrån mönstringsvärden erhållna vid inskrivningen är svårt att predicera framgång under utbildningen till förhörsledare. En tidigare aktuell diskussion om att eventuellt höja minimikravet på begåvningsfaktorn fick inget stöd i den här undersökningen. Nästa steg var att vid ett senare tillfälle, som komplement till extramönstringens djupintervjuer, pröva samtliga sökanden, som vid ett tillfälle kallats till extraprövning, med personlighetstestet 16PF för att se, om någon ytterligare information kunde erhållas av det. Som jämförelse testades även den grupp, som vid tillfället fullföljde sin andra termin. Utvärderingen av testerna gjordes först efter ett år, när det stod klart vilka som antagits, vilka som fullföljt och vilka som tvingats avbryta utbildningen. Förekom det några skillnader i de prövandes personlighetsprofiler? Generellt kan sägas, att resultaten på de olika faktorerna i testet för samtliga grupper huvudsakligen återfinns inom normalzonen. Således återfanns ingen uttalad tolkprofil, som skulle kunna vara vägledande vid antagningen. Rapporten redovisar mer detaljerat resultaten för de olika grupperna. En intressant iakttagelse vid uppföljning av avgångarna är att psykologbedömningarna i många fall innehållit någon form av tveksamhet eller reservation vid antagningen. Någon utvärdering av de fördjupade intervjuerna har dock inte gjorts i denna studie. En framtida undersökning skulle kunna innefatta även detta. De slutsatser man kan dra av ovannämnda undersökningar är, att det i dagsläget inte är motiverat att ändra kraven på vare sig plikttjänstförmåga, befälslämplighet eller begåvningsprov. Ej heller tycks det finnas skäl till att i fortsättningen utöka extramönstringen med personlighetstestet 16PF. Snarare kan resultaten indikera en fortsatt skärskådning av skolans pedagogik och innehåll, inte minst med tanke på de omvärldsförändringar som skett inom såväl skola, försvar som samhälle i stort.

9 6 BAKGRUND Inom militärt försvar, såväl i Sverige som i andra länder, är det av största vikt att placera rätt man på rätt plats i krigsorganisationen. Få andra verksamheter utsätter människan för större psykiska och fysiska påfrestningar än det militära systemet. Därför har det också visat sig, att det för försvaret är viktigt med urval i samband med personalrekrytering. Skälen till detta är såväl ekonomiska som humanitära. Beträffande rekrytering av ungdomar till värnplikt kan sägas, att förfarandet sett ut på olika sätt från införandet av allmän värnplikt för män mellan 21 och 32 års ålder i slutet av 1800-talet, fram till idag. Från början gjordes enbart kroppsliga undersökningar av de unga männen för att så småningom, i samband med införandet av Centrala värnpliktsbyrån år 1942, kompletteras med skriftliga psykologiska tester, som skulle ge ett mått på individens generella begåvning (Tånneryd 2001). Inspirationen till den teoretiska delen av prövningen kom under andra världskriget från Tyskland, som redan från 30-talet var ledande ifråga om utvecklandet av kognitiva test. Andra länder tog efter och den första svenska versionen tog form år Psykologintervjuer tillkom först senare och då främst med dem, som efter skriftligt test bedömts som lämpliga för befälsuttagning. År 1969 inrättades Värnpliktsverket och med ambitionen att placera rätt man på rätt plats, utvecklades de olika testmetoderna - inte minst de psykologiska. Samtliga skulle genomgå såväl skriftliga tester som strukturerade psykologintervjuer. I nuvarande inskrivningssystem berörs huvudsakligen ungdomar i åldern år. Formellt kan mönstring ske senast det år individen fyller 24 år. På grund av försvarspolitiska förändringar har efterfrågan på antalet värnpliktiga sjunkit och det primära målet nu är att göra ett urval av de för utbildningen bäst lämpade. Cirka två tredjedelar av årskullarna tas överhuvudtaget inte i anspråk för tjänstgöring. De av dessa senare, som bedöms vara tjänstbara, placeras i den så kallade utbildningsreserven och kan tas i anspråk vid till exempel mobilisering eller i samband med någon form av miljökatastrof. Mönstring Enligt gällande pliktlag (lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt) kallas varje år merparten unga män till Pliktverket, en civil myndighet, som sedan år 1995 ersätter det tidigare Värnpliktsverket och Vapenfristyrelsen, för mönstring till värn- eller civilplikt, normalt det år de fyller 18 år. För kvinnor sker detta fortfarande på frivillig basis. Mönstringen är uppdelad i en medicinsk och en psykologisk prövning, som vardera eller tillsammans avgör, om och hur den prövande skall placeras. Innehållet i den medicinska prövningen kommer inte att beröras här. Den psykologiska prövningen består av ett datoriserat inskrivningsprov, som mäter generell begåvning, den så kallade G-faktorn, samt ett samtal hos psykolog, som gör en bedömning av den prövandes plikttjänstförmåga. I förekommande fall, beroende på resultatet på det teoretiska provet, görs även en skattning av individens förutsättningar att fungera som befäl. Samtliga resultat utvärderas i en skala 1-9, där 1-3 utgör låga värden, 4-6 medelvärden och 7-9 höga värden. För skattning av befälslämplighet gäller, att resultatet på inskrivningsprovet skall vara fem eller högre. Fram till år 1994 var testet manuellt och bestod av fyra delprov, som mätte logisk-induktiv förmåga, verbal förmåga, spatial förmåga och teknisk förståelse. Det var emellertid ett endimensionellt prov och differentierade inte tillfredsställande i vad det egentligen avsåg att mäta. År 1994 ersattes det av ett datoriserat testbatteri med flera dimensioner, där inbördes samband finns mellan olika test. Försvarshögskolan har utarbetat testet, som är under kontinuerlig utveckling. Modellen är hierarkisk, det vill säga den sägs mäta generell begåvning, G, men

10 7 differentierar också de inbördes relationerna i individens spatiala (GV=visualizing) respektive verbala (GC=crystalizing) förmåga inom den givna G-faktorn. Numera ingår 10 delprov, som mäter verbal, logisk och spatial förmåga samt teknisk förståelse. Testet är normerat på 18-åriga mönstranden och prognostiserar färdigheter, som man av erfarenhet vet är användbara inom totalförsvaret. Varje militär respektive civil befattning kan beskrivas med en kravprofil mellan 1-9 i de kapaciteter, som bedöms hos den mönstrande. Specialuttagningar inom försvaret Vissa militära befattningar kräver ytterligare utredning i form av en så kallad extramönstring, där bedömningarna fokuseras kring specifika egenskaper och färdigheter, som tjänsten kräver. En sådan befattning är tolk/förhörsledare, vars utbildning sker på försvarets tolkskola vid Underrättelse- och Säkerhetscentrum i Uppsala. Prövning och antagning sker en gång om året och av cirka hundratalet sökanden kallas ett sextiotal till extraprövning och mellan elever antas. För att komma ifråga till en sådan extrauttagning krävs, att vissa minimivärden uppnåtts vid den första mönstringen. Beträffande den psykologiska prövningen skall den sökande ha fått minst värde 6 i såväl G-faktorn, plikttjänstförmågan som i befälslämpligheten. Dessutom krävs mycket goda prestationer i skolan, vilket skall vara dokumenterat i den prövandes skolbetyg från natureller samhällsvetenskaplig linje. Den som en gång har sökt till tolkskolan kan inte söka igen. Extramönstringen består av information om skolan, ett skriftligt prov på ett urval av 350 finska glosor, som tillsänts eleverna cirka en vecka före utsatt prövningsdag, samtal med befäl och språklärare samt en fördjupad intervju av psykolog. Som underlag för intervjun finns en levnadsbeskrivning, skriven av den sökande. Glostestet används på försök sedan år 2002 för att eleverna skall få en uppfattning om den mängd glosor (från ett främmande språk), som de under utbildningen förväntas tillgodogöra sig varje vecka. (Därtill kommer att det främmande språket består av ett helt nytt alfabet.) Tidigare testades deras språkkänsla med ett test i ett nonsensspråk, som konstruerats av språklärarna på tolkskolan. De sammantagna bedömningarna utgör därefter i en kommission underlag för, vilka sökanden, som skall antas. Psykologintervjuerna Upplägget av extramönstringen har genom åren haft smärre variationer men psykologintervjuerna har genomförts av psykologer från mönstrings- och inskrivningsverksamheten, det vill säga det som nu heter Pliktverket. I en strävan efter att på olika sätt söka komplettera psykologintervjuerna, har man periodvis prövat att testa de sökande, dels med ett personlighetsinventorium (Myers Briggs Type Indicator), dels med ett speciellt utformat problemlösningstest (Relationer C, B. Mårdberg). Inget av dessa test har dock i någon avgörande utsträckning kunnat tillföra information, utöver vad som framkommit under dessa längre psykologintervjuer. Intervjuerna varar i ungefär en timme och fokuserar kring egenskaper som teoretisk förmåga, social kompetens, motivation, psykisk energi, personlig mognad samt emotionell stabilitet. Såväl emotionell stabilitet som motivation är relaterat till upplevelser av sammanhang och meningsfullhet ( sense of coherence ). Begreppet härstammar från Aron Antonovskys bok Hälsans mysterium. Den beskriver tre nivåer, som är avgörande för, hur en individ klarar svåra situationer:

11 8 1. Förståelse för situationen praktiskt, socialt, intellektuellt m.m. 2. Att situationen är hanterbar, det vill säga att man är kompetent att praktiskt, socialt och intellektuellt hantera den. 3. Att den upplevs som meningsfull. För tolkskoleelever är det nödvändigt att kunna förstå, hantera och uppleva studierna och förhörsledarrollen som meningsfulla. Det är också av vikt att förstå de personliga drivkrafter och mål, som påverkar motivationen och hur mycket individen är beredd att investera (Levin 1998). Slutligen kartläggs individens intresse för utbildningens militära inslag och förståelse för, att utbildningen på skolan även innefattar utbildning i vapenhantering. TOLKSKOLAN Försvarets tolkskola har funnits sedan år Målet med utbildningen har varit att erhålla förhörsledare med uppgift att i krig, företrädesvis på ryska, förhöra och insamla information samt tolka och översätta material, som med olika förhörsmetoder lockas ur tillfångatagna ur fiendelägret. Under alla år har det stora hotet kommit från öst, därav koncentrationen på det ryska språket. Kunskaper i mer västorienterade språk är en förutsättning för att över huvudtaget komma i fråga. Att ha gått tolkskolan har setts och ses fortfarande som en stor civil merit, inte minst med tanke på de mycket höga krav, som ställs på eleverna under utbildningen, främst teoretiskt och psykiskt. Några har efter genomgången utbildning erbjudits eftertraktade tjänster på ambassader eller som utrikeskorrespondenter för massmedia. Efter järnridåns fall år 1989 är omvärlden förändrad. Hotet från öst har minskat och därmed har försvarspolitiken förändrats. Många militära förband har lagts ned och de militära befattningarna har ändrats och blivit mer specialiserade. För tolkskolans del har utbildningskraven i stort sett bibehållits. Däremot har målet med utbildningen utökats till att i större utsträckning innefatta uppgifter i internationellt fredsarbete, såsom till exempel språklig förbindelselänk mellan militär personal och civil ortsbefolkning. Under många år var skolan öppen enbart för unga män men sedan år 1995 har även kvinnor fått söka, eftersom man på senare år börjat eftersträva fler kvinnor i försvaret. Utbildningen på tolkskolan Förhörsledarutbildningen är sammanlagt 12 månader, varav cirka 7 veckor består av en relativt krävande fältmässig grundutbildning i Karlsborg. Därefter följer 10 månaders intensiva studier på tolkskolan i Uppsala. Ämnen, som läses, är huvudsakligen ryska (muntlig och skriftlig), militär taktik, etik och förhörsteknik. Kunskaperna praktiseras också i realistiska tillämpningsövningar ute på förband, med andra värnpliktiga. Detta betyder, att vissa av de egenskaper, som krävs, kan upplevas stå i motsatsförhållande till varandra. Att ha god social kompetens innebär till exempel ofta att man har en bredd i sitt umgänge, en levande relation till sina närstående och kanske också flick- eller pojkvän. Allt detta ger erfarenheter, som är värdefulla i rollen som förhörsledare men kan i samma utsträckning vara förödande under den intensiva studieperioden. Flera har tvingats sluta just på grund av att de inte klarat av att hantera sina behov av social kontakt. I slutet av utbildningen erhåller eleverna vitsord, dels i allmänt uppförande, lämplighet som soldat och kunskap i sin befattning (som alla värnpliktiga får), dels betyg i ämnena muntlig och skriftlig ryska, som sammanfattas i ryska totalt samt militär taktik och förhörstjänst. Betygen ges på en

12 9 10-gradig skala, där det faktiska intervallet dock ligger mellan 4 och 9. Under studietiden är eleverna inskrivna vid Uppsala universitet och de erhållna kunskaperna i ryska renderar 30 akademiska poäng. Efter utbildningen krigsplaceras tolkarna i olika fältförband. Livet på tolkskolan När grundutbildningen är slutförd, kommer eleverna till F 20, som är beläget i utkanten av Uppsala. Här blir de inkvarterade i rum, som mer liknar studentrum än en militär förläggning. Det är också i dessa rum, som de förväntas tillbringa större delen av sin tid, bortsett från tid, som utgörs av lektioner, grupp- och språkövningar. Dagarna är varandra ganska lika, med lektionstid i olika former mellan kl 8.00 och cirka kl och med uppehåll för lunch. Därefter går eleverna till sina rum och de flesta bedriver egna studier fram till läggdags, med undantag för middag och kanske något nyhetsprogram på TV. Varje fredag görs en kunskapskontroll med prov på 350 nya glosor. Omtentor förekommer inte, så det gäller att sammantaget uppnå en viss betygsnivå för att få fortsätta. I annat fall blir eleven avskild från skolan. På senare år har man under höstterminen lagt in en repetitionsvecka för att ge eleverna en chans att bättre befästa sina kunskaper. Med detta arbetstempo är det lätt att förstå, att det inte finns så mycket fritid för eleverna. Glosor repeteras ständigt, även på raster och lunchtid och väljer man att åka hem någon helg, har man böckerna i bagaget. Under de senaste åren har de psykologer, som varit med och tagit ut eleverna till utbildningen varje höst gjort ett uppföljningssamtal med dem för att få en inblick i, hur de upplever och klarar av sin situation. Tanken med detta är också att ge feedback till psykologerna, som har stor nytta av den information de får, inte minst inför nästkommande uttagning. I en icke-publicerad rapport inom Pliktverket (Levin 1998), framkom, att viktiga framgångsfaktorer visade sig vara: att ha en personlig målsättning med utbildningen (målmedvetenhet, envishet, se en mening) att vara tävlingsinriktad och sporras av konkurrens att besitta självdisciplin och koncentrationsförmåga att kunna strukturera, prioritera och organisera att hitta sin egen studieteknik att ha gott minne att klara av att inte vara bäst att kunna skjuta upp behov, som inte kan tillfredsställas (närhetsbehov) att vara ödmjuk inför sig själv och andra att kunna relatera till gruppen Dessa framgångsfaktorer har också bekräftats i senare uppföljningssamtal. En bieffekt av samtalen har visat sig vara av mer terapeutisk karaktär, det vill säga eleverna har på ett kravlöst sätt fått prata av sig utan att samtidigt bli bedömda eller värderade.

13 10 Omvärldsförändringar De senaste årens förändringar i samhället har i hög grad även haft inverkan på tolkskolan och dess förutsättningar. Nedläggning av förband och därmed minskat behov av värnpliktiga har medfört en förändrad attityd hos de unga. Att göra militärtjänst är inte längre något självklart och för de resursstarka, som har goda teoretiska förutsättningar, lockar alternativ inom högskola och näringsliv. Därmed har också kvaliteten på gruppen sökanden till skolan förändrats, vilket i sin tur påverkar urvalet. Eftersom man från tolkskolans håll inte tyckt sig kunna minska på eller förändra de krav, som ställs på eleverna, har detta medfört ett minskat antal sökanden och antagna. En annan effekt av förändringar i samhället, som fått konsekvenser för tolkskolan, är upprepade förändringar av det ordinarie skolsystemet. Tolkskolans undervisningsmetodik ligger närmast den pedagogik, som rådde i skolan under 60-talet. Sedan dess har mycket hänt inom skolans ram. Dagens elever är fostrade till att arbeta i grupper med projekt, istället för att, som på tolkskolan via råplugg inhämta stora mängder faktakunskap. Detta innebär både för- och nackdelar men en negativ följd har visat sig vara, att vissa språkliga baskunskaper och grammatiska grunder saknas. Dessutom är de vana vid att i stor utsträckning själva välja, vilka ämnen de skall läsa, bortsett från de obligatoriska kärnämnena. Det innebär, att de har möjlighet att välja bort ämnen, som bereder dem svårigheter av olika slag. Således har de inte så stor erfarenhet av att uthärda och framhärda, när det går dem emot. Slutligen har förändringar i betygssystemet medfört, att det idag är svårare att få grepp om en elevs kunskaper. Intervallet MVG mäter troligen något delvis annorlunda och är betydligt större och grövre, än såväl betyget A, som sifferbetyget 5. Generellt kan sägas, att betyg kan ha ett bra prognosvärde för framgång i fortsatta studier, samtidigt som det är svårt att säga, vad de egentligen mäter - är det allmän begåvning, motivation, stöd och uppmuntran eller en kombination av detta? (Mabon 2002). Ovannämnda förhållanden har bidragit till, att allt fler av de elever, som antas till utbildningen, blir avgångar, då de inte klarar skolans krav. Eftersom tiden inte ger utrymme för några omtentor, blir elev, som inte uppnår tillräckliga resultat, avskild från skolan. Varje elev, som blir avskild, får ett avgångssamtal med en av psykologerna, i vilket man försöker utröna orsaken till, att det inte fungerat. En intressant iakttagelse är, att psykologen i de flesta fall uttryckt någon form av tveksamhet i samband med antagningen. Avgångar har alltid förekommit men har under de senaste åren ökat alltmer, vilket är en oroande utveckling för skolan. Vissa insatser har gjorts för att stävja detta, som till exempel att införa repetitionsvecka, som nämnts tidigare samt att pröva ett nytt språktest under antagningen. Effekterna av detta är ännu för tidigt att utvärdera. Man kan dock konstatera, att några, efter att ha fått de finska glosorna hemskickade till sig, tagit tillbaka sin ansökan, vilket skulle kunna tyda på att det på vissa, kanske tveksamma, kan ha en avskräckande effekt att se den mängd glosor, som skall läsas in varje vecka.

14 11 VALIDERINGSSTUDIE I avsikt att undersöka andra faktorers inverkan på utfall av påbörjad utbildning har först en valideringsstudie gjorts, där samband mellan prövandes mönstringsvärden, erhållna i den psykologiska prövningen vid mönstringstillfället, förmåga att fullfölja påbörjad utbildning samt erhållna vitsord efter avslutad militärtjänst, kartlagts. Frågeställningen var, om det var någon skillnad mellan dem, som fullföljer och dem, som tvingas avbryta utbildningen samt om det fanns några nämnvärda skillnader inom respektive grupp. Kan man utifrån givna mönstringsvärden göra någon form av prediktion beträffande framgång/misslyckande alternativt vitsord efter genomförd utbildning? Undersökningsgrupp Populationen utgjordes av värnpliktiga, som blivit antagna till försvarets tolkskola. Ur denna gjordes ett riktat urval, som bestod av de tre senast avslutade årskullarna i denna population. Antalet inryckta var sammanlagt 65, uppdelade enligt följande: läsåret 97/98 läsåret 98/99 läsåret 99/ Av dessa hade totalt 22 tvingats avbryta utbildningen på grund av, att de inte orkat med kraven. Fördelningen på dessa var: läsåret 97/98 läsåret 98/99 läsåret 99/ Fyra av de 65 var så kallade externelever, som inte genomgått ovannämnda extramönstring, som övriga gjort. De har redan gjort värnplikten på något jägarförband, som sedan uppmuntrat dem att för förbandets räkning frivilligt även utbilda sig till förhörsledare. De deltar inte heller i grundutbildningen eller i de militära delarna av den teoretiska undervisningen, då de redan fått denna utbildning på sitt förband. Dessa fyra är inte medräknade i undersökningen, dels av ovan nämnda skäl, dels på grund av, att deras mönstringsvärden i vissa fall inte varit tillgängliga. Återstår 61 elever fördelade på 39 (64%), som fullföljt utbildningen och 22 (36%), som tvingats avbryta. De undersökningsvariabler, som här använts är befälslämplighet, plikttjänstförmåga och generell begåvning, erhållna vid mönstringen. Nedan presenteras, hur samtliga 61 antagna fördelar sig på de olika värdena (tabell 1-3): Befälsskattning (tabell 1) värde antal procent , , , ,8 Total ,0

15 12 Plikttjänstförmåga (tabell 2) värde antal procent , , , ,7 Total ,0 Som framgår av tabellerna ovan utgör de, som fått värde 8 den största gruppen i såväl befälsskattning som i plikttjänstförmåga (36,1% resp 42,6%). Begåvningsfaktor (tabell 3) värde antal procent 6 2 3, , , ,4 Total ,0 För variabeln begåvning gäller, att merparten elever erhållit värde 9 vid inskrivningen (57,4%). Medelvärde och standardavvikelse för respektive variabel fördelar sig enligt följande: befälsskattning plikttjänstförmåga begåvningsfaktor Medelvärde 7,49 7,69 8,36 Standardavvikelse 0,94 0,94 0,86 Högst värde med lägsta spridning återfinns således i variabeln begåvningsfaktor. Kriterievariabler Variabler, som använts som kriterium för framgång i utbildningen är dels militära vitsord, såsom allmän lämplighet och kunskaper/färdigheter i befattningen, dels betyg i de ämnen, som tolkskolan erbjuder, nämligen skriftlig och muntlig ryska, som tillsammans utgör betyg i ryska totalt samt taktik och förhörstjänst. Vitsordet allmänt uppförande har inte tagits med, då samtliga fått högsta värdet.

16 13 Så här ser fördelningen ut på respektive kriterievariabel (intervall 1-10) (tabell 4-8): Lämplighet (tabell 4) värde antal procent , , , ,1 Total ,0 Kunskaper/färdigheter (tabell 5) värde antal procent , , , ,1 Total ,0 I såväl lämplighet som i kunskaper/färdigheter är värde 7 den vanligaste bedömningen, med störst frekvens i variabeln lämplighet (53,8%). Här finns också ett antal elever med bedömningen 5 (10,3%), ett värde, som inte återfinns i variabeln kunskaper/färdigheter. Ryska totalt (tabell 6) värde antal procent 4 1 2, , , , , ,8 Total ,0 Taktik (tabell 7) värde antal procent 6 2 5, , , ,3 Total ,0 Värde 8 visade sig vara det vanligaste värdet för såväl ämnet ryska totalt som taktik (33,3% resp 43,6%). Ämnet ryska har den största spridningen, med 4 som lägsta värde.

17 14 Förhörstjänst (tabell 8) värde antal procent 5 1 2, , , ,9 Total ,0 I ämnet förhörstjänst är fördelningen ganska jämn mellan värde 6 och 7, dock med aningen betoning på värde 6 (41%). Även här förekommer värde 5 i ett fall. För kriterievariablerna gäller följande medelvärden och standardavvikelser: Medelvärde Standardavvikelse lämplig- kunskap/ ryska taktik förhörshet färdighet totalt tjänst 6,90 7,23 7,00 8,05 6,72 0,88 0,84 1,42 0,86 0,79 Värt att notera är spridningen i resultat vad gäller ämnet ryska, jämfört med resultat i övriga ämnen. Som konstaterats ovan, utgör värde 4 det lägsta resultatet bland eleverna, jämfört med 5 och 6 i de övriga kriterievariablerna. Metod och resultat För att ta reda på, om eventuella skillnader i gruppmedelvärden mellan dem, som fullföljt respektive ej fullföljt utbildningen, avseende inskrivningsvärden, är signifikanta kan man använda sig av en statistisk beräkningsmetod, som benämns oberoende T-test. En av förutsättningarna för att metoden skall kunna användas är dock, att normalfördelning föreligger. Detta testas genom ett test of normality, kallat Shapiro-Wilks. Om Shapiro-Wilks ger signifikans, innebär det, att normalfördelning inte föreligger. I den här studien erhölls signifikans vid beräkning enligt Shapiro-Wilks. Följaktligen tillämpades en annan beräkningsmetod relevant i sammanhanget, nämligen Mann-Whitney U test. Skillnaderna mellan grupperna visade ingen signifikans (tabell 9). Redovisning av medelvärden och standardavvikelser i resp undersökningsvariabel för dem, som fullföljt resp ej fullföljt utbildningen (tabell 9). Undersökningsvariabler Befälsskattning Plikttjänstförmåga Begåvningsfaktor Fullföljt tjänst Ja Nej Ja Nej Ja Nej n Medelvärde SD Mann-Whitney U test p 39 7,54 0, ,41 0,91 0, ,72 0, ,64 0,95 0, ,28 8,50 0,86 0,86 0,241

18 15 En jämförelse mellan grupperna ger dock vid handen, att medelvärdet i variablerna befälsskattning och plikttjänstförmåga är något högre i gruppen, som fullföljt utbildningen, medan medelvärdet i variabeln begåvningsfaktor (G-faktorn), ligger något högre i gruppen, som avbrutit. Kanske är de med högre begåvning mer vana att lyckas utan att behöva anstränga sig lika mycket, som de övriga, som får arbeta mer för sina framgångar. Vid en uppdelning av undersökningsvariablerna i respektive inskrivningsvärden framkommer följande fördelning avseende avgångsprocenten (tabell 10-12): Befälsskattning (tabell 10) värde avgångsprocent 6 40,0 % 7 35,0 % 8 40,9 % 9 22,2 % Plikttjänstförmåga (tabell 11) värde avgångsprocent 6 37,5 % 7 40,0 % 8 34,6 % 9 33,3 % Begåvningsfaktor (tabell 12) värde avgångsprocent 6 50,0 % 7 22,2 % 8 26,7 % 9 42,9 % Med tanke på det lilla antalet inom varje grupp bör försiktighet iakttagas vad gäller generella slutsatser. Exempelvis är antalet med G-faktor 6, som avbrutit utbildningen en av två möjliga, därav den höga procentsatsen. För att hitta eventuella samband såväl mellan som inom undersöknings- och kriterievariablerna, det vill säga mellan och inom inskrivningsvärden och betyg, används Pearson s korrelationsmetod, som förutsätter parametriska variabler på intervallskalenivå. Eftersom en viss osäkerhet råder beträffande skalnivån på befälens betyg, prövades sambanden även med hjälp av korrelationsberäkningar enligt Spearman, en metod, som används vid data på ordinalskalenivå. Vid en jämförelse mellan metoderna framkom inga skillnader av betydelse för resultaten. Korrelationsberäkningarna enligt Pearson redovisas i tabellform i bilaga 1. Med en signifikansnivå på 0,05 framkommer följande: Mellan undersöknings- och kriterievariabler föreligger signifikant samband i endast ett fall. Det handlar om förhållandet mellan värdet på G-faktorn, det vill säga begåvningsnivån, och betyget i

19 16 ämnet förhörstjänst. Här visar sig sambandet vara måttligt och negativt korrelerat (r = -0,42), det vill säga de med högre värde i G-faktorn tycks erhålla sämre betyg i ämnet. I förhållandet mellan G-faktorn och bedömningen av kunskaper och färdigheter finns en tendens till samband. Laddningen är negativ men ganska svag (r = -0,31). Generellt kan sägas, att G- faktorn har negativ laddning i förhållande till samtliga betygsämnen, även om sambanden är mycket svaga. Övriga signifikanta korrelationer infinner sig inom undersöknings- respektive kriterievariablerna. För befälsskattning gäller en relativt stark positiv korrelation till variabeln plikttjänstförmåga (r = 0,75). De, som erhåller ett högt betyg i fråga om kunskaper och färdigheter, bedöms även högt vad gäller lämplighet för tjänsten (r = 0,74), vilket är ganska naturligt. Likaså råder ett positivt samband mellan betyg i ämnet förhörstjänst och bedömning av lämplighet för tjänsten (r = 0,67). Relationen mellan framgång i ämnena förhörstjänst och taktik är däremot betydligt svagare, om än positiv (r = 0,33). Mellan ämnet taktik och bedömning av kunskaper och färdigheter är sambandet dock starkare (r = 0,64). Med lämplighetsbedömningen korrelerar taktikämnet svagare (r =0,36), medan de, som är duktiga i förhörstjänst i större utsträckning får bra utvärderingar i fråga om sina kunskaper och färdigheter (r =0,65). Samtliga ämnen i ryska (ryska muntligt, ryska skriftligt och ryska totalt) korrelerar positivt till ämnena taktik och förhörstjänst samt till befälens bedömningar vad gäller kunskaper och färdigheter tillika lämplighet. Dessutom råder inbördes samband inom de olika undervisningsformerna i ryska, vilket inte är oväntat. I bilaga 1 redovisas endast ryska totalt, i vilket såväl muntlig som skriftlig ryska ingår. Sammanfattande kommentar Av resultatet framgår, att det inte föreligger någon signifikant skillnad avseende inskrivningsresultaten för dem, som fullföljt utbildningen, jämfört med dem, som tvingats avbryta. Medelvärdet i variablerna befälsskattning och plikttjänstförmåga ligger dock något högre i gruppen, som fullföljt utbildningen. Å andra sidan ligger medelvärdet i begåvningsfaktorn något högre bland dem, som avbrutit. Här kan man spekulera i, om de med det högsta värdet tidigare har haft för lätt för sig och fortare ger upp, när de (kanske för första gången) stöter på motstånd. Vanligast i urvalssammanhang är, att ett positivt samband råder mellan begåvningsfaktor och framgång. Oftast är dock populationen mer normalfördelad än vid uttagningen till tolkskolan, där vissa minimivärden krävs för att få söka, vilket medför, att gruppen blir relativt homogen. Antalet undersökta kan dessutom tyckas litet. Dock utgör de samtliga aktuella under en treårsperiod, eftersom det bara finns en klass per år och en enda utbildningsort. Under åren som gått har diskussioner förekommit kring intagningskravet på just G-faktorn och om detta borde höjas för att minska risken för avgångar. Det är tankeväckande att se, att det snarare finns tendenser åt andra hållet, det vill säga gruppen med genomsnittligt högre värden i G-faktorn vid inskrivningen tvingas i högre utsträckning avbryta utbildningen under resans gång. Dock verkar såväl de med värde 6 som de med värde 9 på inskrivningsprovet befinna sig i riskzonen. Beträffande de vitsord, som ges till dem, som fullföljer utbildningen kan sägas, att det inte heller här råder några signifikanta samband mellan dessa och bedömning vid inskrivningen. Positiva samband föreligger mellan resultaten i olika ämnen, vilket på intet sätt är överraskande. Dock finns variationer i bedömningen av respektive elevers prestationer, något som visar, att gott betyg i ett ämne inte med automatik medför samma bedömning i ett annat.

20 Sammanfattningsvis kan konstateras, att det enbart utifrån mönstringsvärden erhållna vid inskrivningen är svårt att predicera framgång under utbildningen till förhörsledare. Vad gäller diskussionen om att eventuellt höja minimikravet på begåvningsfaktorn, ger den här undersökningen inget stöd för en sådan åtgärd. 17

21 18 FRÅGESTÄLLNING Vad kan man göra för att i samband med den kompletterande psykologiska prövningen ytterligare förfina urvalsmetoden, så att de personer som antas, i högre grad förmår fullfölja utbildningen? Kan en annan typ av personlighetsinventorium än MBTI, nämligen 16PF, bidra med information om, hur individen kommer att lyckas med uppgiften? Någon hypotes om förväntad personlighetsprofil i 16PF för kategorin sökande, som antas och sedermera klarar att fullfölja utbildningen på tolkskolan föreligger inte. Undersökningen kan snarare beskrivas som explorativ, det vill säga den försöker att förutsättningslöst beskriva och utvärdera eventuella trender och tendenser hos olika gruppers profiler. Tidigare metastudier beträffande urvalsinstruments validitet, det vill säga prognostiska förmåga, visar att bedömning av arbetsprov har ett prognosvärde på 0,54. På delad andra plats följer begåvningstest och strukturerad intervju med värdet 0,51. Bedömning via personlighetstest per se uppnår ett värde av 0,41 (Schmidt & Hunter 1998). Enligt Mabon (2002) utgör begåvnings- och personlighetstest den kombination, som kanske har flest användningsområden. Tilläggas bör att validitet över 0,40 är ett bra resultat. SYFTE Syftet med föreliggande studie är att pröva, om personlighetsinventoriet 16PF, (Cattell s Sixteen Personality Factor Questionnaire) kan utgöra ett sådant komplement till befintliga psykologiska djupintervjuer för att därmed minimera antalet avgångar från tolkskolan. Dessutom görs även i denna studie jämförelser mellan gruppers psykologiska mönstringsvärden för att se om resultaten från ovannämnda validitetsstudie bekräftas eller ej. METOD Metoden, som använts är således att i samband med extramönstringen applicera 16PF på samtliga sökanden till tolkskolan år I denna första omgång har testresultaten dock inte utnyttjats vid urvalsförfarandet, utan studerats först efteråt och jämförts med den information, som erhölls under intervjuerna. En målsättning har varit att kunna jämföra profilerna hos dem, som via psykologintervjuerna antagits med dem, som ej antagits för att se, om det föreligger någon väsentlig skillnad dem emellan och om testet ger någon viktig tilläggsinformation. Ett annat mål är att i gruppen antagna jämföra dem, som fullföljer utbildningen med dem, som tvingas avbryta. För att också kunna göra jämförelser med tidigare antagna, gjordes testet även på de då inneliggande eleverna, som vid tidpunkten fullföljde sin andra termin. Testet genomfördes med papper och penna men protokollen överfördes därefter till den datoriserade versionen, som gjorde beräkningarna och de grafiska profilerna.

22 19 TESTET 16PF är ett av världens mest använda test vad gäller urval och rekrytering. Det sägs vara ett av de mest utforskade personlighetstesten och utgör riktmärke för många andra test. Det kan användas på personer från 16 års ålder och uppåt och består av 185 frågor angående individers känslor, sätt att förhålla sig till och bete sig i olika situationer. Varje fråga har tre svarsalternativ, varav ett innebär, att man inte tar ställning, något man uppmanas undvika som svarsalternativ. Testet har utkommit i sin femte version och har manual för svensk standardisering, administrering och utvärdering, tolkning av personlighetsprofiler, reliabilitet (precision) och validitet. Svarsstilsskalor strävar efter att bedöma det enskilda testets tillförlitlighet. År 2002 granskades och godkändes testet av STP, Stiftelsen för Tillämpad Psykologi, bildat av Sveriges Psykologförbund. Upprinnelsen till testets utveckling var, att två amerikanare, Allport och Odbert, år 1936 försökte kartlägga hur många dimensioner som krävs för att kunna beskriva människans personlighet. De samlade samtliga adjektiv, som beskriver egenskaper hos människan i engelska ordböcker och i psykologisk litteratur ( lexical tradition ). Efter att ha tagit bort synonymer och långsökta uttryck samt gjort olika grupperingar av ord, fick de fram ett trettiotal egenskaper (traits), som tillsammans skulle beskriva personligheten och utgöra underlag för testets utformning. Testet grundar sig således inte på någon traditionell psykologisk teori men modellen antyder, att en individs beteende styrs av drag, som ligger latent stabila i personligheten. Kan man tillförlitligt beskriva en person utifrån sådana drag, kan man också enligt detta göra förutsägelser om, hur vederbörande kommer att reagera i nya situationer. Detta kallas den psykometriska ansatsen. Antagandet är en förutsättning för att en prediktion skall fungera. Motsatsen är den sociala ansatsen, som betonar människans föränderlighet (Bolander 2002). Efter andra världskriget (1946), fortsatte en psykometriker vid namn Raymond Cattell att utveckla Allports och Odberts påbörjade arbete. Observatörer fick klassificera personer de kände utifrån ovannämnda traits och man gjorde faktoranalys, en av de mest användbara metoderna för bearbetning av den typen av data, på resultaten. Den innebär, att man minskar antalet nödvändiga dimensioner som skall ingå i testet genom att variabler, som mäter eller beskriver samma egenskap, reduceras. Således analyseras interkorrelationen, det vill säga variablernas inbördes samband, och kvar blir enbart mer eller mindre okorrelerade variabler. Metoden är nära knuten till den traitpsykologiska personlighetsmodellen och målet är bl a att minska testets omfång. På det sättet ville Cattell identifiera det antal faktorer, som enligt honom kan förklara en större domän av personlighetsbeskrivningar. Dessa personlighetsfaktorer benämnde han primära. De kom att bli 16 till antalet och därför fick testet namnet 16PF. De 16 primära faktorerna De olika faktorerna beskrivs längs ett kontinuum enligt en standardiserad poängskala med värden mellan Alla individer har drag av alla faktorer i olika utsträckning och kan alltså erhålla såväl höga som låga värden i de olika faktorerna. Skalorna är alltså bipolära och samtliga värden är av betydelse. Värden mellan 4-7 bedöms utgöra genomsnittliga resultat. Nedan listas de olika faktorerna och deras extremer: A Värme Reserverad, opersonlig Varm, utåtriktad, avvisande, sluten uppmärksam mot andra

23 20 De med låga värden i faktor A är mer försiktiga i fråga om relationer och tenderar att föredra enskilt eller individuellt arbete, medan de med högre värden har större människointresse och trivs i arbete tillsammans med andra. B Slutlednings- Färre uppgifter korrekta Fler uppgifter korrekta förmåga Faktor B består av ett antal problemlösningsuppgifter och mäter verbal och numerisk slutledningsförmåga samt logisk förmåga. Är mer kopplad till kognitiv stil än till personligheten men har stort inflytande på den och säger hur personligheten används. Faktorn kan uteslutas om begåvningstest används och resultatet bör tolkas med försiktighet. C Emotionell Reaktionsbenägen, Emotionellt stabil, stabilitet emotionellt ombytlig anpassningsbar, mogen Personer med låga poäng tenderar vara mer reaktionsbenägna, medan höga poäng antyder större kontroll över livet, ett större välbefinnande och mer aktiva och ändamålsenliga val. E Dominans Undfallande, samarbetsvillig, Dominant, kraftfull, undviker konflikter bestämd Med dominans menas här, att individen hellre framhäver sina egna önskningar än lyssnar till andras. Det har således mer med påverkan och inflytande att göra än att vara bestämd. Låga värden antyder på motsvarande sätt ett undfallande och mer självutplånande beteende. F Livlighet Allvarlig, hämmad, försiktig Livlig, upplivande, spontan Med höga poäng tenderar man vara spontan och entusiastisk, med risk för ytlighet och lättsinne i sin yttersta extrem. Motsatsen är tystlåten, allvarlig och mogen, nästan på gränsen till tungsint. G Regelmed- Opportunistisk, anpassar Regelmedveten, vetenhet sig inte plikttrogen Regelmedvetenhet kan spegla samvetsgrannhet och noggrannhet men också dogmatism och bristande flexibilitet. Låga värden kan betyda dåligt utvecklad känsla för vad som är rätt och fel eller okonventionella värderingar. H Social dristig- Blyg, känslig för Socialt dristig, våghalsig. het hot, skygg hårdhudad Socialt dristiga är orädda för att visa upp sig och ta kontakt i sociala sammanhang. Blyga, försiktiga och tillbakadragna får låga värden i denna faktor. I Känslighet Krass, objektiv, Känslig, estetisk, osentimental sentimental Känsliga personer rättar sig mer efter intuition, estetiska och personliga värderingar. Mer krassa individer ser hellre till användbarhet, funktion, praktisk nytta och objektivitet. L Vaksamhet Tillitsfull, godtrogen, Vaksam, misstänksam, accepterande skeptisk, på sin vakt Med höga poäng i faktor L kan man lätt tro sig bli missförstådd eller utnyttjad av andra människor. Har man låga poäng är man mer tillitsfull och förväntar sig bli lojalt och rättvist behandlad av sin omgivning. M Förströddhet Förankrad, praktisk, Förströdd, fantasifull, inriktad på lösningar idéinriktad

24 21 Här handlar det om, huruvida personen i fråga har sitt fokus på föreställningar, fantasier och egna tankar eller på omgivningen med dess krav. N Tillbaka- Rättfram, äkta, okonstlad Tillbakadragen, diskret, dragenhet sluten Personer med höga poäng är förbehållsamma och ovilliga att lämna ut sig själva till andra, medan de med låga poäng kan vara rättframma och avslöjande, på gott och ont. O Oro Självsäker, obekymrad, Ängslig, tvivlar på sig tillfreds med sig själv själv Höga värden innebär oro och ängslan inför saker och ting, medan låga värden antyder en tilltro till sig själv, som ytterst kan innefatta brister i självkritiskt tänkande. Q1 Öppenhet för Traditionell, bunden Öppen för förändringar, förändringar till det välbekanta experimenterande Höga poäng medför en preferens för utmaningar och testande, medan låga värden innebär ett mer traditionellt tänkande, med en önskan om kännedom och förutsägbarhet. Q2 Självtillit Grupporienterad, Självsäker, ensam, söker närhet individualistisk Här handlar det huvudsakligen om, huruvida man föredrar att arbeta självständigt och individuellt eller i grupp tillsammans med andra. Q3 Perfektionism Tolererar oordning, Perfektionistisk, organianspråkslös, flexibel serad, självdisciplinerad Att vara åt det perfektionistiska hållet innebär en önskan om ordning och reda, planering och struktur. Att göra rätt är viktigt och helst skall situationer och händelser vara förutsägbara, vilket i sin tur kan medföra en viss inflexibilitet. Låg poäng på skalan kan å andra sidan betyda bristande organisation, nonchalans och rörighet samt en benägenhet att lämna saker och ting åt slumpen. Q4 Anspändhet Avspänd, lugn Anspänd, full av energi, tålmodig otålig, pressad Personer med höga poäng kan lätt bli rastlösa och irriterade, medan personer med låga poäng känner sig avspända och lugna, vilket i sin extrem kan innebära svårighet att mobilisera energi och motivation till att sätta press på sig själva. Genom ytterligare faktoranalys sammanfördes dessa 16 primärfaktorer till fem övergripande, så kallade globala faktorer, som utgörs av kombinationer av besläktade primärfaktorer. De fem är: extraversion (extravert kontra introvert; hur man förhåller sig till andra), ångest (oberörd kontra lättoroad), hårdförhet (mottaglighet kontra hårdför; benägenhet att ägna resurser åt alternativt undvika att skaffa ny information; en aspekt på sättet att tänka), oberoende (tillmötesgående kontra självständig) och självkontroll (ohämmad kontra självbehärskad). Poäng erhålls genom ekvationer baserade på, hur de ingående primärskalorna förhåller sig till det globala begreppet. Värdena på de primärskalor, som ingår, kan således variera i styrka, även om det inte framgår av globalfaktorns slutliga värde. Eftersom den testade själv väljer svarsalternativ på frågorna, finns risk för, att svaren påverkas av, vad man tror är socialt önskvärt att svara, vilket kan ske på bekostnad av ärligheten. Brister i självinsikt kan också färga valet av svarsalternativ. Därför finns så kallade svarsstilsskalor, som korrigerar för detta. Skalorna består av tre delar, nämligen IM-skalan, som mäter social

25 22 önskvärdhet i svaren, INF-skalan, som mäter andelen ovanliga svar och ACQ-skalan, där individens benägenhet att svara instämmande värderas. Testet har reviderats ett antal gånger, senast år 1994, då även den svenska normeringen påbörjades. Grupper, som använts vid den svenska normeringen, är psykologistuderanden vid Stockholms universitet, ekonomistuderanden i Stockholm samt ett slumpmässigt urval ur det svenska befolkningsregistret. Den sistnämnda är större än de två andra tillsammans. I föreliggande undersökning utgörs normgruppen av samtliga grupper sammantagna. Såväl testets validitet (förmåga att mäta det det avser mäta) som dess reliabilitet (precision och tillförlitlighet), uppges vara tillfredsställande (Russell & Karol 1997). Kritik mot testet Problemet för forskningen i utarbetandet av denna modell har varit att kunna isolera de grundläggande drag, som ger en täckande personlighetsbeskrivning och att hitta instrument, som tillfredsställande mäter dessa personlighetsdrag samt metoder för insamlingen av data. Det som talar för testet är dess strävan efter objektivitet och lättförståelighet. Utifrån verbala beskrivningar kan man jämföra beteendet hos olika individer och bedöma, vilka egenskaper, som passar i vilka situationer. Modellen, som testet bygger på, lämpar sig bäst för urval och rekrytering inom arbetslivets psykologi. Kritik som framförts är, att kunskap saknas om, hur personligheten utvecklats och om och i så fall på vilket sätt den kan förändras. Testet mäter huvudsakligen emotionell förmåga. Övriga förmågor, som kan inverka, samt faktorer som intresse och motivation innefattas inte och det prognostiska värdet bör ses som kortsiktigt (Kline 2000). Intellektuella och kognitiva variabler ses som mer stabila över tid än socialt beteende och ickekognitiva personlighetsvariabler. Beträffande emotionell förmåga och socialt beteende anses ett samspel ske mellan individen och den aktuella situationen. Antagandet att personlighetsdrag skulle vara stabila över tid och därmed förutsägbara har prövats i olika studier och resultaten visar, att så inte är fallet. Indvidens beteende är inte enbart en funktion av egenskaper inom individen, utan också en följd av egenskaper hos de situationer, som omger individen. Det är också av vikt, hur situationen uppfattas och vilken mening individen ger situationen (Johannesson 1976). Detta synsätt kallas interaktionism och företräds av bl.a. den amerikanske teoretikern Kantor samt Lewin i Tyskland. Följande punkter sammanfattar interaktionismen: Beteendet bestäms i ett kontinuerligt samspel mellan individen och de situationer, i vilka han rör sig. Individen är det medvetna, aktiva subjektet i denna interaktionsprocess; han tolkar situationerna och ger dem mening. Han väljer i viss utsträckning vilka situationer han kommer att vistas i och han påverkar både medvetet och omedvetet dessa situationer samtidigt som han själv påverkas i sitt beteende av dem. På individsidan spelar kognitiva faktorer en viktig roll för utformningen av beteendet i denna interaktionsprocess.