Utvärdering av projektet Hållbara kvarteren i Lambohov. Del i projektet Klimatfaktorer i Vallastaden

Transkript

1 Utvärdering av projektet Hållbara kvarteren i Lambohov Del i projektet Klimatfaktorer i Vallastaden

2 Förord Den här utvärderingen är skriven inom ramen för projektet Klimatfaktor i Vallastaden som finansieras av Delegationen för Hållbara städer och Linköpings kommun. Rapporten syftar till att utvärdera delprojektet Hållbara kvarteren i Lambohov som är kommunens del av projektet Klimatfaktorer i Vallastaden. Författaren svarar ensam för rapportens innehåll och slutsatser. December 2016 Linköpings kommun och Linköpings universitet

3 (22) Utvärdering av projektet: Hållbara Lambohov Sammanfattning Det har blivit alltmer tydligt att samhället behöver åtgärder för att förändra individers beteenden. Nudging ses som ett verktyg för att kunna göra det utan att för den skull påverka människors värderingar. Politiska åtgärder anses ofta har en mer negativ följd för den enskilde individen i form av skatter, lagar och föreskrifter. Nudging kan med fördel användas för att få människor att fatta beslut som är bättre för en hållbar utveckling utan att det för den skull påverkar människors värderingar. Utifrån att öka medvetenheten kring och ändra beteenden som leder till minskade utsläpp av CO2 från Linköpings medborgare, har forskningsprojektet hållbara Lambohov genomförts. Projektet syfte var att testa ett antal nudgingverktyg i ett bostadsområde. Detta för att sedan kunna använda nudgingverktygen för framtida liknande projekt i Linköpings kommun. Utifrån det genomförda projektet har ett antal nudgingverktygen fått individer att prova på ett antal aktiviteter, vilka i slutänden ska syfta till att bidra till förändrade attityder och kan ses som en ögonöppnare för hållbarhetsfrågor. Denna rapport syftar till att utvärdera projektet. Utvärderingen grundas på fokusgrupper genomförda med boende i det aktuella bostadsområdet samt tillhörande dokument om delprojekten som genomförts. Utifrån det kan två slutsatser dras. För det första måste nudging ses som ett socialt verktyg där de sociala normerna kan anses vara avgörande för genomförandet. Ofta gör människor som andra människor. För det andra är det viktigt att se nudging som något pågående under lång tid, även efter projektets slut. Resultat från en genomförd nudging är inte alltid mätbara i den bemärkelsen att det finns tydliga mätbara resultat. Ofta kan resultaten komma långt senare. Att ändra människors beteenden tar tid. Det är viktigt att ha i åtanke för framtiden. Det kan därmed finnas incitament för att återkomma till samma område. LINKÖPINGS UNIVERSITET

4 2(22) Innehåll 1 Introduktion Bakgrundsbeskrivning Syfte och mål Metod som använts för utvärderingen Fokusgrupper Dokumentstudie Dokumentstudie med fokus på utvärdering av delprojekten Kollektivtrafik Energimätare Eliq Avfallsnudge Locki-lock Duschklocka Aktiviteter hållbar livsstil Slutsatser och rekommendationer för framtiden Referenser... 20

5 3(22) 1 Introduktion 1.1 Bakgrundsbeskrivning Syftet med projektet är att, i enlighet med kommunens mål kring CO2-neutralitet, medverka till ökad medvetenhet kring och ändrade beteenden som leder till minskade utsläpp av CO2 från Linköpings medborgare. Utgångspunkten för projektet är att göra det i ett avgränsat projekt i stadsdelen Lambohov. Projektet kallas för Hållbara kvarteren i Lambohov och består av 500 hushåll i blandade upplåtelseformer. Projektet pågår ifrån januari 2016 till oktober Utifrån genomförda foksugrupper med boende i det aktuella området i Lambohov samt dokumentstudier över de delprojekt som genomförts ska denna rapport utvärdera och ge rekommendationer för framtida projekt. I projektet har ett antal olika nudger genomförts; kollektivtrafik, duschklocka, avfallsnudge, elmätare och aktiviteter för en hållbar livsstil. Dessa kommer beskrivas mer ingående i rapporten utifrån dokumentstudier och genomförda fokusgrupper. Nudger ska förstås som putta människor och handlar om att försöka leda människor i en önskvärd riktning. Beslutet ska bygga på att de har flera val och att det önskvärda beslutet ska bli det som är lättast att fatta för den enskilda individen (se Mont et al. 2014). Det övergripande syftet med nudging är att hjälpa individer att fatta bättre beslut i sin vardag som hela samhället tjänar på. Det handlar om att övervinna begränsningar och ändra beteenden. Därmed behövs kunskap om hur människor lever sina vardagsliv. Det finns ett flertal studier fokuserar på vardagliga rutiner i hemmet (ex. Ellegård & Palm 2011; Shove & Warde 2002) och i arbetslivet (ex. Chkanikova & Mont 2015; Trygg 2014). Ett nudgingverktyg ska erbjuda möjligheter till förändringar och ska styra individens val nästintill automatiskt. Valarkitektur handlar om att förenkla information och erbjudanden till standardalternativ. Snarare handlar alltså nudging om att möjliggöra beteenden grundat på beslut som ska vara fördelaktigt för individen och oftast även för samhället. Det handlar därmed inte om en förändring av värderingar eller att öka informationsflödet (Mont et al. 2014). Det finns olika sätt att se på en verktygslåda som styrmedel- där nudging är en. Det finns några olika typer av styrmedel som ämnar att påverka individers beteendemönster. Det är lagstiftning och föreskrifter, som är den mest begränsade. Sedan är det ekonomiska styrmedel såsom skatter och bidrag och slutligen verktyg som varken är föreskrifter, skatter eller bidrag. Det är mer informativa styrmedel som syftar att ge konsumenterna möjlighet att göra informerade val. Slutligen finns det nudging det är olika styrmedel som bygger på olika verktyg som ska 1) förenkla och tydliggöra information, 2) förändra den fysiska miljön, 3) välja standardval och 4) dra nytta av sociala normer (Mont et al. 2014). Den stora kritiken som rör nudging är således fokuserat på kortsiktighet. Trots detta är det just uthålligheten i nudging som är viktigt. Det är när det finns en

6 4(22) långsiktig strategi för nudging som det kan ha betydande effekter (se Allcott & Rogers 2014). En annan kritik är att det manipulerar människor eller att information undanhålls för användaren. Detta är något som kan vara svårt att hantera eftersom nudging fungerar bäst när individer inte är medvetna om den. Det finns en skillnad mellan öppet redovisad nudge och dold nudge (se ex. Bronchetti et al. 2013; Ölander & Thøgersen 2014). Det är också viktigt att ha i åtanke att nudging ska verka på en lokal nivå medans det inte anses vara särskilt effektivt att lösa större samhällsproblem som klimatförändringar (se ex. Goodwin 2012; Schlag 2010). 1.2 Syfte och mål Syftet med denna rapport är att göra en litteraturstudie utifrån dokumentstudier och fokusgrupper genomförda med boende i bostadsområdet Lambohov. Utifrån detta är syftet att öka förståelsen om nudgingverktygen som använts i studien, samt utvärdera och till viss del ge rekommendationer för framtiden.

7 5(22) 2 Metod som använts för utvärderingen 2.1 Fokusgrupper För projektets utvärdering har 2 fokusgrupper genomförts med boende i kvarteren för projektet. I urvalsgruppen var det 148 personer som alla på något sätt deltagit i projektet. Mejladresser var tagna ifrån följande aktiviteter; Duschklockan- dörrknackning Eliq- deltagare Kollektivtrafik- de som svarade angående att få 100 kr insatt samt svarat på enkät Naturguidning- de som angett mejladress Stadsodling- deltagare Samt människor som hört av sig om frågor under projektets gång. Utav dem var det 17 personer som hade möjlighet att delta i två olika fokusgrupper. En fokusgrupp genomfördes med 10 personer och den andra med sju personer, båda varade i två timmar. Fokusgrupperna ägde rum på Islandets förskola som är belägen i området för projektet. Detta för att underlätta för deltagarna. Fokusgrupperna har satts ihop av projektledare Nicklas Alsö på Linköping kommun, efter diskussioner med Kristina Trygg, Linköpings universitet. Fokusgrupper används för att få en gruppdiskussion om deltagarnas synpunkter i ett mer avslappnat samtal. Innan fokusgruppdiskussionen började gick syftet med diskussionen igenom och upplägget förklarades noga. Deltagarna bjöds på fika och fick biobiljetter som tack för att de ställde upp. De båda fokusgrupperna har spelats in och transkriberats av Kristina Trygg. Fokusgruppsdeltagarna är anonyma. Syftet med fokusgruppsdiskussionen var för det första att förstå hur deltagarna lever sina liv och vilka val de gör i vardagen för ett hållbart levande samt förstå hur deltagarna har uppfattat det genomförda projektet. Fokusgruppsdiskussioner är vanligt förekommande vid forskningsstudier om hållbarhet (se ex. Dahl 2014; Henriksson 2014). En viktig del av fokusgruppsdiskussionen är att de ska hållas så fritt som möjligt med så liten inblandning av forskaren som möjligt. Syftet är att få deltagarna att tala med varandra om ett på förhand bestämt ämne. Forskaren ska ha en mer tillbaka lutad roll och kan inte på samma sätt styra samtalets utveckling (Kitzinger 1994; Wibeck 2010). I fokusgrupperna användes en intervjuguide (se bilaga). Först var det ett par introducerande frågor där de först skulle berätta om hur länge de bott i Lambohov och var i Lambohov de bor samt hur länge de bott där. Anledningen till detta är att alla deltagarna skulle få möjlighet att avslappnat börja samtalet. Jag hade sedan förberett frågor utifrån olika teman (utifrån de nudgar som genomförts). Alla deltagarna fick intervjuguiden med olika teman; resvanor, miljöval i vardagen, avfall, vatten, el, aktiviteter. Utifrån dessa teman med underfrågor hölls samtalet igång och är ett sätt att hjälpa deltagarna att så fritt som möjligt prata men ändå förhålla sig till

8 6(22) olika teman. Utifrån dessa teman diskuterades sedan de olika styrmedel som nudgingverktyg bygger på 1) förenkla och tydliggöra information, 2) förändra den fysiska miljön, 3) välja standardval och 4) dra nytta av sociala normer. Ibland behövde diskussionsledaren (Kristina Trygg) styra över samtalen till något av teman. Målet med teman var att jag inte skulle styra, vilket också understrykes av tidigare forskning (Wibeck 2010). Aktiviteterna presenterades mer noggrant och bilder, informationsblad, broschyrer och planscher delades ut för att påminna deltagarna om vad som hänt i projektet. Detta är stimulansmaterial och hade koppling till de genomförda nudgarna och aktiviteterna som genomförts i projektet. 2.2 Dokumentstudie Dokument- och litteraturstudien syftar till att tydliggöra, synliggöra och analysera hur Linköpings kommun har arbetat med projektet Hållbara kvarteren i Lambohov. Jag har analyserat ett fyrtiotal dokument (olika sammanställningar av delprojekten) som producerats inom ramen för projektet Hållbara kvarteren i Lambohov. Utöver det har ett antal dokument som berör tidigare studier kring nudging och hållbarhet studerats (se referenser). Jag har sedan analyserat dessa dokument. Materialet som ingår i dokumentstudien är i huvudsak producerat av Linköpings kommun, Linköpings universitet och beteendelabbet. Jag har fått tillgång till materialet genom projektledare Nicklas Alsö på Linköpings kommun. Utöver detta har även vetenskapliga skrifter och artiklar studerats. Därmed analyserar jag broschyrer som i vissa fall beskriver kommunens arbete, utvärdering av delprojekt, men även sådana som syftar till att ge invånarna i Lambohov kortfattad information om någon specifik nudge eller aktivitet. En viktig del i utvärderingen rör vilka budskaps som förmedlats till de boende i form av broschyrer. Ett av kommunens målsättningar är att informera invånarna om olika sätt att göra hållbara val i vardagen. Att informera med hjälp av broschyrer är ett sätt att göra det på. Ofta är budskapet i broschyrerna att få invånarna att göra något specifik. Därmed är det viktigt att analysera även dem. I dessa fall handlar det om att jag analyserar detta material som meningsskapande. Det handlar här om ett relativt litet bildmaterial och därmed har analysen enbart kunnat användas som ett tillägg till de foksugrupper som genomförts. Bild- och broschyrmaterialet är intressant att studera utifrån helheten av projektet. Därmed har detta material använts även i fokusgrupperna. Valet att använda de broschyrer, informationsblad och dylikt i fokusgrupperna gjordes för att de skulle vara stimulansmaterial. Vilket gör det möjligt för forskaren att plocka in många olika perspektiv. När bilder studeras tillåts informanterna att identifiera olika meningar och kan på så sätt positionera sig i relation till dessa. En viktig utgångspunkt är att bilderna inte ska uppfattas som ett meddelande från forskaren till informanterna. Bildmaterialet ska snarare introducera samtalsämnen

9 7(22) och frågor (Törrönen 2002). Utifrån bilder, broschyrer och informationsblad ställdes frågor såsom har ni sett dessa innan, vilka har du tyckt varit tilltalande. Därmed kunde deltagarna själva göra sina egna tolkningar i relation till bilderna. Reaktionen på bilderna, informationen, broschyrerna ska snarare säga något om hur de föreställer sig att budskap om nudging för en mer hållbar livsstil ska kunna kommuniceras. Där i ligger även deras föreställningar om vad hållbar livsstil är och hur det uppnås. I gruppsituationer får deltagarna också möjlighet att relatera till andras uppfattningar av materialet. Det finns alltid en risk med att informanten vill vara forskaren till lags, det vill säga bekräfta det den tror forskaren vill höra. Även när det gäller fokusgrupper finns det en risk med att söka deltagarnas bekräftelse. Min upplevelse av de båda fokusgrupperna är delvis skilda därmed kommer jag skilja dem åt genom fokusgrupp 1 och 2. I fokusgrupp 1 (10 personer) upplevde jag att det var ett avslappnat samtal som inte behövde någon guidning av forskaren. Samtalet flöt på bra och deltagarna pratade fritt, alla kom till tals förhållandevis jämlikt. Det framkom att några i gruppen hade gjort tydligt aktiva val till att leva hållbart medan andra inte hade gjort det. Det diskuteras utan att skuldbelägga någon. Det diskuterades snarare utifrån olika möjligheter och varför personer gör de valen. I fokusgrupp 2 (7 personer) var det en mer spänd stämning och samtalet flöt inte på av sig själv. Forskaren behövde instruera och slänga ut frågor relativt ofta och det var ett antal deltagare som inte alls kom in i samtalet utan hjälp, såsom direkta frågor. Även i denna gruppen fanns det olika grupperingar utifrån val av hållbar livsstil men här var det inte ett lika avspänt förhållande i gruppen. Tolkning och analys har gjort utefter att jag har tematiserat materialet och ställt mig frågorna: Vad har gjorts, vem har gjort det och varför har det gjort. Utifrån dessa frågor har jag sedan ställt mig frågan om vad som har gjorts efter att nudgingverktyget har genomförts.

10 8(22) 3 Dokumentstudie med fokus på utvärdering av delprojekten 3.1 Kollektivtrafik Under våren 2016 skickades 500 busskort ut till samtliga hushåll som innefattas av hållbara kvarteren i Lambohov. Ett busskort per hushåll skickades ut i adresserade kuvert. Kortet var ett prova på kort och var giltigt i två veckor från första användning. Tillsammans med busskortet skickades information om den nya busslinjen som dragits i Lambohov, vilket medför kortare restid. Hälften av busskorten skickades ut med information om 3 steg till en renare miljö och hälften fick 23 steg till en enklare vardag. Resultatet visar att det gjordes 3843 antal påstigningar med busskortet under en 7-veckors period. Det visade sig att det var fler användare av de som fick 3 steg till en enklare vardag (2033 antal påstigningar respektive 1810). Skillnaden var 233 påstigningar, vilket ger en skillnad på 6 procent. Detta innebär att det gjordes ungefär 1 påstigning per person och vecka under 7 veckors perioden. Av de 487 utskickade busskorten var det 249 stycken som aktiverades, 113 i gruppen vardags incitament och 116 i miljö-incitament (Lemoine & Lindström 2016). En enkät skickades ut till totalt 145 personer som valde att få sitt busskort påfyllt med extra pengar efter de två veckorna. Av de 145 valde 35 personer att svara på enkäten. De flesta svarade att anledningen till att de använde korten var för att de ville testa att åka den nya busslinjen (Lemoine & Lindström 2016). Efter att denna nudge genomförts sattes det upp skyltar och plakat vid busskurerna som hade olika budskap om vad de boende i Lambohov gemensamt hade bidragit till, ex bra jobbat bussåkare genom att åka buss har ni besparat på miljön koldioxid motsvarande 14 Mallorca resor och minskat trängseln på Lambohovsleden med 3202 bilar på bara 7 veckor, tänk hur mycket vi kommer spara på ett år (Lemoine & Lindström 2016). Syftet med denna nudge är att öka medvetenheten om busstrafiken och få människor att åka kollektivt. Budskapet är att det ska var enkelt att åka buss och att det är bra utifrån en hållbarhets synpunkt. I fokusgrupper framkom att det var uppskattat att få ett busskort i samband med att den nya busslinjen lanserades. Det var ingen som tyckte att det var något negativt. Av de 17 som deltog i fokusgrupperna var det ingen av vanebilisterna (som tog bilen dagligen till sitt arbete) som hade använt busskortet. Detta visade sig i enkäten. De som hade använt busskortet hade redan som vana att använda bussen eller cykel till sin arbetsplats. I fokusgrupperna framkom att den nya busslinjen har medfört att flera av de som tog bil vid dåligt väder numera valde bussen. Flera uppgav att de genom gratisbusskort upptäckte fördelen med bussen. Det gällde dem som arbetade nära en busshållplats. Det var en person

11 9(22) som uppgav att efter prova på tiden har personen fortsatt att välja buss eller cykel istället för att tidigare även tagit bil ibland. Med den nya dagningen av bussen blev det smidigare att ta sig till jobbet med bussen. De planscher och plakat som sattes upp uppskattades av alla deltagare i fokusgrupperna och lyftes särskilt fram som något de kände sig stolta över att ha bidragit till. Utifrån att nudging bygger på insikten att inte bara mängden eller tillgängligheten av information spelar roll för individers val, utan även hur den presenteras (Mont et al. 2014). Därmed kan det också ge svar på varför broschyren med livspyssel lockade fler individer. Presentationen av information blir mer direkt och har presenterats på ett sådant sätt att det passar individen. Individen känner att den kan ta rätt beslut baserat på informationen. Inramningen av informationen har stor betydelse för valen som sedan görs. Att kunna presentera resultat på ett tydligt sätt är också en bra grund för att få människor att ta beslut utifrån önskat resultat. Presentationen av materialet har därmed betydelse för utfallet (se ex.entman 1993; Rothman et al. 2015; Wansink & Cheney 2005). Istället för att ge mycket information är det bättre att ge förenklad information och att fokusera på några aspekter inte alla. Att kunna rama in det som är väsentligt som gör att människor känner sig delaktiga. Även den omedelbara återkopplingen har betydelse. Det gör det möjligt för individer att förstå konsekvenserna av sina handlingar. Inramningen kan också påverkas av de rådande sociala normerna. Avsiktligt formulerad information på ett visst sätt kan påverka och förändra värderingar och attityder och därmed ökar sannolikheten för att följa vissa normer och inte andra. Det känns bra att se bilkön på Lambohovsleden och cykla förbi den (deltagare i fokusgrupp 2) Det är inte helt lätt att ändra människors beteenden, utifrån ovanstående resultat kan nugdeverktyget anses vara ett bra exempel, även om det inte finns något som tyder på att exempelvis vanebilister har ändrat sitt beteende. Att sätta upp riktade budskap är ett bra sätt att få de boende att tänka till och bli medvetna om sitt beteende. Det var något som diskuterades flitigt i fokusgrupperna och det som har satt mest spår. I fokusgrupperna framkom att: Det har blivit fler människor vid busskuren på morgonen sedan den nya busslinjen (deltagare i fokusgrupp 1). Det var flera som tyckte sig uppleva en ökning av antalet bussåkare under det senaste året. Det upplevdes som att fler människor valt att ta bussen. En viktig del i att få fler att ta cykel kan också ges uttryck utifrån följande citat: Det måste finnas cykelparkering, det är verkligen jobbigt att hitta det i Linköping (deltagare i fokusgrupp 2).

12 10(22) Det visade sig att flera av deltagarna i fokusgrupperna inte kunde hitta cykelparkering till sina cyklar. Den allmänna uppfattningen var att det behövdes mer cykelparkeringar, särskilt vid knytpunkter, centralt och utanför arbetsplatser. Det framkom också att det skulle vara trevligare på cykelvägarna från hemmet till arbetsplatsen. Jag tänker att varje gång jag inte tar bilen tjänar jag pengar och det känns väldigt bra (deltagare i fokusgrupp 2). Citatet visar på ett tydligt och enkelt sätt hur människor tänker. Vilka val som görs och hur det går att påverka dem med enkla knep, genom att enbart informera om exempelvis kostanden för att äga en bil, bensinpris och parkering. Den långsiktiga beteendeförändringen är inte utvärderad och för det ändamålet behövs mer forskning. Det kan heller inte anses vara ett syfte eftersom projektet är tidsbegränsat. Intresset för att förändra genom mjuka styrmedel har ökat och anses vara bra utifrån att förstå konsekvenser av miljöpåverkan (Avineri & Goodwin 2010; Avineri 2012; Bamberg et al. 2011). Inramning och förenkling av information kan leda till minskning av koldioxidutsläpp med upp till 35 % vid återkoppling om resor. Även förändringar av fysiska miljön kan påverka användandet av hållbara transportnät (Fujii & Taniguchi 2006; Gössling 2013; Higham et al. 2013; Pucher & Buehler 2008). Ett exempel kan vara att ha exempelvis appar som återkopplar på resor för att öka förändringen. Att skapa positiva sociala normer kring hållbara transporter är en viktig del att ha i åtanke vid förändringar. Där beskrivningar om andras resvanor kan leda till en ökad medvetenhet och kan därmed leda till förändringar. 3.2 Energimätare Eliq Smarta elmätare och modern IKT kan vara ett steg för att främja energieffektivitet i bostäder. Forskning visar på att återkoppling om energiförbrukning genom elmätare och displayer samt information om energiförbrukning kan ge besparingar på upp till 20 procent. De boende fick information om att genom att installera elmätare kan de spara el samt att de får möjlighet att jämföra sig med andra liknande hem. I sådan information är det viktigt att ha i åtanke att beskriva på vilket sätt dessa besparingar kan göras. I det här fallet går det att tänka sig att genom Eliq-data får hushållen reda på hur mycket energi de förbrukar, och det sättas i relation till exempel hur mycket genomsnittet förbrukar i liknande hushåll och/eller grannar. Kortsiktigt får hushållen reda på sin energiförbrukning i relation till andra, hur den informationen sedan förändrar beteenden långsiktigt är svårt att mäta. I fokusgrupperna var det två personer som hade valt att installera Energimätare i sitt hem. I det ena fallet var personen i fråga inte så nöjd eftersom det visade sig att hushållet inte alls sparade el med hjälp av mätaren, vilket hade varit en av anledningarna till att de valt att vara med i nudgen. Hushållet hade fått beskedet att

13 11(22) de redan hade gjort det de kund för att minska elförbrukningen. Detta kunde ha undvikits genom bättre och tydligare information. Jag känner mig besviken över att vi inte alls minskade vår förbrukning som det uppgavs (deltagare i fokusgrupp 2). Ett nudgingverktyg som har till syfte att förenkla och rama in information för de boende kan leda till önskat resultat genom social jämförelse och tydlig återkoppling. I det specifika fallet beskrivet ovan kunde detta ha lett till en ökad effekt. I det andra fallet hade hushållet fortfarande inte fått något resultat. Det visade sig att första veckan hade de båda hushållen följt mätningarna noga men att det sedan föll i glömska. I fokusgrupperna rådde det delade meningar om nyttan med Energimätare. Det var ingen som visste hur mycket el som förbrukades och hur det var i relation till andra hushåll. Det tyder på att förenklad och tydlig information kan ge resultat. I andra studier har det visat sig att tydlighet i räkningen ökar effekten av att minska energianvändningen (Fischer 2008; Schultz et al. 2015). Det har visat sig att med en enkel återkoppling med exempelvis en glad smiley-symbol vid mindre elförbrukning av egen förbrukning mot motsvarande hushåll (Ayres et al. 2013; Thaler & Sunstein 2008), vilket enkelt kan göras med dagens teknik (Ölander & Thøgersen 2014). I Sverige har vi sedan länge förenklade elräkningar med återkoppling och de flesta hushåll har installerade smarta elmätare som avläses en gång i månaden (Mont et al. 2014). I Sverige handlar det snarare om att ge mer information om hur hushållen ska förstå dessa genom att ge exempel och hur förbrukningen är i grannskapet för att öka effekten. Trots allt är elräkningar i Sverige ofta svåra att begripa och ger ett överflöd av information och det är svårt att se det i relation till liknande hushåll. Det behövs en bättre inramning. Detta gäller även för smarta elmätare de kan vara svåra att förstå och använda på rätt sätt. Här behövs vägledning. Genom snabb och effektiv respons är det möjligt för människor att se konsekvenserna av sina handlingar. Vilket understryks av Thaler och Sunstein (2008) som betonar betydelsen av direkt återkoppling av misstag såväl som hur de kan undvikas. Utifrån tidigare genomförda studier i USA är det viktigt att tänka långsiktigt. Att information om hur mycket el som förbrukas är av intresse kortsiktigt men det kan också ha en mer långsiktig påverkan, men det är svårt att mäta (Allcott & Rogers 2014). Här ser jag också potential att utnyttja den moderna IKT-utrustning de flesta redan har idag med smartphones. Det kan var ett verktyg som förenklar och möjliggör för användaren. I delprojektet gick det att använda dator, smartphone eller surfplatta. En lärdom är att energimätare måste installeras och de boende behöver hjälp med att göra det. Aktiviteten i sig med utmaning ser jag som positiv. Det finns ingen tydlig utvärdering av delprojektet.

14 12(22) 3.3 Avfallsnudge Locki-lock Installationen av locki-lock och sorteringskit omfattar 30 hushåll. Denna nudge har gått ut på att Tekniska verken har gjort en insats i ett avfallsrum för att minska avfall och att rätt soppor slängs på rätt sätt. Ett problem i Lambohov är avfallshanteringen med mycket avfalla samt att det slängs grovsopor i hushållsavfallskärlen, där endast matavfall samt hushållsavfall ska slängas (Tekniska verken). Det är lite sorterat avfall, vilket tyder på att det slängdes i hushållskärlen. Tekniska verket installerade kärl med loki-lok i soprummen och kartor sattes upp i soprummen med information om vad som ska slängas var. De boende fick också genom dörrknackning ett soppsorteringskärl (sorteringspåsar), en slaskskrapa samt ett informationsbrev. Under 15 veckors tid mätes hushållsavfallen i kärlen och jämfördes med samma tid året innan. Det visade sig att det blev en minskning med 5kg/hushåll/vecka med installationen av locki-lock. Dessutom upplevde fastighetsskötarna i det aktuella området att det var en klar förbättring i soprummen och att återvinningen av kartonger ökade (se skrift om avfallshantering). I fokusgrupperna var det ingen av deltagarna som bodde i de 30 hushållen som detta projektet gällde. I fokusgrupperna var det flera som beskrev problemet med sophantering i området. Flertalet menar att det idag är alldeles för lätt att slänga allt i containrar (utsatta i områdena). Det är också svårt att återvinna på ett enkelt sätt i området idag. Alla upplevde att återvinningshusen är för små och töms för sällan vilket medför att de boende inte återvinner. Här skulle en bra nudge vara att designa återvinningsrummen mer tilltalande, tydliga riktlinjer och vara lätta att använda (se ex. John et al. 2011; Oskamp et al. 1996; Park & Berry 2013). Även förenklad information till de boende om hur sophantering går till samt viken av det. Tidigare studier visar att de sociala normerna har en avgörande betydelse genom att människor iakttar hur andra beter sig och sedan tar efter (exempelvis grannar). Grupptryck och grannskap med stark gemenskap påverkar därmed beteenden (John et al. 2011). Framtida verktyg för att informera de boende om hur mycket soppor som slängs, vad som slängs och hur det slängs är att rekommendera. Det kan exempelvis handla om att presentera hur mycket avfall som slängs och mängden biogas som det producerar och slutligen antalet bussar som kör på biogas. Detta har tidigare gjorts i Malmö med lyckat resultat. Det medför att det ger personlig återkoppling samt ett lokalt sammanhang som går att relatera till. Det handlar om social kontroll och att ingen vill slänga fel eller för mycket om det märks. Om de boende känner tillhörighet till den sociala gruppen som ingår i projektet att ex. sortera matavfall kan det också leda till ökad effekt. Att samtidigt betona fördelarna med att göra det genom att ta upp de offentliga bussarna vilket leder till minskade föroreningar. 3.4 Duschklocka Ett av delprojektet har varit att 64 hyreslägenheter får varsin duschklocka. Hushållen har genom dörr-knackning fått erbjudandet om att sätta upp en duschklocka i

15 13(22) badrummet. Alla får ett informationsblad tillsammans med timglaset. Syftet har varit att spara varmvatten. I samband med dörrknackningen tillfrågades om tillstånd att följa upp varmvattenförbrukningen på lägenhetsnivå (alla utom en svarade ja) (Balkmar 2016). När projektet var genomfört skickades en webbenkät ut till de som valt att uppge den. I informationsbladet informerades hyresgästerna om varmvatten som energikrävande resurs. Eftersom det är hyresgäster finns det inget ekonomiskt incitament för dem att spara pengar. Efter två månader skickas feedback ut till de som uppgett sin mejladress samt en uppföljande enkät. Det var totalt 25 stycken som svarade i enkäten. Av dem var det 11 som hade använt duschklockan. I enkäten framgår att de som inte använde duschklockan inte valt att prioritera det, att det var irriterande att det är så kort tid, duschar mindre än fem minuter. Därmed finns det de som redan är medvetna om sin duschtid och inte såg detta som ett tydligt incitament. De som använde duschklockan uppger att de fick en tankeställare om hur mycket energi som går åt och att fem minuter är kort tid som är svår att efterleva. Som referensgrupp används ett annat bestånd av hyreslägenheter, där varmvattenmätningar genomfördes under samma period. Duschklockan upplevdes inte som något positivt vid fokusgruppsdiskussionen. Det var endast en av de boende som använt duschklockan: Jag använde den någon gång första veckan för att se hur mycket tid jag använde till att duscha (deltagare i fokusgrupp 1) Den ramlade bara ner för oss (deltagare i fokusgrupp 2) Jag vet redan hur lång tid jag duschar (deltagare i fokusgrupp 1) Utifrån fokusgruppsdiskussionen visade det sig att de flesta redan hade en uppfattning om hur mycket tid de använde på att duscha. Ingen av dem hade någon uppfattning om hur mycket vatten de förbrukade- återigen behövs mer tydliga och individ inriktade incitament för att få positivt resultat. 3.5 Aktiviteter hållbar livsstil Det har under projektets gång pågått ett antal aktiviteter. Dessa aktiviteter kan ses som ett sätt att få de boende att tänka till kring hur de lever sina liv. Här följer nu en redogörelse för dessa aktiviteter. Under en månads tid fick de boende i dessa kvarter erbjudande om att testa på elcykel gratis. Det var totalt 10 personer som tog chansen. Det finns ingen uppföljning av delprojektet. En viktig aspekt av att få människor att välja cykeln som transportmedel är att förändra den fysiska miljön. I en studie från 2008 (Pucher & Buehler 2008) visar det att genom att göra separata cykelbanor längs trafikerade gator och

16 14(22) skärningspunkter, samt dämpa fastigheten i bostadsområden, tillhandahålla parkeringsplatser för cyklar och att förtäta stadsutvecklingen är viktiga strategier. Utifrån fokusgrupperna går det att säga att de som hade provat på elcykel hade gjort det med varierat resultat. Det var två personer i fokusgruppen som hade provat elcykel. Provade på elcykel varje dag i två veckor. Jag använde den varje dag. (deltagare i fokusgrupp 2). Elcykel funkade inte eftersom det inte gick att använda barnstol på den, därför använde jag den inte. Det var ingen som följde upp (deltagare i fokusgrupp 1). I fokusgrupperna framkom att de gärna skulle se att elcykelpooler kunde vara ett bra sätt, det finns redan utvecklat. Nackdelen är att det blir svårt vid pendling. Det finns redan ett förstudie gjord på detta i Västra Götaland (Lindholmen). Det som togs upp var också svårigheten att hitta parkeringsplatser för cyklar och speciellt ellådcyklar, tar mycket plats. I foksugrupperna diskuterades cykelparkeringar och varför inte bilparkeringar tas bort i förmån för cykelparkeringar. Ett exempel som tydligt lyftes fram var Linköpings centralstation, där det är dåligt med cykelparkering. Det beskrives som rörigt och svårt att hitta cykelparkering. Placering av parkeringsplatser och cykelställ påverkar således genom att det ger en signal till alla i trafiken. Vanligtvis är bilparkering närmast entrén, det bör vara cykelparkering som är närmast, därefter mötesplatser för samåkning, därefter parkering för el-bilar och sedan andra bilar. Styrmedelspaket för att främja cyklandet i städer har visat sig vara framgångsrika när jämförelser över längre tid har gjorts i Köpenhamn (Gössling 2013), USA och Storbritannien (Pucher & Buehler 2008). Även återkopplingsprogram har varit framgångsrika (Fujii & Taniguchi 2006). Här är personligt och skräddarsydda stöd extra framgångsfaktorer för att ändra beteenden. Ett problem som beskrivs i forskningen är just att det är snarare ett socialt dilemma snarare är ett individuellt och därmed är det svårare att få individer att hitta drivkraften för att förändra resvanor. Här gäller det att hitta faktorer som exempelvis människors benägenhet att göra rätt eller agera lämpligt eller hälsoeffekter (Dawnay 2011; Lindenberg & Steg 2014). Genom att exempelvis utveckla olika appar när de boende provar på elcyklar skulle det kunna leda till en ytterligare knuff i rätt riktning. Baum (2011) menar att genom att använda smartphones för att kunna dela och jämföra enskilda uppgifter med ens nätverk eller alla användare kan det möjliggöra för användaren att ta ansvar för sin egen hälsa. Här är uppmuntran inte att underskatta. Här är smarta mätare i kombination med hemsidor som bildar ett system och förenklar för privatpersoner ett bra exempel (Lanzarone & Zanzi 2010). Här skulle exempelvis appar kunna utgöra ett bra sätt för användaren att hålla sig informerad. Elcykelpool ser jag som något

17 15(22) som kan testas i framtiden. Även cykelapp, skulle kunna vara en del i ett vidare projekt att utveckla och testa. Samt att göra cykelvägarna mer attraktiva är ytterligare en rekommendation för framtiden. När det handlar om att förändra människors konsumtion av livsmedel exempelvis genom att minska konsumtionen av kött (och därigenom minska klimatförändringar) och för att minska matavfall har flera aktiviteter/verktyg använts. Det är Mera Vego på Islandets förskola för att informera om vegetarisk mat, stadsodling samt installationer av lock-i-lock i ett avfallsrum (se ovan). Aktiviteten Mera Vego på Islandets förskola genomfördes för att synliggöra vegetariskmat genom att anordna en förmiddag med information och möjlighet att sedan få laga mat tillsammans med kokboksförfattare. I fokusgruppen var det en deltagare som hade varit med och även lagat mat. En enkät delades ut och det var 24 personer som deltog i den (20 kvinnor och 4 män). Här framgår att aktiviteten främst tros leda till att äta mer vegetarisk mat i vardagen, få inspiration främsta och information var de främsta anledningarna till att delta i aktiviteten. Genom att informera om vegetarisk mat och ge det som en självklart och enkelt val kan det leda till förändrat beteende. Därmed kan utformningen av standardalternativ vara en viktig del i policyutvecklingen (John et al. 2011). Utifrån diskussioner i fokusgrupperna framkom detta som en uppskattad del av projektet. Det var inte många som själva deltagit men en av de som deltog menade att det hade påverkat henne: Från att inte äta vegetarisk mat alls har vi nu gått till att äta vegetariskt två gånger i veckan. Jag behövde hjälp med att komma igång, det blev för stort innan (deltagare i fokusgrupp 2) Här finns också potential att påverka förskole- och skolmaten genom att ibland vegetariskt alternativ som standardalternativ. Det har visat sig att just nudging för livsmedel och hälsa är svåra att påverka, det beror på att det är komplexa och oförutsedda reaktioner bland individer, insatserna är begränsade. Hemmamiljöer är speciellt svåra (Wansink & Chandon 2006). Dock visar studier från Finland att de dagar det är vegetariskt alternativ i skolmatsalen ökar andelen köpta luncher utanför skolan (Arvola & Liedgren 2014; Lombardini & Lankoski 2013). Även att minska konsumtionen av kött är begränsad, därmed behövs informations- och utbildningskampanjer för att först övertyga målgruppen. Det bör användas som ett sätt att fastställa sociala normer. Det har också genomförts naturguidningar med totalt 30 deltagare. Det visade sig i en enkät som delades ut i samband med naturguidningarna att de som deltog i den aktiviteten ofta var ute i naturen i vardagen. De flesta ansåg att de med stor sannolikhet skulle göra en liknande aktivitet igen. I fokusgrupperna framkom det att ingen av de som deltagit varit med på denna aktiviteten. Jag hade tänkt att gå men det blev inte av (deltagare i fokusgrupp 1).

18 16(22) Andra aktiviteter som genomförts är en hållbarförmiddag där 80 besökare deltog. Syftet var att informera och öka kunskap om en hållbar livsstil. Utifrån fokusgruppen var detta uppskattat. Flera hade deltagit och såg det som något de gärna såg mer av. Det uppskattades att även barnen kunde delta. Det var jättebra ordnat och det fanns något för alla (deltagare i fokusgrupp 1) Stadsodlingen innebar att de boende erbjöds två stycken odlingslådor och jord för att odla på kommunens mark. Det var 10 familjer som deltog. I fokusgruppen var det flera av deltagarna som hade deltagit, de upplevde aktiviteten som rörig och förstod inte om det var upp till dem att fortsätta. Detta var det absolut rörigaste jag varit med om (deltagare i fokusgrupp 2) Vi fick inte ens tillräckligt med jord (deltagare i fokusgrupp 2) Det tog väldigt lång tid innan det realiserades (deltagare i fokusgrupp 1) Samtidigt efterfrågades det om en uppföljning av delprojektet och om det skulle bli en fortsättning. Kvartersloppis innebar att det var en samordnad kvartersloppis som ägde rum i området. Det var totalt ca 20 familjer som deltog. Det var två av deltagarna i fokusgrupperna som hade deltagit i aktiviteten. De tyckte att det hade varit dålig uppslutning, något som delvis kunde bero på att det var mycket dåligt väder den aktuella dagen. Det var mest vi som deltog i kvartersloppisen själva som gick runt och köpte av varandra (deltagare i fokusgrupp 1) Solcellsrunda genomfördes för att det ska ett intresse för solel. Det var en av deltagarna i fokusgruppen som hade deltagit. Det var bra information som gavs men jag visste redan det som sades, var mer riktat till de sim inte visste något sen innan (deltagare i fokusgrupp 2). Det var ungefär 35 deltagare totalt. I fokusgruppen framkom att det var få som kände till att denna aktivitet hade ägt rum, samt att det var flera som sade sig veta att de inte hade förutsättningarna för att kunna producera solenergi. Genom att studera solkarta.

19 17(22) 4 Slutsatser och rekommendationer för framtiden Generellt kan konstateras att de flesta i fokusgrupperna är positivt inställda till projektet i helhet. I fokusgrupperna framkom att de flesta som fått information om aktiviteterna hade fått det genom lappar på exempelvis förskolan, i brevlådan eller via Facebook. Något att ha med i beaktande är att de personer som inte deltagit alls i någon av aktiviteterna inte finns med i fokusgrupperna. Förfrågan gick enbart ut till de som deltagit på något sätt. I framförallt en av fokusgrupperna framhävdes att det borde vara ett mer långsiktigt projekt som inte bör ta slut nu. Det diskuterades miljöambassadörer som ett alternativ för att få till en kontinuitet. Med hjälp av fokusgrupper har det tydligare går att förstå de skillnader och likheter som finns mellan deltagarna. Det blir ett samspel mellan olika personers åsikter. Där det tydligt framkom två olika typer av gruppering. En gruppering som är väl insatt i miljöproblematiken och där nudgingverktygen inte är lika relevanta utifrån syftet att förändra till ökad medvetenhet, den gruppen är redan det. Den andra gruppen består av de personer som inte är lika medvetna eller inte se hur de ska kunna förändra för en bättre miljö. Det är de personer som nudgingverktygen i denna studie primärt vänder sig till. I diskussionen framkom tydliga incitament de olika grupperna har. Det är för tidigt att säga vilken påverkan det har på deltagarna för framtiden. I fokusgrupperna framkom att det fanns en stor okunskap kring projektets syfte. De som hade delaktigt i projekten var nöjda med projektet som helhet, även om de inte hade förstått syftet med dem. I fokusgrupperna uppger merparten att de inte har märkt av flertalet av delprojekten. Det kan också sättas i relation till att i fokusgrupperna var det minst en person som deltagit i någon av nudgingverktygen/aktiviteterna (förutom naturguidningen). Flera av dem som hade deltagit i delprojekten ville se en fortsättning på dem, men samtidigt fanns det ingen förståelse för att de själva skulle dra igång något eget. Uppfattningen vara att Linköpings kommun skulle fortsätta driva projekt. Utifrån att nudging ska ge människor en knuff i rätt riktning är detta såklart problematiskt. För att en nudging ska vara lyckad krävs det att befolkningen självmant ser det som ett enklare sätt att förändra sina val efter mer ekologisk hållbarhet i det här fallet. En nudge ska leda till förändring utan för den skull det ska upplevas som något jobbigt. Det handlar om att ibland behöver individer hjälp med att fatta beslut som ligger i linje med gemensamma intresse. Nudging är något som mer ska smyga sig på och sker efterhand. Utifrån fokusgrupperna går det att tyda att de som deltagit har blivit medvetna om olika val, vilket tyder på att nudging har påverkat. Det ska därmed inte innebära en valbegränsning för dessa individer. Här finns det därmed en risk att individer väljer bort en nudge, det är därmed andra intressen som styr individens val (se ex. Cooper & Kovacic 2012). Det viktiga är att påverka majoriteten av individer, medan de som vill kan fatta andra beslut. Det är för tidigt att säga i hur stor utsträckning. En viktig lärdom är att för att en nudging ska

20 18(22) ske ska befolkningen se det som en självklarhet och att det helt enkelt inte ska kräva något extra. Utifrån fokusgrupperna går det att tyda att boende har påverkats och att det är något som antagligen kommer att fortsätta även efter projektets gång. Utifrån detta tycker jag att det behövs längre och mer djupgående projekt som löper under längre tid för att förstå vidden av projektet, även efter projektets slut. Utifrån ovanstående resonemang kan det vara svårt att avgöra om aktiviteterna som genomförts kommer att bestå. Det är också så att även om de upplever det som en engångsföreteelse så kan de har påverkats på olika sätt genom att de har varit med om det. Förändringen kan alltså ske successivt. Det är oftast inte mätbart för en kortare period även om trender och tendenser kan utskiljas. En rekommendation är att tydligt förklara att delprojekten har en början och ett slut, utifrån Linköpings kommuns synpunkt. Att det sedan är upp till de boende att driva dem vidare. Det kan med fördel börja med en aktivitetsdag och sedan ett tydligt avslut från Linköpings kommuns sida. I Lambohov var flera i fokusgrupperna frågande till vad som skulle hända härnäst. Det leder till onödiga funderingar och borde kunna hanteras genom mer tydlighet. Även om projektets syfte är att öka medvetenhet kring och minska utsläpp av koldioxid skulle jag rekommendera att trycka mer på individens vinst och förlust. Exempelvis hälsoeffekten och vardagsincitament. Detta för att ofta upplever människor att de inte kan bidra till klimatförändringar stort. Det kan i sin tur leda till en uppgivenhet. Resultatet visar på att det inte enbart är miljö-incitament som spelar roll vid nudging, även om huvudsyftet med själva nudgen är det. För att komma åt miljön är ekonomiska och sociala aspekter viktiga att ta med i beräkningen. Här visar det sig också att kortsiktiga och uppnåbara incitament är att föredra framför långsiktiga. Att exempelvis visa på besparingar i månaden för hushållet kan vara mer effektivt än för hela bostadsområdet. Det finns en tydlig koppling till tid. Både i förhållande till tiden det tar att delta i aktiviteter och var aktiviteterna äger rum. Sociala normer har en stor inverkan på beteendet. Här kan egentligen all typ av nudging ha inverkande effekt av de rådande sociala normerna. Människor observerar hur andra beter sig och gör likadant. I lärdom för framtiden är således att kombinera sociala, ekonomiska och miljömässiga incitament. Även om projektet är tidsbegränsat (kortsiktigt) visar ändå fokusgruppsdiskussionen på att det har långsiktig påverkan. Genom att involvera ett bostadsområde och arbeta med olika nudgingverktyg får det samtidigt en social spridning. Det visar inte minst vikten av social gemenskap och grannskap. Aspekter som kan tas med ytterligare för framtida projekt. Det är möjligt att flera av nudgingverktygen hade upplevts annorlunda om projektet genomförts i bostäder med andra ägandeformer såsom villor eller bostadsrätter. Där det finns exempelvis tydliga ekonomiska incitament för att minska varmvatten. Ett bra sätt att tydliggöra för hyresrätter är att visa på vilka skillnader det skulle kunna göra på hyran vid besparingar av hela huset. Närheten har också visat sig vara en extra viktig faktor för deltagandet, flera av deltagarna i fokusgrupperna menade på att de inte ville delta i aktiviteter utanför

21 19(22) bostadsområdet. Det blev för jobbigt i deras vardag. Flera av dem efterlyste mer aktiviteter i närområdet. Därmed kan projektetupplägget anses vara ett bra exempel för framtida liknande projekt. Utifrån ovanstående resultat går att utläsa att för framtiden behövs tydligare presentation inför att nudgingverktygen genomförts samt att det finns en tydlig uppfattning om vad de ska leda till. Projektform med olika delprojekt, vars syfte är att påverka långsiktigt, är svårt att genomföra under kortsiktiga projekt. Enbart genom att genomföra den här typen av projekt kan leda till märkbara resultat längre fram i framtiden. Projektform är i sin natur har ofta tydliga strukturer med en början och ett slut, vilket en nudge inte ska ha. Det handlar trots allt om att påverka individers beteenden. En viktig aspekt att ta hänsyn till vid användning av nudgingverktyg är att ta hänsyn till individers dagliga beslutsfattande. Det ska alltså handla om att vägleda i svåra beslutsprocesser och att det ska finnas en möjlighet att välja bort sådant som strider mot den enskildes önskemål eller fördel. Hela projektet bygger på frivillighet och det är också något som bör tas med inför framtiden. Ett problem med nudging är att det inte kan påverka allas beteenden. Det är viktigt att ha i åtanke att alla nudgingverktyg inte passar alla, därmed går det inte säga att ett projekt är lyckat eller inte baserat på detta. Snarare går det att säga vilka nudgingverktyg som verkar passa för flertalet människor. Det finns idag inga tydliga sätt att mäta nudging med de långsiktiga effekterna är svåra att mäta. Det är också svårt att se vad som är hönan och ägget. Vad som påverkar vad helt enkelt. Det är svårt att avgöra vad olika individer gör av en och samma nudge. Det är också först efter en anpassningsperiod som det går att förstå hur det har påverkat. Det kan bli långledande med tiden. Det krävs en hög nivå av förståelse av sammanhanget för individernas beslutsprocess i det långa loppet. Nudging kan få individer att prova på vissa beteenden, vilka i slutänden kan bidra till förändrade attityder och vara som en grindöppnare. I detta avseende tycker jag att projektform kan vara ett bra val och jag ser projektet hållbara kvarteren i Lambohov som väl genomförd utifrån den aspekten. Det som projektet kunde ha gjort mer av är just att ta med vikten av sociala normer. Det vill säga att mer få ihop grannskapet och vad grannar gör för att få upp både deltagandet och förändringar. Det handlar om social kontroll lika mycket som social gemenskap. Utifrån ovanstående diskussion kan två slutsatser dras: sociala normer och tiden. För det första är det viktigt att föra in sociala normer som en del av nudgingverktygen och samtidigt ta med tidsaspekten som en central del.

22 20(22) 5 Referenser Allcott, H. & Rogers, T. (2014), 'The Short-Run and Long-Run Effects of Behavioral Interventions: Experimental Evidence from Energy Conservation', American Economic Review, 104 (10), Arvola, Sandra & Liedgren, Hanna (2014), 'En vegetariska dag i veckan : En studie som utvärderar gymnasieelevers inställning till och efterfrågan av vegetarisk skollunch, samt deras upplevda delaktighet kring skollunchen i en skola i Umeå kommun', A Vegetarian Day Once a Week : A study evaluating upper secondary school pupil s attitude to and demand of vegetarian school lunch as well as their perceived participation at school mealtimes in the municipality of Umeå. Avineri, E. & Goodwin, P. (2010), 'Individual behaviour change: Evidence in transport and public health', Journal of Transport Geography (United Kingdom, Europe). Avineri, Erel (2012), 'On the use and potential of behavioural economics from the perspective of transport and climate change', Journal of Transport Geography, 24, Ayres, I., Raseman, S., & Shih, A. (2013), 'Evidence from Two Large Field Experiments that Peer Comparison Feedback Can Reduce Residential Energy Usage', Journal of Law, Economics, and Organization, 29 (5), Balkmar, Liv (2016), 'Duschklocka för varmvattenbesparning i ', (Linköping: Linköpings kommun). Bamberg, Sebastian, et al. (2011), 'Behaviour theory and soft transport policy measures', Transport Policy, 18, Baum, Peter (2011), 'A new track for technology: Can ICT take care for healthier lifestyles?', (Germany, Europe: ITS Budapest). Bronchetti, Erin Todd, et al. (2013), 'WHEN A NUDGE ISN'T ENOUGH: DEFAULTS AND SAVING AMONG LOW-INCOME TAX FILERS', (3), 609. Chkanikova, Olga & Mont, Oksana (2015), 'Corporate Supply Chain Responsibility: Drivers and Barriers for Sustainable Food Retailing', Corporate Social Responsibility & Environmental Management, 22 (2), Cooper, J. C. & Kovacic, W. E. (2012), 'Behavioral economics: Implications for regulatory behavior', Journal of Regulatory Economics, 41 (1), Dahl, Emmy (2014), Om miljöproblemen hänger på mig : individer förhandlar sitt ansvar för miljön (Linköping studies in arts and science: 615: Göteborg ; Stockholm : Makadam, 2014) 368. Dawnay, E. (2011), Behavioural economics: Seven key principles for environmental policy (Taylor and Francis) Ellegård, Kajsa & Palm, Jenny (2011), 'Visualizing energy consumption activities as a tool for making everyday life more sustainable', Applied Energy, 88 (5), Entman, R. M. (1993), 'Framing: Toward Clarification of a Fractured Paradigm', Journal of Communication, 43 (4), Fischer, C. (2008), 'Feedback on household electricity consumption: A tool for saving energy?', Energy Efficiency, 1 (1), Fujii, Satoshi & Taniguchi, Ayako (2006), 'Determinants of the effectiveness of travel feedback programs a review of communicative mobility management measures for changing travel behaviour in Japan', Transport Policy, 13 (5), Goodwin, Tom (2012), 'Why We Should Reject 'Nudge'', Politics, 32 (2), Gössling, Stefan (2013), 'Urban transport transitions: Copenhagen, City of Cyclists', Journal of Transport Geography, 33, Henriksson, Malin (2014), Att resa rätt är stort, att resa fritt är större : kommunala planerares föreställningar om hållbara resor (Linköping Studies in Arts and Science: 602: Linköping : Linköpings universitet, Institutionen för Tema, Tema teknik och social förändring, 2014) 260.