Dnr Lingfil 2011/1, dossier 1:1. Verksamhetsplan Institutionen för lingvistik och filologi

Transkript

1 Dnr Lingfil 2011/1, Verksamhetsplan 2011

2 Verksamhetsplan för 2011 Institutionsstyrelsen för har vid sammanträde beslutat fastställa verksamhetsplanen för budgetåret Beáta Megyesi prefekt

3 Innehållsförteckning ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 4 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ 5 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 9 FORSKNING 12 INTERNATIONALISERING 14 JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLINGSPLAN 15 ÖVRIGT 15 INREDNING OCH UTRUSTNING 15 LOKALER 15 ARBETSMILJÖ 16 BALANSERAD BUDGET 16 3

4 ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER Denna verksamhetsplan bygger på Verksamhetsplan för språkvetenskapliga fakulteten budgetåret 2011, fastställd av språkvetenskapliga fakultetsnämnden. Vidare utgår institutionen från de lagar, förordningar och avtal för den statliga verksamheten i allmänhet samt de regler och förordningar som angetts i det lokala regelverket Mål och regler ( Institutionen har 88 personer anställda varav 34 har lärartjänster: 7 programprofessorer, 5 befordrade professorer, 3 gästprofessorer, 14 lektorer varav 5 med docentkompetens, 3 adjunkter (1 på 60%, 2 på 100%), 2 forskarassistenter. Bland forskare finns 1 postdoc (fr. 1/6), 10 forskare (varav en under tillsättning) och 3 forskningsassistenter. Inom forskarutbildningen finns 33 aktiva forskarstuderande med individuell studieplan. Totalt antal doktorander inskrivna i forskarutbildningen är 46. Inom stödverksamheten finns, förutom ledningsgruppen bestående av prefekt, stf. prefekt, studierektor på grund- och avancerad nivå och studierektor på forskarnivå, en administrativ samordnare, en ekonomiadministratör, två kursadministratörer och en halv personal- och kursadministratör med särskilt ansvar för internationalisering och forskarutbildningsadministration, samt två första forskningsingenjörer. Institutionen har av språkvetenskapliga fakulten fått i uppdrag att utbilda 455 helårsstudenter på grund- och avancerad nivå som motsvarar ca studenter. Verksamhetens kostnader ligger på 64,5 miljoner kronor varav ca. 19,1 miljoner utgör kostnader för grundutbildningen, 34,4 miljoner till forskning och forskarutbildning och 11,1 miljoner till bidragsforskning. Ingående balanserat kapital till grundutbildningen ligger på -484 tkr vilket är ett underskott som institutionen ska minska under Forskningens och forskarutbildningens ingående balanserade kapital å andra sidan ligger på ett överskott, drygt 5,8 miljoner kronor vilket institutionen ska minska under Budgetarbetets mål är att det balanserade resultatet inte överstiger 10% av årets omsättning (kostnader). I budgetarbetet tas hänsyn till att i) inarbeta underskottet helt inom grundutbildningen genom att se till att kursutbud och bemanning ryms inom tillgängliga medel ii) ytterligare minska överskottet inom forskningen genom att fullfölja de anställningar som påbörjats som medel avsatts för iii) strategisk satsning görs på forskning, forskarutbildning och utbildning på avancerad nivå och iv) aktivera oförbrukade bidrag. Institutionen har ekonomiskt ansvar och uppföljning och ansvarar sålunda för sitt eget ekonomiska utfall. Bokslut och budget upprättas och resultatinformation lämnas till fakultetskansliet och ekonomiavdelningen enligt anvisningar. Prefekt informerar institutionsstyrelse och fakultetsnämnd om institutionens egna verksamhet och ekonomisk uppföljning. 4

5 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ bedriver utbildning på grundnivå inom nio huvudområden: grekiska, indologi, iranska språk, kinesiska, latin, lingvistik, semitiska språk, språkteknologi, turkiska språk och 9 biområden: arabiska, arameiska/syriska, assyriologi, hebreiska, kurdiska, mellanösternstudier, persiska, swahili och turkiska. På avancerad nivå bedrivs undervisningen inom åtta huvudområden: grekiska och bysantinologi, indologi, iranska språk, latin, lingvistik, semitiska språk, språkteknologi samt turkiska språk. Institutionen är också ansvarig för fyra program: Orientalistikprogrammet med fyra inriktningar (arabiska, hindi, persiska och turkiska) på kandidatnivå Språkteknologiprogrammet på kandidatnivå Tidiga språk och kulturer på kandidatnivå Masterprogram i språkteknologi Institutionen medverkar även i Logopedprogrammet, Kandidatprogrammet i klassiska studier, Språkvetarprogrammet samt Masterprogrammet i språk. Institutionen har nationellt ansvar för 5 ämnen: assyriologi, hindi, kurdiska, persiska och turkiska. Inga särskilda medel utgår av fakultetsnämnden för dessa uppdrag. Antalet studenter är förhållandevis små i dessa ämnen och trots institutionens omfördelning av resurser har dessa ämnen ekonomiska svårigheter. Institutionens mål är att upprätthålla kompetens för att kunna bedriva forskning och utbilning i dessa ämnen. Ambitionen är att kunna erbjuda utbildning från nybörjarnivå till forskarnivå men eftersom studentantalet inte är tillräckligt stort i flera av dessa språk, ges i vissa fall enbart grundläggande undervisning periodvis i begränsad omfattning. Uppdraget från Språkvetenskapliga fakulteten för 2011 uppgår till 455 hst varav 30 hst inom ämnet språkteknologi som klassificeras som teknikplatser. Därutöver överförs av fakulteten 7 hst till Statvetenskapliga institutionen för medverkan i undervisning i kurser inom Orientalistikprogrammet. Den totala ersättningen för 2011 för grundutbildningen (grund- och avancerad nivå) uppgår till (en minskning med kr jämfört med 2010). Därtill kommer ersättning för hyra och el motsvarande kronor (även här en minsking med kr jämfört med 2010). Ersättningen per helårsstudieplats motsvarar i snitt kr på grundnivå, kr på avancerad nivå och kr per teknikplats. Därutöver tilldelas en programprislapp per helårsstudent motsvarande kr. Om uppdraget inte nås kommer avdrag att göras per utebliven hst med kr och kr per utebliven hpr. I tillägg till uppdraget från Språkvetenskapliga fakulteten har institutionen även ett uppdrag från Medicinska fakulteten om 27 helårsstudieplatser inom Logopedprogrammet. 5

6 Enligt ramavtal med Tolkskolan ger institutionen utbildning i arabiska, iranska språk och turkiska språk för Tolkskolans studenter enligt särskilt avtal. Genom avtalet får studenterna vid Tolkskolan högskolepoäng för sina språkstudier. Lärarkompetensen är hög i de flesta huvudområden med minst en programprofessor och en universitetslektor som aktivt deltar i undervisningen på grund- och avancerad nivå. Undantaget är indologi, där programprofessor i ämnet saknas. I samband med fastställandet av professorsprogrammet för perioden beslutade den språkvetenskapliga fakultetsnämnden att inte tillsätta professuren i indologi efter befattningsinnehavarens pensionsavgång utan att rekryteringen skulle inledas när erforderlig utbildningsvolym har uppnåtts. Det beslutades vidare att medel skulle tillskjutas motsvarande en halv professorsanställning för fortsatt forksningsstrategisk uppbyggnad av ämnesområdet. Institutionen har därför rekryterat en disputerad lärare i hindi med professorskompetens som kan leda den strategiska uppbyggnaden av ämnet under 2011 och Lektorn i iranska språk är tjänstledig från sin tjänst varför vikariat utlystes och tillsattes under Flera lärare i semitiska språk är lediga från undervisning för att forska eller har uppdrag (studierektor FU resp. prodekanus) varför ett vikariat utlystes och tillsattes under I samband med budgetarbetet för 2011 utreds huruvida det vikariatet kan förlängas. Inom lingvistik har en befordrad professor fått reducerad undervisning p.g.a. projektmedel från VR under perioden Samtidigt går den befordrade professorn i swahili i pension inom kort. För att institutionen ska kunna bedriva undervisning i lingvistik och swahili under de närmaste åren tillsattes en vik. adjunkt under 2010 och Under 2011 kommer rekrytering av en ny professor i lingvistik att inledas med anledning av nuvarande innehavares pensionsavgång. Lärartätheten på institutionens kurser varierar beroende på nivå och ämne mellan två till tolv timmars undervisning i veckan. A-kurserna i nybörjarspråk har ca timmars undervisning per vecka medan C- och D-kurserna oftast har två till fyra timmars schemalagd undervisning i veckan samt handledning och seminarier. Prioriteringar och satsningar På grund av minskade resurser för utbildning på grund- och avancerad nivå som förväntas inträffa år 2012, vilket för institutionens del innebär en minskning i uppdraget med ca. 45 hst som motsvarar ca 1,8 msek, ska institutionen i samarbete med fakultetskansliet göra en utredning för att formulera en beredskap inför den förväntade resursminskningen. En genomgång av dimensioneringen av utbildningen på fristående kurser och program ska göras i samband med utarbetande av kursutbudet för under våren De administrativa rutinerna för planering av personal, studenter och anslagna medel utformas med stor omsorg genom bl.a. utarbetande av bemanningsplaner för lärare, planering av arvoderade lärare, framtagande av kostnadsberäkning för ämnen utifrån aktuellt kursutbud och bemanningsplan, samt fördelning av antal helårsstudenter över ämnesområden baserat på tidigare års resultat. 6

7 Prestationsgraden i språkvetenskapliga fakultetens verksamhetsplan anges till 72%. Institutionens prestation har varit betydligt lägre, ca 55% som under de senaste två åren ökat till 62-64%. Målet är att höja prestationerna ytterligare genom att exempelvis i) kursansvariga lärare aktivt söker upp frånvarande studenter, ii) införa löpande examination på kurser där det passar, iii) införa ITbaserade metoder i utbildningen samt iv) fortsatt diskussion i pedagogisk ledningsgrupp och ämneskollegier om hur man kan höja prestationssiffrorna utan att sänka kvalitén inom utbildningen. Volymen och genomströmningen på kurserna följs upp genom universitetets statistikdatabas GLIS och kvaliteten på utbildningen genom systematiska kursvärderingar. Utfallet av kvantitativa och kvalitativa mått följs upp regelbundet av kollegier, programråd samt institutionsledning och institutionsstyrelse. Institutionens strävan efter att koncentrera utbildningsutbudet i syfte att på längre sikt säkerställa kvalitetsbärande volymer ska fortskrida. Huvudområden med färre än 30 hst ska se över sitt kursutbud och undersöka möjligheten att öka antalet studenter genom att exempelvis införa nät- och/eller distanskurser, lägga undervisningen på sen eftermiddag och/eller kväll, och/eller ge attraktiva sommarkurser som förväntas attrahera fler studenter. Kvalitetsarbetet inom utbildningen på grund- och avancerad nivå bedrivs fortlöpande under ledning av studierektor för grund- och avancerad nivå. Pedagogiska ledningsgruppen är en stödgrupp till studierektor bestående av en pedagogiskt erfaren lärare per huvudområde samt en studentrepresentant som ska sammanträda minst en gång per termin. Huvuduppgiften för gruppen blir implementeringen av fakultetens pedagogiska program samt förberedelsen av HSV:s kommande ämnesutvärdering under ledning av studierektor. Till systematiskt kvalitetsarbete hör förnyelse av kurser och program samt kursutveckling som sker en gång per år i samband med utarbetande av underlaget till universitetskatalogen. Kursernas innehåll ses över årligen och kursplaner revideras då vid behov. I samband med revideringar av kursplaner ska särskilt beaktas relationen mellan lärandemål och examinationsformer. Under våren 2011 kommer, i anslutning till fakultetens arbete med kursvärderingar hösten 2010, formerna för kursvärdering att ses över och nya blanketter att tas fram. Även i detta arbete kommer frågan om den genomförda kursens förhållande till kursplanens lärandemål och examinationsformer särskilt att beaktas. I samband med schemaläggning ska respektive huvudområdes ämneskollegium utse en examinator till varje kurs, som ska anges på kursens hemsida tillsammans med den information som nu finns tillgänglig (t.e.x uppgifter om kursansvarig lärare, schema, examinationskrav, kursplan, kurslitteratur) enligt institutionens PM för lärare. Samordning av redan etablerade, befintliga program är mycket viktig för bättre arbetslivsanknytning och ökad retention. Ämnesöverskrivande, fakultetsgemensamma och områdesöverskridande program ställer högre krav på samordning varför en särskild programsamordnare/programföreståndare ska finnas för varje program. Programsamordning finansieras genom en särskild prislapp (9 000 kr). Under 2011 är progression inom programmen en prioriterad fråga. 7

8 Vidareutveckling av distanskurser är ett annat prioriterat område för institutionen för ökad genomströmning och högre retention till fortsatt nivå. Under 2011 kommer även i fortsättningen extra insatser att läggas på införandet av kurser på avancerad nivå, framför allt inom ramen av Masterprogrammet i språk och Masterprogrammet i språkteknologi samt förberedelse för införande av avancerad nivå för kinesiska. Fakultetsnämnden avsätter medel upp till kr för att möjliggöra konferensdeltagande för studenter på avancerad nivå kr per institution avsätts vidare för kursutvecklingsmedel på avancerad nivå. Internationalisering är en viktig del av institutionens verksamhet. Flera av våra huvudområden erbjuder studenter möjlighet till utlandsstudier. Institutionen tar redan emot utbytesstudenter, framför allt inom turkiska språk, och våra studenter i kinesiska och inom Orientalistikprogrammet åker på utlandstermin för att fördjupa sina språkkunskaper. Institutionen kommer också att införa internationell antagning i Masterprogrammet i språkteknologi som sjösattes till HT För att förbättra och effektivisera administrationen kring internationella studenter utsetts en tillsvidareanställd administratör för samordning av internationalisering. Institutionen ingår i ett nätverk för att öka samverkan mellan svenska universitet och Medelhavsinstituten, USI och för att skapa flerdisciplinära kurser på avancerad nivå. Institutionen deltar i utvecklingen av en kurs kring traditionsförmedling/bevarande som ska inkludera semitiska språk samt grekiska men också antropologi i Umeå och Bokoch bibliotekshistoria (Lund), delvis förlagd till institutet i Alexandria, för vilket institutionen erhåller medel för av fakulteten. Utbildningarnas användbarhet och arbetslivsanknytning är viktiga aspekter i institutionens utbildningsprogram som förser studenter med möjlighet till praktik och kontakt med den framtida arbetsmarknaden. Inom varje program anordnas träffar, sk studentmingel, som möjliggör möten mellan studenter, alumni och representanter från arbetsmarknaden, minst en gång per år. Även inom fristående kurser ges viss möjlighet till praktik, t.ex. inom kinesiska, semitiska språk och datorlingvistik. Institutionen bedriver studievägledning på ämnesnivå huvudsakligen av ämneslärare eller inom program av programsamordnaren medan allmänna studierelaterade frågor besvaras av studerandeexpeditionen eller av centrala studie- och karriärvägledningen. Institutionens webbplats med avseende på studierelaterad information ska förbättras, särskilt med avseende på programinformation och kurser på avancerad nivå. Webbgruppen utreder också ansvarsfrågor på webbplatsen. Lärarna uppmanas också att använda Studentportalen som erbjuder en sammanhållen plattform för kursinformation. ULL erbjuder kurser i verktyget som alla lärare kan gå. Vidare ges alla anställda information om kurser som erbjuds av UPI och ULL och möjlighet att planera in en kurs i sin årsarbetstid i samband med att bemanningen planeras. Examensarbeten arkiveras digitalt från och med VT 2010 i alla ämnen och vara tillgängliga på institutionens webbplats som pdf-filer. Arbetet med tidigare uppsatsers digitala arkivering har inletts under 2010 och kommer att fortsätta även under

9 Studentmedverkan är avgörande för institutionens kvalitetsarbete varför institutionen tillsammans med studiebevakarna arbetar för att det ska finnas ett studieråd genom att institutionens lärare vid första lektionstillfället informerar studenterna om studentrepresentation och delar ut information enligt studiebevakarnas önskemål. Utsedda kursrepresentanter informerar studierektor om att de blivit valda som i sin tur meddelar studiebevakare och prefekt. Ledningen träffas också regelbundet studiebevakarna för att diskutera aktuella frågor. I varje programråd finns också studentrepresentanter. I enlighet med fakultetens policy utgår 300 kr per institutionsstyrelsemöte i arvode till närvarande studentrepresentant (gäller ej doktorander). UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskarutbildningen inom institutionen bedrivs i datorlingvistik, grekiska, indologi, iranska språk, latin, lingvistik, semitiska språk och turkiska språk. Doktorander finns även antagna till forskarutbildningen i assyriologi och bysantinologi. Under 2011 ska institutionen, enligt fakultetens VP, utreda och lämna förslag på hur utbildning på forskarnivå i ämnet jämförande indoeuropeisk språkforskning ska bedrivas framgent. Totalt finns 33 aktiva doktorander med individuell studieplan och 46 inskrivna i forskarutbildningen. Det planeras sex disputationer under 2011: en i datorlingvistik, en i iranska språk, två i lingvistik och två i semitiska språk. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för forskarutbildning vilket utövas genom beslut om och uppföljning av riktlinjer och procedurer för antagning, uppföljning av studieplaner, mm. Utlysning av befattning som doktorand har hittills skett en gång om året och har i allmänhet omfattat alla forskarutbildningsämnen. I år införs en ny ordning där antagning till de skilda forskarutbildningsämnena sker löpande efter råd och lägenhet, dvs. i förhållande till institutionens och ämnenas ekonomi och handledningsutrymme. I enlighet med gällande delegationsordning inrättas befattning som doktorand av institutionsstyrelse och befattningen som doktorand tillsätts av prefekt. Fakultetsnämnden har delegerat antagningen av doktorander till prefekterna. Antagning av doktorand vars studiestöd är externt finansierad är inte delegerad. Från och med den 1 juli 2010 gäller enligt rektorsbeslut att högst ett år av en utbildning som leder till doktorsexamen ska finansieras med utbildningsbidrag, i normalfallet doktorandanställning när tre års nettostudietid återstår enligt doktorandens individuella studieplan. Beslutet innebär en ökad total kostnad fr.o.m för institutionen som kan leda till färre antal doktorandplatser på sikt. Kostnaderna för doktoranders lön ligger som högst under 2011 och 2012 motsvarande ca. 9,6 respektive 10,5 miljoner kronor men 2013 beräknas kostnaden minska då majoriteten av de nu aktiva doktoranderna beräknas vara färdiga. Under 2011 görs ett intag på fem doktorander varav två med delvis extern finansiering planeras ett intag på högst en eller två doktorander och ett större intag till 2013 och 2014 då flertalet av de nu aktiva doktoranderna hunnit bli 9

10 färdiga och de nya masterstudenterna har hunnit avsluta sin utbildning. I fakultetens VP framhålls att en anställning som doktorand ska avse arbete på heltid och doktorander har inte automatiskt rätt till att vara tjänstlediga. Eventuella önskemål om tjänstledighet anmäls och prövas inför den årliga revisionen av den individuella studieplanen. Eventuellt beslut om anställning på deltid (enligt HF 5:3a) ska framgå av den individuella studieplanen. Skälen till varför forskarutbildningen ska bedrivas på deltid ska framgå. Skäl för ledighet, förutom sjukdom, är tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag och föräldraledighet. Förvärvsarbete av uttalat värde för den studerandes framtida yrkesanknytning kan också vara skäl för ledighet. Även annan ledighet som är till nytta för forskningen eller utbildningen på forskarnivå kan beviljas. Institutionen ska vara restriktiv med att bevilja tjänstledigheter för doktorander. Ansökan om prolongation med anledning av förtroendeuppdrag ska lämnas till den nivå där uppdraget är utfört (universitetets centrala nivå, områdesnämnden, fakultetsnämnden eller institutionen). Fr.o.m ges fakultetsnämndsfinansierad och institutionsfinansierad prolongation i form av förlängning av doktorandanställning. Ansökningar om prolongation för förtroendeuppdrag ska lämnas in årsvis och uppgift om prolongationsbeslut ska införas i den individuella studieplanen. För institutionens uppdrag medges ersättning som anges i prolongationsregler ( för doktorander. Handledningssituationen är generellt god. Huvudhandledare har docentkompetens med undantag för ett fall där denna formellt högre kompetens finns hos biträdande handledare. Varje doktorand har en huvudhandledare vid institutionen och minst en bihandledare, ofta vid andra lärosäten i Sverige eller i utlandet. Kontrakt (enligt institutionens mall) skrivs med bihandledare i varje enskilt fall i samband med att individuella studieplaner upprättas. Studierektor för forskarutbildningen tillsammans med huvudhandledare ansvarar för att kontrakt finns. Handledningens generella omfattning och frekvens följs upp i den individuella studieplanen. Den faktiska handledningen i timmar per läsår är mer svårbedömd. Den beror bl.a. på vilka delar av utbildningen - kursläsning eller avhandlingsarbete - som doktoranden främst ägnar sig åt. I själva avhandlingsarbetet kräver även skilda moment olika grad av handledning. Varje studerande på forskarutbildningsnivå med en aktivitetsgrad på 100 % har rätt till totalt 108 timmar handledning, som motsvarar 27 lektorstimmar, årligen. I normalfallet tilldelas huvudhandledaren 88 arbetstimmar (22 lektorstimmar) och bihandledaren 20 arbetstimmar (5 lektorstimmar). Fördelningen av handledningstiden mellan huvud- och bihandledare skall diskuteras årligen och skall framgå av den individuella studieplanen. Under året kommer studierektor för forskarutbildningen att i handledarkollegiet initiera arbetet med an allmän handlingsplan för handledning inom forskarutbildningen vid institutionen. Institutionens arbete inom utbildning på forskarnivå ska präglas av mål återgivna i konsistoriets verksamhetsplan: i) utbildningen och avhandlingar ska hålla internationellt hög kvalité, ii) utbildningen ska ge vetenskaplig kompetens och djup förståelse av ämnet, iii) utbildningen ska ge högskolepedagogisk kompetens samt generella 10

11 färdigheter och kunskaper som är attraktiva i yrkeslivet, iv) utbildningen ska vara attraktivt karriärval. Prioriterade områden i konsistoriets verksamhetsplan är att erbjuda doktorander: högskolepedagogisk utbildning, möjlighet till undervisning på grund- och avancerad nivå, lärarledda doktorandkurser, god handledning, möjlighet för handledare att vidareutbilda sig, god introduktion till arbetsplatsen, trygga anställningar Kvalitetsarbetet genomförs i fakultetens arbetsgrupp för utbildning på forskarnivå (NUF) där bl.a. institutionens studierektor ingår. Institutionens handledarkollegium, bestående av alla anställda handledare bereder antagning till forskarutbildningen samt granskar doktoranders individuella studieplan. Sammankallande till handledarkollegiet är studierektor för forskarutbildningen. Prefekt tillsammans med studierektor för forskarutbildningen följer kontinuerligt upp studenterna på forskarnivå. Studierektor för forskarutbildningen bereder ärenden rörande forskarutbildningen på institutionen. Nya doktorander får en introduktion om institutionen, om gällande regler och riktlinjer och får träffa representanter från institutionens ledning. Introduktionsmötet ordnas av studierektor med medverkan av prefekt och administrativ samordnare och doktoranders administratör. Institutionen ordnar en doktorandträff årligen för att diskutera ev. problem och aktuella frågor med institutionens ledning. Institutionen ämnar revidera utbildningsplaner inom sina forskarutbildningsämnen med avseende på de genomgripande förändringar i Högskolelag, Högskoleförordning och universitetets arbetsordning som träder i kraft och som föranleder till förändringar i fakultetens regler och riktlinjer. Alla aktiva studerande på forskarnivå oavsett finansiering ska ha en årligen inrättad individuell studieplan. Utan fastställd individuell studieplan har den studerande inte rätt till vare sig handledning, arbetsplats, eller expensmedel inom ramen av sin utbildning. Prefekt och studierektor för forskarutbildningen följer kontinuerligt upp studenterna på forskarnivå. Prefekt fattar beslut om individuell studieplan efter föredragning av studierektor som sedan fastställs av utbildningsledare. I den individuella studieplanen kommer fakulteten särskilt att se över kursdelen med särskilt fokus på pedagogisk meritering, examination och uppföljning, enligt fakultetens VP. Institutionen kommer även i fortsättningen att erbjuda doktorander möjlighet till individuellt utvecklingssamtal med studierektor för forskarutbildningen. Institutionen strävar efter att kunna erbjuda doktorander möjlighet till undervisning om 11

12 ekonomiskt utrymme finns. Doktoranders expensmedel fr.o.m är på kronor per doktorand under utbildningsperioden på fyra år. För redan antagna doktorander avsätts medel i relation till kvarvarande studietid. Fakultetsnämnden beslutade att avhandlingar ska arkiveras elektroniskt i DIVA. Doktorander skall fr.o.m leverera avhandlingen som en digital fil i pdfformat för arkivering i DIVA utan att avhandlingen görs fritt tillgängligt. Doktoranden beslutar själv om och i så fall när avhandlingen skall publiceras elektroniskt och vara fritt tillgängligt i DIVA. För varje disputation erhåller institutionen medel motsvarande kronor från fakulteten som ska helt eller delvis finansiera kostnaderna för tryckning av doktorsavhandlingen, digital arkivering, arvoden och reseersättningar. För stencilavhandling ersätter fakulteten institutionen med faktisk framställningskostnad. Vid tryckning av stencilavhandling inom ett år efter disputationen utgår ersättning med schablonbeloppet med avdrag för ovan nämnda framställningskostnad och ersättning till opponent. Om kostnaden för språkgranskning av en avhandling inte ryms inom ovan nämnda schablonbelopp kan författaren ansöka hos nämnden om medel för ändamålet, dock högst kronor. För institutionen är det angeläget att skapa förutsättningar för nationellt och internationellt samarbete inom de olika ämnesområdena så långt det är möjligt. Samverkan mellan universitet i Sverige och med utländska lärosäten finns i alla forskarutbildningsämnen och institutionens ledning uppmuntrar aktivt dessa samarbeten och samverkan (se Verksamhetsberättelse 2010). Fakultetsnämnden avsätter kr för 2011 för samverkan inom klassiska språk. FORSKNING År 2010 infördes en ny resursfördelningsmodell för områdesanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Viktiga faktorer i fördelningen är fakultetsnämndens beslut om i) strategiska planer inklusive professorsprogrammet, ii) inrättande av forskarutbildningsämnen tillsammans med dimensionering av utbildningen på forskarnivå och kravet på handledarresurser, samt iii) beslut om strategisk forskning, lärarnas utrymme för forskning samt postdoktorala anställningar. Anslaget fördelas på en professorsresurs, en forskningsresurs och en forskarutbildningsresurs samt särskilda och strategiska satsningar och ersättning för hyra och el. Modellen i sin helhet återfinns i fakultetens verksamhetsplan för För institutionen innebär modellen särskilt följande. Institutionen erhåller medel för närvarande för sju programprofessorer (datorlingvistik, grekiska särskilt bysantinsk grekiska, iranistik, latin, lingvistik, semitiska språk, turkiska språk) som finansieras till 50 % av medel från professorsresursen. Professuren i indologi har inte tillsatts efter den förra innehavarens pensionering. En av fakultetens särskilda satsningar innebär att institutionen tilldelas medel motsvarande en halvtidsanställning för en gästprofessor i indologi för

13 Forskningsresursen finansierar forskningsutrymmen för fem befordrare professorer (1 arabiska, 1 assyriologi, 2 lingvistik, 1 swahili), universitetslektorer (14), forskarassistenter (datorlingvistik: , iranska språk: , , latin: ), postdoktorer samt övriga kostnader inklusive forskningsadministration. Nämnden har delegerat till institutionerna att besluta om inrättande av anställningar som postdoktor och forskarassistent. Förutom forskningsresursen ges även forskarutbildningsresurs som ska täcka bl.a. finansiering av doktorandanställningar och utbildningsbidrag, såväl som finansiering av handledning, doktorandkurser, doktoranders expenser, samt för administration av utbildningen. Basresursen per forskarutbildningsämne (som f.n. är kr) garanterar resurser för minst en doktorand per forskarutbildningsämne och handledningsresurser motsvarande 40 % av en anställning för en professor. Alla forskarutbildningsämnen har minst en studerande på forskarnivå med undantag av indologi, som inte har någon aktiv doktorand. Som rektors strategiska satsning (KoF) har medel tilldelats fakulteten för en gästprofessor i datorlingvistik och en i grekiska vilka inrättades. Prioriteringar och satsningar Eftersom medel för forskning och utbildning på forskarnivå baseras delvis på publiceringsstatistik skall alla institutionens anställda lägga in sina publikationer i DIVA regelbundet. Information har gått ut till alla vid ett flertal tillfällen. Kontroll av antalet inlagda publikationer sker också en gång per termin genom GLIS av prefekt. Institutionen har fått i uppdrag att formulera publiceringsstrategier för sina forskarutbildningsämnen under Ämnesföreträdare/programprofessorer ansvarar för att formulera dessa för sina respektive ämnen i samråd med ämneskollegierna och beakta den norska listan samt Web of Science som används av universitetet som beräkningsunderlag. En tredjedel av institutionens intäkter för forskning utgörs av externa medel framför allt från VR, RJ och Svenska Institutet. Ett tiotal forskare och lärare medverkar i dessa projekt. Institutionen uppmuntrar alla anställda lärare att söka forskningsbidrag från forskningsfinansiärer och uppmuntrar till samverkan med andra lärosäten. Eftersom forskningsanslaget från fakulteten delvis baseras på andelen externa forskningsmedel är institutionens mål att underlätta för forskare att söka bidrag genom att informera om kravet på medfinansiering och hjälpa till att upprätta projektbudgetar. Ekonomisk kalkyl och anställningsform ska undersökas i god tid innan ansökan ska lämnas in och ska alltid ske i samråd med prefekt. Ekonomiadministratör och administrativ samordnade hjälper till i beredningen av dessa ärenden. Institutionens oförbrukade bidrag för forskning uppgår till 6,8 miljoner kronor. I samband med budgetarbetet har en plan upprättats för att aktivera dessa medel. Alla projekt är aktiverade och de oförbrukade bidragen beräknas minska med ca. 40 % till ca 4,1 miljoner kronor under Ett av de viktigaste målen för institutionen är att se över och förnya institutionens 13

14 webbsidor för forskning så att allmänheten och expertpaneler för KoF2011 får en adekvat och uppdaterad bild om institutionens forskningsämnen. En grupp koordinerar det arbetet bestående av stf. prefekt och webbmaster, tillsammans med ämnesföreträdare för respektive forskningsområde. Alla anställda ska se över och uppdatera sin hemsida (både på svenska och engelska) med aktuell information senast till den 31 mars Institutionens sidor publiceras på svenska i ett första steg. Under 2011 skall strategiskt viktiga sidor, såsom beskrivning av forskning inom institutionens forskningsområden och översikt över institutionens utbildningar, översättas även till engelska. Forskargruppen i semitiska språk anordnar Workshop on Circumstantial Clause Combining in Semitic Languages, Uppsala March 17-18, 2011 Forskargruppen i latin planerar The 16th International Conference on Latin Linguistics, som kommer att hållas i Uppsala mellan den 6 och 11 juni Antal förväntade deltagare blir ca Forskargruppen i iranska språk organiserar The Fourth International Conference on Iranian Linguistics mellan den 17 och 19 juni. Lingvistik är med och anordnar en internationell workshop med temat "Comparing Approaches to Measuring Linguistic Differences" oktober INTERNATIONALISERING Flera av institutionens ämnen har väl fungerande utbyten med utländska universitet inom forskning och utbildning. Inom Orientalistikprogrammet kan de studerande förlägga den fjärde terminen utomlands, en möjlighet som framför allt studenter med turkisk och arabisk inriktning utnyttjar, men även de med iransk inriktning. Nytt för 2010 är att även studenterna med hindi-inriktning (inrättad 2008) tar tillvara tillfället att få åka till Indien och studera som vi under 2009 utvecklat samarbete med. Turkiska språk tar dessutom varje termin emot ett tiotal Erasmus-studenter från Turkiet. Ämnet Kinesiska har inom ramen för ett universitetsgemensamt utbytesprogram sedan 2008 utbyte med universitet i Kina. Detta samarbete ska nu utvidgas på avancerad nivå. De nya masterprogrammen kommer antagligen att innebära ett tillskott av utländska studenter. Inom ramen de nystartade kandidatprogrammen (Klassiska studier och Tidiga språk och kulturer) är samarbete med de svenska (i vissa fall nordiska) forskningsinstituten i medelhavsområdet och Mellanöstern utvecklingsbart. Institutionen vill också utvidga och fördjupa samarbetet inom indologin tillsammans med andra institutioner inom universitet och lärosäten i Indien. Att initiera uppbyggnad av samarbete med universitet i Afrika är också ett prioriterat område för institutionen för att möjliggöra utbyte inom forskning och utbildning i arabiska och swahili. Beträffande internationalisering på forskarnivå har institutionens alla ämnen 14

15 regelbundna besök av gästföreläsare och gästforskare. I stor utsträckning sker dessa inbjudningar i avsikt att tillföra de forskarstuderande nya kunskaper, infallsvinklar och idéer som berikar deras forskning inom området för den egna avhandlingen. Initiativ till dessa mångfaldiga besök tas av de enskilda ämnena och deras företrädare på skilda nivåer. Flera av doktoranderna fullgör en del av sin utbildning vid utländskt lärosäte. Överenskommelser av detta slag sker inom de enskilda ämnena och då med berörda parter. Den individuella studieplanen för forskarstuderande stipulerar i flertalet fall att doktoranden skall delta med eget bidrag i internationella kongresser och konferenser. Inom ämnet datorlingvistik är institutionen partner i EU-projektet LetsMT! med syfte att utveckla en plattform för statistisk maskinöversättning i samarbete med TILDE SIA (Lettland), University of Edinburgh, University of Zagreb (Kroatien), Copenhagen University (Danmark), Zoorobotics BV (Nederländerna), and Moravia (Tjeckien). Ett flertal forskare medverkar också i projekt tillsammans med forskare från andra universitet. JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Institutionens jämställdhets- och likabehandlingsplan gäller för och ska uppdateras under Information om uppföljning och planering av jämställdhets-, jämlikhets- och likabehandlingsarbetet finns på ÖVRIGT INREDNING OCH UTRUSTNING Institutionen ska, inom ramen för tilldelade medel, avsätta resurser för att ersätta försliten inredning och utrustning. Många av institutionens datorer och teknisk utrustning ersattes under 2009 och Möblerna i personalrummet och i vissa seminarierum har blivit utbytta under I personalrummet behöver köksdelen ses över och åtgärdas under LOKALER Fakultetsnämnden ersätter institutionen för hyra och el enligt fakultetens verksamhetsplan. Institutionen har utökat antalet tjänsterum med tre under 2010 i samband med den forskningsstrategiska satsningen. Under 2011 ska det långsiktiga behovet av dessa lokaler kartläggas, inte minst med anledning av att ersättningen för institutionens lokalkostnader minskar med kronor för 2011 jämfört med

16 ARBETSMILJÖ Arbetet med arbetsmiljö beskrivs i närmare detalj i institutionens arbetsmiljöplan som revideras under VT Fokus läggs på utvärderingen av 2010-års satsning på att förbättra den fysiska arbetsmiljön genom en skyddsrond som prefekt tillsammans med institutionens skyddsombud genomför. Satsning på den psykosociala arbetsmiljön fortsätter med tonvikt på stress och stresshantering genom förebyggande arbete och information från Länshälsan. De årliga utvecklingssamtalen som inleddes 2010 fortsätter för alla anställda. Befattningsbeskrivningar som tillkom under 2009 och reviderades 2010 ska följas upp. BUDGET 2011 Bilaga 1. Fördelning av hst per huvudområde inkl. program Grundutbildningen följer prislappar med fördelning i fyra kategorier: Grund: /hst, Småspråk: /hst, teknisk-naturvetenskapliga platser (NT): /hst samt Avancerad nivå: /hst Fördelningen baseras på 2010-års registreringar. Planering uppdrag för 2011 baserat på 2010-års utfall Grund Småspråk NT Grund tot Avancerad Tot HST Semitiska språk Iranska språk Turkiska språk Indologi inkl. hindi Kinesiska OP allmänt Latin Grekiska/bysantinologi Lingvistik inkl. swahili Språkteknologi Totalt: Varav Program Plan för 2011 Grund Ava nc Totalt Orientalistik Språkteknologi Tidiga språk och kulturer Totalt

17 Bilaga 2. Budget 2011: Översikt Grundutb Fo/Fu Bidr-fo Totalt INTÄKTER Statsanslag Avgifter o andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Gemensamma intäkter S:a Intäkter KOSTNADER Personalkostnader Lokalkostnader Driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Fördeln indirekta kostnader S:a Kostnader Verksamhetsutfall TRANSFERERINGAR Medel statsbudg f finans bidr Medel fr myndigh f finans bidr Övr medel f finans av bidrag Lämnade bidrag Saldo Transfereringar Årets kapitalförändring IB Balanserat kapital Omfördelat kapital Årets kapitalförändring UB Balanserat kapital

18 Bilaga 3. Institutionens personalbudget som bemanningsplan Grundutb Fo/Fu Bidr-fo Totalt 4011 Lön professorer Lön adjunkter Lön lektorer, kliniska lärare Lön forskare, forskarass Lön forskningsassistenter Lön doktorandtjänst Lön dokt tjänst, tjänstg del Lön arvodesassistenter Lön teknisk personal Lön administrativ personal Summa Lönekostnader Arvoden och uppdragstillägg Utbildningsbidrag doktorander Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader