Dnr Lingfil 2012/1, dossier 1:1. Verksamhetsplan Institutionen för lingvistik och filologi

Transkript

1 Dnr Lingfil 2012/1, Verksamhetsplan 2012

2 Verksamhetsplan för 2012 Institutionsstyrelsen för har vid sammanträde beslutat fastställa verksamhetsplanen för budgetåret Beáta Megyesi prefekt

3 Innehållsförteckning ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 4 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ 5 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ 10 FORSKNING 13 INTERNATIONALISERING 15 SAMVERKAN 16 ARBETSMILJÖ 16 JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLINGSPLAN 17 LOKALER 17 INREDNING OCH UTRUSTNING 17 Bilaga 1. Fördelning av hst per huvudområde inkl. program 18 Bilaga 2. Budget Bilaga 3. Personalbudget 20 3

4 ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER Denna verksamhetsplan bygger på Verksamhetsplan för språkvetenskapliga fakulteten budgetåret 2012, fastställd av språkvetenskapliga fakultetsnämnden. Vidare utgår institutionen från de lagar, förordningar och avtal för den statliga verksamheten i allmänhet samt de regler och förordningar som angetts i det lokala regelverket Mål och regler ( Institutionen har 79 personer anställda varav 37 har lärartjänster: 7 programprofessorer, 8 befordrade professorer, 3 gästprofessorer, 14 lektorer varav 2 med docentkompetens, 3 adjunkter (1 på 60%, 2 på 100%), 2 forskarassistenter. Bland forskare finns 1 postdoc, 10 forskare och 2 forskningsassistenter. Inom forskarutbildningen finns 32 aktiva forskarstuderande med individuell studieplan. Totalt antal doktorander inskrivna i forskarutbildningen är 43. Inom stödverksamheten finns, förutom ledningsgruppen bestående av prefekt, stf. prefekt, studierektor på grund- och avancerad nivå och studierektor på forskarnivå, en administrativ samordnare, en ekonomiadministratör, två kursadministratörer och en halv personal- och kursadministratör med särskilt ansvar för internationalisering och forskarutbildningsadministration, samt två första forskningsingenjörer. Institutionen har av språkvetenskapliga fakulten fått i uppdrag att utbilda 420 helårsstudenter på grund- och avancerad nivå som motsvarar ca studenter vilket är en minskning med 35 hst jämfört med föregående år. Verksamhetens kostnader ligger på 66,8 miljoner kronor varav ca. 22,5 miljoner utgör kostnader för grundutbildningen, 33,5 miljoner till forskning och forskarutbildning och 10,8 miljoner till bidragsforskning. Ingående balanserat kapital till grundutbildningen ligger på 1,8 msek, ett överskott som kommer att förbrukas under Forskningens och forskarutbildningens ingående balanserade kapital har ett överskott på 3,9 miljoner kronor vilket ligger inom den tillåtna ramen (10% av kostnaderna). Budgetarbetets mål är att det balanserade resultatet inte överstiger 10% av årets omsättning (kostnader). I budgetarbetet tas hänsyn till att i) begränsa underskottet inom grundutbildningen genom att se till att kursutbud och bemanning ryms inom tillgängliga medel och anpassa grundutbildningens kostnader till minskat uppdrag (35 hst) och ökade universitetsgemensamma kostnader, ii) behålla överskottet inom forskningen för att kunna medfinansiera externa medel, iii) fortsätta ansöka om externa medel iv) aktivera oförbrukade bidrag. Institutionen har ekonomiskt ansvar och uppföljning och ansvarar sålunda för sitt eget ekonomiska utfall. Bokslut och budget upprättas och resultatinformation lämnas till fakultetskansliet och ekonomiavdelningen enligt anvisningar. Prefekt informerar institutionsstyrelse och fakultetsnämnd om institutionens egna verksamhet och ekonomisk uppföljning. Under 2012 kommer val av ny institutionsstyrelse och ny ledningsgrupp att hållas. 4

5 UTBILDNING PÅ GRUND- OCH AVANCERAD NIVÅ bedriver utbildning på grundnivå inom nio huvudområden: grekiska, indologi, iranska språk, kinesiska, latin, lingvistik, semitiska språk, språkteknologi, turkiska språk och 10 biområden: arabiska, arameiska/syriska, assyriologi, hebreiska, jämförande indoeuropeisk språkforskning, kurdiska, mellanösternstudier, persiska, swahili och turkiska. På avancerad nivå bedrivs undervisningen inom åtta huvudområden: grekiska och bysantinologi, indologi, iranska språk, latin, lingvistik, semitiska språk, språkteknologi samt turkiska språk. Institutionen är också ansvarig för fem program: Språkvetarprogrammet på kandidatnivå Orientalistikprogrammet med fyra inriktningar (arabiska, hindi, persiska och turkiska) på kandidatnivå Språkteknologiprogrammet på kandidatnivå Tidiga språk och kulturer på kandidatnivå Masterprogram i språkteknologi Institutionen medverkar även i Logopedprogrammet, Kandidatprogrammet i klassiska studier samt Masterprogrammet i språk. Institutionen har nationellt ansvar för 5 ämnen: assyriologi, hindi, kurdiska, persiska och turkiska. Inga särskilda medel utgår av fakultetsnämnden för dessa uppdrag. Antalet studenter är förhållandevis små i några av dessa ämnen och trots institutionens omfördelning av resurser har dessa ämnen ekonomiska svårigheter. Institutionens mål är att upprätthålla kompetens för att kunna bedriva forskning och utbilning i dessa ämnen. Ambitionen är att kunna erbjuda utbildning från nybörjarnivå till forskarnivå men eftersom studentantalet inte är tillräckligt stort i flera av dessa språk, ges i vissa fall enbart grundläggande undervisning periodvis i mycket begränsad omfattning. Antalet studenter är också förhållandevis små i klassiska språk (grekiska och latin) och trots intern omfördelning av resurser inom institutionen och satsning på programform (Tidiga språk och kulturer och Kandidatprogrammet i klassiska studier) har även dessa ämnen ekonomiska svårigheter inom grundutbildningen. Uppdraget från Språkvetenskapliga fakulteten för 2012 uppgår till 420 hst varav 30 hst inom ämnet språkteknologi som klassificeras som teknikplatser. Därutöver överförs av fakulteten 7 hst till Statvetenskapliga institutionen för medverkan i undervisning i kurser inom Orientalistikprogrammet. Den totala ersättningen för 2012 för grundutbildningen (grund- och avancerad nivå) uppgår till (en minskning med kr jämfört med 2011). Därtill kommer ersättning för hyra och el motsvarande kronor (även här en minsking med kr jämfört med 2011). Ersättningen per helårsstudieplats motsvarar i snitt kr på grundnivå, kr på avancerad nivå och kr per teknikplats. Därutöver tilldelas en programprislapp per 5

6 helårsstudent motsvarande kr. Om uppdraget inte nås kommer avdrag att göras per utebliven hst med kr och kr per utebliven hpr. I tillägg till uppdraget från Språkvetenskapliga fakulteten har institutionen även ett uppdrag från Medicinska fakulteten om 29 helårsstudieplatser inom Logopedprogrammet som motsvarar en intäkt på kr per hst. Enligt ramavtal med Tolkskolan ger institutionen utbildning i arabiska, iranska språk och turkiska språk för Tolkskolans studenter enligt särskilt avtal. Genom avtalet får studenterna vid Tolkskolan högskolepoäng för sina språkstudier. Lärarkompetensen är hög i de flesta huvudområden med minst en programprofessor och en universitetslektor som aktivt deltar i undervisningen på grund- och avancerad nivå. Undantaget är indologi, där programprofessor i ämnet saknas. I samband med fastställandet av professorsprogrammet för perioden beslutade den språkvetenskapliga fakultetsnämnden att inte tillsätta professuren i indologi efter befattningsinnehavarens pensionsavgång utan att rekryteringen skulle inledas när erforderlig utbildningsvolym har uppnåtts. Det beslutades vidare att medel skulle tillskjutas motsvarande en halv professorsanställning för fortsatt forksningsstrategisk uppbyggnad av ämnesområdet. Institutionen har därför rekryterat en disputerad lärare i hindi med professorskompetens som kan leda den strategiska uppbyggnaden av ämnet under 2011 och Lektorn i iranska språk har varit tjänstledig från sin tjänst under (delvis) varför vikariat tillsattes som övergick till tillsvidare anställning. Flera lärare i semitiska språk är lediga från undervisning för att forska (externa medel) eller har uppdrag (studierektor FU resp. prodekanus) varför ett vikariat utlystes och tillsattes under Under 2012 utreds huruvida det vikariatet kan förlängas. Inom lingvistik har en befordrad professor fått reducerad undervisning p.g.a. projektmedel från VR under perioden Samtidigt går den befordrade professorn i swahili i pension inom kort. För att institutionen ska kunna bedriva undervisning i lingvistik och swahili under de närmaste åren tillsattes en vik. adjunkt under 2010 och Under 2012 ses bemanningen över i lingvistik för att stärka undervisningen. Under 2011 har också rekrytering av en ny professor i lingvistik inletts med anledning av nuvarande innehavares pensionsavgång. I kinesiska har lektorerna blivit befordrade professorer. En eller två adjunkter behövs för att täcka undervisningen både i grammatik och textläsning, men också modersmålstalande kompetens. Under 2012 kommer en långsiktig strategisk plan att upprättas för ämnet som inkluderar utbildning på grund och avancerad nivå och planering för utbyggnad av ämnet inom forskarutbildning. Lärartätheten på institutionens kurser varierar beroende på nivå och ämne mellan två till tolv timmars undervisning i veckan. A-kurserna i nybörjarspråk har ca timmars undervisning per vecka medan C- och D-kurserna oftast har två till fyra timmars schemalagd undervisning i veckan samt handledning och seminarier. Prioriteringar och satsningar På grund av minskade resurser för utbildning på grund- och avancerad nivå som har inträffat år 2012, vilket för institutionens del innebär en minskning i uppdraget med 35 6

7 hst som motsvarar ca 1,3 msek, ska institutionen i samarbete med fakultetskansliet göra en utredning för att formulera en beredskap inför resursminskningen. En genomgång av dimensioneringen av utbildningen på fristående kurser och program ska göras i samband med utarbetande av kursutbudet för under våren Balansen mellan å ena sidan en tydlig grundstruktur och å andra sidan samläsningar över områdesgränser och breddning är föremål för kontinuerlig diskussion. De administrativa rutinerna för planering av personal, studenter och anslagna medel utformas med stor omsorg genom bl.a. utarbetande av bemanningsplaner för lärare, planering av arvoderade lärare, framtagande av kostnadsberäkning för ämnen utifrån aktuellt kursutbud och bemanningsplan, samt fördelning av antal helårsstudenter över ämnesområden baserat på tidigare års resultat. Till systematiskt kvalitetsarbete hör förnyelse av kurser och program samt kursutveckling som sker en gång per år i samband med utarbetande av underlaget till universitetskatalogen. Kursernas innehåll ses över årligen och kursplaner revideras då vid behov. I samband med revideringar av kursplaner ska särskilt beaktas relationen mellan lärandemål och examinationsformer. I samband med schemaläggning ska respektive huvudområdes ämneskollegium utse en examinator till varje kurs, som ska anges på kursens hemsida tillsammans med den information som nu finns tillgänglig (t.e.x uppgifter om kursansvarig lärare, schema, examinationskrav, kursplan, kurslitteratur) enligt institutionens PM för lärare. Volymen och genomströmningen på kurserna följs upp genom universitetets statistikdatabas GLIS och kvaliteten på utbildningen genom systematiska kursvärderingar. Utfallet av kvantitativa och kvalitativa mått följs upp regelbundet av kollegier, programråd samt institutionsledning och institutionsstyrelse. Prestationsgraden i språkvetenskapliga fakultetens verksamhetsplan anges till 72%. Institutionens prestation har varit betydligt lägre, ca 55% som under de senaste två åren ökat till 60-64%. Målet är att höja prestationerna ytterligare genom att exempelvis i) kursansvariga lärare aktivt söker upp frånvarande studenter, ii) införa löpande examination på kurser där det passar, iii) införa IT-baserade metoder i utbildningen samt iv) fortsatt diskussion i pedagogisk ledningsgrupp och ämneskollegier om hur man kan höja prestationssiffrorna utan att sänka kvalitén inom utbildningen. Institutionens strävan efter att koncentrera utbildningsutbudet i syfte att på längre sikt säkerställa kvalitetsbärande volymer ska fortskrida. Huvudområden med färre än 30 hst ska se över sitt kursutbud och undersöka möjligheten att öka antalet studenter genom att exempelvis införa nät- och/eller distanskurser, lägga undervisningen på sen eftermiddag och/eller kväll, och/eller ge attraktiva sommarkurser som förväntas attrahera fler studenter. Kvalitetsarbetet inom utbildningen på grund- och avancerad nivå bedrivs fortlöpande under ledning av studierektor för grund- och avancerad nivå. Pedagogiska ledningsgruppen är en stödgrupp till studierektor bestående av en pedagogiskt erfaren lärare per huvudområde samt en studentrepresentant som ska sammanträda minst en gång per termin. Huvuduppgiften för gruppen blir implementeringen av fakultetens pedagogiska program samt förberedelsen av HSV:s kommande ämnesutvärdering under ledning av studierektor. 7

8 Samordning av redan etablerade, befintliga program är mycket viktig för bättre arbetslivsanknytning och ökad retention. Ämnesöverskrivande, fakultetsgemensamma och områdesöverskridande program ställer högre krav på samordning varför en särskild programsamordnare/programföreståndare ska finnas för varje program. Programsamordning finansieras genom en särskild prislapp (9 000 kr). Under 2012 är progression inom programmen en fortsatt prioriterad fråga. Arbete med att utforma rutiner för programråd pågår också, framför allt inom ramen för Språkvetarprogrammet, som institutionen tog över ansvaret för Dessa rutiner kommer sedan att generaliseras och implementeras också inom institutionens andra ämnesöverskridande program och i någon form också inom ämneskollegierna för de olika huvudområdena, vilkas relation till programmen måste klargöras. Detta arbete sker långsiktigt och etappvis i syfte att säkerställa förutsägbarheten och transparensen i beredningar och beslut som rör utbildningen. Än så länge står grundnivån i fokus, men resultatet kommer i stora delar också att vara tillämpligt även på avancerad nivå. Vidareutveckling av distanskurser är ett annat prioriterat område för institutionen samt att öka genomströmningen på dessa och få högre retention till fortsatt nivå. Utbyggnaden av den avancerade nivån fortsätter med målet att varje huvudområde på avancerad nivå minst ska kunna erbjuda kurser som leder fram till masterexamen, i vissa fall med någon möjlighet till profilering. Extra insatser ska läggas på införandet av kurser, framför allt inom ramen av Masterprogrammet i språk och Masterprogrammet i språkteknologi samt förberedelse för införande av avancerad nivå för kinesiska. Konferensdeltagande för studenter på avancerad nivå ska möjliggöras. I takt med att den avancerade nivån byggs ut aktualiseras också frågan om studenternas möjlighet att delta i institutionens forskningsprojekt. En diskussion om detta och om forskningsanknytning i undervisningen generellt kommer att föras inom respektive ämneskollegium. Institutionen har ganska få forskningsprojekt av naturvetenskaplig karaktär, d.v.s. där studenter kan tilldelas avgränsade uppgifter (t.ex. laborationer) inom ramen för projektet. I stället strävar institutionen efter att den aktuella forskningen ska avspeglas i kursutbudet på avancerad nivå, där kurser kan utformas t.ex. med inbjudna gästföreläsare, i anslutning till workshops eller i form av samläsningar med doktorander. Studenternas självständiga arbeten är också en viktig länk mellan utbildning och forskning. Möjligheten att mer systematiskt använda studenter på högre nivåer för övningsmoment testas och som kommer att diskuteras, liksom möjligheten att öka graden av studier utanför den reguljära undervisningen genom att också inom campuskurserna använda IT-baserat material för distansundervisning som komplement. Detta sker redan inom vissa men inte alla av institutionens kurser. I litet längre perspektiv bör diskussionen om hur detta ska gå lämpligen föras i samband med en översyn av distanskurserna och vilka strategier institutionen ska ha för deras utformning, t.ex. i ljuset av HSV-rapporten Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor (2011). Internationalisering är en viktig del av institutionens verksamhet. Flera av våra huvudområden erbjuder studenter möjlighet till utlandsstudier. Institutionen tar redan emot utbytesstudenter, framför allt inom turkiska språk, och våra studenter i kinesiska 8

9 och inom Orientalistikprogrammet åker på utlandstermin för att fördjupa sina språkkunskaper. Institutionen kommer också att införa internationell antagning i Masterprogrammet i språkteknologi som sjösattes till HT För att förbättra och effektivisera administrationen kring internationella studenter utsetts en tillsvidareanställd administratör för samordning av internationalisering. Institutionen ingår i ett nätverk för att öka samverkan mellan svenska universitet och Medelhavsinstituten, USI och för att skapa flerdisciplinära kurser på avancerad nivå. Institutionen deltar i utvecklingen av en kurs kring traditionsförmedling/bevarande som ska inkludera semitiska språk samt grekiska men också antropologi i Umeå och Bok- och bibliotekshistoria (Lund), delvis förlagd till institutet i Alexandria, för vilket institutionen erhåller medel för av fakulteten. Utbildningarnas användbarhet och arbetslivsanknytning är viktiga aspekter i institutionens utbildningsprogram som förser studenter med möjlighet till praktik och kontakt med den framtida arbetsmarknaden. Inom varje program anordnas träffar, sk studentmingel, som möjliggör möten mellan studenter, alumni och representanter från arbetsmarknaden, minst en gång per år. Även inom fristående kurser ges viss möjlighet till praktik, t.ex. inom kinesiska, semitiska språk och datorlingvistik. Institutionen bedriver studievägledning på ämnesnivå huvudsakligen av ämneslärare eller inom program av programsamordnaren medan allmänna studierelaterade frågor besvaras av studerandeexpeditionen eller av centrala studie- och karriärvägledningen. Institutionens webbplats med avseende på studierelaterad information ska ytterligare förbättras, särskilt med avseende på programinformation och kurser på avancerad nivå. Webbgruppen utreder också ansvarsfrågor på webbplatsen. Lärarna uppmanas också att använda Studentportalen som erbjuder en sammanhållen plattform för kursinformation. ULL erbjuder kurser i verktyget som alla lärare kan gå. Vidare ges alla anställda information om kurser som erbjuds av UPI och ULL och möjlighet att planera in en kurs i sin årsarbetstid i samband med att bemanningen planeras. Examensarbeten arkiveras digitalt från och med VT 2010 i alla ämnen och vara tillgängliga på institutionens webbplats som pdf-filer. Arbetet med tidigare uppsatsers digitala arkivering har inletts under 2010 och kommer att fortsätta även under Studentmedverkan är avgörande för institutionens kvalitetsarbete varför institutionen tillsammans med studiebevakarna arbetar för att det ska finnas ett studieråd genom att institutionens lärare vid första lektionstillfället informerar studenterna om studentrepresentation och delar ut information enligt studiebevakarnas önskemål. Utsedda kursrepresentanter informerar studierektor om att de blivit valda som i sin tur meddelar studiebevakare och prefekt. Ledningen träffas också regelbundet studiebevakarna för att diskutera aktuella frågor. I varje programråd finns också studentrepresentanter. I enlighet med fakultetens policy utgår 300 kr per institutionsstyrelsemöte i arvode till närvarande studentrepresentant (gäller ej doktorander). 9

10 UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Forskarutbildningen inom institutionen bedrivs i datorlingvistik, grekiska, indologi, iranska språk, latin, lingvistik, semitiska språk och turkiska språk. Doktorander finns även antagna till forskarutbildningen i assyriologi och bysantinologi. Under 2012 ska institutionen, enligt fakultetens VP, lämna förslag på hur utbildning på forskarnivå i ämnet jämförande indoeuropeisk språkforskning ska bedrivas framgent. Totalt finns 32 aktiva doktorander med individuell studieplan och 43 inskrivna i forskarutbildningen. Det planeras tre disputationer under VT 2012: en i assyriologi, en i datorlingvistik, och en i grekiska och ytterligare fem under HT 2012: en i datorlingvistik (lic), två i lingvistik, en i semitiska språk (hebreiska) och en i latin. Fakultetsnämnden har det övergripande ansvaret för forskarutbildning vilket utövas genom beslut om och uppföljning av riktlinjer och procedurer för antagning, uppföljning av studieplaner, mm. Utlysning av befattning som doktorand har tidigare skett en gång om året och har i allmänhet omfattat alla forskarutbildningsämnen. I år sker antagning till de skilda forskarutbildningsämnena efter råd och lägenhet, dvs. i förhållande till institutionens och ämnenas ekonomi och handledningsutrymme. Kostnaderna för doktoranders lön ligger som högst under 2011 och 2012 motsvarande ca. 10 respektive 11,4 miljoner kronor men 2013 beräknas kostnaden minska då majoriteten av de nu aktiva doktoranderna beräknas vara färdiga. Under 2011 har ett intag på fem doktorander varav två med delvis extern finansiering genomfördes. En doktorandplats är under utlysning i indologi. Ytterligare intag planeras på högst tre doktorander, två i datorlingvistik och en i lingvistik under Det finns möjlighet till ett större intag till 2013 och 2014 då flertalet av de nu aktiva doktoranderna hunnit bli färdiga och de nya masterstudenterna har hunnit avsluta sin utbildning. I enlighet med gällande delegationsordning inrättas befattning som doktorand av institutionsstyrelse och befattningen som doktorand tillsätts av prefekt. Fakultetsnämnden har delegerat antagningen av doktorander till prefekterna. Antagning av doktorand vars studiestöd är externt finansierad är inte delegerad. Från och med den 1 juli 2010 gäller enligt rektorsbeslut att högst ett år av en utbildning som leder till doktorsexamen ska finansieras med utbildningsbidrag, i normalfallet doktorandanställning när tre års nettostudietid återstår enligt doktorandens individuella studieplan. Beslutet innebär en ökad total kostnad fr.o.m för institutionen som kan leda till färre antal doktorandplatser på sikt. I fakultetens VP framhålls att en anställning som doktorand ska avse arbete på heltid och doktorander har inte automatiskt rätt till att vara tjänstlediga. Eventuella önskemål om tjänstledighet anmäls och prövas inför den årliga revisionen av den individuella studieplanen. Eventuellt beslut om anställning på deltid (enligt HF 5:3a) ska framgå av den individuella studieplanen. Skälen till varför forskarutbildningen ska bedrivas på deltid ska framgå. Skäl för ledighet, förutom sjukdom, är tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag och föräldraledighet. Förvärvsarbete av uttalat värde för 10

11 den studerandes framtida yrkesanknytning kan också vara skäl för ledighet. Även annan ledighet som är till nytta för forskningen eller utbildningen på forskarnivå kan beviljas. Institutionen ska vara restriktiv med att bevilja tjänstledigheter för doktorander. Ansökan om prolongation med anledning av förtroendeuppdrag ska lämnas till den nivå där uppdraget är utfört (universitetets centrala nivå, områdesnämnden, fakultetsnämnden eller institutionen). Fr.o.m ges fakultetsnämndsfinansierad och institutionsfinansierad prolongation i form av förlängning av doktorandanställning. Ansökningar om prolongation för förtroendeuppdrag ska lämnas in årsvis och uppgift om prolongationsbeslut ska införas i den individuella studieplanen. För institutionens uppdrag medges ersättning som anges i prolongationsregler ( för doktorander. Handledningssituationen är generellt god. Huvudhandledare har docentkompetens med undantag för ett fall där denna formellt högre kompetens finns hos biträdande handledare. Varje doktorand har en huvudhandledare vid institutionen och minst en bihandledare, ofta vid andra lärosäten i Sverige eller i utlandet. Kontrakt (enligt institutionens mall) skrivs med bihandledare, vid behov och efter önskemål, i varje enskilt fall i samband med att individuella studieplaner upprättas. Studierektor för forskarutbildningen tillsammans med huvudhandledare ansvarar för att kontrakt finns. Handledningens omfattning och frekvens följs upp i den individuella studieplanen. Behovet av handledningen kan skifta beroende på vilken del av utbildningen - kursläsning eller avhandlingsarbete - som doktoranden främst ägnar sig åt. Det är dock av största vikt att handledning sker regelbundet vid avtalade tider ända från början av doktorandutbildningen. Varje studerande på forskarutbildningsnivå med en aktivitetsgrad på 100 % har rätt till totalt 108 timmar handledning, som motsvarar 27 lektorstimmar, årligen. I normalfallet tilldelas huvudhandledaren 88 arbetstimmar (22 lektorstimmar) och bihandledaren 20 arbetstimmar (5 lektorstimmar). Fördelningen av handledningstiden mellan huvud- och bihandledare skall diskuteras årligen och skall framgå av den individuella studieplanen. Under året kommer studierektor för forskarutbildningen att i handledarkollegiet fortsätta arbetet med en allmän handlingsplan för handledning inom forskarutbildningen vid institutionen. Institutionens arbete inom utbildning på forskarnivå ska präglas av mål återgivna i konsistoriets verksamhetsplan: i) utbildningen och avhandlingar ska hålla internationellt hög kvalité, ii) utbildningen ska ge vetenskaplig kompetens och djup förståelse av ämnet, iii) utbildningen ska ge högskolepedagogisk kompetens samt generella färdigheter och kunskaper som är attraktiva i yrkeslivet, iv) utbildningen ska vara attraktivt karriärval. Prioriterade områden i konsistoriets verksamhetsplan är att erbjuda doktorander: högskolepedagogisk utbildning, möjlighet till undervisning på grund- och avancerad nivå, lärarledda doktorandkurser, god handledning, möjlighet för handledare att vidareutbilda sig, 11

12 god introduktion till arbetsplatsen, trygga anställningar Kvalitetsarbetet genomförs i fakultetens arbetsgrupp FUGA där Lena Rydholm är institutionens representant. Institutionens handledarkollegium, bestående av alla anställda handledare bereder antagning till forskarutbildningen samt granskar doktoranders individuella studieplan och diskuterar angelägna frågor. Sammankallande till handledarkollegiet är studierektor för forskarutbildningen. Prefekt tillsammans med studierektor för forskarutbildningen följer kontinuerligt upp studenterna på forskarnivå. Studierektor för forskarutbildningen bereder ärenden rörande forskarutbildningen på institutionen. Ungefär hälften av institutionens handledare (9 av 20) har genomgått högskolepedagogisk utbildning för handledning på forskarnivå. Målet är att alla nya handledare och andra som så önskar ska beredas möjlighet att genomgå utbildningen inom sin tjänst under de närmaste åren. Nya doktorander får en introduktion om institutionen, om gällande regler och riktlinjer och får träffa representanter från institutionens ledning. Introduktionsmötet ordnas av studierektor med medverkan av prefekt och administrativ samordnare och doktoranders administratör. Institutionen ordnar en doktorandträff årligen för att diskutera ev. problem och aktuella frågor med institutionens ledning. Alla aktiva studerande på forskarnivå oavsett finansiering ska ha en årligen inrättad individuell studieplan. Utan fastställd individuell studieplan har den studerande inte rätt till vare sig handledning, arbetsplats, eller expensmedel inom ramen av sin utbildning. Prefekt och studierektor för forskarutbildningen följer kontinuerligt upp studenterna på forskarnivå. Prefekt fattar beslut om individuell studieplan efter föredragning av studierektor som sedan fastställs av utbildningsledare. Institutionen kommer även i fortsättningen att erbjuda doktorander möjlighet till individuellt utvecklingssamtal med studierektor för forskarutbildningen. Institutionen strävar efter att kunna erbjuda doktorander möjlighet till undervisning om ekonomiskt utrymme finns. Doktoranders expensmedel fr.o.m är på kronor per doktorand under utbildningsperioden på fyra år. För redan antagna doktorander avsätts medel i relation till kvarvarande studietid. Fakultetsnämnden beslutade att avhandlingar ska arkiveras elektroniskt i DIVA. Doktorander skall fr.o.m leverera avhandlingen som en digital fil i pdfformat för arkivering i DIVA utan att avhandlingen görs fritt tillgängligt. Doktoranden beslutar själv om och i så fall när avhandlingen skall publiceras elektroniskt och vara fritt tillgängligt i DIVA. För varje disputation erhåller institutionen medel motsvarande kronor från fakulteten som ska helt eller delvis finansiera kostnaderna för tryckning av doktorsavhandlingen, digital arkivering, arvoden och reseersättningar. För 12

13 stencilavhandling ersätter fakulteten institutionen med faktisk framställningskostnad. Vid tryckning av stencilavhandling inom ett år efter disputationen utgår ersättning med schablonbeloppet med avdrag för ovan nämnda framställningskostnad och ersättning till opponent. Om kostnaden för språkgranskning av en avhandling inte ryms inom ovan nämnda schablonbelopp kan författaren ansöka hos nämnden om medel för ändamålet, dock högst kronor. För institutionen är det angeläget att skapa förutsättningar för interdisciplinärt samarbete mellan institutionens ämnen och seminarierna är öppna och annonserade i god tid i institutionens kalender. Nationellt och internationellt samarbete inom de olika ämnesområdena uppmuntras och är självklara inslag i verksamheten. Samverkan mellan universitet i Sverige och med utländska lärosäten finns i alla forskarutbildningsämnen och institutionens ledning uppmuntrar aktivt dessa samarbeten och samverkan. FORSKNING År 2010 infördes en ny resursfördelningsmodell för områdesanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Viktiga faktorer i fördelningen är fakultetsnämndens beslut om i) strategiska planer inklusive professorsprogrammet, ii) inrättande av forskarutbildningsämnen tillsammans med dimensionering av utbildningen på forskarnivå och kravet på handledarresurser, samt iii) beslut om strategisk forskning, lärarnas utrymme för forskning samt postdoktorala anställningar. Anslaget fördelas på en professorsresurs, en forskningsresurs och en forskarutbildningsresurs samt särskilda och strategiska satsningar och ersättning för hyra och el. Modellen i sin helhet återfinns i fakultetens verksamhetsplan. För institutionen innebär modellen särskilt följande. Institutionen erhåller medel för närvarande för sju programprofessorer (datorlingvistik, grekiska särskilt bysantinsk grekiska, iranistik, latin, lingvistik, semitiska språk, turkiska språk) som finansieras till 50 % av medel från professorsresursen. Professuren i indologi har inte tillsatts efter den förra innehavarens pensionering. En av fakultetens särskilda satsningar innebär att institutionen tilldelas medel motsvarande en halvtidsanställning för en gästprofessor i indologi för Forskningsresursen finansierar forskningsutrymmen för sju befordrare professorer (1 arabiska, 1 assyriologi, 1 semitiska språk, 2 lingvistik, 1 swahili, 1 kinesiska), universitetslektorer (14), forskarassistenter (datorlingvistik: , latin ), postdoktor (1) samt övriga kostnader inklusive forskningsadministration. Förutom forskningsresursen ges även forskarutbildningsresurs som ska täcka bl.a. finansiering av doktorandanställningar och utbildningsbidrag, såväl som finansiering av handledning, doktorandkurser, doktoranders expenser, samt för administration av utbildningen. Basresursen per forskarutbildningsämne (som f.n. är kr) garanterar resurser för minst en doktorand per forskarutbildningsämne och handledningsresurser motsvarande 40 % av en anställning för en professor. Alla forskarutbildningsämnen har minst en studerande på forskarnivå med undantag av indologi, som inte har någon aktiv doktorand, men doktorandplatsen är utlyst. 13

14 Som rektors strategiska satsning i samband med KoF07 har medel tilldelats fakulteten för en gästprofessor i datorlingvistik och en i grekiska vilka inrättades. Forskningens omfattning och andelen externa medel för 2012 redovisas i bilaga 2 och 3. Prioriteringar och satsningar Språk och åldrande är ett prioriterat område för den språkvetenskapliga fakulteten och en professur har inrättats som placeras vid institutionen. Rekryteringen har inletts och professorn kommer att tillträda under 2012 med uppgift att etablera forskning i ämnet och söka externa medel. Enligt fakultetens forskningsstrategier 2012 prioriteras två ämnesöverskridande inriktningar: språkdokumentation och samverkan för litteraturvetenskaplig forskning. Ett flertal av institutionens ämnen bedriver forskning med anknytning till språkdokumentation, däribland lingvistik, kinesiska, iranska och turkiska språk. Flertalet forskare har träffats i samband med KoF11 för att planera ett tvärvetenskapligt samarbete tillsammans med datorlingvistik. 7 av institutionens ämnen med 13 forskare som på olika sätt arbetar med litteratur har samlats för att diskutera områden där potential för samarbete finns. Under 2012 avser gruppen att inventera den forskning och undervisning inom litteratur som redan finns, att utveckla sätt att mötas i befintlig verksamhet och diskutera specifika gemensamma inriktningar, som på sikt kan komma att utgöra bas för tematiska workshops och projekt och utveckla en övergripande seminarieserie med litterär och litterärteoretisk inriktning. Den tvärvetenskapliga satsningen på handskriftsigenkänning, Handwritten Text Recognition (HTR), med särskilt stöd från Rektor och från fakulteten fortsätter. Satsningen är inriktad på digital analys av handskrivna historiska material och innebär ett samarbete mellan forskare inom datorlingvistik, filologisk språkvetenskap och bildanalys. Med hjälp av särskilda medel från fakulteten motiverade av att forskningsutvärderingen KoF 11 gav högsta betyg för forskningen i datorlingvistik (1 miljon kr per år ) rekryteras (eller förlängs anställningen för) en gästprofessor i ämnet. Eftersom medel för forskning och utbildning på forskarnivå baseras delvis på publiceringsstatistik skall alla institutionens anställda lägga in sina publikationer i DIVA regelbundet dock minst en gång per år. Information har gått ut till alla vid ett flertal tillfällen. Kontroll av antalet inlagda publikationer sker en gång per termin genom GLIS ( av prefekt. Institutionen har fått i uppdrag att formulera publiceringsstrategier för sina forskarutbildningsämnen. Ämnesföreträdare/programprofessorer ansvarar för att formulera dessa för sina respektive ämnen i samråd med ämneskollegierna och beakta den norska listan samt Web of Science som används av universitetet som beräkningsunderlag. Förvaltningens DIVA-handläggare Leif Eriksson bjuds in till ett personalmöte för att berätta om hur universitetet arbetar med bibliometri som underlag till fördelning av medel samt om den s.k. norska modellen. 22% av institutionens intäkter för forskning utgörs av externa medel framför allt från 14

15 VR, RJ och EU. Ett tiotal forskare och lärare medverkar i dessa projekt. Institutionen uppmuntrar alla anställda lärare att söka forskningsbidrag från forskningsfinansiärer och uppmuntrar till samverkan med andra lärosäten. Eftersom forskningsanslaget från fakulteten delvis baseras på andelen externa forskningsmedel är institutionens mål att underlätta för forskare att söka bidrag genom att informera om kravet på medfinansiering och hjälpa till att upprätta projektbudgetar. Ekonomisk kalkyl och anställningsform ska undersökas i god tid innan ansökan ska lämnas in och ska alltid ske i samråd med prefekt. Ekonomiadministratör och administrativ samordnade hjälper till i beredningen av dessa ärenden. Institutionens oförbrukade bidrag för forskning uppgår till ca. 5,7 miljoner kronor. I samband med budgetarbetet har en plan upprättats för att aktivera dessa medel. Alla projekt är aktiverade och de oförbrukade bidragen beräknas minska med ca. 40 % till ca 3,4 miljoner kronor under Institutionen ser även i fortsättningen över och förnyar institutionens webbsidor för forskning och utbildning så att allmänheten får en adekvat och uppdaterad bild om institutionens forskningsämnen. En grupp koordinerar det arbetet bestående av stf. prefekt och webbmaster, tillsammans med ämnesföreträdare för respektive forskningsområde. Alla anställda ska se över och uppdatera sin hemsida (både på svenska och engelska) med aktuell information regelbundet. Institutionens grundutbildningssidor ska också anpassas till våra internationella studenter och relevanta delar ska översättas även till engelska. Institutionen anordnar följande konferenser/workshops under 2012: Homer and Byzantium, Feb, 29-March 2, Uppsala. Lectures on Language Technology and Cognition, March 9, 2012, Uppsala. East and West Bridges and Boundaries, workshop in Classical Studies, March, 14-17, Istanbul. Workshop till Lennart Håkansons minne med anledning av en postum utgåva av en del av dennes efterlämnade verk (latin), 24/4, Uppsala. En ny svensk filologi? Filologkongressen 2012, 17-19/5, Uppsala. The United States and China: Friends, Foes, or Frenemies? May 25-26, 2012, Uppsala. Apophthegmata (Denis Searby och David Westberg), June 7-8, Newman Institute, Uppsala. Fountains of Byzantion Constantinople - Istanbul, June, 28-July, 1, Istanbul. International Symposium on Clause Linking in Semitic Languages, Aug 5-7, 2012, Kivik. Nordiskt semitistsymposium till Gösta Vitestams minne, 8-10/8, 2012, Kivik. International Conference: Fiction in Global Contexts, Aug 16-17, 2012, Stockholm. INTERNATIONALISERING Internationalisering är en viktig del av institutionens utbildningar. Flera av våra huvudområden erbjuder studenter möjlighet till utlandsstudier. Institutionen tar emot ett 15

16 flertal utbytesstudenter, framför allt inom turkiska språk, och våra studenter i kinesiska och inom Orientalistikprogrammet åker på utlandstermin för att fördjupa sina språkkunskaper. Institutionen inför internationell antagning för Masterprogrammet i språkteknologi från HT Inom Orientalistikprogrammet kan de studerande förlägga den fjärde terminen utomlands. Ämnet Kinesiska har inom ramen för ett universitetsgemensamt utbytesprogram sedan 2008 utbyte med universitet i Kina. Detta samarbete ska nu utvidgas på avancerad nivå. Institutionen vill också utvidga och fördjupa samarbetet inom indologin tillsammans med andra institutioner inom universitet och lärosäten i Indien. Att initiera uppbyggnad av samarbete med universitet i Afrika är också ett prioriterat område för institutionen för att möjliggöra utbyte inom forskning och utbildning i arabiska och swahili. Beträffande internationalisering på forskarnivå har institutionens alla ämnen regelbundna besök av gästföreläsare och gästforskare. Flera av doktoranderna fullgör en del av sin utbildning vid utländskt lärosäte. De individuella studieplanerna för forskarstuderande stipulerar i flertalet fall att doktoranden skall delta med eget bidrag i internationella kongresser och konferenser. Inom ämnet datorlingvistik är institutionen partner i EU-projektet LetsMT! med syfte att utveckla en plattform för statistisk maskinöversättning i samarbete med TILDE SIA (Lettland), University of Edinburgh, University of Zagreb (Kroatien), Copenhagen University (Danmark), Zoorobotics BV (Nederländerna), and Moravia (Tjeckien). Ett flertal forskare medverkar också i andra projekt tillsammans med forskare från andra universitet. SAMVERKAN Institutionen ingår i ett nätverk för att öka samverkan mellan svenska universitet och Medelhavsinstituten. Utbildningarnas användbarhet och arbetslivsanknytning är viktiga aspekter i institutionens utbildningsprogram som förser studenter med möjlighet till praktik och kontakt med den framtida arbetsmarknaden. Inom varje program anordnas träffar, sk studentmingel, som möjliggör möten mellan studenter, alumni och representanter från arbetsmarknaden, minst en gång per år. Även inom fristående kurser ges viss möjlighet till praktik, t.ex. inom kinesiska, semitiska språk och datorlingvistik. En annan viktig del av samverkan med det omgivande samhället är presentationer av institutionens forskning för allmänheten. Institutionens forskare ägnar sig i många fall åt frågor som rör stort allmänt intresse och de framträder ofta i radio, TV och andra massmedia. ARBETSMILJÖ Arbetet med arbetsmiljö beskrivs i närmare detalj i institutionens arbetsmiljöplan som revideras under VT Fokus läggs på utvärderingen av års satsning på att förbättra den fysiska arbetsmiljön genom en skyddsrond som prefekt tillsammans med institutionens skyddsombud genomför. Satsning på den psykosociala arbetsmiljön 16

17 fortsätter med tonvikt på stress och stresshantering genom förebyggande arbete och information från Länshälsan. De årliga utvecklingssamtalen som inleddes 2010 fortsätter för alla anställda. Befattningsbeskrivningar som tillkom under 2009 och reviderades 2010 ska följas upp. JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLINGSPLAN Institutionens jämställdhets- och likabehandlingsplan har uppdateras under 2011 och gäller Information om uppföljning och planering av jämställdhets-, jämlikhets- och likabehandlingsarbetet finns på En målsättning för 2012 är att förtydliga sökvägar om vart man vänder sig när man känner sig negativt särbehandlad på grund av någon av diskrimineringsgrunderna på institutionens webbplats samt att öka den breddade rekryteringen av studenter genom att aktivt marknadsföra våra språk och utbildningsprogram i gymnasieskolor. LOKALER Fakultetsnämnden ersätter institutionen för hyra och el enligt fakultetens verksamhetsplan. Institutionen har utökat antalet tjänsterum med tre under 2010 i samband med den forskningsstrategiska satsningen. Under 2011 har det långsiktiga behovet av dessa lokaler kartlagts, inte minst med anledning av att ersättningen för institutionens lokalkostnader minskat med kronor för 2011 och INREDNING OCH UTRUSTNING Institutionen ska, inom ramen för tilldelade medel, avsätta resurser för att ersätta försliten inredning och utrustning. Många av institutionens datorer och teknisk utrustning ersattes men ca 15 kvarstår. Ny kaffemaskin och vattenautomat installeras under

18 Bilaga 1. Fördelning av hst per huvudområde inkl. program Grundutbildningen följer prislappar med fördelning i tre kategorier: Grund: /hst, Avancerad nivå: /hst Teknisk-naturvetenskapliga platser (NT): /hst Planering uppdrag för 2012 baserat på 2011-års utfall Grund NT Avancerad Tot HST Semitiska språk Iranska språk Turkiska språk Indologi inkl. hindi Kinesiska OP allmänt Latin Grekiska/bysantinologi Lingvistik inkl. swahili Språkteknologi Totalt: Varav Program 9000kr/hst Grund Totalt Orientalistik Språkvetarprogrammet Språkteknologi Tidiga språk och kulturer 3 3 Totalt

19 Bilaga 2. Budget 2012 Budget 2012: Översikt Grundutb Fo/Fu Bidr- fo Totalt INTÄKTER Statsanslag Avgifter o andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Gemensamma intäkter S:a Intäkter KOSTNADER Personalkostnader Lokalkostnader Driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Fördeln indirekta kostnader S:a Kostnader Verksamhetsutfall TRANSFERERINGAR Medel statsbudg f finans bidr Medel fr myndigh f finans bidr Övr medel f finans av bidrag Lämnade bidrag Saldo Transfereringar Årets kapitalförändring IB Balanserat kapital Omfördelat kapital Årets kapitalförändring UB Balanserat kapital

20 Bilaga 3. Personalbudget Institutionens personalbudget som bemanningsplan Grundutb Fo/Fu Bidr- fo Totalt 4011 Lön professorer Lön adjunkter Lön lektorer, kliniska lärare Lön forskare, forskarass Lön forskningsassistenter Lön doktorandtjänst Lön dokt tjänst, tjänstg del Lön arvodesassistenter Lön teknisk personal Lön administrativ personal Uppdragstillägg prefekt Uppdragstillägg studierektor Summa Lönekostnader Arvodeskostnader Utbildningsbidrag Övriga personalkostnader Summa Personalkostnader