Motion : a\ herr Werner m. fl. med anledning a\' propositionen :55 om folkhögskolan

Transkript

1 6 Motion : 1442 a\ herr Werner m. fl. med anledning a\' propositionen :55 om folkhögskolan Folkhögskolan har under 1900-talet spelat en central roll i det svenska folkbildningsarbetet. Den väx te fram i takt med de stora folkrörelserna. och inte minst för dessa har folkhögskolorna och då särskilt de s. k. rörclseskolorna hart en avgörande betydelse. Den relativa stagnationen i folkrörelsearbctet. som inträdde under och 1960-talen. har under de senaste åren också kommit att avspegla sig på folkhögskolorna. av vil ka ett nertal har rätt kämpa mot vikande elevunderlag. En av folkhögskolan många viktiga uppgifter har bestått i att ge många. främst från arbet ark las en. en möjlighet att kompensera brister i si n skolutbildning och lägga grunden för en yrkesutbildning. För att motverka tendenserna till vikande elevunderlag använde sig många kolor av metoden att alltmer lägga över tyngdpunkten i verksamheten till sådan yrkesförberedande utbildning. Efter hand som allt ner människor nu gått igenom grund kola och gymna ieskola har behovet av ytterligare en skolform med likartad inriktning minskat. Detta har i sin tur lett till en kraftig ökning av antalet kortare ämneskurser på folkhögskolorna. Det är utan tvivel så. att dc.t ämne kur er fyller ett behov lik om att folkhögskolan lämpligen kan tillgodose en betydande del av detta behov. Däremot går det inte att. som föreslås i propositionen. acce ptera att folkhögskolan helt anpassaserter behovet a\ konare iimneskurser. Enligt propositionen skall folkhögskolans målsättning även i fortsättningen vara att "friimja en allmän medborgerlig bildning". Detta är en riktig mål ättning om emellertid måste ges ett innehåll del av elever och anställda vid varj e skola. del a\ den eventuel la rörelseanknytning kolan har. Fo lkh ö~s k o l a ns l å n ~a kurser l propositionen föreslås att de nuvarande långa kurserna minimeras till 15 veckor. dvs. skolan skall vara skyldig att varje år anordna två 15-veckor kur er. som dock inte får sammanfalla i tiden. Detta för lag har bland landets fol khögskoleele ver väckt en berättigad oro för en allvarlig utarmning av folkhögskolans bildningsverksamhel Mot bakgrund av den utveckling som redan i stor utsträckning förekommit på folkhögskolorna finns det anledning att tro att antalet trömlinjeformade kurser för korttid utbildning eller återkommande utbildning kommer att öka kraftigt på bekostnad av de långa kurerna. Det kommer också att bl i lätt för folkhögskolorna att. exempel\ i i a marbete med arbetsmarknadsmyndigheterna. rekrytera elever

2 Mot : till dessa konare ku rser. vilket kommer att bidra till denna utveckling. Självfallet bör möjligheterna till utbildning förbällras. men det bör inte ke på beko tnad av en försämring av folkhögskolorna. Skälen för all bibehålla de långa kurserna vid folkhögskolorna är många. En 15-veckorskur blir alltför begränsad i vad gäller både ämnesval och studieformer för all på ell rimligt sätt kunna uppfylla målsältningen om allmän medborgerlig bildning. En annat viktigt skäl är all de korta kurserna ger eleverna mycket lite inflytande över studierna. Folkhögskolornas långa vinterkurser har av generationer av folkhögskoleelever upplev ts som en unik möjlighet till personlig utveckling. med frigörelse och ökad självtillit, vilka man arbetat sig fram till vid studier och diskussioner med andra som man län känna under lång tid. Detta är värden som folkhögskolan har och som inte är mätbara. men som får en otvetydigt uttryck genom den enh~illiga elevopinionen mot en förkortning av kurserna och för bevarande av de långa kurserna. Propositionen förslag innebär i och för sig inget hinder för anordnande av längre kurser. Men det innebär inte heller all man underlänar för skolorna att anord na llingre kurser. Folkhögskoleutredningen (SOU 1976:16) kunde inte seriöst behandla frågan om all förändra de ekonomiska förut änningarna lör folkhög kolorna.' il kel kulle ha kunnat ge ett större handling utrymme. efter om det klart ullrycktes i direktiven all utredningen inte skulle gå in på statsbidragsfrågorna annat än i m ycket begränsad och i direktiven klart angiven mening. vilket inte skulle medföra några egentliga kostnad s ökningar. Det kan rimligtvi inte vara negativt all vid folkhögskolorna anordna kortare ämneskurser. Men kärnan i skolans verksamhet måste utgöras av de långa kurserna för all inte folkhögskolorna skall förvandlas till kursoch konferen hotell. Vid en förnyad utredning om folkhögskolans fram tid bör därför det latliga stödet till folkhögskolan på all var tas i betraktande. l det kommande förslaget till folkhögskolelag bör stadgas om en förlängning av de långa kur erna till 30 veckor. Demokrati inom skolan Enligt propositionen bör beslutsstrukturen inom skolan uppdelas på tre organ : styrelse. lärarråd och kursråd. Styrelsen utses av huvudmannen. och elever. lärare och övrig personal ges möjlighet all närva ra vid sammanträdena. Lärarrådet skal l bestå av lärarna vid skolan och elever, och övrig personal skall ges möjlighet all närvara. Kursrådet väljs av dem som är verk samma inom skolan, och eleverna bör ha minst lika många representanter som lärare och övrig personal tillsammans. Det är således en traditionell hierarkisk beslutsstruktur som propositionen förordar. Förslaget i propositionen är avse 11 som en möjlig modell för hur sam verkan inom skolan bör ke. Det är då märkligt all man inte fastnat för en demokratisk lösning.

3 Mot : Frågan om personalinoytande i styrelsen kommer att tas upp i en kommande övergripande lagstiftning. l det sammanhanget bör ock å frågan om elevinoytandet tas upp. Vänsterpartiet kommunisterna har i andra sammanhang hävdat att styrelsen för en utbildningsenhet bör vara politiskt sammansatt. Det bör även gälla för folkhögskolorna i den mån det inte är rörelseskolor. Det skall åligga styrelsen att dra upp ramarna för verksamheten på skolan. För verksamheten på skolan bör finnas ett beslutande organ bestående av elever. lärare och övrig personal. Detta organ bör utses i val. där alla inom skolan verksamma utgör en gemensam val korporation. För valen skall gälla principen "en man - en röst". Var och en av kategorierna elever. lärare och övrig personal bör dock tillförsäkras en viss minimirepresentation. bl. a. innebärande att elevrepresentanterna skall utgöra minst hälften av det beslutande organet. Vi avvisar således förslaget om en uppdelning av beslutsfunktionerna på lärarråd och kursråd. Frågor av facklig karaktär handläggs självfallet i respektive elever. lärares och övrig personals fackliga organisationer. Därefter återstår frågor att handlägga inom de ramar som styrelsen beslutat och som är av gemensamt intresse för de inom skolan verksamma. s tudieomdömena Betyg och omdömen är en negativ företeelse inom skolväsendet. De skapar konkurrens. likriktning och tvingar in studierna mot mätbara kunskaper och motverkar därmed sociala värden som personlighetsutveckling och frigörelse, vilka studiearbetet kan ge. i synnerhet när det bedrivs i samarbete med andra. l konsekvens med vår ståndpunkt när det gäller betygen inom andra skolformer anser vi att omdömena även inom folkhögskolan bör avskaftas och ersättas av de intyg om genomgången kurs som finns redan nu. l propositionen föreslås att ett normeringsinstrument skall utarbetas. som skall ha till uppgift att underlätta jämförelser av standarden på likartade kurser vid olika folkhögskolor. Ett sådant normeringsinstrument kommer att verka styrande på kursuppläggning och kursinnehåll genom att man på olika skolor kommer att eftersträva att anpassa sig till instrumen tet. Därigenom kommer det också att utgöra en allvarlig inskränkning av folk högskolans frihet. Förslaget om ett normeringsinstrument måste därför avvisas. Fritidsledarutbildningen Det utgår för närvarande ett särskilt statligt stöd till fritidsledarutbildningen. Detta stöd föreslås i propositionen höjt från 700 kr. till 840 kr. per elev och lä år. l och med att staten på detta sätt går in och stimulerar en viss yrkesutbildning måste staten också ta på sig ett ansvar för att de

4 Mot : som utbildar sig också kan få arbete. Fritidsledarutbildningen vid folkhögskolorna har fått en större omfattning än vad som från början var avsett. Det har också vållat problem. som består i att många av de fårdiga fritidsledarna har svårt att få arbete som motsvarar deras utbildning. Det beror i och för sig inte på att det finns överskott på fritidsledare utan snarare på att det är brist på tjänster med rimliga löne- och anställningsvillkor. T ills dessa problem är lösta bör fritidsledarutbildningen inte tillåtas svälla ytterligare. Det extra statsbidraget bör därför kompletteras med att skolöverstyrelsen, i sin egenskap av tillsynsmyndighet. ges möjlighet att utöva kontroll av dimensioneringen av fritidsledaru tbildningen. l samband med fritidsledarutbildningen finns det också anledning att påpeka, eftersom formuleringen i propositionen är mycket oklar. att vad beträffar intyg till elever vid fritidsledarlinjerna. bör dessa intyg innehålla uppgifter om utbildningens innehåll och arbetsformer och inget annat. Den formulering som finns i propositionen på s. 144 antyder att även andra uppgifter skulle finnas i dessa intyg. Så bör emellertid inte få vara fa llet. fonndrarna på folkhögskolan För att förbättra invandrarnas möj ligheter att bedriva meningsfu lla folkhögskolestudier anser vi att ett stöd i likhet med vad som föreslås för fysisk t och psykiskt handikappade och för musikundervisning även bör utgå för språkligt handikappade. Till språkligt handikappade bör föru tom invandrare hänföras även analfabeter och elever med uttalade läs- och skrivsvårigheter. Vi anser att fö r dessa elever bör man tillämpa en lärartäthet av 4.0 lärartimmar per elevvecka. Hemställan Under hänvisning till ovanstående och med godkännande av propositionen 1976/77:55 i övrigt föreslås l. att riksdagen hos regeringen hemställer om en ny utredning om folkhögskolans framtid. varvid även bör beaktas förstärkt statligt stöd till folkhögskolan: 2. att riksdagen uttalar att i det kommande förslage t till folkhögskolelag bör stadgas om en förlängning av de långa kurserna till 30 veckor: 3. att riksdagen uttalar sig för ett demokratiskt inflytande inom folkhögskolan, i enlighet med vad som anförs i motionen: 4. att riksdagen uttalar att studieomdömena bör avskaffas inom folkhögskolan och att i fortsättningen endast intyg om genomgången kurs bör avges: 5. att riksdagen beslutar avvisa propositionen 1976/77:55 i vad gäller normeringsinstrument:

5 Mot : 1442 lo 6. au riksdagen ullalar au skolöverstyrelsen bör ges möjlighet all utöva kontroll över dimensioneringen av fritidsledarutbildningen: 7. au riksdagen beslutar au eu stöd för språkligt handikappade elever skall utgå med en lärartäthet av 4.0 lärartimmar per elev vecka. Stockholm den 16 mars 1977 LARS W ERNER (vpk) EIVOR MARKLU D (vpk) C.- H. HERM A NSSON (vpk) NILS BERNDTSON (vpk) JÖRN SVENSSO (vpk) i Mal mö INGA LANTZ (vpk) BARBRO BACKBERGER (vpk) KARIN NORDLANDER (vpk) MARIA E JOHA SSO (\pk) i Göteborg BILL Y ERIKSSO (vpk) i Stockholm