Motion till riksdagen 1987/88 :A420

Transkript

1 Motion till riksdagen 1987/88 : av Anita Modin (s) om sänkt arbetsgivaravgift för hotell- och restaurangverksamheten i Norrbottens län Riksdagen beslutade genom lag om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i arrbotten län (SFS 1983:1055) att verksamhet som hu ' ud akligen är att hänföra till gru, verksamhet, tillverkning, produktionsvaruinriktad partihandel. uppdrag \erksamhet eller hotell-, pensionatsoch campingverksamhet skulle vara berättigad till en ned ättning av arbetsgivaravgiften med tio procentenheter. Lagen tillämpas fr. o. m. den l januari En ytterligare förutsättning är att driften sker vid fast driftställe inom länet. Kommuner, statliga myndigheter samt st<: tliga verk undantas från nedsättning. Enligt proposition 1983/84:38 s. 8 skall Standard för svensk näringsgrensindelning (S l) ligga till grund för bedöm ni n gen om verksamheten är nedsättningsberättigad eller ej. l det fall att arbetsgivaren bedriver verksamhet inom ner än en näringsgren är det den verksamhet som har störst omfattning som bestämmer den näringsgrenskod som arbetsgivaren tilldelas. Ovanstående bestämmelse hade till följd att en del företag inte erhöll nedsättning på grund av att en del av verksamheten var nedsättningsberättigad men inte den huvud aklig<:. l proposition 1984/85:115 s. 85 ta detta problem upp samt att detta kapat nedvridningar i konkurrensen mellan bl. a. ned ättningsberättigad huvud aklig hotellverk am het och icke nedsättningsberättigad. Genom förordning om ändring av förordningen ( 1983: 1056) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i arrbottens län (SFS 1985 :650) medgavs även arbetsgivare om bedrev nedsättningsberättigad verksamhet i mindre omfattning ned ätt n i ng för denna efter sär kild prövning. Denna förordning tillämpa fr. o. m. den l S juli Motiveringen till de sänkta arbetsgivaravgifterna anges i specialmotiveringen till propositionen 1983/84 s Syftet är att stärka näringslivet i arrbotten genom att kompen era för vissa merkostnader i regionen. Därigenom skapas möjligheter till ökad sysselsättning och stimuleras till nyetableringar. Den således förbättrade konkurrenssituationen kan i sin tur leda till utökad försäljning och produktion. Turistverksamheten anges ha stor betydel e för sys el ättningen. Det anges att det inte finns någon S l-kod om enbart omfattar hotellanliiggningar för turism utan att turism ingår som en del i näring grenen hotell-. pensionats- och campingverksam het. På grund av att det inte är möjligt att särskilja de hotell där turi t verksamheten lo

2 dominerar, med befintliga administrativa system, är det lämpligt att låta samtliga hotellrörelser samt pensionats och campingverksamheter ingå i den nedsättningsberättigade gruppen. Det anges vidare att SN l-koden inte är helt utslagsgivande utan man kall se till den faktiskt bedrivna verksamheten. Skulle verksamheten ha förändrats så påverkar detta rätten till reduktion. Det kan anmärkas att det inte anges i propositionen vad om avses med turism eller hotell- och pensionatsverksam het. Det finns ej heller, i alla fall såvitt jag vet, angivet vad som är hotell- resp. pensionatsverksam het. l proposition 1984/85:115 motiveras möjligheten för företag som ej huvudsakligen bedriver nedsättningsberättigad verk amhet att få reduktion för den ej huvudsakliga verksamheten såvitt den tillhör ovan angiven verksamhet. På s. 85 anges att ändringen är till för att undvika en snedvridning av konkurrensen på lokal marknad. Medgivande bör lämnas då konkurrenspåverkan bedöm vara av mer betydande omfattning och då den kon kurrensberättigade verk amheten är möjlig att avgränsa från företagets verksamhet i övrigt. Tillämpning Nedsättning medgavs för hotell-, pensionats och campingverksamhet fr. o. m. den l januari Riksförsäkringsverket som då administrerade den reducerade arbetsgivaravgiften tolkade regelverket mycket liberalt. Hela verksamheten som bedrevs av företag om tillhörde SN l-kod h, p o c medgavs nedsättning. Detta skedde även för det fall att ett hotell drev en kombination av hotell- och restaurangverksamhet trots att restaurangverksamheten var den huvudsakliga verksamheten. Utslagsgivande var den kod som angivits i arbetsgivarregistret som förs för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter. Anmärkas skall att företaget inte gjorde någon ansökan eller dylikt utan reduktionen gjordes administrativt från myndighetssidan. Riksskatteverket och därmed de lokala skattemyndigheterna övertog under 1986 administrationen av avgifterna. l samband med en revision som länsstyrelsen i Norrbotten företog vid hotellföretag i orrbotten uppdagades att man inte hade gjort någon uppdelning av huvudsaklig verksamhet och om denna var berättigad till nedsättning eller ej. Ett nertal företag hade fått nedsättning för restaurangverksamhet som de bedrev t rot att denna var av större omfattning än hotell verksamheten. Bolaget var således enligt länsstyrelsen och lokala skattemyndigheten åsatt fel S l-kod. Så är fallet med Ferrum, Kiruna Valhall, Kalix Piteå stadshotell Hotell Sparta, Ä lvsbyn Haparanda stadshotell Hotell Bodensia, Boden ex Hotell, Gällivare Luleå stadshotell m. n. Il

3 SCB anger att den ideala klassificeringsvariabeln är förädlingsvärdet, vilket definieras som ersättningen till produktionsfaktorerna kapital och arbetskraft. Förädlingsvärdet beräknas som summan av nettovinst + avskrivningar + total kostnad för arbetskraft. Vidare skall vid klassning hänsyn tas till samtliga aktiviteter som bedriv. l de fall ett företag bedriver nera verksamheter och det är svårt att beräkna ett förädlingsvärde för var och en av dessa används ofta uppgifter som produktionsvärde, försäljningsvärde, omsättning eller sysselsatta per näringsgren som ersättningsvariabel för förädlingsvärde. l SCB:s kommentar till publikationerna ""Meddelanden i samordningsfrågor" MIS 1975:4 och MIS 1977:9 anges s. Il att då information saknas om fördelning mellan hotell- och restaurangverksamhet skall följande gälla. "Företag som driver kombinationen hotell- och restaurangverksamhet. där hotell- och restaurangverksamheten bedrivs på samma adresser skall kodas SNI (hotell-, pensionats- och campingverksamhet)." Exempelvis har länsstyrelsen i revisionspromemoria nr av avseende Luleå stadshotell angivit på s. 10: "Enligt SCB:s nuvarande anvisningar för åsättande av S N l-kod skall bolaget ha S N l-kod 6320 l (h. p o c). Vår uppfattning är att bolaget enligt huvudsaklighetsprincipen borde åsättas SN l-kod (restaurangverksam het)... Bolagen får nu retroaktivt inbetalda avgifter för 1986 jämte restavgift om 6% samt tilläggsavgift. Konsekvenserna Ekonomiska Till följd av den förändrade tillämpningen har bolagens årskostnader ökat med mellan och l milj. kr. vardera för Detta är en kostnad som tillkommer varje år och som är avhängig av antalet anställda och lönenivån. Under 1985 då bolagen budgeterade för 1986 hade de ej anledning att räkna med den förändrade tillämpningen utan utgick från personalkostnadsnivån, vilket påverkade investeringar, prissättning samt personalrekrytering. Ej heller reserverades medel i budget för en oförutsedd avgift när det gäller arbetskraftskostnaderna. De investeringar som gjorts under har utgått från en given kostnads- och intäktsbild. Personalmässiga Till följd av låg lönsamhet för branschen, samt för hotellföretag i Norrbotten i synnerhet, leder de ökade personalkostnaderna nödvändigtvis till personalinskränkningar. Till följd av den tidigare lägre avgiften bereddes företagen ett investeringsutrymme som framför allt utnyttjades i fasta anläggningar. På grund av sin karaktär, ombyggnader, renoveringar etc., kan de kapitalkostnader som dessa medfört nu vid ett svårare ekonomiskt läge inte göras ogjorda. Därmed kvarstår dessa höga kapitalkostnader i företagen. Risken är att man tvingas att reducera personalkostnaderna, vilket naturligtvis påverkar konkurrensläget negativt, eftersom servicen försämras. Fö- 12

4 retagen inom branschen har redan rekryteringsproblem vad av er utbildad arbetskraft för branschen. En åderlåtning av yrkeskåren genom uppsägningar skulle allvarligt försämra läget yuerligare då många tvingas söka sig till andra regioner. Naturligtvis skapar uppsägningar oro och personliga problem för dem som sägs upp. De S -8 milj. kr. årligen som beräknas drabba hotellföretagen i orrbotten kommer framför allt au sparas genom personalinskränkningar. Konkurrens l dag kan två restauranger som ligger sida vid sida ha olika personalkostnader på grund av au den ena ingår som en mindre del i en hotellverksam het. För hotellrörelser föreligger ej samma problem, eftersom sedan den l juli 198S i princip all hotellverksamhet är nedsäuningsberäuigad. Omstrukturering Uppdelningen på hotell- resp. restaurangverksamhet är egentligen främmande för den som driver hotell. Restaurangverksamheten ses som en del av hotellverksamheten och inte som en fristående del. Eftersom restaurationsverksamheten oftast har lägst lönsamhet på grund av höga kostnader, personal-, råvaru-, el- och vallen m. m. kan följden av nuvarande tillämpning bli au restaurangverksamheten reduceras eller lägg ner. För de företag som i dagsläget har en restaurang med låg lönsamhet men där den av skallemyndigheterna anses utgöra huvudsaklig verksamhet är det förmånligt att reducera verksamheten, främst genom personalinskränkningar, för att ingå som en mindre del och därigenom få l O% lägre sociala avgifter. Man kan även förvänta sig au verksamheten delas på n era bolag i syfte au få restaurangverksamheten au utgöra 49% gentemot hotellets S l %. Gränsdragningsproblem Genom den artfrämmande uppdelningen på restaurang- resp. hotellverksamhet får man en argumentering om till vilket område verksamheterna skall räknas. Skall hotellfruko ten räknas som restaurangverksamhet?skall hotellet, som till stor del bedriver konferensverksam het. med överenskommelse om en klumpsumma för logi. konferenslokaler och mat, anses bedriva pensionatsverksam het? Skall administrativ personal anses h;införlig till viss del av verk amheten eller skall den proportioneras, i så fall efter vilka kriterier? Turistbranschen är expansiv, har goda utvecklingsmöjligheter samt ger många arbetstillfällen till en förhållandevis låg investeringsnivå. Man kan räkna med att hotell- och restaurangbranschen genererar en och en halv gång så många arbetstillfällen som traditionell tillverkningsindustri vid given investeringsnivå. Turistverksamheten omfattar resandet, boendet och måltider. Det är därför naturligt att möjliggöra en expansion av turistverksamheten genom au satsa på den del av semestern som är den vanligaste aktiviteten - måltiden. 13

5 För att undvika ovanstående konsekvenser och problem samt framför allt för att stödja turistverksamheten bör nedsättning medges för hotell-, pensionats-, camping- och restaurangverksamhet. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen som sin meningger regeringen till känna vad i motionen anförts om hotell-, pensionat -. camping- och re taurangverksamhet i Norrbottens län. Stockholm den 21 januari 1988 Anita Modin (s) 14