EXAMENSARBETE. Personers upplevelser av att leva med diagnostiserat aortaaneurysm. En litteraturstudie. Evelina Hasa Henrika Sandlund 2015

Transkript

1 EXAMENSARBETE Personers upplevelser av att leva med diagnostiserat aortaaneurysm En litteraturstudie Evelina Hasa Henrika Sandlund 2015 Sjuksköterskeexamen Sjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap

2 Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Personers upplevelser av att leva med diagnostiserat aortaaneurysm - En litteraturstudie People s experiences of living with diagnosed aortic aneurysm - A literature review Evelina Hasa Henrika Sandlund Kurs: Examensarbete 15 hp Höstterminen 2015 Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Handledare: Åsa Nilsson

3 1 Personers upplevelser av att leva med diagnostiserat aortaaneurysm En litteraturstudie People s experiences of living with diagnosed aortic aneurysm - A literature review Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Abstrakt Aortaaneurysm är som regel asymtomatiskt och upptäckten sker oftast i samband med att personer söker sjukvård för andra somatiska buksymptom. Rupturerat aortaaneurysm orsakar ca dödsfall i världen per år. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med diagnostiserat aortaaneurysm. Litteraturstudien utformades med kvalitativ ansats och nio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att leva med en tickande bomb, insikt om situationen ger en splittrad vardag, information skapar förtroende för sjukvården, svårigheter att hantera beslut om behandling och stödet från närstående är betydelsefullt. Personers upplevelser av att leva med aortaaneurysm var associerat med ovisshet och rädsla. Att veta om sitt tillstånd gjorde att de uttryckte en rädsla för att dö. Personer upplevde ett förtroende gentemot sjukvården, men beskrev ändå en svårighet att hantera beslut om operation eller inte. Närstående visade sig vara ett viktigt stöd. Genom att sjuksköterskan är lyhörd och kan stödja behoven som personer med aortaaneurysm uttrycker kan de lära sig att hantera den nya livssituationen. Nyckelord: Aortaaneurysm, upplevelser, litteraturstudie, kvalitativ innehållsanalys, ovisshet, osäkerhet, omvårdnad

4 2 Under 2014 förändrades plötsligt livet för 216 personers i Sverige och det liv som de tagit för givet sattes på prov och det blev en utmaning att överleva. Dessa personer hade drabbats av rupturerat aortaaneurysm, vilket betyder att aortan brustit, enligt Swedvasc (2015). Aortaaneurysm (AA) orsakar ca dödsfall per år i hela världen (Howard, Banerjee, Fairhead, Handa, Silver & Rothwell, 2015). Men statistik från Swedvasc (2015) visar att antalet rupturerade AA är sjunkande i Sverige. AA är oftast asymtomatiska fram tills dess upptäckt, antigen genom att det rupturerar eller att det upptäcks i samband med röntgenundersökning av andra somatiska buksymptom (Letterstål, Sandström, Olofsson & Forsberg, 2004). När ett aneurysm någonstans på aortan är på väg att brista uppvisas symptom som nytillkomna kraftiga ryggsmärtor, markanta skillnader på blodtrycket mellan höger och vänster arm efter mätning samt att patienten kan uppleva en pulserad känsla i buken (Beese-Bjurstrom, 2004; Woodrow, 2011). Aortan, kroppens största artär, har vanligtvis en diameter på 25 mm (Woodrow, 2011). Vidgningar större än 30 mm i diameter räknas som AA och åtgärdas inte med kirurgi utan behandlas konservativt med regelbundna uppföljningar som innebär kontroller med hjälp av ultraljudsundersökning. Vidgningar mm räknas som stora AA, vilka löper stor risk för bristning. Vid upptäckter av dessa blir patienter omedelbart remitterade till kärlkirurg för operation (Letterstål et al., 2004). Det finns två tillvägagångssätt av operation, öppen kirurgi och endovaskulär (EVAR). Öppen kirurgi innebär att aortan repareras utifrån via ett snitt i buk/bröstkorg där den sjuka delen av aortan ersätts med konstgjort material, aortagraft. EVAR innebär att en ledare förs in via artären i ljumsken och via den repareras den skadade delen av aorta med en eller flera kärlproteser, även kallade stentar (Swedvasc, 2015). Planerade operationer har betydligt högre överlevnadssiffra än akuta operationer, och 98 procent av patienterna överlever en planerad operation. Oavsett vilken typ man drabbats av kan ovissheten att ha fått diagnosen vara betungande men samtidigt kan det kännas tryggt att ha vetskap om den (Hjärt- och lungfonden, 2011). Screening av asymtomatiska AA ses som en kontroversiell metod eftersom stora AA inte alltid är förknippade med döden. Balansgången mellan risken att AA rupturerar och riskerna med elektiv kirurgi är problematisk att avgöra hos friska personer jämfört hos de personer som redan har somatiska symtom av aneurysmet. Det är även ett faktum att många friska personer har mindre AA som upptäcks genom screening och där kirurgi inte rekommenderas. Att upptäcka mindre aneurysm vid screening kan ibland medföra värre känslor hos den

5 3 enskilde personen än upptäckt av ett stort AA (Cosford, Leng & Thomas, 2007). Samtliga landsting i Sverige har sedan år 2010 infört screening av aortan med en ultraljudsundersökning hos män det år de fyller 65 år. Män som fyllt 65 år ingår i detta screeningprogram därför att det vanligtvis är män i 65-årsåldern och äldre som drabbas av AA (Letterstål et al., 2004). Det är inte enbart i Sverige som screeningprogram har införts för män, utan även i stora delar av Storbritannien och USA (Howard et al., 2015). Målet med att erbjuda undersökning är att reducera dödsfall hos män mellan år (Public Health England, 2015). Enligt Johansson, Hansson & Brodersen (2015) kan överdiagnostisering av AA vara ett stort problem med tanke på införandet av screening. I beräkningarna som gjorts uppskattades 176 av screeningar vara överdiagnostiserade och obefogade, vilka ledde till att personer upplevde ångest och oro i onödan till följd av detta i resten av livet. Henriksson, Lundgren & Carlsson (2006) menade att det var svårt att bevisa om screeningen medfört några positiva hälsoeffekter hos de personer som fått vetskap om att de har ett AA. De flesta sjuksköterskor som kommer att arbeta med vuxna personer kommer att möta personer med diagnostiserat AA, vilka kommer att behöva stöd för att hantera diagnosen, både känslomässigt och fysiskt. Den information som sjuksköterskan bör delge personer med AA rekommenderas innehålla tänkbara risker samt vilka behandlingsmöjligheter som finns att tillgå. Information bör vara individuellt anpassad så att personerna känner sig väl införstådda med diagnos, risker och behandlingsmöjligheter (Woodrow, 2011). Bees- Bjurstrom (2004) menar att det är en stor betydelse att informera om vilka symtom som kan utgöra en varning vid förändringar av AA, så att de kan uppsöka sjukvård i tid. Under vårdkedjan bär sjuksköterskan ett omvårdnadsansvar, att personer ska känna sig välinformerade och trygga i den aktuella förändrade situationen (Suhonen & Leino-Kilpi, 2006). Ekman et al. (2011) beskriver att omvårdnad ska utgå från personen bakom patienten.. En patient med ett AA är en person som har känslor och behov och bör få möjligheten att vara delaktig i sin vård och behandling. Omvårdnaden utformas utifrån personens tankar och upplevelser av sjukdom samt dennes hela situation och perspektiv. Att leva med sjukdom påverkar människan. Det är därmed av stor betydelse att känna till personens livsstil, värderingar och tro. Att utöva en god omvårdnad som är individualiserad, person-centrerad och villkorslös utifrån den enskilda personens behov leder till en sund vårdrelation mellan patient och sjuksköterska (Attree, 2001). Socialstyrelsen (2005) beskriver i

6 4 kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska att sjuksköterskor ska ha förmågan att bemöta och kommunicera med patienter på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Att uppmärksamma och möta patienters sjukdomsupplevelser och så långt som möjligt lindra denna genom adekvata åtgärder är viktigt för att patienten ska känna förtroende och tillit till sjuksköterskan. Sjuksköterskan upptar rollen som patientens advokat och stöttar när motgångar uppstår samt förväntas bistå både med ett känslomässigt och informativt stöd, och visa empati och respekt. Det känslomässiga stödet är betydelsefullt och hjälper patienter att bättre hantera kriser och andra svåra situationer, vilket bidrar till ett ökat välbefinnande (Glenn, Stocker-Schnieder, McCune, McClelland & King, 2014; Mattila, Kaunonen, Aalto, Ollikainen & Åstedt-Kurki., 2010). Målet med denna litteraturstudie var att öka kunskapen och uppnå en djupare förståelse för hur personer med diagnostiserat AA upplever sin livssituation efter att de mottagit beskedet om diagnosen. Kunskap om deras upplevelser kan skapa en trygghet och en beredskap hos sjuksköterskor att våga möta dessa personer och deras omvårdnadsbehov. Avslutningsvis blev syftet för litteraturstudien att beskriva personers upplevelser av att leva med diagnostiserat aortaaneurysm. Metod Det syfte som författarna valde att formulera för litteraturstudien utgick från att personers upplevelser skulle belysas utifrån ett inifrånperspektiv (Holloway och Wheeler, 2013, s. 3). Eftersom författarna valt att beskriva personers upplevelser tillämpades kvalitativ innehållsanalys som analysmetod (Graneheim & Lundman, 2004). Litteratursökning Innan litteraturstudiens syfte fastställdes gjordes en pilotsökning i databaserna CINAHL och PubMed. Syftet med pilotsökningen var att ta reda på om det fanns relevant vetenskaplig litteratur inom området (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011, s.61). Efter positivt utfall av pilotsökningen fastställdes syftet för litteraturstudien och sökord samt inklusionskriterier utformades som sedan användes vid den systematiska litteratursökningen. Litteratursökning gjordes sedan systematiskt i de databaser som användes vid pilotsökningen. CINAHL är en databas speciellt för omvårdnadsvetenskapliga tidsskrifter och artiklar och PubMed är mer inriktat mot medicinsk forskning där det även går att hitta omvårdnadsforskning av god vetenskaplig kvalitet (Backman, 2008, s.193). Booleska söktermerna AND och OR användes i den systematiska litteratursökningen. Genom att

7 5 booleska söktermer kombinerades tillsammans med aktuella sökord för ämnet, hjälpte dessa till att ringa in så mycket material som möjligt, samtidigt som de avgränsade ett specifikt område (Willman et al. 2011, s ). Sökorden innefattades av CINAHL-headings, MeSHtermer och fri text och dessa var aortic aneurysm, aortic aneurysm abdominal, experiences och patient. De inklusionkriterier som författarna hade var patientupplevelser, AA, åtgärdats med operation (EVAR eller öppen kirurgi), konservativ behandling av AA, screening av bukaorta samt vuxna över 18 år. Artiklar som inkluderades var av kvalitativ ansats för att kunna svara an mot litteraturstudiens syfte. Sökbegränsningarna som användes var engelsk text, peer-reviewed samt att artiklarna skulle vara utgivna mellan åren Peerreviewed innebar att artiklar var vetenskapligt granskade och därmed uppfattades de mer trovärdiga. Att författarna valt ett tidsperspektiv mellan var bland annat för att EVAR är en relativt ny operationsmetod och att screening av aorta införts under 2000-talet. Vid litteratursökningen i CINAHL användes alla samtliga tre sökbegränsningar, i PubMed användes enbart engelsk text samt begränsning på utgivningsår. Urvalet av artiklar som ingick i analysen gjordes genom att titel, abstrakt och nyckelord lästes på de artiklar som framkom i den systematiska sökningen. Alla sju artiklar som inkluderades från litteratursökningen i CINAHL, återfanns även i litteratursökningen i PubMed och därmed var dessa artiklar i dubbla exemplar. Sökningen i PubMed genererade, förutom dessa dubbletter, ytterligare två relevanta studier utifrån syftet. En manuell sökning gjordes i artiklarnas referenslistor för att komplettera sökningen, vilken inte genererade i ytterligare relevanta artiklar (jmf. Willman et al., 2011, s. 78). Sammanlagt inkluderades nio artiklar till analys som svarade an mot litteraturstudiens syfte. Litteratursökningen redovisas i tabell 1.

8 6 Tabell 1. Översikt av litteratursökning. Syftet med litteratursökning: beskriva personers upplevelser av att leva med diagnostiserat aortaaneurysm CINAHL Begränsningar: Peer-reviewed, skrivna på engelska, utgivningsår Söknr *) Sökord Antal träffar Antal valda 1 CH Aortic Aneurysm 2,688 2 CH Aortic Aneurysm, Abdominal 1,273 3 FT Experiences 44,588 4 #1 OR #2 2,688 5 #4 AND # PubMed Begränsningar: Skrivna på engelska och utgivningsår MSH Aortic Aneurysm 26,487 2 MSH Aortic Aneurysm, Abdominal 10,104 3 FT Patient 2, FT Experiences 79,660 5 #1 OR #2 26,487 6 #5 AND # #5 AND #3 AND # *CH - CINAHL headings i databasen CINAHL, MSH - MeSH termer i databasen PubMed och FT fritext sökning Kvalitetsgranskning Till kvalitetsgranskning av artiklarna användes ett granskningsprotokoll utarbetat för kvalitativ metod specifikt riktad mot patientupplevelser (SBU, 2014). Detta granskningsprotokoll bedömde syfte, urval, datainsamling, analys och resultat. Varje punkt i protokollets delar bedömdes utifrån ja, nej, oklart eller ej tillämpningsbar. Svarsalternativen hade poäng, ja som var ett positivt svar räknades som 1 poäng, medan de tre resterande nämnda svarsalternativen räknades som 0 poäng eftersom dessa var inadekvata eller negativa svar. Bedömningen gav sedan en poängsumma som räknades om i procent av den totala möjliga poängsumman. Gradering av studiens kvalitet bestämdes sedan enligt en

9 7 tregradig-skala, hög, medelhög och låg. Hög % ja-svar, medelhög 70-79% ja-svar och låg 60-69% ja-svar (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2006, 95-96). Författarna utförde kvalitetsgranskning av artiklarna var för sig och diskuterade och jämförde sedan resultaten av granskningen med varandra. Resultat av kvalitetsgranskning samt sammanställning av artiklar som ingick i analysen presenteras i tabell 2. Tabell 2. Översikt av artiklarna som ingår i analysen (n=9) Författare/ (År) / Land Berman, Curry, Gusberg, Dardik, & Fraenkel (2008) USA Deltagare 20 deltagare (17 män/ 3 kvinnor) Metod Datainsamling/ Analys Djupintervjuer/ Grounded Theory Huvudfynd Informationen som vårdpersonal gav upplevdes som mycket bristfällig och inte tillräcklig för att förstå konsekvenserna av aortaaneurysm (AA). Även förtroende var ett centralt begrepp och ytterst viktigt för patienterna att bygga upp för kirurgen innan de kände sig trygga med att genomgå en operation. Kvalité Hög/Medelhög Hög Berterö, Carlsson & Lundgren (2010) Sverige 10 deltagare (alla manliga deltagare) Semistrukturerade intervjuer/ Fenomenologisk analys Ovissheten om AA skulle förändras i storlek upplevdes som mycket betungande hos deltagarna. Att vara under övervakning med regelbunden uppföljning kändes tryggt men resultatet visade även på att några av deltagarna önskat att de i vissa situationer inte önskade att de haft vetskap om sitt AA Hög Brännström, Björck, Strandberg & Wanhainen (2009) Sverige 3 deltagare (samtliga manliga) Semistrukturerade intervjuer / Tematisk innehållsanalys Deltagarna kände trygghet, tillit och förtroende för den hjälp och stöd som sjukvården erbjöd. Kunskap om sjukdomen upplevdes mycket som viktig att erhålla. Även en avsaknad av sjukdomsinsikt identifierades bland deltagarna till följd av avsaknad av kroppsliga symptom. Hög Deeny & Kirk- Smith(2000) Storbritannien 9 deltagare (5manliga/ 4 kvinnliga) Ostrukturerade intervjuer/ ej redovisad Deltagarna kände sig misslyckade eftersom de drabbats av AA. Kroppen orkade inte längre lika mycket som tidigare och man var längre inte i samklang med sin kropp. Deltagarna beskrev tiden mellan diagnos och operation som en period full av ångest. Medelhög Dubois, Novick, Power, DeRose, & Forbes (2014) 36 deltagare Fokusgruppsinterjuver/ Grounded theory Deltagarna diskuterade risken för komplikationer och hur det i sin tur påverkade val av operationsåtgärd utifrån den information som sjukvården delgivit dem. Något som påverkade i val av operation var tiden för återhämtning efteråt. Medelhög Storbritannien

10 8 Författare/ År / Land Deltagare Metod Datainsamling/ Analys Huvudfynd Kvalité Hög/Medelhög Hansson, Brodersen, Reventlow & Pettersson (2012) Sverige 15 deltagare (samtliga män) Semistrukturerade intervjuer / Kvalitativ innehållsanalys Delade meningar rådde hos deltagarna hur de upplevde sin diagnos och sitt tillstånd. Många tankar och funderingar om tillståndet och vad som kan hända om aneurysmet brister identifierades bland deltagarna. Deltagarna upplevde att närstående var ett viktigt stöd och med hjälp av dem kunde de hantera sin situation mycket bättre. Hög Letterstål, Eldh, Olofsson & Forsberg (2010) Sverige 10 deltagare(6 manliga/4 kvinnliga) Semistrukturerade intervjuer/ Kvalitativ innehållsanalys Deltagarna upplevde att de restriktioner som de hade hindrade dem att leva deras dagliga liv i väntan på operation. Kände också till att operationen var riskfylld och därmed glad att de överlevt den. Uttryckte behov att prata om sina erfarenheter efter det kirurgiska ingreppet. Hög Pettersson & Bergbom (2013) Sverige 10 deltagare (8 män/2 kvinnor) Kvalitativa intervjuer/ Fenomenologiskhermeneutisk analys AA kom som en överraskning då flertalet av deltagarna hade uteblivna symptom. Efter diagnos upplevdes en osäkerhet och oro för varje kroppsligt symptom. De var tvungna att acceptera att de inte kan kontrollera vad som händer i kroppen. Hög Pettersson & Bergbom (2010) Sverige 20 deltagare Kvalitativa intervjuer/ Hermeneutisk analys Att få veta att man har ett AA beskrevs som en chock och att de hade klivit in i en overklig värld. Upplevde skillnader mellan somatisk och psykisk återhämtning. Deltagarna upplevde att livet förändrades efter de fått diagnosen aortaaneurysm. Hög Analys När patienters upplevelser ska belysas och beskrivas utifrån ett inifrånperspektiv är kvalitativ innehållsanalys en väl använd analysmetod relevant att använda vid detta val av litteraturstudie med kvalitativ ansats. Den kvalitativa innehållsanalysen som författarna använde sig av var inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Analysen började med att enheter av meningar alternativt citat som relaterades till studiens syfte valdes ut ur artiklarnas resultatdel. Textenheterna skrevs av ordagrant från det insamlade materialet på sitt originalspråk, vilket i det här fallet var engelska. Totalt togs 192 textenheter ut ur de nio artiklarna. Varje uttagen textenhet fick ett nummer och varje artikel fick en bokstav (ex. B:1). Denna märkning underlättade för författarna att gå tillbaka i originalartiklarna. Därefter översattes textenheterna till svenska och sedan kondenserades dessa, vilket innebar att det

11 9 allra viktigaste, kärnan, i textenheterna enbart behölls i innehållet utan tolkning av den. Därefter sammanfördes liknade kondenseringar med varandra till gemensamma kategorier som beskrev en upplevelse eller känsla utifrån likheter och skillnader. Sammanslagningen av kategorier skedde i fyra steg utifrån likheter och skillnader, vilket formade de fem slutgiltiga kategorierna som presenteras i resultatet (jfr Graneheim & Lundman, 2004). Resultat Resultatet av analysen resulterade i fem slutkategorier, se tabell 3. Dessa kategorier redovisas nedan i brödtext med citat från artiklar som ingick i analysen. Tabell 3. Översikt av slutkategorier (n=5) Slutkategorier Att leva med en tickande bomb Insikt om situationen ger en splittrad vardag Information skapar förtroende för sjukvården Svårigheter att hantera beslut om behandling Stödet från närstående är betydelsefullt Att leva med en tickande bomb I studier (Brännström, Björck, Strandberg & Wanhainen, 2009; Hansson, Brodersen, Reventlow & Pettersson, 2012; Pettersson & Bergbom, 2010) beskrev personer som levde med AA att diagnosen ofta framkallade känslor och tankar att ständigt ha ett hot mot livet. Det beskrevs som skrämmande när aneurysmet växte och blev större och upplevelsen liknades vid att ha en inställd tickande bomb inuti sig, med livet som insats. Vanligtvis kände de inte av några symptom men tanken fanns där att den enda gång de skulle känna något skulle det troligtvis redan vara för sent, för då hade AA redan brustit (Berterö, Carlsson & Lundgren, 2010; Petterson & Bergbom, 2013). Detta innebar att det fanns en rädsla att inte vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Personer kunde inte veta exakt vad som skulle hända om aneurysmet rupturerade och det gjorde att de upplevde diagnosen svår att hantera. Det var som att dessa personers liv hängde på en skör tråd och de visste aldrig när den tråden skulle gå av (Berman, Curry, Gusberg, Dardlik & Fraenkel, 2008; Pettersson & Bergbom, 2010; Pettersson & Bergbom, 2013). I studier av Pettersson & Bergbom (2010) och Pettersson & Bergbom (2013) beskrev personer att de upplevde att de plötsligt blivit angripna av något

12 10 oväntat och annorlunda när de fick beskedet om diagnosen. Detta medförde att de insåg att livet inte kunde tas för givet och att döden kunde vänta runt hörnet. Receiving the message that an enlarged aorta was discovered at the screening was manageable; but continuing growth of the aorta produced some unpleasant feelings (Berterö et al., 2010, s.98). I do not feel anything it is as usual... but sometimes I have some thoughts if I feel something from the aorta] it will probably be to late (Berterö et al., 2010, s.99). Fem studier (Berterö et al., 2010; Dubois, Novick, Power, DeRose & Forbes, 2014; Hansson et al., 2012; Letterstål, Eldh, Olofsson & Forsberg, 2010; Pettersson & Bergbom, 2010) beskrev att personer kände en rädsla för att dö när de blev medvetna om att det fanns en stor risk att dö på grund av AA. Personer uttryckte det som att de hade sin egen dödsdom som de låg och väntade på och vissheten om dödsdomen utlöste känslor av dödsångest. I studier av Berman et al. (2008) och Dubois et al. (2014) beskrev personer att rädslan för döden och en ruptur var närvarande hela tiden. Rädslan hindrade dessa personer från att leva deras liv som tidigare innan de fått diagnosen. Personer målade upp scenariot om hur fruktad och oviss en ruptur upplevdes och de använde metaforen, att gå på äggskal, efter att ha mottagit diagnosen. I studier av Berman et al. (2008) och Berterö et al. (2010) beskrev personer diagnosen som ett hinder i det dagliga livet då personer såg en risk att de skulle förblöda om de stöter ihop med något så att AA brister. I studierna (Dubois et al., 2014; Letterstål et al., 2010) beskrev personer att trots att de förstod att det fanns ett allvar i deras livssituation, tog de allvaret med en nypa salt. Detta innebar att de varken var rädda eller oroade för att dö utan de såg på döden som en händelse som inträffar när den så vill och det finns ingenting att göra åt det. I två studier (Hansson et al., 2012; Pettersson et al., 2013) fanns det även personer som beskrev att istället för att gå omkring och vara ständigt oroliga över sin situation, hade de ett hopp om att få uppleva en snabb död och undvika långvarigt lidande tack vare sin diagnos. Även en tydlig profil av ambivalens identifierades hos en del personer, vilka såg på döden med kluvna tankar och känslor. Det gjorde ingen skillnad om de dog, alla ska ju dö, men däremot var det inget någon önskade skulle ske helt plötsligt i bilen exempelvis (Berman et al., 2008). I don t want to just fall down, die in the car or something like that (Hansson et al., 2012, s. 349).

13 11 We felt like we re walking on eggshells for fear the thing would burst (Berman et al., 2008, s. 299). Hansson et al. (2012) och Berterö et al. (2010) beskrev att personer med AA uttryckte sin tillvaro som obestämd och oviss. De hade svårt att kontrollera känslomässiga reaktioner och det psykiska välmåendet blev lidande. En ständig oro för framtiden gnagde i dem och de kände sig överlämnade till ödet och hjälplösa till följd av det. Studierna (Deeny & Kirk-Smith 2000; Hansson et al., 2012; Letterstål et al., 2010; Pettersson & Bergbom, 2010) beskrev att personer kände ångest och de uttryckte det som att vara ur gängorna efter beskedet. Diagnosen gjorde dem mentalt blockerade. Personer beskrev att de kände oro och skuld samt att frågor uppkom när de visste att de hade drabbats av ett ofrånkomligt livshotande tillstånd. De belyste också en frustation över att inte kunna styra över aneurysmets tillväxt eller att man inte kunde bota det (Petterson & Bergbom, 2013). I studier av Pettersson & Bergbom (2013) och Letterstål et al. (2010) beskrev personer att de pendlade mellan hopp och ovisshet och de var mycket tveksamma till sin tillvaro. Hela situationen väckte många tankar och frågor utan svar och en känsla av okontrollbarhet och att inte ha makten att kunna påverka den allvarliga situationen. I studier av Hansson et al. (2012) och Deeny & Kirk-Smith (2000) beskrev personer, tillföljd av upptäckten av aneurysmet, att de kände hur meningsfullheten i livet gick förlorad och de uttryckte det som att mista själen och hjärtat i livet. Insikt om situationen ger en splittrad vardag I studier (Pettersson & Bergbom, 2013; Brännström et al., 2009) beskrev personer med AA att upptäckten av aneurysmet ledde till en splittrad vardag för dem. Det fanns personer som ansåg att medvetenhet om AA:et var bra och hur det skapade en känsla av att ha kontroll över sin kropp och sin vardag, och så länge aneurysmet inte växte skapade det ingen oro. Personer beskrev att de upplevde att saker och ting i livet hade fått en annan värdering än tidigare och de ansåg det väsentligt att ta dagen som den kom och inte låta aneurysmet påverka det dagliga livet i allt för stor utsträckning. Personer som beskrev upptäckten av AA:et i destruktiv bemärkelse upplevde situationen som att de hela tiden var tvungna att vara på sin vakt när kroppsliga symptom uppkom. I studier av Pettersson & Bergbom (2010) och Pettersson & Bergbom (2013) beskrev personer att det var de somatiska symptomen som skapade mest oro och då speciellt symptom som uppkom i buken. Olika somatiska symptom innebar att personer upplevde att de var svårt att avgöra om de var orsakade av aneurysmet eller om det var något annat. Personer beskrev det komplicerat att inte veta vilka symptom som var farliga

14 12 och borde tas på allvar och de symptom som inte var allvarliga. I studier (Pettersson & Bergbom, 2010; Pettersson & Bergbom, 2013) beskrev personer att efter att ha mottagit beskedet om AA fanns en ständigt hängande oro, rädsla och ångest över att det skulle brista närvarande i vardagen. Personer upplevde sig mycket osäkra och hade i princip förlorat tron på sin förmåga att tolka kroppens signaler om vad som hände inuti kroppen. I found out I had an aneurysm that I had no idea about. If you don t feel anything, then everything should bode well (Pettersson & Bergbom, 2013, s. 390). I en studie av Pettersson & Bergbom (2010) beskrev personer att de tyckte att det vara lättare att läka fysiskt än psykiskt efter medvetenheten om diagnosen. Hos dessa personer var inte de kroppsliga symptomen av aneurysmet närvarande i vardagen. Denna avsaknad av symptom ledde till att de inte trodde att deras AA var något problem, utan de kunde fortsätta sina liv som de gjort innan vetskapen om aneurysmet. Dessa personer upplevde också att all uppståndelse som uppkom till följd av upptäcken av aneurysmet var mycket svår att ta in. I en studie (Pettersson & Bergbom, 2013) upplevdes personer med AA se tvetydigt på sin diagnos, att de inte ville ta in vetskapen om de fysiska symptomen de faktiskt hade, trots att de genererade i en förlust av deras normala liv och hälsa. I tre studier (Berterö et al., 2008; Hansson et al., 2012; Letterstål et al., 2010) beskrev personer att de upplevde att den största faktorn som utgjorde en förlust av ett normalt liv var de restriktioner som gjorde att de kände sig begränsade, bland annat att undvika tunga lyft och att resa. Några personer redogjorde även för en speciell livsfilosofi gällande aneurysmets existens. Deras syn på kroppen till följd av aneurysmet hade förändrats. De skildrade denna livsfilosofi genom att säga det man inte visste om sitt AA det kunde inte skada en. De beskrev att denna syn på livet innebar att de inte behövde känna oro i onödan. I en studie av Deeny & Kirk-Smith (2000) kände sig personer däremot oerhört misslyckade till följd av sina fysiska symptom. De bedömde den kroppsliga smärtan vara orsakad av aneurysmet och detta var en ständigt närvarande faktor i livet. Att vara i dåligt skick fysiskt var något som personer med AA beskrev som ett misslyckande. Det åstadkom en självbild hos dem om att inte vara sitt rätta jag, en vilja att vara på topp men att känna att den gamla kroppen sviker en.

15 13 Some patients felt that not being aware of the aneurysm would have been better because knowledge of what could happen if it were to rupture caused anxiety and uncertainty whenever a boduly symptom appeared (Pettersson & Bergbom, 2013, s. 390). You want to be on top of things but the old body won t respond. You re no longer in tune with it. You feel that it s letting you down (Deeny & Kirk-Smith, 2000, s. 307). Information skapar förtroende för sjukvården I fyra studier (Berman et al., 2008; Berterö et al., 2010; Brännström et al., 2009; Pettersson & Bergbom, 2013) beskrev personer att de kände ett förtroende för sjukvården. Förtroendet beskrevs som att de kunde lämna över ansvaret om deras liv och AA till sjukvården. De kände ingen oro och rädsla utan upplevde trygghet över att ha fått möjligheten att vara under övervakning med uppföljande och regelbundna kontroller. De beskrev hur de kände tillit att de skulle få veta om deras aneurysm förändrades eller försämrades över tid. I en studie av Pettersson & Bergbom (2013) beskrev personer med AA hur mycket de uppskattade möjligheten att de blivit erbjudna professionell vård efter mottagandet av diagnos. Detta var förenat med trygghet och tillit trots vetskapen om aneurysmet och dess risker. En annan faktor som inverkade på att personer med AA hade ett högt förtroende för sjukvården var att de upplevde att personalen ville hjälpa dem på bästa sätt och att de var mycket lätta att prata med. De tyckte även att kirurgerna var ärliga, skickliga och rättfram när det pratade om AA (Berterö et al., 2010; Brännström et al., 2009; Hansson et al., 2012). The patients describe their trust in the surgeons ability to help, as well as who was percieved as skilful, easy to talk to, honest and straight-forward regarding the disease (Brännström et al., 2009, s.72). The patients described that they felt no fear or worry because the confidence was high that the follow-up checks could be relied on to detect if the condition has deteriorated (Brännström et al., 2009, s. 72) I kontrast till förtroende och tillit till sjukvården fanns det också studier som beskrev hur personer saknade en dialog med sjukvården. I en studie av Letterstål et al. (2010) beskrev personer att de önskade mer dialog mellan dem och sjukvårdspersonal, främst med sjuksköterskor. I två studier (Dubois et al., 2014; Pettersson et al., 2013) beskrevs att avsaknaden av dialogen medförde att de upplevde att informationen var bristande och saklig information saknades, vilket ledde till förvirring hos personer med AA. Personer upplevde att

16 14 de hade otillräcklig kunskap om varför man drabbats, samt att de inte hade någon att fråga när frågor väcktes efter planerade besök hos sjukvården. Den bristande kommunikationen medförde att personer med AA beskrev att de inte förstått vad som skulle ske vid till exempel behandlingar samt i efterförloppet av operation och hur dessa situationer lett till att de känt sig otrygga. Hansson et al. (2012) beskrev att i och med avsaknad av information om hur snabbt aortan kunde växa och vad de själva kunde göra för att förebygga förloppet skapades känslor av osäkerhet hos personer med AA. Lack of information made participants anxious because they could not be sure how quickly their own aorta was swelling and what could be done to prevent its expansion (Hansson et al., 2012, s. 350). Två studier (Berman et al., 2008; Hansson et al., 2012) beskrev hur kunskapen hos personer med AA varierade från att de kände någon som levde med ett AA eller hade avlidit på grund av en ruptur. Sedan fanns det de som aldrig hade hört talats om det, de kände sig okunniga och visste ingenting om vad ett AA handlade om och vad det kunde ha för inverkan på deras liv. I studier av Pettersson & Bergbom. (2013) och Letterstål et al. (2010) beskrev personer att de kände sig trygga när de fått ta del av kunskap och information om AA samt att de var öppna för att information kunde ges både muntligt av personal och skriftligt. Det framkom även att den skriftliga informationen i form av en broschyr ibland upplevdes mer tillfredsställande än den muntliga. I en studie (Pettersson & Bergbom, 2010) beskrev personer att de inte ville ha information om sitt tillstånd om den inte var av positiv bemärkelse, vilket innebar att de inte ville veta för mycket om AA och riskerna av att leva med det då det uppfattades som enbart negativt. Dessa personer resonerade att om de visste för mycket skulle det utgöra att de kände sig mer oroliga, varför de valde att avstå stor del av information som innefattade riskerna med att ha ett AA. I en studie (Berman et al., 2008) beskrev personer att efter att de hade fått information insåg de att det fanns en möjlighet att reparera AA, vilket upplevdes som en faktor som höjde deras livskvalitet trots att de likväl oroade sig för att ha kunskap om vad som kan hända. Some patients considered it important to understand their condition to feel more secure (Petterson & Bergbom, 2013, s. 390) Did not want more information in case it wasn't good. If you ve read a lot about something you worry more. Will read more about AAA now that I know that it s fine. It is easier to take what s in the doctors books when you know you are in good health (Petterson & Bergbom, 2010, s. 6)

17 15 Svårigheter att hantera beslut om behandling I studier (Berman et al., 2008; Letterstål et al., 2010; Pettersson & Bergbom, 2010) beskrev personer att det efter besked om diagnos var svårt och jobbigt att hantera beslut om behandling, om man skulle välja att opereras eller inte. Att inse det faktum att alla ingrepp var riskabla och att oavsett vilket val man gjorde fick det konsekvenser, kändes påfrestande. Ofta upplevdes operation som det enda alternativet i slutändan och de menade på, att neka operation kunde sammanställas med att gå miste om en extra livlina. Trots detta var det dock en stor operation där man lämnade över allt ansvar till andra vilket inte var helt lätt. Behovet av information kring behandlingar beskrevs som betydelsefull och viktig för personer för att kunna ta ett beslut om behandling. De upplevde att en avgörande betydelse vid beslut av behandlingsalternativ var om de hade möjligheten att ställa frågor längs vägen och då speciellt om riskerna med operation. I en studie av Letterstål et al. (2010) beskrev personer att familjen och framförallt barnen påverkade dem i deras beslut gällande operation. Viljan att leva till förmån för sina barn ledde ofta till att de inte kunde avböja operativ behandling, utan de tog den chansen för barnens skull. There was no other option other than the surgery. It was either that, or live on a daily basis knowing that you could die at any second, and you can t live that way (Berman et al., 2008, s. 298). I had no option to decline treatment. I had to take a chance because I wanted to go on living for the sake of my children (Letterstål et al., 2010, s.3115). I studier av Letterstål et al. (2010), Berman et al. (2008) och Deeny & Kirk-Smith (2000) beskrev personer att de upplevde beslutsfattandet om intervention som komplicerat med tanke på att det fanns de som saknade symptom från AA samt att informationen som de hade fått upplevts som knapphändig. Tankarna gällande behandling handlade främst om operation, skulle den bli lyckad och skulle de känna sig återställda efteråt. Även att uppnå en medvetenhet och en slags förståelse för att operation var den mest omfattande av alla undersökningar framstod som en viktig del att bearbeta när beslut om operation skulle tas (Berterö et al., 2010; Dubois et al., 2014). Some respondents did not fully understand the reasons for the surgery and having no symptoms from the aneurysm precipitated this (Deeny & Kirk-Smith, 2000, s. 307). They make this check-up but the surgery is quite extensive if you think about it (Berterö et al. 2010, s. 99).

18 16 I en studie (Brännström et al., 2009) beskrev personer att de upplevde att den information de fått om behandlingsalternativ var lätt att förstå och ta till sig, vilket ledde till att dessa personer kunde känna sig delaktiga i beslutet om operation. I studien av Berman et al. (2008) beskrev personer att de inte upplevde sitt beslut som svårt utan de kände att valet av kirurgi låg i deras händer, de hade fått en välbeskriven bild av de olika alternativen och vad det skulle innebära att operera sig. Detta utgjorde att personer inte kände sig pressade i sitt beslut och därmed kände de att de var deras egna beslut. I en studie (Brännström et al., 2009) beskrev personer att det som inverkade på att de kände det lättare att hantera beslut gällande behandling var att de hade ett förtroende för kirurgerna. Eftersom de visste att lyckade operationer av AA hade ägt rum samt att personer hade kännedom om människor i deras närhet som genomgått en lyckad operation. Löften från kirurgerna om att de inte behövde oroa sig och att allt skulle bli bra var något som präglade personers beslutsfattande. He painted the picture very clean. He left me the choice to make. He told me the choices. He did not hold anything back. I could have refused the surgery. He would not have said anything... He did not pressure me at all (Berman et al., 2008, s. 229). Stödet från närstående är betydelsefullt I studier (Dubois et al., 2012; Hansson et al., 2012) beskrev personer att när de fick vetskap om sitt AA tänkte de mycket på sin familj och uttryckte betydelsen av de närstående. Närstående beskrevs som ett viktigt stöd för personer som nyligen fått beskedet om sin diagnos. Stödet ansågs som en oerhört viktig resurs, de lärde sig att hantera sin nya livssituation genom att prata med familj och vänner. Närstående beskrevs mestadels som en resurs men i en studie (Petterson & Bergbom, 2013) beskrev personer hur sorg sköljde över dem när familjen ställde frågor om deras mående och tillstånd. De upplevde oron hos sina närstående som genuin när de berättade om sitt AA och detta beskrevs både jobbigt och skönt. Personer med AA kände att de hade en skyldighet att inte oroa andra med sin diagnos och det ansågs viktigt att intyga sin familj om att allt var väl eftersom det lugnade den oron som familjen hade för personer med AA (Berman et al., 2008; Pettersson & Bergbom, 2013).... one way of coping with the situation was to talk to the family and friends (Hansson et al., 2012, s. 352). Patients found it upsetting when family members asked about their condition and health (Pettersson & Bergbom, 2013, s. 392).

19 17 I tre studier (Berman et al., 2008; Brännström et al., 2009; Hansson et al., 2012) beskrev personer hur angeläget det var att en närstående var närvarande vid läkarbesök för dem. Det kändes bra för personer att familjemedlemmar i form av maka, make eller något av barnen fanns med när läkare gav information. De kände att de behövde någon annan där tillsammans med dem eftersom det kunde upplevas påfrestande att stå där ensam och ta emot all information om diagnos, uppföljning eller behandling. Personer med AA jämförde sina närstående med att de hade med sig ett par extra ögon och öron, vilket var betydelsefullt i dessa situationer. I studien av Berman et al. (2008) beskrev någon person hur denne inte ville veta alltför mycket om sitt tillstånd och hur bra det då var vid dessa tillfällen att ha med sig sin dotter under dessa läkarbesök. Denna person resonerade att det fanns delar i samtalet med läkaren som denne själv inte ville höra eftersom han menade på att han mådde bättre av att inte veta alla dessa risker men hur han trots detta ville att hans dotter skulle närvara. Diskussion That s where the extra pair of ears and eyes come into the scenario. You need somebody else, so it isn t as stressful. You ve got all this information coming at you and I think it s important to have someone, whether it be a patient advocate or a family member or someone you know, to not be alone for something like that (Berman et al., 2008, s.300). Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med diagnostiserat AA. Analysen resulterade i fem slutkategorier: att leva med en tickande bomb, insikt om situationen ger en splittrad vardag, information skapar förtroende till sjukvården, svårigheter att hantera beslut om behandling och stödet från närstående är betydelsefullt. Resultatdiskussion I litteraturstudiens resultat framkom det att personer beskrev upplevelsen av att leva med AA med en liknelse av att leva med en tickande bomb. Denna upplevelse framkallade en rädsla för att dö. Deras liv som de tagit för givet tidigare fylldes av ovisshet och känslor av osäkerhet, ångest och oro. Osäkerhet är något som är vanligt att personer upplever vid sjukdom, oavsett om sjukdomen är akut eller kronisk (McCormick, 2002). Neville (2003) beskriver att osäkerhet är en upplevelse som värderas individuellt hos personer. Osäkerheten uttrycks i en rädsla att inte veta vad som kommer att hända och att det är något farligt, ett hot mot livet. Det är få personer som tolererar osäkerheten som upplevs vid sjukdom. Deflesta, som även kan ses i litteraturstudies resultat, upplever osäkerheten som en påfrestning som de

20 18 måste lära sig att hantera. Men det finns även en positiv bemärkelse av osäkerhet enligt Neville (2003). Det som menas med positiv bemärkelse av osäkerhet finns beskrivet i litteraturstudiens resultat där några av personer med AA uttryckte som sin livsfilosofi att det man inte vet om skadar inte en. Eftersom AA är ett tillstånd som kan jämföras med en kronisk sjukdom innebär det att osäkerheten är konstant och ständigt närvarande. Osäkerhet leder till enligt Neville (2003), att man hittar en ny väg i livet, vilket innebär att människan värderar det som är viktigt i sitt liv mer än innan diagnosen. Osäkerhet i sig är inte farligt utan man ska försöka att vända den negativa osäkerheten till en positiv upplevelse. Även detta framkommer i denna studies resultat när personer med AA beskriver hur de efter diagnos tar dagen som den kommer trots diagnos och hur de beskriver att det inte är någon idé att oroa sig för döden för vi ska ju alla dö. I litteraturstudiens resultat framkom det att personer med AA upplevde att de tappat sin tillit till kroppen. Det som skedde i kroppen var utom deras kontroll, vilket beskrivs av Wilde (2003) som att förlora kontrollen över kroppen. Vidare beskrivs att när personer mottar ett besked om en sjukdom som innebär en fysik förändring på något livsviktigt organ, känner personer att de förlorar kontrollen över kroppen. De upplever att de inte längre kan kontrollera det som händer, vilket kan jämföras med resultatet i denna litteraturstudie då personerna beskrev att de inte kunde kontrollera om deras AA förändrades. Förlusten personer upplever när de förlorat kontrollen över kroppen beskrivs vara en individuell upplevelse och det har en känslomässig koppling enligt McCormick (2002). Hur den fysiska förändringen upplevs är olika eftersom varje människa har sin unika upplevelse hur de upplever sin kropp vid sjukdom (Wilde, 2003). Litteraturstudiens resultat visade att personer med AA upplevde att deras liv hade förändrats efter diagnosen och livet hade omvärderats och fått en annan mening än innan. Denna förändring menar Molzahn, Sheilds, Bruce, Stajduhar, Makaroff, Beuthin & Shermak (2012) är ett mycket vanligt förekommande fenomen när någon drabbas av en livshotande sjukdom och när risken är stor att dö till följd av den. Det finns flertalet exempel hur personer med livshotande sjukdomar hanterar och reflekterar över existentiella frågor som uppkommer, och genom att de tror på något hjälper det dem att hantera situationer när livet upplevs hotat. Tron kan utgöras av olika fenomen. Det kan vara att personer tror att de har en skyddsängel som vakar över dem eller en religiös tro. Molzahn et al. (2012) beskriver att det finns personer som fått veta att den sjukdom de har kommer att leda till deras död och om de personerna fick

21 19 möjligheten att välja mellan döden eller att leva med den livshotande sjukdom som de nyligen fått veta, valde de att leva oavsett vilka livets förutsättningar skulle bli. McCormick (2002) menar att det som är oförutsägbart blir i fokus när man inte längre kan ta livet för givet, livet blir oförutsägbart när man lever med en sjukdom. Detta kunde författarna även se i litteraturstudiens resultat. Vid sjukdom styrs framtiden av vilken prognos som sjukomen har och om den går att bota med hjälp av olika behandlingsalternativ. Detta kan liknas med litteraturstudiens resultat då operation ansågs vara det behandlingsalternativ som bäst kunde hjälpa personer med AA och ansågs som en extra livlina. Resultatet av litteraturstudien gällande svårigheter att hantera besluta om behandling hos personer med diagnostiserat AA upplevde de att det var påfrestande att höra om konsekvenserna som var närvarande oavsett vilket val de gjorde. I enlighet med resultatet i Thórarinsdóttir & Kristjánsson (2013) studie var dock patientens delaktighet i beslutsfattandet angående operation centralt. Det var av avgörande karaktär hur värdigt patienten behandlades av hälso-och sjukvårdspersonal och i vilken utsträckning personen bakom diagnosen respekterades. Patienter upplevde det som att delaktigheten från deras sida var beroende av hur pass bra information om behandling de fick från sjukvården samt hur pass inbjudande stämningen upplevdes från hälso- och sjukvårdspersonalens sida. Om dessa grundprinciper var uppfyllda så visade det sig att patienter lättare infann sig som delaktiga i beslutsfattandet och med anpassad information och kunskap var det inga svårigheter att ta beslut (Thórarinsdóttir & Kristjánsson, 2013). Heggland, Mikkelsen, Øgaard & Hausken (2012) bekräftar i sin studie hur viktigt det är med informationsgivning från hälso- och sjukvården för att patienter skall kunna vara delaktiga i beslut gällande sin egen vård i samband med bland annat operation. Tyngdpunkten läggs på att information skall ges av flera specialiteter, bland annat kirurg, anestesiolog och sjuksköterska, vara väl anpassad samt ges flera gånger om så krävs. Information bör ges både före och efter ingrepp för att öka förståelsen och bearbeta det som hänt. Det som beskrivs här ovan kunde ses i litteraturstudiens resultat, att information skapar ett förtroende för sjukvården, där personer med AA upplevde att de kände sig delaktiga i beslut när de delgivits en innehållsrik och saklig information gällande vård och behandling. Personer med AA upplevde även en tillit till vårdpersonalens förmåga när de fick reda på att lyckade behandlingar genomförts. I resultatet framkom det att stödet från närstående är betydelsefullt och avgörande för de som levde med ett diagnostiserat AA. Enligt en studie av Engström och Söderberg (2004)

22 20 förändrades fördelningen inom familjen till följd av att ens närstående insjuknat, oavsett om det gällde en kronisk eller akut sjukdom. Familjen upplevdes som mer sammanfogad och familjemedlemmarna kom närmare varandra. Den närstående, make eller maka, upplevde att denne hade stor respekt för sjukdomen och att livet i sig tog en vändning, men att en ömsesidig uppskattning och en syn på livet då man inte tog varandra för givet överskuggade detta. Enligt Antonovsky (2005, s.45) är familjen, vilket kan vara ens maka, make eller barn, en viktig resurs för den person som nyligen blivit sjuk för att hantera den plötsliga förändringen. I kontrast till detta beskriver Årestedt, Persson & Benzein (2014) om att familjens stöd till den sjuke inte alltid belystes som en resurs i positiv bemärkelse. Det fanns stunder där man som sjuk önskade att familjen, maken eller makan, inte var delaktiga i precis allt och inte tillhandahölls med den senaste informationen. Det upplevdes som ansträngt och jobbigt att för det mesta tala om sjukdomen med sina närstående och man längtade efter att kunna dela den bördan med någon annan, för att avlasta och lindra sina närstående. Detta går att likna med resultatet i denna litteraturstudie då personer med AA inte ville oroa och belasta sina närstående med sitt tillstånd. Omvårdnadsintervention Sjuksköterskor bör vara medvetna om att personer med AA har ett stort behov av information och kunskap om sitt tillstånd för att känna att de kan hantera och lära sig att leva med den förändrande livsituationen. Behovet av information och kunskap är något som är ett individuellt omvårdnadsbehov, och författarna kunde utläsa utifrån litteraturstudiens resultat att alla värdesatte kunskap och information olika och hur mycket de ville veta om AA. Därför bör sjuksköterskan vara lyhörd gentemot hur personer ställer sig till hur mycket de vill veta. Det som sjuksköterskan kan göra är att stödja personen att framföra tydligt att närstående är välkomna att vara med när information om AA ges, men endast om personen vill detta själv. Eftersom det framkom att personer inte vill belasta och oroa sin familj om sitt AA så kan det vara betydelsefullt att sjuksköterskan erbjuder sig att de kan prata med henne för att få stöd att hantera AA. Metoddiskussion Trovärdigheten i denna litteraturstudie säkerställdes genom att diskutera begreppen tillförlitlighet, pålitlighet, överförbarhet och bekräftbarhet (Holloway & Wheeler, 2013, s ). Graneheim och Lundman (2004) bekräftar i sin studie att tillförlitligheten stärks genom hur väl den data och analysmetod som valts svarar an mot studiens fokus och syfte.