MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Transkript

1 Europaparlamentet Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1013/2012, ingiven av Eduardo Raya Retamero, spansk Framställning nr 1201/2012, ingiven av Rosalía Gutiérrez Valdivia, spansk Framställning nr 1209/2012, ingiven av Maria Angustias Rodriguez Fernandez, spansk medborgare, och undertecknad av ytterligare 2 personer, om bortrövandet av nyfödda barn på ett sjukhus i Spanien och myndigheternas underlåtelse att utreda fallen i vederbörlig ordning Framställning nr 1323/2012, ingiven av Encarnación Murillo López, spansk Framställning nr 1368/2012, ingiven av Encarnación Moya Gómez, spansk Framställning nr 1369/2012, ingiven av M a del Mar Guerrero Arjona, spansk Framställning nr 1631/2012, ingiven av Maria del Carmen Gómez Heredia, spansk medborgare, om bortrövandet av ett nyfött barn på ett sjukhus i Spanien och myndigheternas underlåtelse att utreda fallet i vederbörlig ordning Framställning nr 1772/2012, ingiven av Ana Peso Haro, spansk medborgare, CM\ doc PE v02-00 Förenade i mångfalden

2 om bortrövandet av ett nyfött barn på ett sjukhus i Spanien och Framställning nr 1790/2012, ingiven av Ascensión Barbero Sánchez, spansk 1. Sammanfattning av framställning nr 1013/2012 Framställaren och hans fru tror att deras barn, som föddes den 6 juni 1990 på universitetssjukhuset i Granada, byttes ut vid födseln mot en annan nyfödd som dog bara några dagar senare. Det finns genetiska laboratorietester beställda 2008 som tycks bekräfta denna version, men den motsägs av en polisutredning från Framställarna inte litar på polisen utredning och anser att de spanska myndigheterna samverkar för att lägga ned deras ärende. Framställaren pekar på det stora antalet liknande fall som för närvarande Sammanfattning av framställning 1201/2012 Framställaren hävdar att hennes barn, som föddes den 28 augusti 1969 på universitetssjukhuset i Granada, rövades bort vid födelsen av personal som arbetade vid sjukhuset. Hon förklarar att hon först fick höra av en sjuksköterska att barnet var en frisk pojke, men bara några timmar senare underrättades hon om att barnet hade avlidit. Under 2011 anmälde hon sitt fall till myndigheterna i Granada, som avslog ärendet. Sjukhuset har meddelat henne att de inte har några register från tiden före Framställaren pekar på det stora antalet liknande fall som för närvarande uppmärksammas och utreds i Spanien och anklagar den spanska staten för brott mot Sammanfattning av framställning nr 1209/2012 Framställarna påtalar fallen med två nyfödda barn som påstås ha rövats bort vid födseln av personal vid universitetssjukhuset San Cecilio i Granada, Spanien. Maria Angustias Rodriguez Fernandez förklarar att hennes syster, som föddes den 18 juli 1963 i familjens hem, togs till detta sjukhus två dagar efter födseln för vad som skulle vara en rutinkontroll. Sjukhuspersonalen skickade den nyfödda till intensivvård och ska enligt uppgift ha förbjudit föräldrarna från att träffa sitt barn under två dagar, då föräldrarna underrättades om att hon avlidit. Framställaren pekar på allvarliga inkonsekvenser i de medicinska rapporterna och i stadsfullmäktiges och kyrkogårdens register. Även Ascensión Sánchez Fernández uppger att hennes dotter, som föddes den 25 augusti 1975 på samma sjukhus, också förts bort. Framställarna pekar på det stora antalet liknande fall som för närvarande uppmärksammas och utreds i Spanien och anklagar den spanska staten för brott mot Sammanfattning av framställning nr 1323/2012 Framställaren födde barn den 6 juni 1983 på universitetssjukhuset San Cecilio i Granada. Hon förklarar att hon fick hon veta av den medicinska personalen att barnet hade avlidit, men att hon fick aldrig se kroppen. Framställaren är övertygad om att det nyfödda barnet rövades bort av sjukhuspersonalen. I april 2011 anmälde hon sitt fall till de spanska myndigheterna, som PE v /6 CM\ doc

3 avslog ärendet. Framställaren pekar på det stora antalet liknande fall som för närvarande Sammanfattning av framställning nr 1368/2012 Framställaren hävdar att hennes barn, som föddes den 28 augusti 1970 på universitetssjukhuset i Granada, rövades bort vid födelsen av personal som arbetade vid sjukhuset. Hon förklarar att hon fick hon veta av den medicinska personalen att barnet hade avlidit, men att hon fick aldrig se eller begrava sin dotters kropp. Under 2011 ska hon ha anmält fallet till myndigheterna i Granada, som avslog ärendet det utan utredning. Framställarna pekar på det stora antalet liknande fall som för närvarande uppmärksammas och utreds i Spanien och anklagar den spanska staten för brott mot Sammanfattning av framställning nr 1369/2012 Framställaren anser att hennes mor 1976 födde ett barn på universitetssjukhuset San Cecilio i Granada, som rövades bort vid födelsen av personal som arbetade vid sjukhuset. Hon förklarar att hon fick hon veta av den medicinska personalen att barnet hade avlidit vid födseln, men att hon aldrig fick ta med sig och begrava dotterns kropp. Under 2011 ska framställarens familj ha anmält fallet till myndigheterna i Granada, som avslog ärendet utan utredning. Framställarna pekar på det stora antalet liknande fall som för närvarande Sammanfattning av framställning nr 1631/2012 Framställaren anser att hennes barn, som föddes 1980 på ett sjukhus i Granada, rövades bort vid födelsen av personal som arbetade vid sjukhuset. Hon förklarar att barnet föddes levande och visades för sin mor, men att hon bara några minuter senare fick höra av medicinsk personal att barnet hade avlidit. Framställaren uppger att hon efter det aldrig fick se eller begrava kroppen. Under 2011 anmälde hon fallet till myndigheterna i Granada, som tycks ha avslagit ärendet utan utredning. Framställarna pekar på det stora antalet liknande fall som för närvarande uppmärksammas och utreds i Spanien och anklagar den spanska staten för brott mot Sammanfattning av framställning nr 1772/2012 Framställaren är övertygad om att hennes barn, som föddes 1973 på ett sjukhus i Granada, rövades bort vid födelsen av personal som arbetade vid sjukhuset. Hon förklarar att hon sju timmar efter barnets födelse fick veta av medicinsk personal att barnet hade avlidit. Under 2011 anmälde framställaren sitt fall till myndigheterna, som sedan lagt ned utredningen. Hon har fått veta av det offentliga förvaltningsbolag som ansvarar för kyrkogården att det avlidna barnets kropp begravdes i en massgrav och därför inte kan återkrävas. Framställaren pekar på det stora antalet liknande fall som för närvarande uppmärksammas och utreds i Spanien och anklagar den spanska staten för brott mot Sammanfattning av framställning nr 1790/2012 CM\ doc 3/6 PE v02-00

4 Framställaren är övertygad om att hennes barn, som föddes 1990 på ett sjukhus i Granada, rövades bort vid födelsen av personal som arbetade vid sjukhuset. Hon anser att hennes biologiska barn byttes ut mot ett annat nyfött barn som var vid dålig hälsa och avled tre dagar senare. Framställaren pekar på det stora antalet liknande fall som för närvarande 2. Tillåtlighet Framställningarna nr 1013/2012, 1201/2012, 1209/2012, 1323/2012, 1368/2012 och 1369/2012 förklarades tillåtliga den 20 mars Framställning nr 1631/2012 förklarades tillåtlig den 24 maj Framställning nr 1772/2012 förklarades tillåtlig den 12 juli Framställning nr 1779/2012 förklarades tillåtlig den 15 juli Kommissionen har uppmanats att lämna upplysningar (artikel i arbetsordningen). 3. Kommissionens svar, mottaget den 28 augusti 2013 I framställning nr 1013/2012 anger framställaren att både han och hans hustru förlorade ett barn den 6 juni 1990 på universitetssjukhuset i Granada. Han hävdar att deras nyfödda barn byttes ut på sjukhuset mot en annan nyfödd som dog bara några dagar senare. Framställaren menar att det inte finns några effektiva rättsmedel mot dessa omfattande stölder av barn från offentliga sjukhus eftersom det finns kopplingar mellan läkare och framstående politiker i Spanien. Klaganden anser att EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter har kränkts. De framställningar som är knutna till framställning nr 1013/2012 rör samma fråga, det vill säga bortrövande av nyfödda barn på sjukhus i Spanien. Vissa av de påstådda händelserna förefaller ha inträffat redan på 1960-talet, medan andra påstås inträffat mer nyligen, under och 1990-talen. Kommissionens synpunkter I princip är kommissionens befogenheter avseende medlemsstaternas handlande och underlåtenhet begränsade till att övervaka unionsrättens tillämpning, under domstolens kontroll (se artikel 17.1 i FEU). När det mer specifikt gäller de frågor om grundläggande rättigheter som framställaren tar upp vill kommissionen påminna om att det i artikel 51.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna slås fast att bestämmelserna i den stadgan riktar sig till medlemsstaterna endast när dessa tillämpar unionsrätten. På grundval av den information som framställarna tillhandahåller verkar det inte som om den berörda medlemsstaten, i de aktuella ärendena, tillämpade unionsrätten. Barnen i fråga förefaller ha adopterats bort olagligen utan föräldrarnas vetskap. Sådana handlingar och beslut som fattats av de spanska myndigheterna skulle avse civilrättsliga områden som inte regleras av bestämmelserna i unionsrätten. I sin nuvarande utformning PE v /6 CM\ doc

5 reglerar EU-lagstiftningen (i synnerhet förordning (EG) nr 2201/2003, Bryssel IIaförordningen) endast frågor om jurisdiktion och om erkännande och verkställighet av befintliga domar i en annan medlemsstat. I de fall som framställarna påtalar är det upp till medlemstaterna att säkerställa efterlevnaden av de skyldigheter avseende de grundläggande rättigheterna som de har enligt internationella avtal och nationell lagstiftning. Såvitt kommissionen vet pågår det redan rättsliga förfaranden i liknande ärenden i Spanien. 1 Slutsats Med utgångspunkt i de uppgifter som lämnats i framställningen kan kommissionen inte gå vidare med dessa fall. Framställarna kan vända sig med sina ärenden till de nationella myndigheterna, inbegripet de rättsliga myndigheterna, och om de anser att deras grundläggande rättigheter har kränkts kan de inge ett klagomål till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. 4. Kommissionens kompletterande svar, mottaget den 26 augusti 2015 Framställningarna nr 1013/2012, 1201/2012, 1209/2012, 1323/2012, 1368/2012, 1369/2012, 1631/2012, 1772/2012 och 1790/2012 I princip är kommissionens befogenheter avseende medlemsstaternas handlande och underlåtenhet begränsade till att övervaka unionsrättens tillämpning, under domstolens kontroll (se artikel 17.1 i FEU). När det mer specifikt gäller de frågor om grundläggande rättigheter som framställarna tar upp vill kommissionen påminna om att det i artikel 51.1 i stadgan om de grundläggande rättigheterna slås fast att bestämmelserna i den stadgan riktar sig till medlemsstaterna endast när dessa tillämpar unionsrätten. Enligt framställarna adopterades barnen bort olagligen utan föräldrarnas vetskap. Sådana handlingar och beslut som fattats av de spanska myndigheterna skulle avse civilrättsliga områden som inte regleras av bestämmelserna i unionsrätten. I den nuvarande utformningen av EU:s familjelagstiftning i fråga om föräldraansvar (i synnerhet förordning (EG) nr 2201/2003, Bryssel IIa-förordningen) undantas adoptionsfrågor uttryckligen från denna lagstiftnings räckvidd. Det bör också noteras att Bryssel IIa-förordningen enbart reglerar gränsöverskridande aspekter av familjerättsliga ärenden, till exempel frågan om domstols behörighet och erkännande och verkställighet av domar eller officiella handlingar i en annan 1 Se årsrapporten för 2011 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. ( I Spanien har offentlig uppmärksamhet fästs vid de stulna barn som mellan 1940-talet och 1980-talet adopterades bort från sjukhus utan mödrarnas vetskap eller samtycke. Detta påstås ha skett systematiskt på vissa sjukhus, och läkare, sjuksköterskor och nunnor var inblandade. I juni 2011 uppgav den allmänna åklagaren att bevis för brott hade kunnat fastställas i 162 fall av de 849 inledda utredningarna och att åtal hade väckts i dessa mål. Allt mer pekar dock på att denna praxis kan ha omfattat hundratals barn. Klagomål från många olika organisationer såsom den nationella sammanslutningen av offer för illegala adoptioner (Asociación Nacional de Afectados por adopciones irregulares) och SOS bortrövade spädbarn (SOS bebés robados) om statens dröjsmål i fråga om att öppna register för att göra det möjligt att söka efter försvunna anhöriga 17 föranledde den allmänna åklagaren att påpeka att utredningarna skulle komma att ta tid eftersom de måste samordnas med alla autonoma regioner i Spanien, då man trodde att olika nätverk varit involverade. CM\ doc 5/6 PE v02-00

6 medlemsstat, och inte syftar till att harmonisera delar av den materiella familjerätten i medlemsstaterna. Kommissionen har redan analyserat dessa påståenden i liknande framställningar om denna fråga och drog slutsatsen att det inte förefaller som om medlemsstaternas åtgärder i detta sammanhang skulle ha vidtagits/att berörda parter agerade inom ramen för genomförandet av unionsrätten. Den nya information som framställarna tillhandahåller i detta fall ändrar inte denna slutsats. I de fall som framställarna påtalar är det således upp till medlemstaterna själva att säkerställa efterlevnaden av de skyldigheter avseende de grundläggande rättigheterna som de har enligt internationella avtal och nationell lagstiftning. Slutsats På grundval av de uppgifter som lämnats kan kommissionen inte driva dessa ärenden eller något annat ärende i samma fråga ytterligare. Om framställarna anser att deras grundläggande rättigheter har kränkts kan de inge ett klagomål till Europarådets europeiska domstol för de mänskliga rättigheterna, efter att ha uttömt nationella rättsmedel. PE v /6 CM\ doc