Elevers förhållande till ämnet idrott och hälsa

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Idrottsvetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng Elevers förhållande till ämnet idrott och hälsa En kvantitativ undersökning av elever i årskurs nio Students relationship towards Physical education A quantitative study of students in 9 th grade Maria Andersson Emma Sellergren Lärarexamen 270 hp Idrott och fysisk bildning Examinator:Torbjörn Andersson Handledare: Kutte Jönsson

2 Sammanfattning En färsk inspektion på skolor runt om i landet visar tydliga tecken på att bollspel och bollen överlag är flitigt använda på idrottslektionerna. Samma underökning visar också att närvaron hos elever i den svenska skolan på idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt många tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt påverkar eleverna. Syftet med vår undersökning var därför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och få tydlighet i vilket förhållande elever har till ämnet idrott och hälsa. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förståelse. Resultatet av undersökningen visar att elever överlag är mycket positivt inställda till ämnet idrott och hälsa. Trots detta visar undersökningen att elever har en bristande syn när det kommer till ämnets kunskapsgrad och tydlighet. Nyckelord: idrott och hälsa, förhållande, inställning, kunskap 2

3 Abstract A current inspection of schools around the country is showing clear signs of the ballgames and the ball in general is often used during PE classes. The same inspection also shows that the presence of students in the Swedish school in physical education vary widely. PE has arguably lost its identity and the curriculum is described as unclear, which can directly affect the students. The purpose of this study was therefore to see physical education from students' perspective and get clarity in what relationship students have to physical education. Our survey were done in three different schools and all together 109 respondents. The results of the survey show that students in general are strongly positive towards physical education. Although, our study shows that students have a lack of vision when it comes to the subject knowledge level and clarity. Keywords: physical education, relationship, attitude, knowledge 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning 6 1.1Inledande text Syfte Frågeställning Källkritik 8 2. Teoridel Bourdieus teori kring habitus, kapital och sociala fält Kapital Sociala fält Habitus Lärande, motivation och drivkrafter Läroplanen Utvecklingen till dagens läroplan Tidigare forskning Metod Val av metod Urvalsgrupp Tillvägagångssätt Datoranalys Reliabilitet och validitet Etiskt förhållningssätt Resultat Respondenterna Attityder till ämnet idrott och hälsa Lärandesituationer Kunskapsinnehåll Idrott lära för livet? 41 4

5 5. Diskussion Betyget i ämnet idrott och hälsa Inställning till ämnet idrott och hälsa Lärandesituationerna Kunskapsinnehåll Livslångt lärande eller bara stimulering för en kortare period? Slutdiskussion Referenser Tryckta referenser Elektroniska referenser Bilagor Bilaga 1 Enkät 56 5

6 1. Inledning 1.1 Inledande text Skolan som en samhällelig institution har varit och är fortfarande starkt påverkad av yttre influenser utanför skolans väggar, genom exempelvis elever, förändrad kunskapsinhämtning och politik. Detta syns tydligt vid den inblick som ges av Annerstedt, Peitersen & Rønholt (2005) då idrottsämnets historiska utveckling beskrivs. Annerstedt et al. (2005) menar att ämnet idrott och hälsas utveckling kan delas upp och urskiljas i faserna; etableringsfasen, militära fasen, stabiliseringsfasen, brytningsfasen, fysiologiska fasen, osäkerhetsfasen och hälsofasen. Dessa olika faser beskriver den utveckling och det fokus som legat till grund i ämnet från dess etablering i början av 1800-talet till dagens hälsoperspektiv som skall ses genomsyra ämnet. Ämnets praktiska och teoretiska utformning har gått från att vara mycket strikt, med en tyngd i kroppsarbete och inriktat på en form av rörelse, till att idag vara präglat av ett hälsoperspektiv och en medvetenhet. Quennerstedt (2006) anser att ämnet idag är mer komplext än det tidigare varit och att kursplanen ges en bred tolkningsmöjlighet, vilket kan påverka ämnets innehåll och skildring. I och med den breda tolkningsmöjlighet som idag finns av ämnets kursplaner borde det finnas möjlighet för alla elever oavsett förutsättningar att uppnå betyget godkänt i ämnet (Skolinspektionen, 2010). Statistik gällande betygen i ämnet visar dock att fallet inte är så. Betygen i ämnet idrott och hälsa har också under de senaste åren förändrats till det sämre. På vårterminen år 2010 nådde 7,4 % av landets elever i årskurs nio inte upp till betyget godkänt i ämnet idrott och hälsa (Skolverket, 2010a). År 1998 var det 5,7 % av eleverna som inte uppnådde målen och det har därför blivit en ökning med 1,7 procentenheter av eleverna som inte når upp till ett godkänt betyg i ämnet idrott och hälsa. (Skolverket, 2010b) Idrottsämnet har en låg status i förhållande till de andra ämnena i skolan, trots att ämnet är mycket uppskattat av både elever och lärare (Peterson, 2007). Ekberg (2009) tar i sin avhandling upp det som beskrivs som en oklarhet kring ämnets identitet. Det har i utredningar av ämnet idrott och hälsa framkommit att elever inte ser lektionerna inom ämnet som ett tillfälle för lärande och inhämtning av ny kunskap utan endast ett tillfälle att vara fysiskt aktiv (Larsson, 2004). Resultatet från den flygande tillsyn som Skolinspektionen gjort av ämnet Idrott och hälsa på 172 grundskolor i 64 kommuner i Sverige under en och samma dag under år 2010 gav ett resultat som visar att bollspel och bollek är det mest dominanta inom ämnet idrott och hälsa. Samma utredning av ämnet visar också att antalet elever som deltar aktivt under 6

7 lektionerna varierar stort beroende på vilken skola som undersöktes. Det finns flertalet anledningar till varför elever inte deltar på lektionerna vid ett tillfälle, detta kan vara exempelvis skada eller glömda kläder. Dock visar samma undersökning på att det finns upp emot 2 % av eleverna som deltog i undersökningen som helt eller delvis var befriad från idrottsämnet i skolan. (Skolinspektionen, 2010) Det är lätt att säga att idrottsämnet är uppskattat av eleverna och att läraren skall försöka bygga vidare på en positiv inställning till ämnet som faktiskt inte representerar samtliga elever som läraren undervisar. Ofta finns det ett samband mellan de elever som inte är fysiskt aktiva på fritiden och de elever som är negativt inställda till ämnet idrott och hälsa (Skolverket, 2005). Likaså kan slutsatsen dras till att de elever som är fysiskt aktiva på fritiden också är de elever som trivs bäst på lektionerna i idrott och hälsa (a.a.). Intressant är att fundera på varför det är så när vi i dagens kursplan, som ovan nämnt, har en enorm bredd för att anpassa ämnet utifrån olika behov och med ett tydligt hälsoperspektiv. Våra egna erfarenheter från vår verksamförlagda tid under utbildningen har gett oss insikten om att elever upplever ämnet idrott och hälsa som ett roligt ämne men där de har svårt att se den teoretiska delen av ämnet. Ofta upplever eleverna ämnet som fritt och där den praktiska kunskapen nästintill helt överspeglar den teoretiska. Denna uppfattning kan såklart spegla just specifika skolor och dess elever och vi har förståelse över att detta kan skiljas åt mycket beroende på vilken skola man tar del av. Med denna grund valde vi därför att söka en förståelse om vad eleverna egentligen anser om ämnet. 7

8 1.2 Syfte Vårt syfte med studien är att kartlägga vad eleverna har för uppfattning om ämnet idrott och hälsa. Vi vill genom detta arbete få fram en tydlig bild av vad eleverna förväntar sig, upplever, tar del av och lär sig på idrottslektioner. Arbetet kommer att bestå av en kvantitativ metoddel som genomförs på olika skolor. Vi hoppas med arbetet kunna skapa en förståelsegrund över hur elever ser på ämnet idrott och hälsa, vilket vi som blivande lärare tycker är mycket viktigt i vårt kommande arbete för att kunna nå fram till samtliga elever i ämnet idrott och hälsa. 1.3 Frågeställning Vår övergripande frågeställning för denna studie är; Hur ser elevers förhållande till ämnet idrott och hälsa ut? För att nå vår övergripande frågeställning har vi brutit ner denna i fyra mer konkreta frågeställningar; Vad har eleverna för inställning till och förväntningar på ämnet idrott och hälsa? Hur uppfattar eleverna lärandesituationerna inom ämnet? Vilken kunskap ser eleverna att de erfar och bibehåller av ämnet? Iscensätts elevernas kunskaper utanför skolans värld? 1.4 Källkritik För att försöka skapa en trovärdighet genom arbetet har vi, i så stor utsträckning som det varit möjligt, använt oss av litteratur och forskning som genomförts och publicerats under de senaste åren. Vi har trots detta med sex stycken källor som är publicerad tidigare än år Detta var av oss ett medvetet val då vi ansåg att dessa källor stärkte vår forskningsdel på vad som tidigare publicerats inom ämnet samt att det också var avgörande för att beskriva läroplanens utveckling. 8

9 2. Teoridel I vår studie kommer vi att behandla en del teoretiska utgångspunkter. Dessa är Pierre Bourdieus tänkesätt kring kapital, habitus och sociala fält samt Knud Illeris teorier kring lärande, motivation och drivkrafter. Vi kommer även att se på hur dagens kursplan (Lpo94) ser ut för ämnet idrott och hälsa samt vilken forskning som har idkats och vilken forskning som genomförs för tillfället inom det område som vår studie syftar till. 2.1 Bourdieus teori kring habitus, kapital och sociala fält. Pierre Bourdieus teori bygger på tre stycken nyckelbegrepp; kapital, sociala fält samt habitus. För att få en mer klar bild och en djupare förståelse kring Bourdieus teori kommer vi nedan att redogöra för dessa begrepp var för sig Kapital. Bourdieu menar att kapital kan vara av antingen social, kulturell eller ekonomisk art. Det sociala kapitalet består av de band och förbindelser som finns till familj, vänner och omvärlden. De tillgångar man har gällande material, pengar och andra faciliteter kan refereras till det ekonomiska kapitalet medan det kulturella kapitalet innefattar det språkbruk och den jargong man använder sig av. Beroende på hur omgivningen värdesätter dessa tillgångar kan detta frambringa ett symboliskt kapital för individen. Symboliskt kapital är starkt beroende av omgivningens krav och förväntningar, det är alltså av stor vikt vad omgivningen uppfattar som värdefullt för att individen ska erinra sig ett symboliskt kapital (Broady, 1990). Det symboliska kapitalet kan användas och utnyttjas för att visa sin tillhörighet och förtrogenhet till en viss grupp, detta genom ens sätt att klä sig, uppföra sig och agera Sociala fält. Broady (1990) menar att sociala fält skapas och idkas där individer kämpar om de materiella och symboliska resurser som är gemensamma för dem och deras intressen. Ett socialt fält kan alltså definieras som en omgivning där det finns individer som är inriktade mot samma mål och uppgift. Inom de sociala fälten så sker det ständigt en kamp mellan individerna om att utmärka sig själv och att kämpa om en bättre position inom fältet. För att ett socialt fält ska uppstå så krävs det dock att det finns specialister, institutioner, symboliskt kapital och erkända värdehierarkier inom området och att det inte enbart är en individ som anser att området är angeläget, intressant och betydelsefullt. (Broady, 1990) 9

10 Samhället består av en mängd olika sociala fält och enligt Bourdieu kan idrotten räknas som ett sådant. Han menar att idrotten skiljer sig så pass mycket från samhället i övrigt att den kan bilda ett eget socialt fält. Han menar dock även att det inom idrottens sociala fält kan uppkomma och bildas nya sociala fält beroende på intressen, förbindelser och engagemang. Bourdieu (1997) Broady (1990) menar att en del principer bör följas vid en undersökning av ett socialt fält. Han menar att det som bör undersökas i fältet bland annat är vilka resurser som finns inom det specifika sociala fältet, vilka positioner inom fältet som är viktiga och dominerande samt kartlägga dessa och att en identifikation av de viktiga agenterna och positionerna bör genomföras. Till sist anser han också att det specifika sociala fält som undersöks bör ställas i relation till och jämföras med andra sociala fält som det kan kopplas och kännas igen vid i det undersökta fältet Habitus. Begreppet habitus symboliserar de intryckta vanor och dispositioner som finns i kroppen och sinnet. Det är dessa som bestämmer och ligger till grund för hur individen ska tänka, uppfatta, tolka och värdera olika situationer och händelser som uppstår (Engström, 2006). Engström (2006) menar också att den miljö som man föds in i och växer upp i har en avgörande betydelse för hur ens habitus kommer att bli och att detta i sin tur kommer att ha en stor påverkan och inverkan på hur individen kommer att uppfattas samt hur individen kommer att uppleva och tolka omgivningen, olika situationer, händelser och andra människor. Författaren (a.a.) anser att individens bakgrund och dess uppväxt har en stor betydelse för hur dess habitus kommer att utforma sig som, detta på grund av att det är under uppväxten som människan är som mest mottaglig och formbar för de olika intryck och upplevelser som den får uppleva (Engström, 2006). Vidare menar författaren att en individs habitus inte är något som lätt kan skakas av och/eller förändras utan att det är en känsla som ligger djupt inristad i individen. Detta bidrar i sin tur till vad individen tycker känns rätt, rimligt och passande i olika situationer, åsikter och livsval. Inom idrotten kan detta kopplas till att en del uppskattar bollsporter väldigt mycket medan andra inte gör det, en del är intresserade av dans och rytm och andra inte, vissa tycker om friluftsliv och allt som detta innehåller medan andra avskyr det. Engström (2006) menar att det är ens habitus som bestämmer och ger uttryck för vad individen värdesätter och uppskattar i sitt liv. Olsen och Möller, Pedersen (2004) menar att individens habitus är en socialiserad subjektivitet, det vill säga att ens habitus är socialt begränsande och strukturerande. På samma 10

11 sätt menar Engström (2006) att de handlingar som individen utför är resultatet av deras habitus och de förhållanden som de möter. 2.2 Lärande, motivation och drivkrafter. Lärandet består av två stycken olika processer. Dessa två processer är av helt olika karaktärer men för att ett lärande skall kunna ske så måste båda dessa vara aktiva. De två olika processerna är samspelsprocessen och tillägnelseprocessen (Illeris, 2007). Samspelsprocessen utgörs av samspelet mellan individen och omgivningen och denna illustreras som en lodrät dubbelriktad pil mellan omgivningen och individen. Tillägnelseprocessen bildas istället av tillägnelsen mellan innehållet och individens drivkraft och denna belyses som en dubbelriktad vågrät pil mellan innehållet och drivkraften, i denna process så står innehållet för allt det som verkligen lärs in. Illeris (2007) menar att det måste finnas en drivkraft för att först och främst tillägnelsen ska kunna ske och vidare för att ett lärande ska kunna inträffa hos individen. För att individen ska kunna erhålla en tillfredsställande förståelse eller analys för lärandet, dess situation och dess förlopp, menar Illeris (2007) att lärandets alla tre dimensioner måste vara involverade. Dimensionerna författaren talar om är; innehållsdimensionen, drivkraftsdimensionen och samspelsdimensionen. Innehållsdimensionen består och handlar om det som lärs, exempelvis kunskaper, färdigheter och förståelse. Drivkraftsdimensionen innehåller den mobilisering och det påsläpp av mental energi som krävs för att ett lärande ska kunna ske och kan betecknas med begreppen motivation, vilja och känslor. Lärandet präglas av styrkan och karaktären hos det mentala samtidigt som motivationen och viljan påverkas av innehållet i lärandet, detta sker tack vare det nära samspel som finns mellan drivkraftsdimensionen och innehållsdimensionen. Till sist så kan samspelsdimensionen beskrivas som individens samspel med den materiella och sociala omgivningen och kan förtydligas med orden kommunikation, handling och samarbete. Detta kan förklaras genom att ju mer aktivt den lärande intresserar sig i samspelet desto större blir läromöjligheterna. Det är därför viktigt att det finns en möjlighet till en aktiv medverkan och medbestämmande för den lärande och att denna är självmedveten och närvarande i situationen (a.a.). Illeris (2007) menar att det är av stor vikt att det finns en förståelse och en insikt om att det inte bara är innehållet som bestämmer lärandet utan att det finns andra grundläggande förhållanden som är viktiga att involvera i lärandesituationen. Illeris (2007) pekar på att de lärotyper som utvecklar ett mer avancerat lärande inte får ses som viktigare, bättre och mer angelägna än de lärotyper som nyttjar mindre avancerade. För att en kompetent utveckling ska ske så krävs det en beredskap från lärarens sida i att 11

12 kunna använda olika former av utlärande för att nå fram till samtliga elevers behov av undervisning. 2.3 Läroplanen Från den första läroplanen som trädde i kraft år 1962 har det inom skolans värld funnits fyra olika läroplaner som styrt skolans verksamhet. Även om skolan nu står inför ett skifte med nya läroplaner finns det kunskap i att se tillbaka på den historiska utveckling som skett inom skolans verksamhet gällande läroplanerna Utvecklingen till dagens läroplan. Den första läroplanen, Lgr 62, speglade en bild av skolan där det fanns tydliga skillnader mellan pojkar och flickor. Detta präglade idrottsämnet starkt kring både upplägg och genomförande. Idrottsämnet, som då gick under benämningen gymnastik, var mycket strikt och det var den fysiska fostran som stod i centrum (Skolöverstyrelsen, 1962). Det fanns i denna syn aktiviteter som lämpade sig mer för pojkar och aktiviteter som lämpade sig mer åt flickor (Sandahl, 2005). Detta medförde att gymnastiklektionerna för pojkar oftast kopplades samman med tävling medan samma lektioner för flickor poängterade betydelsen av konstnärliga estetiska uttryck (Larsson, Fagrell & Redelius, 2007). I både Lgr 62 och den andra och efterföljande läroplanen Lgr 69 fanns det fyra tydliga undervisningsområden inom idrottsämnet; individuell fysisk utveckling, hälsa och hygien, social- samt estetisk utveckling (Skolöverstyrelsen, 1969). Som tidigare nämnt fanns det stora skillnader i förväntningarna på pojkar respektive flickor i ämnet, vilket inte ifrågasattes eftersom det även utanför skolans väggar präglades av samma uppdelade syn. När den tredje läroplanen, Lgr 80, kom syntes det en mer tydlig förändring än det tidigare gjort i utvecklingen av läroplanerna. Gymnastik blev idrott och idrott blev ett skolämne som nu i stor grad genomfördes i mixade klasser med både pojkar och flickor (Skolöverstyrelsen, 1980). Denna samundervisning tycktes gynna pojkarna då det var flickorna som fick anpassa sig till och utveckla de mer karakteristiska pojkaktiviteterna som flickorna tidigare inte behövt ta del av i samma utsträckning (Carli, 2004). Den rådande läroplanen som idag finns präglas av den allmänna samhällsbilden gällande att förhindra könssegregering och en ojämnställning att lyckas beroende på hur vidare du är pojke eller flicka. I läroplanen, Lpo94, skall alla typer av könsroller i skolan förhindras och eleverna skall inte ses utifrån kön. Utöver detta lades hälsobegreppet till i namnet för idrottsämnet, idrott blev nu idrott och hälsa. Även om hälsoperspektivet skall vara ledordet för idrottsundervisningen idag menar Annerstedt (2005) att hur detta skall ske och 12

13 vad det praktiskt innebär är en svår fråga. Ytterligare en stor skillnad från tidigare läroplaner var att det i läroplanen som trädde i kraft efter Lgr 80 inte fanns de tydliga huvudmoment som skulle genomsyra idrottens undervisning. Nu fanns det istället kunskapsområden som skulle prägla idrottsundervisningen (Skolverket, 2010). Dessa olika kunskapsområden finns mer eller mindre uttalade i läroplanen, men Sandahl (2004) menar att det finns tre olika områden som idag skall genomsyra idrottsundervisningen; rörelse, rytm och dans natur och friluftsliv livsstil, livsmiljö och hälsa. 2.4 Tidigare forskning Under de senaste åren så har forskningen kring ämnet idrott och hälsa i skolan ökat markant, detta gäller inom de allra flesta områdena, exempelvis pedagogiken, didaktiken, ämnesinnehållet, kunskaperna samt ämnets utveckling. Annerstedt, som varit en tongivande person inom idrottens forskningsområden, publicerade en avhandlingen Idrottslärarna och idrottsämnet: utveckling, mål, kompetens: ett didaktiskt perspektiv år Denna avhandling behandlade bland annat hur idrottslärarna sanktionerade ämnet samt vilka egenskaper och kompetenser som idrottslärarna ansåg sig inneha. Resultatet av denna avhandling visar på att det finns sex olika uppfattningar som befäster ämnets betydelse i skolan. Dessa uppfattningar är; att ämnet skall se till de behov som råder, ämnets förhållande till de övriga ämnena, att ämnet tillgodoser de övergripande målen, att det utvecklar fysiska kvaliteter, att det ser till dess karaktär som orienteringsämne och att färdigheter och kunskaper som är utmärkande för ämnet lärs ut. Han menar också att en lärares kompetens består av fyra olika föreställningar; att den skapar en trivsam miljö, att den leder och planerar arbetet, att den redogör för innehållet på ett korrekt sätt och att den lär ut och förmedlar sina kunskaper till eleverna på ett lönsamt sätt. Annerstedt (2005) menar att ämnet idrott och hälsa står inför en avgörande fas för dess situation i skolans värld, det vill säga om det ska ses som ett ämne som erbjuder kunskap och ett livslångt lärande eller om det endast ska ses som ett aktiveringsämne och ett roligt tidsfördriv för eleverna. En hel del forskning har bedrivits gällande begreppet hälsas betydelse, relevans, karaktär och inflytande över ämnet. Detta då framförallt efter det att hälsa blev en del av ämnets beteckning i och med Lpo94. Skolverket (2005) menar till exempel att hälsa delvis är segregerat från de fysiska aktiviteterna och att det istället behandlas som ett fristående 13

14 moment i undervisningen och integreras sällan. Skolverket (a.a.) anser även att ämnet fokuserar på en fysisk aktivering och att begreppet hälsa sällan diskuteras eller reflekteras över. Quennerstedt (2006) tycker däremot att ämnets övergripande syfte idag är just hälsa och att skolämnet har ett tydligt hälsoperspektiv som använder rörelseaktiviteter och friluftsliv som grund och bas i dess undervisning. Skolverket (2005) menar att av samtliga elever är det de elever som är fysiskt aktiva på fritiden som trivs bäst med ämnet. Vidare kan detta förtydligas genom att om man är fysiskt aktiv på sin fritid så är intresset för ämnet större vilket leder till att de i större utsträckning än de fysiskt inaktiva gör sitt bästa, tar ett större ansvar, bedömer vad de är bra på och visar vad de går för på lektionerna. Ekbergs avhandling Mellan fysisk bildning och aktivering (2009) visar på att det i årskurs 9 finns en brist på fysisk bildning och att undervisningen i ämnet idrott och hälsa istället främst består av en aktivering och ett fysiskt arbete istället för en förmedling och ett lärande om kunskaperna inom området. Londos (2010) anser att ämnet idrott och hälsa till största del innehåller undervisning i och kring bollspel, eftersom att det är fler pojkar än flickor som utövar och är aktiva inom någon slags bollsport på fritiden. Författaren menar därmed att möjligheten för att nå de högsta betygen inom ämnet inte är lika mellan könen och att pojkars förutsättningar att nå de höga betygen är betydligt ljusare och bättre än flickornas. 14

15 3. Metod I detta kapitel kommer valet av metod att behandlas och presenteras utifrån relevant litteratur. Likaså kommer metodvalet att diskuteras, tillvägagångssättet kommer redogöras och reliabiliteten i studien tas upp. 3.1 Val av metod Metoden som väljs styrs av studiens syfte och frågeställningar (Ejvegård, 2009). Vårt syfte är att kartlägga attityder och inställningar till ämnet vilket bäst görs genom en kvantitativ metod. Vi har dock valt att även använda oss av två frågor som är av lite mer kvalitativ grad. Detta för att få ett större djup och ett bredare perspektiv kring elevernas förväntningar och uppfattningar kring ämnet idrott och hälsa. Ejvegård (2009) menar att den kvantitativa metoden används med fördel på vanligt folk för att få fram attityder, smak och åsikter medan den kvalitativa mer inriktar sig till experter inom olika ämnen eller för att få fram mer djupa och grundliga svar. Vår studie skall göras på tre olika grundskoleskolor. Samtliga skolor ligger i västra Skåne och ingen av skolorna ligger i samma stad. Respondenterna kommer att bestå av årskurs nio elever. På varje skola kommer enkäten fyllas i av två klasser. Fördelen vi ser som den mest gynnsamma för användandet av den kvantitativa metoden är att vi når ut till fler elever än om vi skulle lagt samma tid på att göra en kvalitativ metod i form av intervjuer. Enkätundersökningen kräver betydligt mindre tidsåtgång jämfört med intervjuerna i förhållande till de svar författarna får in (Trost, 2007). Andra fördelar som finns med en kvantitativ metod är att det oftast är lättare att jämföra svaren eftersom alla respondenter får exakt samma frågor samt att det krävs mindre tid för författarna att sammanställa och bearbeta resultatet då alla svar redan finns nerskrivna (Ejvegård, 2009). Det är därför viktigt att enkätkonstruktionen är noga genomtänkt och uppbyggd så att respondenterna klart och tydligt förstår varje fråga och där svaren överensstämmer med respondentens tycke och så att man på så sätt försöker minska det interna bortfallet, de svar som uteblir av respondenten i en utdelad och sedan insamlad enkät, till minsta möjliga grad (a.a.). Mer om detta kommer tas upp under kapitalet Urvalsgrupp Enkätundersökningen som vi valt att göra inriktar sig till elever som går i årskurs nio. Valet av att genomföra vår undersökning ibland årskurs nio elever var på grund av två anledningar; 15

16 vår lärarinriktning ger oss behörighet för grundskolans senare del och gymnasium. Detta gör att sannolikheten att vi kommer att arbeta med dessa elever i framtiden är stor, vilket gör att nyttan av att göra studien och få ut resultatet av vad eleverna tycker kan komma att användas för oss. Den andra anledningen till varför vi valt att göra undersökningen bland dessa elever är för att vi vill i så stor utsträckning som det är möjligt representera den generella bilden av vad elever i årskurs nio har för attityder och inställning till ämnet idrott och hälsa. Därför var det för oss självklart att fånga eleverna innan de spridit ut sig inom gymnasieutbildningens alla olika vägar. Vi förstår samtidigt att valet av skolor och klasser har betydelse för vilka elever som kommer att ligga till grund för vårt resultat. Dock ser vi att vi noga övervägt valet av skolor och urvalsgruppens ålder för att föröka nå det allmänna resultatet. Skolorna vi valt att använda i vår undersökning ligger alla i västra Skåne. Även om vi har viss kännedom om samtliga skolor är vi inte grundligt insatta i skolorna och dess elever. Ingen av skolorna ligger i samma stad. En av skolorna representerar elever från en normalstor stad, en skola representerar elever från en mindre stad och en skola representerar elever från landsbygden. Skolorna valdes ut genom viss val av bekvämlighet då vi som ovan nämnt har viss kännedom om respektive skola. Detta gjorde att vi enkelt visste hur vi skulle gå till väga för att ta kontakt med rektorer och få klartecken för att få genomföra undersökningen. Efter kontakt med skolan och berörda lärare valde varje lärare sedan ut vilken klass som skulle medverka i undersökningen. Valet att låta lärarna själv välja ut vilken klass som var lämplig att ha med i undersökningen grundande vi helt på att läraren bäst ser när det finns möjlighet att genomföra enkätundersökningen och får läraren själv välja när detta skall göras finns det större möjlighet att få läraren att säga ja till undersökningen. En annan grund till detta låg i att vi ville ha enkäterna genomförda inom en två veckors period från det att lärarna fått ut enkäterna och får läraren själv planera när detta skall göras och med vilken klass det är möjligt trodde vi att detta skulle medföra en mer enkelhet för läraren som i sin tur gynnar oss. Det totala antal elever som genomförde enkäten var 109 stycken elever. Av dessa var 45 stycken från skolan som tillhörde den större stadens skola, 25 respondenter tillhörde den mindre stadens skola och 39 respondenter tillhörde landsbygdsskolan. 52 % av undersökningsgruppen var pojkar och 48 % av undersökningsgruppen var flickor. Bortfallet i studien var 14 stycken elever och berodde på att eleverna inte var närvarande på den lektion då enkätundersökningen skulle genomföras eller valde att inte medverka i undersökningen då denna möjlighet såklart gavs. Det interna bortfallet, som Ejvegård (2009) beskriver som det bortfall som förekommer genom att eleverna inte svarar på en eller flera frågor i formuläret. 16

17 Det eventuella interna bortfallet på respektive fråga kommer i resultatet klargöras i figurerna samt texten som tillhör vardera figur. 3.3 Tillvägagångssätt För att nå fram till vårt syfte med undersökningen utformade vi en enkät som berörde de olika delarna som vi genom vårt arbete ville nå svar på. Dessa olika delar i enkäten bestod av; Elevens egna attityder och inställning till ämnet idrott och hälsa Lärandesituationerna under lektionen Kunskapsinnehåll Lär eleverna sig idrott och hälsa för livet? Eftersom vi tidigare inte hade genomfört någon större enkätundersökning tog vi hjälp av Trost (2007) för att få en grund att stå på gällande enkätkonstruktionen. Det som vi till stor del tagit i åtanke gällande enkätkonstruktionen är bland annat användningen av sakfrågor. Valet av att använda sakfrågor i inledningen av enkäten gav oss möjligheten att samla data om elevernas kön, betyg samt idrottsutövande på fritiden. Även om vårt syfte inte är att säkerställa skillnader och endast analysera våra resultat utifrån exempelvis kön i varje fråga kan detta vara intressant att göra vid vissa resultat, vilket vi kan med hjälp av de sakfrågor som ställdes i enkäten. Trost (2007) menar dock att det kan finnas en poäng i att inte använda en typ av frågor genom hela enkäten. Vi valde att ta fasta vid detta och har två frågor av öppen karaktär i vår enkät. Även om dessa, som författaren (a.a.) klargör, är mer tidskrävande att sammanställa och att svaren kan vara i flera dimensioner anser vi att öppen karaktär på dessa frågor var att föredra. Enkätfrågorna detta gäller är 1F och 2J (se bilaga 1). Andra saker som också togs i åtanke vid enkätkonstruktionerna var att försöka upprätthålla ett bra språk genom hela enkäten, vara tydlig med vad som frågas efter och att endast ha en fråga åtgången (a.a.). Samtidigt som vi konstruerade vår enkät sökte vi kontakt med de skolor vi tänkt använda oss av. Vi tog först kontakt med berörda lärare på respektive skola för att sedan få klartecken av rektorn. Denna väg valdes för att vi kände att vi inte ville tvinga lärarna att låta oss komma och störa undervisningen om det egentligen inte fanns utrymme för det. Vi ville därför låta lärarna själv planera in när de hade tid i undervisningen för att låta oss genomföra våra enkäter. En nackdel med detta sätt att gå till väga kan vara att lärarna i viss mån kan påverka undersökningens resultat genom att välja ut klasser efter undersökningens syfte. 17

18 Eftersom att tiden för då enkäterna skulle genomföras låg längre fram än beräknat i tiden hade vi tid att sammanställa både inledning och teoridel innan vi kom ut till skolorna. Vi valde också att göra en pilotundersökning innan vi genomförde vår verkliga enkätundersökning bland vår urvalsgrupp. Detta för att få klarhet på eventuella frågetecken i enkätkonstruktionen. Pilotundersökningen genomfördes i ett flickfotbollslag där åldern varierar mellan år. Det framkom i pilotundersökningen att vi var tvungen att förtydliga några få frågor med fler svarsalternativ för att täcka fler elevers svar. När vi väl var ute på skolorna och respondenterna skulle besvara våra enkäter började vi med att presentera oss själva, vårt syfte och användningsområde för studien. Vi klargjorde även för elevernas deltagande i studien och deras rätt till att inte medverka. Efter det förklarades de fyra olika delarna i enkäten och vi klargjorde även för att kommentarfältet endast behövdes fyllas i om något behövde klargöras. Då eleverna genomförde enkäterna fanns vi till hand om eventuella frågor kom upp. Vid frågor om enkätfrågorna valde vi att låta eleverna förklara hur de trodde de förstod frågan för att sedan hjälpa dem utifrån det. 3.4 Datoranalys För att sammanställa respondenternas svar använde vi oss av programmet SPSS. Vi förde in vårt data i programmet och kodade våra alternativ. Detta gjorde att vi kunde sammanställa tabeller och få fram figurer över vårt resultat. Dessa figurer används sedan i vårt resultat att på ett tydligt sätt visa vårt resultat. 3.5 Reliabilitet och validitet Det är, utifrån ett forskningssyfte, viktigt att ha en hög reliabilitet och validitet genom hela arbetet. Dessa två begrepp ligger till grund för hur vidare undersökningen vi genomfört kan anses god eller icke. (Eliasson, 2010) Reliabiliteten åsyftar den tillförlitlighet som finns hos och användbarheten av använt mätinstrument och av mätenheten (Ejvegård, 2009). Reliabiliteten i ett specifikt arbete kan därför benämnas som lämpligheten av användandet av den valda metoden och det är i vårt arbete kopplat till den kvantitativa metodundersökningen, i form av enkäterna. Valet av att använda enkäter som metod kommer att påverka reliabiliteten i vårt arbete. För att uppnå en hög reliabilitet är det också viktigt att fundera över hur mätningarna genomfördes och hur noga de bearbetats. I vår undersökning har vi varit noga med att försöka genomföra enkäterna ute på skolorna på samma sätt och ge eleverna samma förutsättningar för att reliabiliteten 18

19 skall vara hög. Det är även viktigt att kodningen av insamlad data görs på rätt sätt, vilket vi försökt göra i SPSS. Validiteten menar Ejvegård (2009) istället innefattar det som mäts i undersökningen. God validitet mäter det som avses mätas i undersökningen med den valda metoden. För att uppnå en god validitet krävs en god reliabilitet. Dock är det inte självskrivet att en god reliabilitet medför en god validitet i undersökningen, utan det krävs arbete med validiteten för att den skall hålla en hög nivå (a.a.). Eliasson (2010) klargör för att en väl genomförd undersökning med hög reliabilitet ger bättre förutsättningar för en hög validitet. För att skapa en hög validitet arbetade vi noga ut syfte och frågeställning med undersökningen innan vi funderade på hur vi skulle nå detta. Vi utgick sedan från detta då vi valde metod samt när vi konstruerade vår enkät. Med tydliga delar i enkäten bearbetades de underfrågeställningar vårt arbete har. Resultatet av dessa delar ger oss en god förutsättning att nå vår övergripande frågeställning och syfte med undersökningen. 3.6 Etiskt förhållningssätt Forskningsetik handlar om det förhållande som krävs mellan forskaren och dennes undersökningsdeltagande (Vetenskapsrådet, 2010). I vårt fall gäller dessa förhållningssätt mellan oss och våra respondenter som skall genomföra enkäterna. Det är viktigt att förhålla sig till en god forskningsetik då en undersökning eller forskning görs, annars finns det ingen pålitlighet i arbetet eller till de som genomfört undersökningen. Det är viktigt att individen som delar i forskningen eller undersökningen inte kränks, tar fysisk eller psykisk skada eller behandlas illa på något annat sätt (a.a.). Vetenskapsrådet (2010) menar att en undersökning eller forskning främst måste ta hänsyn till fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet innebär att forskaren skall informera de berörda om forskningen eller undersökningens syfte. Det är därför viktigt att meddela om de villkor gäller för de som deltar i undersökningen samt att ta upp alla aspekter, goda som dåliga, av undersökningen (a.a.). För att tydliggöra detta i vår enkätundersökning hade vi i en inledande text på enkäten med vårt syfte med undersökningen. Vi hade också en dialog med respondenterna så att de kunde ställa eventuella frågor de hade. Gällande samtyckeskravet, det vill säga att individen själv bestämmer om de vill medverka i undersökningen eller ej, klargjorde vi detta i en muntlig kommunikation med individerna. Dock fanns där ingen som inte ville delta i undersökningen och samtliga som var närvarande på lektionen deltog därför i undersökningen. Konfidentialitetskravet innebär att de som delar i undersökningen skall ges 19

20 största möjliga konfidentialitet och att personuppgifter eller andra uppgifter av betydelse skall förvaras så att obehöriga inte kan komma i kontakt med dessa (a.a.). Genom att själv gå ut till de berörda skolor och själv genomföra enkäterna i berörda klasser försökte vi motverka att lärare eller annan personal på skolorna skulle komma i kontakt med respondenternas svarsenkäter. I enkäterna finns inget mer än kön och betyg som kan spåras till den enskilda eleven. Detta eftersom att vi inte var intresserade av vad en specifik individ tyckte utan ville ha den generella uppfattningen i nionde klass elever. Det sista kravet som Vetenskapsrådet (2010) tar upp som ett huvudkrav är nyttjandekravet. Detta innebär att uppgifterna som samlas in i undersökningen endast får användas i undersökningens syfte. Detta för oss innebär att vi inte kan föra våra uppgifter vidare till andra som vill eller skulle ha nytta av vår insamlade data. Detta klargjorde vi genom att poängtera att respondenternas svar endast kommer behandlas och ses av oss. Varje individs svar blir endast en del av det sammanställda resultatet och kommer inte komma ut längre än så och att vi inte kommer föra svaren vidare till någon annan. 20

21 4. Resultat I detta kapitel kommer vi att presentera det resultat som vår enkätundersökning gav efter det att vi sammanställt det i SPSS. Nedan kommer vi därför att presentera de resultat som för oss är relevant och intressant. 4.1 Respondenterna Nedan ges en bild av de 109 elever som besvarat enkäten Kön. Figur 1a. Figuren visar fördelningen av de killar och tjejer som genomfört enkäten. Enkäten genomfördes av 52 tjejer och 57 killar. 21

22 4.1.2 Idrottar på fritiden. Figur 1b. Figuren visar antalet elever som idrottar på fritiden och antalet elever som inte idrottar på fritiden. Av de elever som besvarat enkäten är 70 elever aktiva med idrott på fritiden medan 33 elever inte är aktiva inom idrott på fritiden. Av samtliga enkäter var där 6 elever som ej besvarade denna fråga. 22

23 4.1.3 Betyg. Figur 1c. Figuren visar hur betygsfördelningen ser ut bland de elever som deltagit i enkätundersökningen. Av de enkäter som besvarats var där 7 elever som vid den senaste betygssättningen inte uppnådde målen för ett godkänt betyg. 26 elever låg då på godkänt medan 53 elever låg på ett väl godkänt. 18 elever hade vid den senaste betygssättningen ett mycket väl godkänt betyg. Av de 109 enkäter som besvarats var där 5 elever som inte svarade på denna fråga. 23

24 4.1.4 Betyg i förhållande till kön. Figur 1d. Figuren visar förhållandet mellan kön och betyg. Figuren visar på att det är fler killar än tjejer som når de högre betygen, väl godkänt och mycket väl godkänt, inom ämnet idrott och hälsa. Det är också tydligt att det är fler tjejer som har betyget godkänt än killar samt att det är fler tjejer än killar som ej når upp till betyget godkänt i ämnet. Det är totalt 5 elever av de 109 elever som genomförde enkäterna som ej svarade på denna fråga. 24

25 4.1.5 Betyg i förhållande till om de är aktiva eller ej inom idrott på fritiden. Figur 1e. Figuren visar förhållandet mellan betygen och huruvida eleverna är aktiva inom ämnet idrott på fritiden eller ej. Det som går att utläsa genom figuren 1e är att av de elever som är aktiva inom idrott på fritiden finns många av de eleverna som också når upp till de högre betygen i ämnet idrott och hälsa. Av de elever som inte är aktiva inom idrott på fritiden återfinns ett större antal elever som inte når upp till betyget godkänt i ämnet. Dock finns det en liten del av de eleverna som är aktiva på fritiden som faktisk inte når upp till godkänt i ämnet. De eleverna som faller bort i denna specifika fråga är de elever som inte svarat på frågan vilket betyg de har i ämnet idrott och hälsa. 4.2 Attityder till ämnet idrott och hälsa Nedan kommer de resultat som är kopplade till elevers attityder och inställningar till ämnet idrott och hälsa presenteras. 25

26 4.2.1 Mer/mindre idrott? Figur 2a. Figuren visar huruvida elever vill ha mer, mindre eller ej förändrat antal lektionstimmar inom ämnet. Av de elever som genomfört enkäten ville 4 elever ha mindre idrott. 54 elever ville istället ha mer idrott medan 51 elever tyckte att undervisningstimmarna inom ämnet inte borde förändras. 26

27 4.2.2 Trivsel på lektionerna i förhållande till om man är aktiv inom idrott på fritiden. Figur 2b. Figuren visar förhållandet mellan trivsel på lektionerna och huruvida eleverna är aktiva inom idrott på fritiden eller ej. Förhållandet som syns i figur 2b är att de elever som är aktiva inom idrott på fritiden är de som i större utsträckning trivs på lektionerna. Av de elever som inte är aktiva inom idrott på fritiden är där en betydligt större del som trivs på lektionerna än de som inte gör det. Trivselnivån hos de elever som genomfört enkäten är hög, det är få elever som sällan eller aldrig trivs på lektionerna. De elever som står under ej svarat i figur 2b har ej besvarat frågan om de är aktiva inom idrott på fritiden eller ej, men har i den enskilda frågan om huruvida de trivs på lektionerna givit svar att de alltid eller oftast trivs. 27

28 4.2.2 Förhållandet mellan hur eleverna ser fram emot lektionerna och huruvida de är aktiva inom idrott på fritiden eller ej. Figur 2c. Figuren visar huruvida eleverna ser fram emot lektionerna eller ej i förhållande till om det är aktiva inom idrott på fritiden eller ej. Förhållandet som syns i figur 2c är att av de elever som är aktiva inom idrott på fritiden är där en betydligt större del som alltid eller oftast ser fram emot idrottslektionerna. Av de elever som är aktiva är där få elever som sällan eller aldrig ser fram emot lektionerna. Likaså är där en stor del av de elever som inte är aktiva inom idrott på fritiden som oftast ser fram emot lektionerna. Av de elever som inte deltar i idrott på fritiden är där en större del, än för de elever som deltar på fritiden, som sällan eller aldrig ser fram emot lektionerna Erhållen kunskap efter att ha avslutat ämnet idrott och hälsa. På frågan vad eleverna förväntade sig att få mer kunskap inom när de avslutat ämnet idrott och hälsa framkom det av kommentarerna att eleverna anser att de skall ha fått mer kunskap om: olika aktiviteter, hur man tar hand om kroppen, livräddande åtgärder, träningslära, 28

29 kondition, styrka, kost, stretching, anatomi, ledarskap, uppvärmning, regler, samarbete, hälsa, skadeförebyggande åtgärder, hur man påverkar hälsan och kroppsuppfattning. 4.3 Lärandesituationer Nedan presenteras de resultat som är kopplade till hur eleverna uppfattar lärandesituationerna inom ämnet Vad gör elever om de inte deltar i den planerade idrottsundervisningen? Figur 3a. Figuren visar vad eleverna som inte deltar i den planerade idrottsundervisningen gör under lektionstillfällena. Figuren redogör för att sitta på bänken eller göra teoriuppgifter är det mest använda komplementet till de elever som inte deltar på ordinarie idrottslektion. Promenad eller att assistera läraren som hjälp används inte i samma utsträckning. Det visade sig genom kommentarerna att de som ej svarat på denna fråga anser sig alltid vara med på ordinarie lektioner, vilket gör att bortfallet i denna fråga blev högre än vid andra frågor. Båda av de svaren som löd annat menade i kommentarerna att de skyndar sig hem för att hämta kläder så att de sedan kan vara med på ordinarie lektion. 29

30 4.3.2 Elevernas syn på graden av variation inom ämnet. Figur 3b. Figuren visar hur eleverna uppfattar variationsrikedomen på lektionerna inom ämnet. Figur 3b klargör att elever uppfattar en mycket eller ganska stor variation i innehåll inom ämnet idrott och hälsa. Det var färre än tio elever som upplevde att det nästintill inte fanns någon variation inom ämnet. 30

31 4.3.3 Sambandet mellan variation och inställning till ämnet idrott och hälsa. Figur 3c. Figuren visar sambandet mellan variationsrikedomen på lektionerna inom ämnet och hur eleverna uppfattar ämnet idrott och hälsa. Den slutsats som kan dras från figur 3c är att de elever som tycker idrott och hälsa är mycket eller ganska roligt i större grad än andra upplever att där finns en variation inom innehållet under lektionerna. Noterbart är också att det endast är en elev som inte alls tycker ämnet är roligt. Det är inte speciellt många, 8 elever, som svarade inte speciellt som svar på frågan om idrott och hälsoämnet är roligt. Dessa nio elever kan ställas i jämförelse med de 100 elever som tycker ämnet är ganska eller mycket roligt. 31

32 4.3.4 Resultatet av lärandesituationerna inom ämnet. Figur 3d. Figuren visar i vilken grad eleverna tycker att de går ifrån lektionerna och faktiskt har lärt sig något. Resultatet som syns i figur 3d klargör för att de flesta elever, 81 elever, anser att de oftast eller alltid anser att de lärt sig något efter avslutad idrottslektion. 27 elever anser att de sällan eller aldrig går ifrån lektionerna med ny kunskap. Det interna bortfallet på denna fråga var ett. 32

33 4.3.5 Sambandet mellan den kunskap som erhålls under lektionstillfällena och elevers betyg. Figur 3e. Figuren visar sambandet mellan den erhållna kunskapen från lektionstillfällena och elevers betyg. Figur 3e visar att det endast är en elev, 14 %, av de elever som inte nått upp till betyget godkänt i ämnet som ändå anser att den lärt sig något efter avslutad lektion. Av de elever som har betyget godkänt är det 15 elever, 58 %, som anser att de alltid eller oftast lär sig något efter avslutad lektion. Av de elever som har betyget godkänt är det 45 elever, 85 %, som anser att de alltid eller oftast lärt sig något efter avslutad lektion. Av de eleverna som nått upp till högsta betyg inom ämnet är det 15 elever, 83 %, som anser att de avslutar lektionerna med ny kunskap. De eleverna som ej besvarat frågan om vilket betyg eleven har faller under ej svarat i denna fråga. Det interna bortfallet av denna fråga är ett, det vill säga att det är en elev som inte svarat på frågan om de anser att de lärt sig något efter avslutad lektion. 33

34 4.3.6 Läxa inom ämnet idrott och hälsa. Figur 3f. Figuren visar hur ofta eleverna anser att de får läxa inom ämnet idrott och hälsa. Figuren visar att det är sällan eller aldrig förekommer någon läxa inom ämnet. Endast en elev svarade att det ofta förekommer läxa inom ämnet Uppfattning och bild av idrottslektionerna. På frågan där eleverna skulle beskriva sin uppfattning och bild, både positivt och negativt, av ämnet idrott och hälsa framkom det av kommentarerna att eleverna hade följande bild: bra och varierande, roligaste lektionen, för mycket lek, mer ansträngande lektioner, skolans viktigaste ämne, möjlighet att få träna, lära sig om kroppen, intressant, möjlighet till samarbete, lär sig att ta hand om sig själv, ensidigt, möjlighet till utveckling, lärorikt, ibland svårt att visa sin potential, gör så att man presterar bättre även i andra ämnen, ibland särbehandling av elever och möjlighet att komma på andra tankar. 34

35 4.3.8 Tydliggörs syftet med lektionerna? Figur 3g. Figuren visar i vilken utsträckning eleverna tycker att läraren tydliggör syftet med lektionerna. Resultatet som figur 3g visar är att lärare i stor utsträckning får ut sitt syfte med sina lektioner. Alltid eller oftast ser eleverna lärarens syfte med lektionerna och det är få som sällan eller aldrig uppfattar syftet. 35

36 4.3.8 Tydliggöra betygskriterierna. Figur 3h. Figuren visar hur eleverna anser att de fått ta del av de betygskriterier som finns inom ämnet och i vilken grad de fått ta del av betygskriterierna. Figuren visar att eleverna i mycket stor utsträckning fått ta del av vilka betygskriterier som finns inom ämnet. Det är mindre än 3 % av eleverna som anser att de inte alls fått ta del av betygskriterierna. Lika många elever har en klar bild om de fått reda på betygskriterierna eller ej. 4.4 Kunskapsinnehåll Nedan presenteras de resultat som är kopplade till vilka kunskaper eleverna ser att de får ta del av och lär sig inom ämnet idrott och hälsa. 36

37 4.4.1 Den praktiska och teoretiska delen av ämnet Figur 4a. Figuren visar hur eleverna tycker förhållandet mellan den praktiska och teoretiska delen är fördelat inom ämnet. Figur 4a visar på att flest elever, 66 stycken, anser att de får mer praktisk undervisning och kunskap än teoretisk. 36 elever anser istället att de får båda delarna i sin undervisning. 2 elever anser istället att de får en större teoretisk än praktisk del. Av de 109 elever som genomförde enkäterna var det 5 elever som ej svarade på denna specifika fråga. 37

38 4.4.2 Kunskap om kost och dess betydelse inom ämnet. Figur 4b. Figuren visar i vilken grad eleverna anser att de fått kunskap om kost och dess betydelse inom ämnet idrott och hälsa. Figuren visar att 16 elever anser att de fått mycket kunskap om kost och dess betydelse inom ämnet. 53 elever anser att de fått en del kunskap. 26 elever menar istället att kunskapen om kost och dess betydelse inte varit tillräcklig medan 12 elever anser att de inte fått någon kunskap om detta inom ämnet. 38

39 4.4.3 Kunskap om träningslära inom ämnet. Figur 4c. Figuren visar i vilken grad eleverna anser att de fått kunskap om träningslära inom ämnet idrott och hälsa. Figur 4c visar på att 22 elever anser att de fått mycket kunskap om träningslära inom ämnet idrott och hälsa. 66 elever menar att de fått en del kunskap om begreppet inom ämnet. 16 elever anser att de inte fått tillräckligt med kunskap och 5 elever att de inte fått någon kunskap alls om träningslära inom ämnet idrott och hälsa. 39

40 4.4.4 Kunskap om begreppet hälsa inom ämnet. Figur 4d. Figuren visar i vilken grad eleverna anser att de fått kunskap om hälsobegreppet inom ämnet idrott och hälsa. Figuren visar att 28 elever anser att de fått mycket kunskap om begreppet hälsa inom ämnet. 57 elever anser att de fått en del kunskap medan 11 elever istället menar att kunskapen inte varit tillräcklig. 12 elever anser att de inte fått någon kunskap om begreppet inom ämnet idrott och hälsa. Det interna bortfallet på denna fråga var ett. 40

41 4.4.5 Kunskap om begreppet livräddande åtgärder inom ämnet. Figur 4e. Figuren visar i vilken grad eleverna anser att de fått kunskap om livräddande åtgärder inom ämnet idrott och hälsa. Figur 4e visar på att 7 elever anser att de fått kunskap om livräddande åtgärder inom ämnet idrott och hälsa. 35 elever anser att de fått en del kunskap medan 42 elever menar att de inte fått tillräckligt med kunskaper. 23 elever anser att det inte alls fått någon kunskap om livräddandeåtgärder inom ämnet idrott och hälsa. Av de 109 elever som genomfört enkäterna är det två elever som inte besvarat denna fråga. 4.5 Idrott lära för livet? Nedan presenteras det resultat som elevernas svar givit på hur de kommer att använda sig av ämnets kunskaper i framtiden. 41

42 4.5.1 Den framtida nytta eleverna ser att de får av kunskapen de tar till sig inom ämnet idrott och hälsa. Figur 5a. Figuren visar i vilken utsträckning eleverna anser att de kommer ha nytta av den kunskap som de erhåller inom ämnet idrott och hälsa. Av de elever som medverkat i enkätstudien är det 28 stycken som anser att de kommer ha stor nytta av de kunskaper som de erhållit genom idrottsundervisningen. 59 elever menar att de till liten del kommer ha nytta av kunskapen i framtiden medan 18 elever anser att det inte är så troligt att kunskapen kommer att omsättas på något sätt i framtiden. En elev menar att kunskapen inte alls kommer användas i framtiden. Det interna bortfallet på denna specifika fråga var tre. 42

43 4.5.2 Sambandet mellan praktisk och teoretisk undervisning och den nytta eleverna ser att ämnet kommer ha för dem i framtiden. Figur 5b. Figuren visar sambandet eleverna ser mellan den praktiska och teoretiska kunskapsdelen av ämnet och den nytta de kommer ha av ämnet i framtiden. I figur 5b kan man utläsa att av de elever som anser att de får en lika stor del praktisk som teoretisk undervisning samt kunskap är det 34 elever, 94 %, som anser att de i stor eller liten utsträckning kommer ha nytta av dessa kunskaper i framtiden. Av de elever som anser att de får mer praktisk än teoretisk undervisning samt kunskap är det 49 elever, 64 %, som anser att de i stor eller liten utsträckning kommer ha nytta av dessa kunskaper i framtiden. Av de två elever som anser att de får mer teoretisk än praktisk undervisning samt kunskap är den en, 50 %, som anser att kunskapen kommer att vara till nytta i framtiden. Det är fem elever som ej besvarat frågan om de anser att de får både en teoretisk samt praktisk undervisning och kunskap inom ämnet, dessa faller under kategorin ej svarat. Det interna bortfallet på frågan är ett. 43