Protokoll. Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen 24-49

2 2 24 Detaljplan för Alingsås Bostäder m m vid Prästerydsvägen Avtal - Ensamkommande barn asylsökande barn Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn Översyn av föreningsbidragen i kommunen som helhet Årsredovisning 2012 för Alingsås kommun Årsredovisning 2012 för Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund Ramverk för krisberedskapsprocessen Samhällsbyggnadsnämnden - Begäran om utökad budgetram 2013 och Ombudgetering med anledning av genomförd lönekartläggning Årsredovisning 2012 för kommunstyrelsen Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland. Förslag till inriktning för Västtrafiks uppdrag West Swedens framtida inriktning, organisation och finanisiering Samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning och budget för GR år Bostadsrättsföreningen Kvarnberget - Önskan att förskottera medel till markarbete för busskur på hållplats Kvarnberget Verksamhetsberättelse för folkhälsoarbetet Hyreskontrakt för Ingareds förskola Granskning av rutiner för uthyrning inom kultur- och fritidsnämden Fördjupad granskning av AB Alingsåshem Expansions- och imageinvestering Hotellparken Anställning av förvaltningschef vid samhällsbyggnadskontoret och tekniska förvaltningen Instruktioner till kommunens ombud vid årsstämma 2013 för AB Alingsås Rådhus Val av ledamot i Kommunala rådet för funktionshindrade (KRF) efter Ulf Carmesund (S) Val av ersättare i Kommunala rådet för funktionshindrade (KRF) efter Birgitta Larsson (S) Utseende av representant i Demokratiforum efter Ulf Carmesund (S)...39

3 3 48 Meddelanden Anmälan av delegeringsbeslut...41

4 4 Plats och tid Rådslaget, Rådhuset, Alingsås kl Ajournering kl Beslutande Daniel Filipsson (M), ordförande Joakim Järrebring (S), vice ordförande Staffan Albinsson (C) Janine Alm Ericson (MP) Gun Aronsson (M) Jan Gustafsson (V) Anita Hedén-Unosson (S) Irene Jonsson (S) Birgitta Larsson (S) Thorsten Larsson (M) Magnus Lindé (M) Eva Mattsson-Hill (FP) Per Palm (FP) John Skoglund (S) Stefan Svensson (KD) Paragrafer Övriga deltagare Utses att justera Hasse Lindwert (FP) Berit Hildén (FP) Lena Klevenås (MP) Anton Oskarsson (M) Alexander Fritz Englund (M) Ann-Lie Tulokas Olsson (KD) Susanne Öström, kommundirektör Anci Eyoum, kommunsekreterare Information och överläggningar Björn Franke, administrativ chef Håkan Johansson, ekonomichef Roland Ödh, personalchef Johan Sivhed, personalsekreterare Sofia Olsson, personalstrateg Susanna Andersson, lokalsamordnare Katja Ketola, strategichef Elisabeth Andersson, administratör Joakim Järrebring (S) Sekreterare Ordförande Justerande Anci Eyoum Daniel Filipsson (M) Joakim Järrebring (S)

5 5 Anslag / Bevis et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum, Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Rådhuset Underskrift

6 6 Information och överläggningar A/ Årsredovisning 2012 för Alingsås kommun -underlag från nämnder och bolag -årsredovisningen, nytt upplägg med fokus på analys inte redovisning -populärversion tas fram efter fullmäktiges beslut -resultat och verksamhet -koncernen i årsredovisningen resultat och verksamhet personalredovisning 2012 för Alingsås kommun -personalförsörjning -arbetsmiljö och hälsa B/ Årsredovisning 2012 för kommunstyrelsen -resultat -investeringar -verksamhetsanalys -fastställda åtaganden C/ Hyreskontrakt för Ingareds förskola D/ Detaljplan för Alingsås bostäder m m vid Prästerydsvägen -utredning av effekterna, miljömässigt, vid rundkörning E/ Förvaltningschef samhällsbyggnads- samt teknisk förvaltning -förändringar av chefsorganisationen

7 7 KS 24 Dnr KS 211 Detaljplan för Alingsås Bostäder m m vid Prästerydsvägen Samhällsbyggnadsnämnden har tagit fram ett förslag till detaljplan för bostäder m m vid Prästerydsvägen i Alingsås. Planen möjliggör utbyggnad med omkring 19 småhus, en förskola samt att Prästerydsvägen kan förlängas och sammankopplas med Köpmansgatan. Detaljplanen var på samråd under våren 2010 och ställdes därefter ut på granskning under våren Av planbeskrivningen framgår att planen bedöms vara förenlig med de grundläggande bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenresurser samt skydd av naturen enligt 3. respektive 7. kap i Miljöbalken samt med översiktsplanen, fördjupning av översiktsplanen för Alingsås kommun gällande staden (FÖP staden), antagen av kommunfullmäktige den 26 mars Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 23 oktober att godkänna planförslaget och föreslå kommunfullmäktige att anta förslag till detaljplan för Alingsås, bostäder mm, vid Prästerydsvägen. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår även att kommunfullmäktige ska besluta om att vid ett eventuellt överklagande av detaljplanen uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att ansöka om ett förordnande hos länsstyrelsen om att de delar av detaljplanen som inte berörs av överklagande får genomföras. Kommunfullmäktige återremitterade den 27 februari , förslag till detaljplan för Alingsås, bostäder mm vid Prästerydsvägen för en tydlig utredning av effekterna, positiva som negativa, om vad det miljömässigt innebär att tillåta rundkörning där så kallade säckgator tas bort. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 8 mars 2013 lämnat följande yttrande: I Fördjupningen av översiktsplanen för staden Alingsås (FÖP staden Alingsås), antagen av kommunfullmäktige i mars 2008, är den sammanhängande staden en av målbilderna för hållbar utveckling av Alingsås. I den sammanhängade staden bildar trafiksystemet, bebyggelsen, de gröna områdena och vattenområdena en sammanhållen stadsstruktur. Motivet som anges i FÖP staden Alingsås är att en trafikstruktur som bygger på ett sammanhängade lokalgatunät med få återvändsgator kan bidra till minskat totalt transportarbete, genhet och överskådlighet genom att det då finns möjlighet att välja kortaste vägen till målpunkterna.

8 8 KS 24 Dnr KS 211 I den kompletterande redovisningen som har gjorts av miljöeffekter av väg mellan Prästerydsvägen och Köpmansgatan i Alingsås (bifogas) anges att ett flexibelt gatusystem ger generellt sett mindre trafikarbete än ett gatunät med säckgator. Mindre trafikarbete ger mindre bränsleförbrukning och därmed mindre koldioxidutsläpp. Genom en vägförbindelse mellan Prästerydsvägen och Köpmansgatan ökar flexibiliteten i vägnätet. Att fler trafikrörelser samlas till ett och samma stråk är också positivt ur ett trygghetsperspektiv. Ett detaljplanearbete pågår även för bostäder vid Köpmansgatan. Om säckgatorna behålls för personbilar skulle exempelvis boende utmed Köpmansgatan med förskolan inom detaljplanen för bostäder mm vid Prästerydsvägen som målpunkt få åka en länge sträcka via Tuvebergsvägen till förskolan med bil. Å andra sidan finns det även en risk att fler väljer bilen framför gång eller cykel när gatunätet är flexibelt. Val av färdsätt och färdväg kan dock påverkas av gatans utformning. En del av gatan som föreslås förbinda Köpmansgatan och Prästerydsvägen får enligt planförslaget en avsmalning/timglasindragning. Utformningen gör det möjligt för olika trafikslag att åka på vägen, men sänker hastigheten och gör det mindre attraktivt för biltrafik att välja denna väg. Sammantaget är ett flexibelt gatuvägnät för samtliga trafikslag att föredra. Kommunledningskontoret föreslår därmed att detaljplan för Alingsås, bostäder m m vid Prästerydsvägen antas. Förslaget till detaljplan ligger väl i linje med målen och ambitionerna i Bostadsprogrammet för kommunen. Planförslaget stämmer även väl överens med de utgångspunkter om ett sammanhängande biltrafiknät som anges i FÖP staden. Samhällsbyggnadsnämndens förslag om att vid ett eventuellt överklagande ansöka om ett förordnande hos länsstyrelsen om att det överklagade beslutet får genomföras i sådana delar som uppenbarligen inte berörs av överklagandet tillstyrks. Förslaget är rimligt då planförslaget rymmer delar som kan genomföras oberoende av varandra. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige: 1. Förslag till detaljplan för Alingsås, bostäder mm vid Prästerydsvägen antas. 2. Vid ett eventuellt överklagande får samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ansöka om ett förordnande hos länsstyrelsen om att de delar av detaljplanen som inte berörds av överklagande ska få genomföras.

9 9 KS 25 Dnr KS 672 Avtal - Ensamkommande barn asylsökande barn Utbildningsnämnden har den 2 oktober 2012, 56 rekommenderat kommunstyrelsen att besluta om ett nytt avtal för ensamkommande asylsökande barn till ett mottagande av fem barn per år. Nämnden har också begärt utökad ram med tkr för år 2013, tkr för år 2014 samt tkr för år 2015 för att täcka kostnadsökningen, under förutsättning att regeringens förslag gällande schablonersättning antas. Om regeringens förslag inte antas kommer förvaltningen ändå ha ökade kostnader för mottagandet med 950 tkr år 2013, 750 tkr år 2014 och 900 tkr år Utbildningsnämnden fick i uppdrag av kommunstyrelsen den 12 mars 2012, 55 att i samverkan med berörda ta fram en handlingsplan som skall ligga till grund för ett nytt avtal senast den 31 oktober 2012 med bättre förutsättningar för mottagande av ensamkommande asylsökande barn. Utbildningsförvaltningens integrationsavdelning har i samverkan med socialförvaltningen och övriga berörda i samordningsgruppen för ensamkommande barn, utrett ärendet. Alingsås kommun har tagit emot ensamkommande asylsökande barn sedan oktober Fram till 2010 hade kommunen ett så kallat barnavtal med Migrationsverket om att ta emot fem ensamkommande asylsökande barn per år. I februari 2010 beslutade kommunstyrelsen att utöka mottagandet till att ha ett platsavtal om tio platser. Förutsättningarna för ett bra mottagande är att kedjan från placering i asylboende till vidare boende efter beslut om permanent uppehållstillstånd fungerar på ett tillfredsställande sätt efter varje barns behov. Ökningen av ensamkommande barn var under 2011 betydligt större än vad Alingsås kommun har kapacitet till. Detta leder till att man inte kan erbjuda varje barn den omsorg det behöver. Den 30 januari 2012 uppmanade Länsstyrelsen därför Alingsås kommun att säga upp nuvarande avtal. Detta för att ha tid att utreda och utverka en ny handlingsplan som skall ligga till grund för ett nytt avtal med bättre förutsättningar om att ta emot ensamkommande asylsökande barn. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 17 oktober 2012 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret har deltagit i beredningen och tillstyrker utbildningsnämndens förslag. Utredningen innehåller både handlingsplan för en fungerande boendekedja och förslag till avtal. Utbildningsnämnden har det samordnande ansvaret för mottagandet och nämnden har föreslagit tilläggsanslag med olika belopp olika år. Med hänsyn taget till den osäkerhet som gäller avseende ersättningsnivåerna från staten, och det faktum att förutsättningarna kan ändras över tid, bör istället en generell ramökning genomföras. Tisdag den 30 oktober 2012 fick integrationschefen uppgiften att Länsstyrelsen i Västra Götaland i fortsättningen endast kommer att förhandla om platsavtal med kommunerna. Det innebär att det ursprungliga förslaget om ett avtal om mottagande av fem ensamkommande, asylsökande barn per år, inte är genomförbart. Istället bör ett platsavtal tecknas som motsvarar genomströmningen och kostnaden för fem barn per år.

10 10 AU 25, forts Dnr KS 672 Länsstyrelsen förhandlar avtalen om mottagande av ensamkommande barn för Migrationsverkets räkning. Kommunstyrelsen har behandlat ärendet den 12 november 2012, 178 och beslutat att teckna ett nytt platsavtal med Migrationsverket som motsvarar ett mottagande av fem ensamkommande, asylsökande barn per år. Utbildningsnämnden fick i uppdrag att särredovisa kostnader och intäkter för mottagandet för att möjliggöra uppföljning. Kommunfullmäktige behandlade ärendet om tilläggsanslag för utbildningsnämnden den 28 november, 193 och beslutade då att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för vidare utredning. Bakgrunden var nya uppgifter från Länsstyrelsen och Migrationsverket om villkoren för att teckna nya avtal. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 17 januari 2013 lämnat följande yttrande: Länsstyrelsen har meddelat att det inte längre är möjligt att teckna avtal om mottagande av ett visst antal barn. I fortsättningen kommer man endast att förhandla om platsavtal med kommunerna. Det innebär att det ursprungliga förslaget om ett avtal om mottagande av fem ensamkommande, asylsökande barn per år, inte är genomförbart. Ett avtal om två platser motsvarar genomströmningen och kostnaden för fem barn per år. Länsstyrelsen är dock inte beredd att förhandla om mindre än tre platser vilket motsvarar nio barn per år. Kommunstyrelsens beslut från den 12 november är därför inte möjligt att verkställa. Kommunstyrelsen behöver därmed ta ny ställning till avtalet. Utredningen visar att Alingsås kommun, med den erfarenhet som byggts upp sedan 2007, har goda förutsättningar att ta emot ensamkommande asylsökande barn. Utredningen visar också att fem barn per år är den kapacitet Alingsås idag har för att kunna erbjuda ett bra mottagande. Med ett avtal om att ta emot 9 barn per år, krävs en högre kapacitet i boendekedjan. Utbildningsförvaltningen har därför fört en dialog med Gryning Vård AB som har asylboendet Mira i kommunen. Gryning Vård AB kan anpassa Mira till ett kombinerat boende både för asylsökande barn och för barn som har fått permanent uppehållstillstånd. Det skulle innebära att barnen kan stanna kvar på Mira efter att de fått uppehållstillstånd. Alingsås kommun har möjlighet att teckna ett avtal om att successivt abonnera på samtliga platser på Mira. Därmed görs bedömningen att kapaciteten utökas tillräckligt för att klara av ett avtal om 3 platser för ensamkommande asylsökande barn. Kommunens merkostnad för ett platsavtal på tre istället för två är ca 500 tkr/år. Utbildningsnämnden kan teckna avtal med Länsstyrelsen om platser för barn som har fått permanent uppehållstillstånd (PUT) inom ramen för sitt grunduppdrag enligt nämndens reglemente.

11 11 KS 25, forts Dnr KS 672 Arbetsutskottet har den 27 februari 2013, 29 behandlat ärendet. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen tecknar ett nytt avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla tre platser för mottagande av ensamkommande asylsökande barn. Beslutet gäller under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut om tilläggsanslag till utbildningsnämnden. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige: 1. Utbildningsnämndens ekonomiska ram höjs med tkr från och med år 2013 kopplat till ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn. 2. Ramökningen finansieras genom minskning av kommunens egna kapital Exp: KS-Klk/adm avd

12 12 KS 26 Dnr KS 730 Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn Särskilt förordnade vårdnadshavare, som inte samtidigt är familjehemsföräldrar, får idag endast ersättning för den del av uppdraget som innebär att vara förmyndare, dvs att förvalta barnets pengar. För den del av uppdraget som avser den dagliga omsorgen och den långsiktiga planeringen för barnet får vårdnadshavaren ingen ersättning. Det innebär att det är svårt att rekrytera särskilt förordnade vårdnadshavare för ensamkommande barn. Det är socialnämnden som är ansvarig för att anmäla behovet av särskilt förordnad vårdnadshavare till tingsrätten. Överförmyndarnämnden har den 27 oktober 2011, 93 uppmanat socialnämnden att utarbeta riktlinjer för arvode för vårdnadsdelen. Socialnämnden har den 16 oktober 2012, 97 föreslagit att fullmäktige beslutar följande angående särskild förordnad vårdnadshavarare för ensamkommande asylsökande barn: Överförmyndarnämnden ges uppdraget att hantera arvode, kontroll och utbetalning, till särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn. I uppdraget ingår att föreslå socialnämnden lämplig person till uppdraget som särskild förordnad vårdnadshavare. Arvodet till särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn är 4,5% av basbeloppet vilket motsvarar kr per månad. I det beloppet ingår mindre omkostnader. Ersättning för resa som behövs för att fullgöra uppdraget ersätts med färdtidsersättning enligt kommunens avtal, idag 59,30 kronor per timme och milkostnaden med det skattefria beloppet, idag 18,50 kronor. Kostnaden beräknas till totalt ca kr per år för fyra barn. Överförmyndarnämndens kostnader för arvodering och omkostnader ska täckas genom de statliga schablonmedel som kommunen får för flyktingmottagandet. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 20 februari 2013 lämnat följande yttrande: Det är lämpligt att arvoderingen av särskilt förordnad vårdnadshavare sker samlat. Kommunledningskontoret tillstyrker därför socialnämndens förslag att hantering av arvode och utbetalning för vårdnadsdelen skall ske i samband med att överförmyndarnämnden betalar ut arvode för förmynderskapet. I de fall det är lämpligt att den gode mannen blir särskilt förordnad vårdnadshavare är det också rimligt att överförmyndarnämnden har uppdraget att föreslå detta till socialnämnden. I annat fall är det socialnämndens utredning som avgör vem som är lämplig för uppdraget. Det är därför också rimligt att kontrollen av den dagliga omsorgen och planeringen för barnet ligger kvar på socialnämnden.

13 13 KS 26, forts Dnr KS 730 Den föreslagna arvodesnivån om 1980 kr/månad motsvarar i praktiken den ersättning gode män för ensamkommande asylsökande barn har. I separat ärende om avtal och tilläggsanslag för mottagande av ensamkommande asylsökande barn har utbildningsnämnden redogjort för finansieringen av mottagandet. En förutsättning är att hela schablonbeloppet för mottagande används. Det är därför inte möjligt att finansiera ersättningen till särskilt förordnad vårdnadshavare på det sätt socialnämnden föreslår. I samma ärende föreslås att mottagandet utökas till motsvarande 9 barn per år. Socialnämndens beräkningar bygger på att fyra barn per år behöver särskilt förordnad vårdnadshavare. Uppskattad kostnad för ersättning vid ett mottagande av 9 barn per år är ca kr per år. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 27 februari 2013, 30. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige: 1. Överförmyndarnämnden beviljas en utökad ram med 200 tkr per år för utbetalning av ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn. Ramökningen finansieras genom minskning av kommunens egna kapital. 2. Arvodet till särskild förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn är 4,5% av basbeloppet vilket motsvarar kr per månad. I det beloppet ingår mindre omkostnader. Ersättning för resa som behövs för att fullgöra uppdraget ersätts med färdtidsersättning enligt kommunens avtal, idag 59,30 kronor per timme och milkostnaden med det skattefria beloppet, idag 18,50 kronor.

14 14 KS 27 Dnr KS 748 Översyn av föreningsbidragen i kommunen som helhet Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen i uppdrag den 20 juni 2012, 129 att återkomma till kommunfullmäktige med redogörelse och eventuella förslag till åtgärder när det gäller stödet till föreningar och folkbildning. Socialnämnden har den 21 augusti 2012, 77 begärt att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att se över hanteringen av föreningsbidragen i kommunen som helhet med syfte att samordna, förbättra och effektivisera. Socialnämndens bedömning är att stödet till patient- och brukarorganisationer med nära anknytning till hälso- och sjukvård berör vård- och äldreomsorgen och tillgodoses inte nödvändigtvis bäst genom socialnämnden. Föreningar ska inte riskera att hamna mellan stolarna. Föreningar ska ha en kontakt med kommunen och inte söka föreningsbidrag från flera nämnder. Samordning behövs för att fördelningen av föreningsbidragen i kommunen som helhet ska ske på ett så effektivt och bra sätt som möjligt Kommunledningskontoret har i skrivelse den 21 januari 2013 lämnat följande yttrande: Frågan om stöd till föreningar kan delas upp i två delar hantering och innehåll. Hantering Den 30 maj 2012, 93 behandlade kommunfullmäktige frågan om samordnad hantering av bidrag till föreningar och beslutade att inte genomföra någon förändring. Det var kultur- och fritidsnämnden som hade föreslagit att man skulle överta bidragshantering från socialnämnden och vård- och äldreomsorgsnämnden. Förslaget avslogs av vård- och äldreomsorgsnämnden och med hänvisning till detta avslog även socialnämnden förslaget. Med sitt beslut från den 21 augusti vill socialnämnden nu väcka frågan om samordnad hantering igen. För att säkerställa att det finns en politisk majoritet för att genomföra en förändring är det lämpligt att uppdraget att se över hanteringen kommer från kommunfullmäktige. Innehåll Kommunledningskontoret har sammanställt en redogörelse för utbetalda bidrag till föreningar Ett av kommunfullmäktiges prioriterade mål är att Alingsås skall ha ett rikt och stimulerande kultur-, idrotts- och föreningsliv. Att det finns föreningar för Alingsåsarna att engagera sig i är således ett av syftena med föreningsbidragen. Ett annat syfte är att enskilda föreningar med sina aktiviteter kan bidra till nämndernas verksamhet och målgrupper. Kultur- och fritidsnämnden ger därför bidrag till kultur- och idrottsverksamhet. Vård- och äldreomsorgsnämnden ger bidrag till verksamhet för äldre. Socialnämnden ger bidrag som riktar sig till funktionshindrade, missbrukare och socialt utsatta barn och vuxna.

15 15 KS 27, forts Dnr KS 748 Eftersom föreningsbidragen riktar sig till så olika målgrupper är det svårt att göra en övergripande översyn av bidragens innehåll och omfattning. Det bör även fortsättningsvis vara en fråga som hanteras av respektive nämnd. Översynen bör istället rikta in sig på att se hur hanteringen av bidragen kan samordnas för att det skall bli enklare för föreningarna och effektivare för kommunen. Arbetsutskottet beslutade den 30 januari 2013, 3 att återremittera ärendet för följande komplettering: -en tydligare redovisning av vad som ligger bakom varje post -en jämtegrerad sammanställning av kultur- och fritidsnämndens bidrag -en redogörelse för indirekt föreningsstöd avseende lokaler -en jämförelse med övriga GR-kommuner Kommunledningskontoret har i skrivelse den 18 februari 2013 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret har uppdaterat och kompletterat redogörelsen för utbetalda bidrag med en redovisning av vilka kriterier som ligger bakom varje post i utbetalningen av föreningsbidragen från kultur- och fritidsnämnden. Redogörelsen har också kompletterats med uppgifter om hur stor andel flickor som deltagit i de aktiviteter som har fått bidrag i jämförelse med riket. Enligt uppgifter från kultur- och fritidsförvaltningen har man tillsammans inom GRkommunerna arbetat med att försöka få fram relevanta jämförelser av stödet till föreningar mellan kommunerna. Skillnaderna i bidragsregler mellan kommunerna har dock gjort att man hittills inte lyckats få fram kvalitetssäkrade jämförelsetal. Den generella slutsats som förvaltningen drar är dock att Alingsås kommun tillhör de kommuner i GR som har låga bidrag i förhållande till antalet aktiviteter och förhållandevis låga hyressubventioner. Kultur- och fritidsnämnden hyr ut idrottshallar och andra av Fabs AB lokaler till föreningar i andra hand. Generellt sett är prissättningen sådan att barn- och ungdomsföreningar betalar en lägre hyreskostnad än vuxenföreningar. Den ekonomiska redovisningen är dock inte upplagd på ett sådant sätt att det går att få fram hur stort det indirekta föreningsstödet är i förhållande till kommunens självkostnad för lokalen. Här krävs en ganska omfattande utredning för att kunna besvara frågan. En sådan utredning gjordes senaste gången i mitten av nittiotalet. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 27 februari 2013, 32. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige: 1. Redogörelsen över föreningsbidrag godkänns 2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden och vård- och äldreomsorgsnämnden se över hanteringen av föreningsbidragen i kommunen som helhet med syfte att samordna, förbättra och effektivisera.

16 16 KS 28 Dnr KS 078. Årsredovisning 2012 för Alingsås kommun Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över det gångna året. Fullmäktiges ledamöter är därför den huvudsakliga målgruppen för årsredovisningen. Detta är den första årsredovisningen som är gjord utifrån Alingsås nya styrmodell. Årsredovisningen har därför fått en ny struktur, som utgår ifrån de 12 prioriterade målen med indikatorer. Analysen har fått ett större utrymme än tidigare och hela kommunens utveckling i riktning mot målen är i fokus. Beskrivningarna av arbetet under året och nämndernas uppföljning av varje åtagande är viktiga underlag för analysen, men finns inte med i själva årsredovisningen. Underlaget från nämnderna finns istället samlat i ett separat beslutsunderlag till årsredovisningen. Tidigare år har separat uppföljning av miljömål, folkhälsomål och policy för funktionshinderfrågor gjorts och samlats i en bilaga till årsredovisningen, eftersom detta är tvärsektoriella områden som stödjer flera av de prioriterade målen ingår dessa i den samlade analysen i årsredovisningen. Finansiella rapporter med analys återfinns i ett eget kapitel i årsredovisningen. Här finns en djupanalys av den ekonomiska situationen utifrån de finansiella rapporterna och verksamheternas ekonomiska redovisning. En sammanfattande personalredovisning finns också med i årsredovisningen. En fördjupad personalredovisning finns som separat beslutsunderlag. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 26 februari 2013 lämnat följande yttrande: I årsredovisning 2012 görs den första uppföljningen av indikatorerna till fullmäktiges prioriterade mål. Uppföljningen visar att vissa av indikatorerna behöver ses över inför flerårsstrategi Det finns indikatorer som bygger på engångsmätningar på nationell nivå och det finns indikatorer där det är två års eftersläpning i mätresultaten. Här behöver antingen egna mätningar genomföras eller indikatorerna bytas ut. De kommunala bolagen har haft svårt att hålla den pressade tidsplanen för inlämning av underlag. Därför ingår inte bolagen i den samlade analysen av måluppfyllelsen. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 6 mars 2013, 46. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige: Årsredovisning 2012 för Alingsås kommun godkänns.

17 17 KS 29 Dnr KS 078 Årsredovisning 2012 för Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund Kommunstyrelsens beslut: Ärendet utgår.

18 18 KS 30 Dnr KS 162 Ramverk för krisberedskapsprocessen Förbundsdirektionen i Alingsås och Vårgårda Räddningstjänstförbund beslutade den 26 oktober 2012, 29 om förslag till Ramverk för krisberedskapsprocessen. Det finns särskild lagstiftning som ska säkerställa att kommuner vidtar nödvändiga åtgärder för att minska sin sårbarhet och uppnå god krishanteringsförmåga. För kommunens verksamhet gäller lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunen har ansvar för att de kommunala verksamheterna fungerar med så få störningar som möjligt och att de som vistas i kommunen kan känna sig trygga. Kommunen ansvarar även för samordning av krisberedskapsarbetet inom sitt eget geografiska område. Målet med krisberedskapen är att samhället ska kunna upprätthålla grundläggande service, trygghet och omvårdnad även vid en allvarlig störning. För att kunna få en god förmåga i Alingsås och Vårgårda kommun att motstå och hantera de händelser som riskbilden visar från kommunernas egna risk- och sårbarhetsanalyser behöver vi ett ramverk för att tydligtgöra hur arbetet skall bedrivas. Detta ramverk skall sedan vidare till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i respektive kommun sedan ut till förvaltningar/sektorer och bolag för kännedom. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 21 november 2012, 203, att samtliga nämnder och bolag ges tillfälle att lämna synpunkter på förslaget till ramverk senast den 8 februari Barn- och ungdomsnämnden har lämnat följande synpunkt: I förslaget står att övningar ska vara en av aktiviteterna varje år och att en övning ska genomföras. Barn- och ungdomsförvaltningen har sedan 1-2 år genomfört, med säkerhetssamordnare och Räddningstjänst till hjälp, upp till 4 övningar per år. Förvaltningen har som målsättning att fortsätta hålla denna övningsfrekvens och önskar fortsatt hjälp och deltagande från Räddningstjänst/säkerhetssamordnare. Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) och tekniska nämnden (TN) har sammanfattningsvis lämnat följande synpunkter: Risk- och sårbarhetsanalysen bör kompletteras med en konsekvens- och åtgärdsbeskrivning, för att så långt som möjligt säkerställa den egna beredskapen. Här bör särskilt de verksamheter som måste kunna upprätthållas även under en extraordinär händelse identifieras (ex tillgång till geografiska informationssystem (GIS), kartor och bygglovarkiv (SBN), ex vattenförsörjning (TN)). För att trygga den egna beredskapen är det mycket viktigt att verksamheten löpande utbildas och övas, enligt förslaget till ramverk.

19 19 KS 30, forts Dnr KS 162 Redan nu uppdateras tekniska förvaltningens jour- och beredskapsansvar en gång per år. Det bör räcka med ett fåtal angivna platser/lokaler inom Alingsås kommun för ledning av den egna verksamheten vid kris. För ledningsplaner är det mycket viktigt med tydlighet och gränsdragning när det gäller ansvar och beslut samt hanteringen av information till allmänheten. Enligt förslag till ramverk ska varje förvaltning ha förmåga att kommunicera via RAKEL och dokumentera via WIS. Det behövs utbildning och löpande övning i denna hantering. Samhällsbyggnadskontoret har tidigare meddelat önskemål om RAKEL kommunikationsradio i reception och/eller till förvaltningschef. Tekniska förvaltningen har tidigare meddelat önskemål om RAKEL kommunikationsradio till VA-verket, teknisk service på Sävelund samt förvaltningschefen. Alingsås Energi har lämnat synpunkten att förslaget stämmer väl överens med de riktlinjer och regler de arbetar med inom energibranschen. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 29 februari 2013 lämnat följande yttrande: Barn- och ungdomsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, VD för Alingsås Energi samt tekniska nämnden har lämnat synpunkter. Samtliga har tillstyrkt förslaget till ramverk för krisberedskapen. Kommunledningskontoret noterar de synpunkter angående konkreta åtgärder inom föreslaget ramverk för krisberedskapsprocessen som lämnats om högre övningsfrekvens för viss verksamhet, samordning av platser/lokaler för ledning av egna verksamheter vid kris samt om tilldelning av RAKEL kommunikationsradio. Ramverk för krisberedskapsprocessen anger att det skall hållas övningar som omfattar vissa angivna moment minst en gång per år. Ramverket innebär inte någon sänkt ambitionsnivå från kommunens sida angående övningar. Att varje förvaltning eller bolag ska ha förberedda lokaler för ledning av den egna verksamheten vid kris hindrar inte att de ordnar sådana lokaler gemensamt och i samverkan med andra förvaltningar eller bolag. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 27 februari 2013, 35. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige: Ramverk för krisberedskapsprocessen antas.

20 20 KS 31 Dnr KS 077 Samhällsbyggnadsnämnden - Begäran om utökad budgetram 2013 och 2014 Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den 18 december 2012, 184 att hos kommunfullmäktige äska tillägg till budgetram enligt nedan: Översiktsplanarkitekt med 600 tkr för både år 2014 och Planarbete för projekt E20 genomfart med 2000 tkr för 2013 och 1400 tkr för Översiktsplanverksamheten på samhällsbyggnadsförvaltningen tillsvidareanställde under 2011 en översiktsplanarkitekt. Under planperioden för kommunens nya översiktsplan täcktes lönekostnaderna inom ramen för detta projekt. För att upprätthålla ett produktivt och löpande arbete med översiktsplaner är två översiktsplanerare i kommunen en förutsättning. Från och med 2014 behövs en ramökning för finansiering av ovan nämnda tjänst samt för att finansiera kommande arbete med översiktsplaner. Nämnden befinner sig också i ett intensivt arbete med infrastrukturprojektet E20 Bälinge Kristineholm. Det arbetet kommer fortgå under Parallellt med detta projekt kommer även projektet E20-Genomfart att starta. En förutsättning för att starta E20-Genomfart projektet, som är ett kommunstrategiskt projekt, behövs en ramökning för 2013 och Kommunledningskontoret har i skrivelse den 21 februari 2013 lämnat följande yttrande: Samhällsbyggnadsnämnden fick i samband ramarna för en ramökning med 2 mnkr avseende ny översiktsplan och E20. Ytterligare pengar för framtagandet av översiktsplanen får tas inom befintlig ram. För planarbetet med E20 genomfart får nämnden återkomma med förslag till planavtal som reglerar arbetet. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 27 februari 2013, 36. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmäktige: 1. Begäran om utökad budgetram avslås. Finansiering får ske inom befintlig ram. 2. Samhällsbyggnadsnämnden får återkomma med förslag till planavtal som reglerar arbetet med E20 genomfart.

21 21 KS 32 Dnr KS 078 Ombudgetering med anledning av genomförd lönekartläggning Kommunstyrelsens beslut: Ärendet utgår.

22 22 KS 33 Dnr KS 078 Årsredovisning 2012 för kommunstyrelsen Kommunledningskontoret har upprättat förslag till årsredovisning för år 2012 med tillhörande bokslut för kommunstyrelsens verksamhet som underlag till Alingsås kommuns samlade årsredovisning. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 25 januari 2013 lämnat följande yttrande: Årets resultat uppgår till +51,2 mnkr för kommunstyrelsens verksamhet, vilket ger en lika stor budgetavvikelse. Resultatet förklaras till sin helhet utav en utebliven kostnad avseende arbetsplan för Norra Länken samt att kostnaden för genomförande av Bälingemotet redovisas mot kommunens egna kapital istället för mot nämndens resultat. Investeringsutfallet uppgår till 8,3 mnkr, vilket ger en avvikelse med 0,1 mnkr gentemot budgeten på 8,4 mnkr. I bilagt dokument till ärendet återfinns en full ekonomisk uppföljning samt en verksamhetsuppföljning utav åtaganden, miljö, folkhälsa och funktionshinder för kommunstyrelsen. Därtill återfinns även nämndens personalredovisning för Ingen begäran om att överföra det positiva resultatet till det egna kapitalet kommer att ske enligt nya ekonomistyrningsprinciper i kommunen. Inte heller begärs ombudgetering av ej nyttjade investeringsanslag. Eventuella investeringsobjekt som inte stämmer med budgeterat skall i första hand tillgodoses genom omfördelning av redan tilldelat anslag för Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 27 februari 2013, 37. Kommunstyrelsens beslut: Upprättad årsredovisning inkl. bokslut 2012 för kommunstyrelsens verksamhet godkänns.

23 23 KS 34 Dnr KS 054 Regionalt trafikförsörjningsprogram Västra Götaland. Förslag till inriktning för Västtrafiks uppdrag Västra Götalandsregionens kollektivtrafiknämnd är sedan 1 januari 2012 ansvarig beställarnämnd för kollektivtrafiken i Västra Götaland och beslutar om årlig ram och uppdrag för Västtrafik. Inriktningen utgår från det regionala trafikförsörjningsprogrammet som arbetats fram i samverkan med kommunerna genom kollektivtrafikråden. Trafikförsörjningsprogrammet pekar ut den långsiktiga strategiska inriktningen för kollektivtrafikens utveckling fram till 2025, med etappmål till Enligt de beslutade samverkansformerna med kommunerna ska trafikförsörjningsprogrammets strategiska inriktning tas fram i samråd med kommunerna. Därefter ska en avstämning av programmet ske årligen, genom en remiss till kommunerna, till dess att programmet revideras. Trafikförsörjningsprogrammet revideras vart fjärde år. Trafikförsörjningsprogrammet fastställdes av Västra Götalandsregionen i september I år blir därmed första gången en uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet och inriktning för de närmsta åren remitteras till kommunerna. Syftet med uppföljningen är att redogöra för hur kollektivtrafiken utvecklas i riktning mot beslutade mål i trafikförsörjningsprogrammet. Underlag för remissen är: Uppföljning av trafikförsörjningsprogrammet 2012 Det regionala trafikförsörjningsprogrammets övergripande mål och fyra första delmål fastställdes av regionfullmäktige september En första uppföljning av indikatorer och mål har nu genomförts. Förslag till inriktning för Västtrafik Förslag till inriktning utgår från det regionala trafikförsörjningsprogrammet och utgör grund för Västtrafiks åtgärdsplanering. Kollektivtrafiknämnden tar beslut om inriktningen i april. Inriktningen utgör därmed grunden för kollektivtrafiknämndens formella uppdrag till Västtrafik. Mål till 2016 i trafikförsörjningsprogrammet och beslutade strategier styr prioriteringarna: Kollektivtrafikens marknadsandel ska öka till Rätt riktning prioriteras till 2016 Delmål 2016: Resandet ska öka med 30 procent 2016 jämfört med 2010 Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken Rätt riktning prioriteras till 2016 Delmål 2016: Ett prioriterat nät bestående av 770 hållplatser och terminaler ska vara anpassat för funktionshindrade till 2016 Delmål 2016: 70 procent av kollektivtrafiken vara fossiloberoende Under det övergripande målet finns fyra fastställda delmål som är sammankopplade med strategier för genomförande.

24 24 KS 34, forts Dnr KS 054 De fyra delmålen är följande: Resandet med kollektivtrafiken 2025 ska fördubblas i förhållande till Minst procent av resenärerna ska vara nöjda med kollektivtrafiken Kollektivtrafiken ska beakta alla resenärsgruppers behov. Det ska finnas ett utpekat nät som är tillgänglighetsanpassat för att möjliggöra hela resan. Kollektivtrafiken ska utvecklas så att den både minskar transportsektorns miljöpåverkan och sin egen miljöpåverkan till Under 2014 och 2015 står kollektivtrafikens utveckling inför relativt stora utmaningar som behöver beaktas vid planering av åtgärder. Efterfrågan på kollektivtrafiken förväntas fortsätta att öka, dyrare tågtrafik, nya upphandlingar av busstrafik, nytt pris- och sortimentssystem förväntas påverka Västtrafiks verksamhet och kostnadsutveckling. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 13 februari 2013 lämnat följande yttrande: De föreslagna inriktningsmålen för de närmsta åren är bra och kommer att gynna fler resenärer att åka kollektivt. Det är också viktigt att boende i landsbygden ska kunna utföra arbetsresor kollektivt och denna synpunkt borde kunna ingå som en punkt i delmål 2. I propositionen till kollektivtrafiklagen framhåller regeringen att de regionala trafikförsörjningsprogrammen ska ha en enhetlig struktur och nyckeltal, för att kunna jämföras och de preciserar även innehållet. Regionens regionala trafikförsörjningsplan innehåller mycket av strukturen och det är positivt att man kommer att fokusera mer på samverkan bl. a. med kommunerna. Det är det framförallt inom samhällsbyggnadsprocessen som Västtrafik måste bli mer integrerad i. Kommunerna har god kännedom om elevunderlag, pendlingsströmmar, infrastrukturåtgärder, byggande av nya bostadsområden etc. Det finns områden som behöver utvecklas ytterligare, särskilt inom ekonomin, hur finansieringen ska lösas för att nå måluppfyllelsen. I den antagna regionala trafikförsörjningsplanen finns ett resonemang om de ekonomiska frågorna, men hur finansieringen av ökad kollektivtrafik ska ske är inte belyst. Ambitionsnivån är hög, men det finns inget angivet hur regionen kommer att klara av att uppnå målen. I sammanhanget borde det även ingå att belysa hur förnyelse av kollektivtrafiken ska kunna ske, bl.a. vid byggande av nya bostadsområden. Kommunerna har möjlighet att göra tillköp av trafik, som också sker. För närvarande saknas riktlinjer, vilket bl.a. finns i Region Skåne. Det bör finnas riktlinjer som anger när kostnader för tillköpt trafik kan tas över av regionen. Särskilt angeläget är det när kommunerna bygger nya bostadsområden, att få klarhet i vem som finansierar trafiken och vid vilket skede av byggnationen som den kan införas. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 27 februari 2013, 38. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen lämnar kommunledningskontorets yttrande som sitt eget yttrande. Exp: VGR

25 25 KS 35 Dnr KS 003 West Swedens framtida inriktning, organisation och finansiering West Sweden är en ideell förening som består av kommuner i Västra Götaland, halland och Värmland plus motsvarande landsting/regioner. Föreningen bildades 1992 och har till syfte att stimulera och stödja lokal och regional utveckling i västsverige med hjälp av de möjligheter som medlemsskapet i EU ger. West Sweden beslutade på en extra föreningsstämma 9 nov 2012 att ge styrelsen i uppdrag att, till ordinarie stämma 2013, presentera ett beslutsunderlag rörande West Swedens framtida organisation. Styrelsen för West Sweden har tagit fram förslag på tre olika scenarier för framtida organisation och verksamhet samt ett förslag om avveckling av verksamheten. För att underlätta val av inriktning ber styrelsen medlemmarna att rangordna framtidscenarierna. En remiss angående detta har sänts ut till samtliga medlemmar, att besvaras senast 10 mars De olika framtidsscenarierna är: Scenario 1: Fokus på regional utveckling. Tyngdpunkt på policyarbete och intressebevakning. Scenario 2: Fokus på projektutveckling. Tyngdpunkt på projekt inom kommunernas kärnverksamhet. Scenario 3: Fokus på nätverksbyggande och dörröppning. Alternativ 4: Avveckling av verksamheten. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 14 februari 2013 lämnat följande yttrande: Alingsås kommun har varit medlem i West Sweden sedan starten. Under 1990-talet och en bit in i 2000-talet var Alingsås aktiv i uppgiften att vidga perspektivet till mer internationellt perspektiv. Förutom vänortsverksamheten mellan de nordiska länderna, fanns flera kontakter med West Sweden som successivt ledde till projekt på hemmaplan, framför allt inom lokala näringslivsarbetet men även inom till exempel skolans värld. En Internationell policy lades fast i kommunfullmäktige som riktlinje för arbetet. Största projektet har varit Rebecee, vars syfte var att initiera byggandet av energieffektiva hus, vilket efteråt fått stort genomslag i Alingsås och de andra städerna i EU som deltog. Efter hand har den direkta nyttan av West Sweden som kontaktorgan dock sakteliga minskat. Kommunen har själv tagit de kontakter som ansetts behövts. Idag är således behovet av West Swedens stimulans och stöd inte nödvändigt. Den nya Tillväxt- och näringslivsavdelning som skapats inom kommunledningskontoret kan hantera internationella frågor i egen regi eller i enskilda fall med hjälp av specialistkonsulter.

26 26 KS 35, forts Dnr KS 003 Som svar på remissen om West Swedens framtid föreslår kommunledningskontoret därför att Alingsås kommun väljer alternativet Avveckling av verksamheten. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 27 februari 2013, 39. Kommunstyrelsens beslut: Alingsås kommun besvarar remissen från West Sweden med att kommunen föreslår avveckling av verksamheten. Exp: West Sweden

27 27 KS 36 Dnr KS 002 Samrådsunderlag avseende verksamhetsinriktning och budget för GR år 2014 Förbundsstyrelsen i GR har upprättat ett förslag till verksamhetsinriktning och budget för Förslaget har översänts till samtliga 13 kommuner för synpunkter. Synpunkterna skall vara GR tillhanda senast 5 april Kommunledningskontoret har i skrivelse den 18 februari 2013 lämnat följande yttrande: Verksamheten inom GR är indelad i fyra temaområden. Dessa är: Arbetsmarknad Miljö och samhällsbyggnad Sociala frågor Utbildning Inom varje område finns i förslaget, liksom tidigare år, beskrivet vision, mål, bärande idéer, utmaningar samt satsningar. Medlemsavgiften är satt till 74,11 kr per invånare, samma som innevarande år. Det innebär för Alingsås del att avgiften för 2014 kommer att ligga på tkr, en ökning med 18 tkr beroende på befolkningsökning. Av avgiften går 21,15 kr/inv till näringslivsutvecklande verksamhet inom Business Region Göteborg, BRG. Det motsvarar för Alingsås del 810 tkr. Kommunledningskontoret anser förslaget väl genomarbetat och finner inte att Alingsås skulle behöva ha några ytterligare infallsvinklar i de fyra temaområdena eller medlemsavgiften, varför förslaget föreslås tillstyrkas. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 27 februari 2013, 40. Kommunstyrelsens beslut: Förbundsstyrelsens förslag till Verksamhetsinriktning och budget för GR 2014 tillstyrks. Exp: Förb.styr GR

28 28 KS 37 Dnr KS 054 Bostadsrättsföreningen Kvarnberget - Önskan att förskottera medel till markarbete för busskur på hållplats Kvarnberget Bostadsrättsföreningen (BRF) Kvarnberget önskar förskottera medel till kommunen, för att åtgärda hållplats Kvarnberget, närmaste hållplats för de boende i föreningen. BRF är angelägen om att hållplatsen får en busskur under år Alingsås kommun har inte medel att åtgärda den i år. Kostnaden för markarbeten är ca kronor och bygglovskostnaden är ca kr. Busskuren bekostas av Västtrafik. Återbetalningen till föreningen föreslås ske inom två år. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 11 februari 2013 lämnat följande yttrande: Hållplatsen Kvarnberget tillgänglighetsanpassades under år 2008, men utan busskur, se bilagan. Västtrafik har nu erbjudit att placera en busskur på hållplats Kvarnberget. För att det ska vara möjligt, behöver kompletterande markarbeten utföras. Tekniska förvaltningen har kalkylerat ovan nämnda kostnad, men i planeringen av tillgängligheten på hållplatser år 2013 är medlen disponerade för andra objekt. Föreningen har fått information om det och föreslår att de ska förskottera medel till hållplatsen. Investeringsramen för tillgänglighet på hållplatser är 1550 tkr i plan 2014 och hållplats Kvarnberget kan inrymmas i ramen. Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att tillåta BRF Kvarnberget att förskottera medel för markarbeten för hållplats Kvarnberget. Återbetalningen sker under år De förskotterade medlen löper utan ränta, vilket har godkänts av BRF Kvarnberget. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 27 februari 2013, 41. Kommunstyrelsens beslut: Alingsås kommun godkänner förslaget att BRF Kvarnberget förskotterar medel i nödvändig utsträckning till markarbeten för hållplats Kvarnberget. Återbetalning sker under De förskotterade medlen löper utan ränta. Exp: BRF Kvarnberget

29 29 KS 38 Dnr KS 092 Verksamhetsberättelse för folkhälsoarbetet 2012 Kommunledningskontoret har sammanställt ett förslag till verksamhetsberättelse för folkhälsoarbetet Enligt avtalet mellan kommunen och hälso- och sjukvårdsnämnden i MittenÄlvsborg (HSN6), som reglerar samverkan kring lokalt folkhälsoarbete, ska det ske en uppföljning av det gemensamma folkhälsoarbetet som finansieras inom ramen för avtalet. Verksamhetsberättelse inklusive ekonomisk redovisning ska enligt avtalet upprättas årligen och lämnas till parterna senast den 31 mars året efter verksamhetsåret. Genom avtalet med HSN6 har kommunen erhållit 12kr/invånare, 450 tkr till att stimulera och initiera folkhälsoinsatser. Av dessa medel har en tredjedel kunnat sökas av externa partners, som exempelvis föreningar. Kommunen har genom ett särskilt tilläggsavtal, som slutits i särskild ordning med HSN6, beviljats ytterligare 8 kr/invånare, 300 tkr år 2012 till projektet Motverka onödig ohälsa. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 15 februari 2013 lämnat följande yttrande: Kommunledningskontoret föreslår att verksamhetsberättelse för folkhälsoarbetet 2012 godkänns. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 27 februari 2013, 42. Kommunstyrelsens beslut: Verksamhetsberättelse 2012 för folkhälsoarbetet godkänns. Exp: HSN6

30 30 KS 39 Dnr KS 272 Hyreskontrakt för Ingareds förskola Hyreskontrakt på mellan 2 år och 10 år ska godkännas av kommunstyrelsen. Barn och ungdomsnämnden tog den 29 januari 2013 beslut om att godkänna hyreskontrakt för Ingareds förskola. En ny förskola med 5 avdelningar har byggts av Fabs AB i Ingared. Eftersom behovet av förskola i området bedömts som permanent har denna nu ersatt paviljonger där förskoleverksamhet tidigare bedrevs. Hyrestiden är satt till tiden den 1 augusti 2011 till den 31 juli Hyreskostnaden per år uppgår till kr. Kostnaden per kvm uppgår till kr. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 13 februari 2013 lämnat följande yttrande: Ingareds förskola har under många år, enligt ovan, bedrivit förskola i paviljonger. Ingared bedöms ha ett fortsatt behov i framtiden av förskola och paviljongerna har nu ersatts av en permanent lösning i passivhusteknik. Byggnaden har byggts flexibel för att i framtiden kunna ställas om till exempelvis lägenheter. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 27 februari 2013, 43. Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen medger barn och ungdomsnämnden att teckna hyreskontrakt för Ingareds förskola för den 1 augusti 2011 till den 31 juli Exp: BUN

31 31 KS 40 Dnr KS 016 Granskning av rutiner för uthyrning inom kultur- och fritidsnämnden Ernst & Young utförde i november 2011 en granskning av rutiner för uthyrning inom kulturoch fritidsnämnden. Inom korttidsuthyrningen påpekade man att taxor för korttidsuthyrningen bör fastställas. Det saknades rutiner och riktlinjer för korttidsuthyrningen. Det påpekades också att en del kontanthantering förekommer vilket bör undvikas om möjligt i framtiden. I rapporten lyfts även fram frågor kring den avtalsbundna uthyrningen. Riktlinjer samt rutiner för uthyrning samt prissättning bör tas fram. Rutin för undertecknande av avtal bör även det klargöras, och delegationsbeslut och delegationsordning kring avtal bör förtydligas. Påpekades viktigt att avtalsregister är uppdaterat. Saknas rutin för fakturering av hyror, förslag på att man bör skaffa ett elektroniskt system för hantering och debitering av hyror. Skriftligt avtal för omklädningsrum i Nolhagahallen saknades. Det påpekades också att rutin bör utarbetas för när kundförluster ska rapporteras till nämnden. Kommunledningskontoret har i skrivelse den 13 februari 2013 lämnat följande yttrande: Efter rapporten har kultur och fritidsnämnden arbetat med ovanstående frågor. Riktlinjer för korttidsuthyrningen har beslutats i kultur- och fritidsnämnden den 10 december 2012, där prioriteringar tydligt framgår. Ett förtydligande över taxor har även redovisats. En diskussion pågår kring kontanthanteringen och en lösning håller på att arbetas fram. Framtagande av riktlinjer för den avtalsbundna uthyrningen pågår, samt rutin kring tecknande av avtal. Avtalsregistret uppdateras regelbundet och rutiner ses över för detta. Skriftligt avtal för Nolhagahallens omklädningsrum finns upprättat. Framtagande av rutin för när kundförluster ska rapporteras till nämnd pågår. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 27 februari 2013, 44. Kommunstyrelsens beslut: 1. Rapport för uppföljning av granskningen läggs till handlingarna. 2. Kommunledningskontoret får i uppdrag att återkomma med uppföljning i frågan senast under september Exp: Klk-uppdrag