LKD Rapport om specialisttandvården i Sörmland. Landstingsstyrelsens beslut

Transkript

1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LKD Rapport om specialisttandvården i Sörmland Bakgrund En översyn av specialisttandvården i Sörmland har genomförts av Tandvårdsenheten och Folktandvården i syfte att analysera behovet av specialisttandvård i länet med beaktande av innehåll, tillgänglighet och geografisk närhet. Frågor runt styrning, resursfördelning och verksamhetsuppföljning har också behandlats. För oralkirurgiska åtgärder har ett förslag till ersättningsprinciper tagits fram inom ramen för översynen. Landstingsstyrelsens beslut 1. De principer och förslag som är beskrivna i rapporten används som riktlinjer i kommande uppdrag till Folktandvården Sörmland. 2. Föreslagna ersättningsregler för oralkirurgiska åtgärder fastställs. Bilaga 1. Missiv 2. Specialisttandvården i Sörmland med underbilagor 3. Protokollsutdrag Nämnden för Handikapp, Habilitering och Folktandvård Protokollsutdrag Tandvårdsenheten Folktandvården Akten Beslutet berör Chef Tandvårdsenheten Chef Folktandvården besök tel fax ORG NR g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 04\(10) okt 04\ 111 spec.tandv\ 111.doc Utskriftsdatum: :34 SID 1(1)

2

3 Bilaga med underbilagor 1-11 Specialisttandvården i Sörmland Tandvårdsenheten i samarbete med Folktandvården Sörmland

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44 Bilaga 1 Vårdnivåer inom tandvården

45 Bilaga 1 Innehåll Käkkirurgi... 3 Pedodonti... 4 Endodonti... 5 Oral protetik... 6 Parodontologi... 7 Sjukhustandvård... 8 Ortodonti... 9 Bettfysiologi Odontologisk radiologi... 11

46 Bilaga 1 Käkkirurgi Allmäntandvård Extraktioner av tand och okomplicerade rotrester Kompetensutvecklad allmäntandvård Mindre operativa ingrepp som t ex avlägsnade av okomplicerade semiretinerade tänder Upptäcka slemhinneförändringar samt kunna diagnosticera och vid behov behandla de vanligaste Upptäcka och vid behov behandla/remittera patologiska förändringar i käkarna Behandla akuta tillstånd som t ex behandling av de flesta dentala traumata Genomföra smärtdiagnostik/inledande smärtutredning Remittera de patienter som inte framgångsrikt kunnat behandlas av allmäntandläkare eller där förväntat resultat uteblivit Enklare dentoalveolär kirurgi t ex avlägsnande av retinerade tänder, friläggningar och apikalkirurgi Okomplicerad implantatkirurgi Biopsitagning (när man inte misstänker malignitet) Specialisttandvård Behandling av anomalier Komplicerade tand och käkfrakturer Komplicerade infektionsutredningar och behandling Cystor och tumörer Svårare slemhinneförändringar och sjukdomar inkl materialreaktioner samt tillstånd kopplade till medicinska problem Komplicerade fall av dentoalveolär kirurgi Omfattande och komplicerade smärtutredningar Patologiska tillstånd i käkleden, käkledskirurgi Omfattande och/eller komplicerad implantatkirurgi Rekonstruktionskirurgi

47 Bilaga 1 Pedodonti Allmäntandvård Diagnosticera sjukdomstillstånd i munhålan hos barn och ungdomar Kompetensutvecklad allmäntandläkare Genomföra kariesutredningar inklusive kostutredningar samt efterföljande behandling Utreda och behandla följande sjukdomstillstånd och förändringar i munhålan: - konventionell karies- och parodbehandling - trauma omfattande tändernas hårdvävnader samt luxationer och mjukdelsskador - tandutvecklingsstörningar av mindre omfattning och/eller omfattande et mindra antal tänder - eruptionsstörningar hos enstaka tänder som t ex kräver operativ friläggning - incisioner och excitioner av enklare slag - konventionell protetik i okomplicerade fall - bettdysfunktioner som kan åtgärdas med enklare medel - tandvård för patienter med allmänsjukdomar/fysiska funktionshinder av mindre omfattning där behandling på konventionellt sätt är möjlig Behandla patienter med behandlingsproblem av psykologisk art vilka kan lösas genom traditionell inskolning och/eller premedicinering Behandla patienter med svårare behandlingsproblem av psykologisk art där den odontologiska behandlingen kan ske med eller utan hjälp av lustgassedering. Biträda specialisttandläkare med narkostandvård. Specialisttandvård Behandla patienter med behandlingsproblem av psykologisk art när allmäntandvårdens kompetens och resurser i form av sedering inte räcker till Ansvara för och organisera narkostandvård Utreda och vid behov behandla barn- och ungdomar - där den medicinska säkerheten äventyras och vars allmäntillst försämras avsevärt om odontologiskt vårdbehov ej tillgodoses - med svår kronisk sjukdom och/eller funktionshinder - med medfödda eller förvärvade missbildningar - med komplicerade tand och/eller käkskador efter trauma - vid okontrollerad sjukdomsutveckling i tänder, käkar och övriga orala vävnader - med funktionsstörningar, inklusive orofacial problematik

48 Bilaga 1 Endodonti Allmäntandvård Diagnosticera endodontiska tillstånd Kompetensutvecklad allmäntandläkare Behandla akuta smärttillstånd Konventionell rotbehandling Prognosbedömningar Enklare apikalkirurgi Rotbehandling av tänder med mer komplicerad anatomi Specialisttandvård Behandling av patienter som där resultatet i allmäntandvården inte blivit framgångsrikt Apikalkirurgisk behandling Komplicerad smärt- och infektionsutredning Komplicerad endodontisk behandling vid - traumaskadade tänder - resorptioner - obliterationer - svår rotanatomi

49 Bilaga 1 Oral protetik Allmäntandvård Behandling av akuta tillstånd Kompetensutvecklad allmäntandläkare Konventionell protetisk behandling avseende - helprotetik, partialprotetik, kron- och broprotetik - okomplicerad kombinationsprotetik t ex med enkla fall av alveolarbarförankringar och konus-, teleskop- och urtagskronor Okomplicerade fall av implantatprotetik Komplicerad fast- eller avtagbar protetik Komplicerad kombinationsprotetik Specialisttandvård Omfattande och/eller komplicerad fast eller avtagbar protetik vid t ex vid komplicerade bettförhållanden Svårare helprotesbehandlingar Behandling av patienter där resultatet i allmäntandvården inte blivit framgångsrikt Komplicerad implantatprotetik Behandling av utvecklingsdefekter. Käkprotetik ex obturator Bistå allmäntandvården vid terapiplanering

50 Bilaga 1 Parodontologi Allmäntandvård Behandling av akuta tillstånd Kompetensutvecklad allmäntandläkare Diagnostisera parodontal sjukdom i ett tidigt skede Genomföra konventionell parodontalbehandling och utvärdera behandlingsresultatet Recidivprofylax - även efter specialistbehandling Behandling av traumatisk ocklusion Antimikrobiell behandling Behandla barn med juvenil parodontit efter terapiplan av specialist. Mindre omfattande parodontalkirurgi Rökavvänjning i samband med parodontitbehandling Kirurgisk behandling av gingivala hyperplasier Specialisttandvård Utredning och behandling av patienter som där resultatet i allmäntandvården inte blivit framgångsrikt Terapiplanera och vid behov behandla barn och ungdomar med juvenil parodontit. Behandlingen kan även ske i allmäntandvården. Bistå allmäntandvården vid terapiplanering och prognosbedömning av parodontala skador t ex inför protetisk terapi Diagnostisera och behandla andra gingivala sjukdomstillstånd än gingivit och parodontit Utreda och vid behov behandla tillstånd med koppling till medicinska problem Infektionssanering vid medicinska problem: terapiplanering och vid behov behandling (behandlingen kan även utföras inom allmäntandvården efter anvisningar från specialist) Utföra kirurgisk friläggning inför protetisk behandling Komplicerad parodontalkirurgi Implantatkirurgi

51 Bilaga 1 Sjukhustandvård Allmäntandvård Infektionssanering inför kirurgiska ingrepp efter att utredning gjorts av sjukhustandvården Kompetensutvecklad allmäntandvård Behandling av patienter med mindre funktionshinder som inte kräver särskilda anordningar eller kompetens Behandling av vissa medicinska riskpatienter efter konsult sjukhustandvården. Behandling av extremt tandvårdsrädda patienter inklusive fobiträning Sömnapnéskenor efter utredning och remiss öron-, näsa- och halsläkare Behandling av tandvårdsrädda vuxna med lustgassedering Sjukhustandvård Behandling under narkos/intravenös sedering Utredningar och i vissa fall behandling av patienter ( inneliggande eller brådskande fall) som skall infektionssaneras. Akuttandvård till patienter inlagda på sjukhus Behandling av oralmotoriska störningar vid neurologiska sjukdomar Behandling av patienter med så grava funktionshinder att de inte kan omhändertas i allmäntandvården. Tandvård till patienter där allmäntillstånd och patientsäkerhet kräver tillgång till ett sjukhus resurser även om de inte vistats på sjukhuset t ex vid omfattande medicinering, immundefekter, ökad blödningsbenägenhet, strålbehandlade. Utredning av orala slemhinneförändringar tillsammans med medicinska specialister

52 Bilaga 1 Ortodonti Allmäntandvård Övervakning av bettutvecklingen Kompetensutvecklad allmäntandläkare Diagnostik av eventuella bettavvikelser Interceptiva bettslipningar Mindre omfattande mjukvävnadsingrepp och friläggningar på ortodontiska indikationer Extraktioner/okomplicerade operativa avlägsnanden på ortodontiska indikationer Hygien- och profylaxbehandling i samband med ortodonti Behandling av akuta besvär i anslutning till tandregleringsbehandling, syftande till att göra patienten besvärsfri Adekvat underlag, som röntgenbilder och studiemodeller, ska inför konsultation vid behov tillhandahållas av allmäntandvården Enklare behandling med framför allt avtagbar apparatur efter konsultation och terapiplanering av ortodontist Exempel på sådan behandling är: Klammerplåtar Lingualbåge Cross-elastic EOD Aktivator Luckhållare Quad-Helix Behandling med enklare fast apparatur t ex sektionsbågar efter terapiplanering av ortodontist Specialisttandvård Genomföra konsultationer mot allmäntandvården Diagnostisera bettfel, avgöra behandlingsbehov samt i förekommande fall terapiplanera patienter som visats vid konsultation Fungera som stöd till allmäntandläkaren i de fall han/hon utför ortodontisk behandling Följa upp och utvärdera behandlingen i de fall behandlingen utförs av allmäntandläkare Behandla de patienter vilkas bettfel kräver komplicerad ortodontisk apparatur inklusive ortodonti i kombination med anomalikirurgisk behandling

53 Bilaga 1 Bettfysiologi Allmäntandvård Identifiera led- och/eller muskelsmärta Kompetensutvecklad allmäntandläkare Upptäcka käktillväxtstörningar Upptäcka huvudvärk orsakad av tandpressning/gnissling Behandling av akuta smärttillstånd Rörelseträning, främst avspänningsövningar Konventionell bettskenebehandling Stabiliseringsinslipning Bedömning av läkares förfrågningar ang. huvudvärk, muskel/ledsmärta Behandling av apnéskenor efter utredning av ÖNH-läkare Diagnostik, terapiplanering och behandling av de vanligaste smärt- och käkfunktionella tillstånden i samråd med specialist I samråd med specialist: led- och muskelinjektioner med olika farmaka, akupunktur, TENS, individuella rörelseträningsprogram Fungera som rådgivare lokalt på klinik, bl.a. för att patienter ska remitteras till rätt instans Specialisttandvård Odontologisk utredning och behandling vi komplicerade fall av huvudvärk och ansiktssmärta Odontologisk utredning och behandling av patienter med allmänsjukdomar som kan engagera käksystemet speciellt reumatiska sjukdomar och vissa neurologiska störningar som kan manifestera sig i käksystemet Utredning och behandling i de fall allmäntandläkarens behandling inte gett önskvärt resultat För- och efterbehandling vid ortognat kirurgi och käkledskirurgi Utredning, behandling och prognostiserande av tandslitage Bistå allmäntandvården/sjukvården med diagnosstöd och terapiplanering

54 Bilaga 1 Odontologisk radiologi Allmäntandvård Exponera, framkalla och bedöma (diagnosticera ) intraorala bilder (analoga och digitala) Kompetensutvecklad allmäntandläkare Exponera, framkalla och bedöma (diagnosticera ) panorama bilder (analoga och digitala) Specialisttandvård Bedömning (diagnosticering) av bilder på begäran av allmäntandvården Exponera, framkalla och bedöma (diagnosticera) bilder ingående i specifika utredningar och/eller med speciella tekniker t ex tomografi och kontrast rtg. Gäller både analoga och digitala bilder.

55 Bilaga 2 Oralkirurgiska åtgärder Ersättningsregler

56 Bilaga 2

57 Ersättningsregler för oralkirurgiska åtgärder Bilaga 2 Enligt 15 a tredje stycket tandvårdslagen (1985:125) omfattas endast sådana oralkirurgiska ingrepp som kräver ett sjukhus tekniska och medicinska resurser av bestämmelserna om vårdavgifter i den öppna vården enligt hälso- och sjukvårdslagen. De oralkirurgiska åtgärder som omfattas framgår av tandvårdsförordningen 2 och är behandlingar av käkfrakturer käkledskirurgi rekonstruktiv och ortognat kirurgi utredningar och behandlingar av oralmedicinska tillstånd utredningar och behandlingar av smärttillstånd övriga oralkirurgiska behandlingar som kräver ett sjukhus tekniska och medicinska resurser. Oralkirurgisk vård kan även vara en del av nödvändig tandvård eller utgöra ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid och betalas även då enligt sjukvårdstaxa. För nödvändig tandvård och tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid finns särskilda anvisningar. Övriga oralkirurgiska åtgärder skall betalas enligt bestämmelserna i förordningen om tandvårdstaxa. Anvisningarna avser den oralkirurgiska verksamhet som sker på någon av Folktandvården Sörmlands specialistkliniker. Definition av begreppet åtgärder som kräver sjukhusresurser Med begreppet åtgärder som kräver sjukhusresurser avses sådana åtgärder där delmoment som undersökning, diagnostik, terapiplanering, genomförande av behandlingen samt uppföljningen kräver ett samarbete mellan oralkirurgiska specialister och olika medicinska specialiteter. Detta samarbete förutsätts i flertalet fall ske direkt inom respektive sjukvårdsenhet. Det kan röra sig om fall där de medicinska enheterna efterfrågar medverkan från den oralkirurgiska enheten eller motsatsen. För merparten av delmomenten krävs den beskrivna samverkan mellan oralkirurgiska specialister och olika medicinska specialister. Även om det i det enskilda fallet inte kommer att genomföras sådan samverkan, måste det med beaktande av patientsäkerheten anses nödvändigt att förutsättningarna för en sådan samverkan existerar. Oralkirurgiska åtgärder som omfattas av bestämmelserna om vårdavgifter som avser öppen hälso- och sjukvård

58 Bilaga 2 Behandling kan i vissa fall även ske på annan avdelning än oral kirurgisk avdelning på specialistklinik och utföras av specialistkompetent tandläkare eller tandläkare med särskild kompetens inom det aktuella området. De åtgärder som omfattas är: 1. Behandlingar av käkfrakturer. Med käkfraktur avses sådan fraktur som omfattar alveolarutskott och/eller ansiktsskelettet. Enbart tandfrakturer omfattas inte av denna åtgärd. Tandvårdstaxa gäller då alveolarutskottet skadats endast i ringa omfattning och där behandlingen inte kan anses utgöra specialistfall. Omfattar åtgärderna till dess att käkfrakturen läkt enligt planerat resultat. Kvarstående vårdbehov för att åtgärda eventuella tandskador omfattas inte. 2. Käkledskirurgi Med käkledskirurgi avses sådan kirurgi som innefattar olika typer av ingrepp i käkleden. I behandlingen ingår de utredningar och undersökningar som behövs som underlag för beslutet om operation. De åtgärder som kan behövas i form av bettinslipningar, protetiska terapier m.m. omfattas inte. 3. Rekonstruktiv och ortognat kirurgi Här avses sådan kirurgi som syftar till att återställa defekter i ansiktets olika mjukdelar och/eller ansiktsskelettet efter skada, medfödd missbildning eller sjukdom. Även kirurgiska ingrepp som syftar till att åtgärda anomalier inom ansiktsregionen räknas hit, d.v.s. ortognat kirurgi. I behandlingen ingår de utredningar och undersökningar som behövs som underlag för beslutet om operation. De åtgärder som kan behövas i form av bettinslipningar, protetiska terapier m.m. omfattas inte. 4. Utredningar och behandlingar av oralmedicinska tillstånd Här avses utredning och behandling av slemhinnesjukdomar i munhålan jämte övriga patologiska förändringar som kräver medverkan av sjukhusets medicinska specialister eller samarbete med särskild oralmedicinsk kompetens. Utredning och behandling kan även utföras av annan specialistkompetent tandläkare eller tandläkare med särskild kompetens inom området. Dessutom omfattas akuta och kroniska infektioner med allvarlig spridning till andra vävnader. Med allvarlig spridning avses spridning till vävnader eller organ där behandlingsinsatsen förebygger eller botar sådana tillstånd som kan hota eller försämra det allmänna hälsoläget. Utredning och behandling av pericoronit, periapikalosteit och parodontit omfattas normalt inte.

59 Bilaga 2 Vidare omfattas diagnostik, bedömning och behandling av spottkörtelsjukdomar samt tumörsjukdomar med manifestationer i munhåla och käkar. I behandlingen ingår de utredningar och undersökningar som behövs som underlag för diagnostik och terapi. Rekonstruktiva behandlingar omfattas inte. 5. Utredningar och behandlingar av smärttillstånd Avser utredning och behandling av svåra smärttillstånd inom ansiktsoch käkregionen vilka kräver omhändertagande av såväl specialist i oralkirurgi som olika medicinska specialister. I behandlingen ingår de utredningar och undersökningar som behövs som underlag för diagnostik och terapi. Rekonstruktiva behandlingar omfattas inte. 6. Övriga oralkirurgiska behandlingar som kräver ett sjukhus tekniska och medicinska resurser Här avses olika typer av oralkirurgiska åtgärder som normalt inte kräver tillgång till sjukhusresurser men där patientens allmäntillstånd eller fallets svårighetsgrad kräver samarbete med eller tillgång till medicinska specialister för att säkra patientsäkerheten. Oralkirurgiska åtgärder som del av nödvändig tandvård eller led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid Oralkirurgisk vård kan även vara en del av nödvändig tandvård eller utgöra ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid. I dessa fall kan även sådan oralkirurgiska åtgärder som annars betalas enligt tandvårdstaxa omfattas av bestämmelserna om vårdavgifter som avser öppen hälso- och sjukvård. Exempel på sådan behandling: Tandvårdsbehandling till följd av medfödd missbildning i käkområdet eller ansiktet Här avses tandvårdande behandling som t.ex. implantatbehandling på patienter med aplasier. Tandvårdsbehandling av defekt som orsakats av sjukdom i käkområdet eller ansiktet Här avses patienter som i samband med sjukdom i käk/ansiktsregionen erhållit en defekt som ska rekonstrueras genom t.ex. implantatbehandling. Tandvårdsbehandling av tandskada som uppkommit vid epileptiskt anfall Har avses oralkirurgisk behandling av tandskador som uppkommit i samband med epileptiskt anfall Omfattande alveolarutskottsskador samt käkskador ingår däremot i de åtgärder som omfattas av bestämmelserna om vårdavgifter som

60 avser öppen hälso- och sjukvård, se ovan. Bilaga 2 Infektionssanering av patienter som skall genomgå kirurgiska ingrepp som kräver infektionsfrihet och patienter som genomgår strålbehandling i öron-, näs-, mun-, eller halsregionen Avser de oralkirurgiska åtgärder som kan vara aktuella i samband med infektionssanering, t.ex. extraktioner. Oralkirurgiska åtgärder som debiteras enligt tandvårdstaxa För dentoalveolär kirurgi på vuxna, vilkas tillstånd inte kräver ett sjukhus tekniska och medicinska resurser, betalar patienten enligt tandvårdsförsäkringens regler. Dentoalveolär kirurgi Retinerade tänder, implantat, apikala förändringar, cystor samt andra patologiska tillstånd med utbredning inom alveolarutskottet debiteras i normalfallet enligt tandvårdstaxa. Cystor, retinerade tänder, eller andra patologiska lesioner som omfattar andra anatomiska begränsningar än alveolarutskottet debiteras enligt sjukvårdstaxa med hänvisning till fallens svårighetsgrad. Tandtrauma med måttligt engagemang av alveolarutskott Vid vissa typer av tandtrauma kan också skador uppkomma på alveolarutskottet. Tandvårdstaxan gäller då alveolarutskottet endast i ringa omfattning skadats och där skadan inte kan anses utgöra specialistfall. Oralkirurgisk vård för barn och ungdomar All oralkirurgisk specialistvård för barn och ungdomar är avgiftsfri och ersätts genom anslag från Landstinget. Oralkirurgisk behandling inom allmäntandvårdens kompetensområde ingår i ansvarsersättningen för allmäntandvård.

61 Bilaga 3 Verksamhetsbeskrivning för röntgenverksamheten i Folktandvården Sörmland Inledning Främja god oral hälsa Det övergipande syftet med verksamheten är att utföra röntgenundersökningar av hög kvalitet och med så låg stråldos som möjligt för att kunna kartlägga och diagnosticera patologiska processer i tänder, käkar och övriga vävnader i huvud- och halsregionen. Kunskaperna kring folkhälsa och hur den bibehålls och förbättras genom prevention, diagnostik och behandling är starkt i fokus idag. Vi vet att samhällsstrukturer, miljö och levnadsvanor påverkar människornas hälsa och ohälsa. Förändrade demografiska förhållanden kommer därför att påverka hälso- och sjukvårdens utformning i framtiden. Samhällets och individens syn på sjukdom och behandling förändras också över tiden. Patienterna ökar successivt sina anspråk på ett mer individuellt och kvalitativt omhändertagande vilket ställer krav på att sjukvården utvecklas på både individuellt och organisatorisk nivå. Det kommer att finnas ett ständigt behov av kompetens som kan värdera nyttan och kostnaden av olika hälsobefrämjande åtgärder. Det måste vara en självklar uppgift för specialisttandläkaren att inom sitt kunskapsområde på olika sätt bidra till utveckling och tillföra den kunskap som krävs för att dimensionera, utföra och utvärdera verksamheten. Varför oral radiologi? En stor del av sjukdomarna i munhålan utvecklas inuti tänder och käkar och kan därför inte ses kliniskt i tidiga stadier. Vissa förändringar kan endast ses med hjälp av röntgen, magnetkamera eller ultraljud. Även processer i mjukdelarna i ansiktsregionen kan utvecklas utan säkra kliniska tecken. En undersökning med röntgen, magnetkamera eller ultraljud i kombination men andra undersökningar utgör viktiga redskap för att kunna bedöma och ställa diagnos på patologiska processer i munhålan och till munhålan angränsande regioner. Tandsjukdomarna förlöper till stor del inuti tandens hårdvävnader och i angränsande benvävnad. Röntgenundersökningen utgör där ett mycket viktigt redskap för bedömning av tidiga skador, i bedömningen av progressionen av skadorna och i prognosbedömningen. Tidig upptäckt och behandling av tandsjukdomar minskar risken för större och mer vårdkrävande behandlingar. Detta främjar den allmänna tandhälsan och är fördelaktigt ur ekonomisk synpunkt för såväl patient som samhälle. Om större skador på tänder och käkar inträffat kan röntgenundersökningen underlätta diagnos och ge ett bra underlag för terapiplanering, behandling och uppföljning. Utebliven radiologisk undersökning (även magnetkameraundersökning och undersökning med ultraljud) och därmed möjlighet till diagnos och behandling kan i vissa fall vara direkt livshotande, i andra fall kan en missad diagnos och därmed behandling leda till värk och obehag för patienten eller till att större ingrepp senare måste genomföras som kan ge både mer besvär och större risk för komplikationer för patienten och en större kostnad för samhället. 1

62 Bilaga 3 Alla legitimerade tandläkare har rätt att inneha och använda röntgenutrustning för intraoral röntgenundersökning. Under sin utbildning har alla allmäntandläkare lärt sig grunderna i röntgendiagnostik av tänder och käkben. Allmäntandläkaren kan genom en körkortskurs i panoramateknik även få tillstånd att inneha och använda panoramautrusning. Allmäntandläkarna kan utföra en stor del av diagnostiken på främst de intraorala röntgenbilderna. Det förekommer dock flertal förändringar i käkarna som är ovanliga och därför svåra att bedöma. Panoramabilden täcker även områden utanför käkarna som kan vara mycket svårbedömda och kräver fördjupade kunskaper. I vissa fall kan det behövas kompletterande röntgenundersökningar med mer avancerad utrustning. Exempelvis tomografiska bilder. Specialist inom oral radiologi kan med hjälp av sin kompetens och med hjälp av specialutrusning utföra specialundersökningar som komplettering till den intraorala undersökningen och panoramaundersökningen för att kartlägga förändringar i munhålan och angränsande regioner. Specialist inom oral radiologi är konsult åt allmäntandvården i både frågor om tolkning av bilderna, om bildtagningsteknik, om framkallning av analoga bilder, om bildbehandling av digitala bilder samt i strålhygieniska frågor. Genom kontinuerlig utbildning av tandvårdspersonal ska kunskaperna hos allmäntandvården hållas uppdaterade så att en jämn och god kvalitet på röntgenarbetet sker inom Folktandvården Sörmland. En god kvalitet på bilderna och god kunskap är en förutsättning för kunna ge adekvat och god vård till våra patienter. Eftersom den radiologiska undersökningen utgör ett hjälpmedel för bedömning och diagnos av processer inom hård- och mjukvävnader, är Oral radiologi är en specialitet som är ytterst viktig för, och samverkar med alla andra specialiteter inom tandvården och med specialiteter inom sjukvården, främst öron-näsa-hals specialiteten. Ett gott samarbete mellan specialiteterna är avgörande för patientomhändertagandet och behandlingen. 2

63 Bilaga 3 1. Specialistkliniken bedriver klinisk verksamhet Kliniken för Oral Radiologi är belägen i anslutning till specialisttandvården på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Till kliniken kommer remisser från specialisttandvården, allmäntandvården, privattandvården samt från läkare. År 2002 inkom drygt 1300 remisser till kliniken. Samtliga remisser behandlades under året. Vidare behandlades ca 400 konsult- och rondremisser. Remissorsakerna är främst: Utredning av patologiska processer Utredning inför implantatbehandling Utredning av hela munhålan inför parodontalbehandling eller fokalutredning Utredning av retinerade tänder Utredning av traumafall Utredning av spottkörtlarna med sialografi Kontroller efter operativa ingrepp och implantatbehandlingar Konsultation av förändringar på egna bilder Väntetiden på oprioriterade fall är för närvarande 1 ½ -2 månader från det att remissen inkommit till att remissvaret är utskickat. Akuta remisser tas hand om direkt. Mål: Att ge varje patient en noggrant utförd undersökning till lägsta möjliga stråldos och som samtidigt ger remittenten det bästa möjliga röntgenologiska behandlingsresultatet. Att utföra i stort sett samma antal undersökningar som tidigare år. Att bibehålla kompetensen genom att genomföra undersökningar med hög svårighetsgrad. Att väntetiden för oprioriterade remisser minskar till högst 1 månad. 2. Kliniken är en utbildningsresurs Kompetensutvecklande verksamhet gentemot allmäntandvård och specialisttandvård ska ske genom: 1. Konsultationer, antingen på remiss med medsända bilder, via mail eller via telefon 2. Besök på klinikerna 3. Kortare seminarier på klinikerna 4. Kurser 5. Auskultationsprogram som genomförs på kliniken för Oral Radiologi, Eskilstuna Målen men kompetensutvecklingsprogrammet är att hålla en god kvalitet på röntgenundersökningarna till lägsta möjliga stråldos samt förbättra den diagnostiska färdigheten i allmäntandvården, specialisttandvården och i privattandvården. 3

64 Bilaga 3 3. Kliniken ska aktivt verka för vidareutveckling Specialisttandvårdens krav på vidareutveckling av metoder och arbetssätt, och utvärdering av dessa kräver att specialisten ständigt ökar sin kunskapsnivå. Fortsättningsvis ska kunskapsnivån ökas genom t ex: 1. Arbete med digitala röntgenprojektet inom FTVS, vilket ger en ökad kunskap inom detta område. 4

65 Bilaga 4 VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR DEN SPECIALISERADE BARNTANDVÅRDEN (PEDODONTI) I FOLKTANDVÅRDEN SÖRMLAND INLEDNING. Definition. Pedodonti barntandvård kan definieras som en tillämpad disciplin inom vilka kunskaper från skilda odontologiska, medicinska och beteendevetenskapliga discipliner sammanförs och tillämpas på ett åldersmässigt väldefinierat klientel ofta i en påtagligt modifierad form. Främja god oral hälsa. Målsättningen med förebyggande åtgärder i barnaåren är att Tidigt grundlägga goda vanor, Motverka uppkomsten av karies och parodontit, Förhindra att barn på grund av omfattande operativa ingrepp utsätts för trauman, som stör den normala psykiska utvecklingen och som kan ge bestående men för framtiden, Förhindra att det uppstår komplikationer i bettutvecklingen och bettfunktionen. Den kontinuerliga förbättring av tandhälsan (karies) som setts under de senaste decennierna hos barn och ungdomar har under senare år mattats av och för vissa åldersgrupper har till och med en försämrad tandhälsa rapporterats. Polarisering av grupper ned god respektive dålig tandhälsa kvarstår. Barn och ungdomstandvården skall ha en tydlig tandhälsoprofil som stimulerar till egenvård. Tandvården skall ges på ett sådant sätt att patienten känner stor trygghet i behandlingssituationen. Varje individ skall ha en god oral hälsa under såväl uppväxten som när han/hon lämnar den fria barn- och ungdomstandvården. Varför specialiteten? Specialisten i barntandvård har som arbetsuppgift att: Behandla remitterade barn och ungdomar från tandvårdsteamen inom såväl offentlig som privat tandvård. Behandla remitterade barn och ungdomar från hälso- och sjukvården, elevhälsan (skolor) och andra vårdinstitutioner. Utreda och ev behandla tandutvecklingsstörningar och störningar i tandframbrott. Utreda, ev behandla samt långsiktigt planera åtgärder vid tandolycksfall. Utreda, ev behandla samt upprätta vårdprogram för speciella grupper av barn och ungdomar med allmänsjukdom som påverkar tänder/tandhälsa och orala funktioner. Utreda och ev behandla ovanligare sjukdomstillstånd i käkar och orala mjukvävnader. Utreda och ev behandla tandlossningssjukdomar i det unga bettet. Delta i tandhälsovårdsarbete. Vara rådgivare och handledare (konsult) i frågor som rör specialiteten. Delta i efterutbildning av såväl tandvårdspersonal som andra målgrupper. Beskriva det behov av tandvård som finns i populationen barn och ungdom. Bevaka och bedriva forskning inom specialiteten. Ha en samordnande funktion för de barn/unga som har många olika sjukvårds- /tandvårdskontakter pga sin tandvårdsproblematik. 1

66 Bilaga 4 Barn och ungdomar är individer i psykisk och fysisk utveckling. De har begränsad förmåga att själva bedöma, förstå och påverka sin egen situation. De är i hög grad utlämnade åt vuxnas ansvar. Det finns också en grupp barn och ungdomar som av olika orsaker har behov av särskilt omhändertagande. Bland dessa har många en tandvårdsproblematik som följer dem genom hela livet. Det är därför angeläget att vården är strukturerad och långsiktigt planerad. Detta ökar tryggheten för patient och vårdnadshavare. En god behandling förutsätter också samverkan mellan odontologiska och medicinska specialiteter såsom barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomshabilitering, barnhälsovård, barnoch ungdomspsykiatri och med sociala myndigheter, skolor och förskolor. KLINISK VERKSAMHET Från att i huvudsak ha arbetat med s k tandvårdsrädda barn och ungdomar (eg barn och ungdomar med samarbetssvårigheter i tandvårdssituationen) remitterade från distriktstandvården, har pedodontins resurser allt mer kommit att tas i anspråk för barn och ungdomar med olika funktionshinder (dvs fysiska, psykiska, medicinska, sociala samt kommunikativa hinder). Den dominerande remissorsaken är fortfarande ett odontologiskt vårdbehov i kombination med psykologiska behandlingsproblem. En viss minskning kan ha skett pga att fler kliniker och behandlare har tillgång till effektiva former av sedering (midazolam, lustgas). Med begränsade resurser är det av stor vikt att strikt prioritering av remisserna sker, så att de patienter som är i störst behov av specialistvård erhåller sådan. Högsta prioritet har akuta besvär (smärta) och munslemhinneförändringar. Dessa skall kunna tagas omhand inom 1-2 dagar där så är påkallat. I övrigt följs den prioriteringsordning som utarbetats av Svenska Pedodontiföreningen. Riktlinjer för prioritering. 1 A. Barn och ungdomar vars medicinska säkerhet äventyras och vars allmäntillstånd försämras avsevärt om odontologiskt vårdbehov ej tillgodoses. 1 B. Barn och ungdomar med svår kronisk sjukdom och/eller funktionshinder. Barn och ungdomar med nedsatt autonomi. 2. Barn och ungdomar med medfödda eller förvärvade missbildningar i ansikte, käkar eller tänder samt barn och ungdomar med komplicerade tand- och/eller käkskador efter trauma. Barn och ungdomar med okontrollerad sjukdomsutveckling i tänder, käkar och övriga orala vävnader. Barn och ungdomar med funktionsstörningar, inklusive orofacial problematik. 3. Barn och ungdomar som kräver vård för mindre svåra akuta och kroniska tandsjukdomar och avvikelser i tand- och bettutveckling. Målsättning: Ett kostnadseffektivt omhändertagande uppnås då diagnostik och terapiplanering görs i tidig ålder i samverkan mellan allmän- och specialisttandläkare. Detta borgar också för bästa vårdkvalitet. I en situation med optimala resurser (2 heltids specialister) bör väntetiderna ligga inom 1-2 månader (akuta 1-2 dagar). 2

67 Bilaga 4 Volymen remisser som torde kunna tas emot årligen i en optimal situation kan beräknas till 0.5% av totala antalet barn/ungdomar (1-19 år), dvs ca 300. Viktigt att komma ihåg är, att antalet avslutade remisser årligen understiger detta antal pga av att många remisser kräver lång insatstid. UTBILDNINGSRESURS Önskvärt: Årligen ta emot 1-2 auskultanter. Bedriva konsultationsverksamhet på allmänklinikerna (inkl privata kliniker där barn/ungdomar behandlas). Vara tillgängliga för telefonrådgivning i ex akuta situationer. Hålla uppdateringskurser (2 tim till halvdag) inom olika områden, ex sedering, traumatologi, handikapptandvård. En-två gånger årligen kalla samman till utvärderings- och uppdateringsseminarier ex olika sederingsformer (midazolam, lustgas). Bedriva kontinuerlig uppdatering inom specialiteten gentemot allmäntandvården. Inte nödvändigtvis själva, utan också med hjälp av föreläsare utifrån. Målsättning: En medveten kompetensförhöjning hos allmäntandläkaren för att bättre kunna utnyttja specialistens konsultativa roll och specifika kompetens vid behandling av patienter. UTVECKLANDE FORSKNING Kliniskt arbete och klinisk forskning går hand i hand. Dvs kontinuerlig utvärdering av det egna arbetet ger feed-back som förbättrar vårdkvaliteten. Enkäter till föräldrar och de som remitterar är värdefulla instrument. Även dialog/utvärdering tillsammans med barnen/ungdomarna vore värdefullt. Utbyte med andra specialistkliniker möjliggör gemensamma utvärderingar. Samarbete över specialitetgränserna. Aktuella områden: Utvärdering av tandhälsan hos förskolebarnen. Utvärdering av de sederingsmetoder vi använder. Uppföljning av barn/ungdomar behandlade under narkos. Utveckling/utvärdering av metoder vid replantation av tänder. John-Erik Nyman övertandläkare 3

68

69

70

71 Bilaga 6 Beskrivning av Bettfysiologiverksamheten i Sörmland Avgränsning och allmän målsättning Specialiteten bettfysiologi omfattar prevention, diagnostik och behandling av smärta och funktionsstörningar inom käksystemet med symtom som rörelseinskränkning och smärttillstånd från käkområdet och angränsande organsystem. Särskild uppmärksamhet riktas mot samband mellan allmänsjukdomar och funktionsstörningar inom käksystemet. För specialistfunktionen är det av stor vikt att nödvändiga kunskaper finns i odontologisk radiologi, käkkirugi, oral protetik, ortodonti, neurologi, psykologi, psykiatri, reumatologi och öron-näsa-halssjukdomar. Specialistfunktionen bygger mycket på samarbete med dessa specialiteter och allmäntandvården. Varför bettfysiologi? Vanliga bettfysiologiska besvär är smärta vid käkrörelser, inskränkt käkrörelseförmåga och huvudvärk orsakad av spänningstillstånd i käkmuskler. Predisponerande, utlösande och vidmakthållande faktorer samverkar vid utvecklande av smärta och funktionstörningar. Exempel på sådana faktorer är: - tandpressning/gnissling - trauma - generella ledsjukdomar som reumatoid artrit - psykosociala faktorer (stress/oro) - bettstörningar De flesta studier visar att mellan 10-20% av en vuxen befolkning har smärta i ansikts- och käkregionen. 2-7% av barn och ungdomar tonåringar bedöms ha smärta och funktionsstörningar i käksystemet. Behovet av vård har uppskattats i olika svenska undersökningar med en variation mellan 3-18% av den vuxna befolkningen, där kvinnor bedömdes ha ett större vårdbehov. Påverkan på dagliga aktiviteter (ex arbete, sociala kontakter, vila, intellektuell förmåga) av bettfysiologiska besvär, har i studier visats vara hög i jämförelse med andra sjukdomsgrupper inom tandvården. Sjukskrivning p.g.a. bettfysiologiska besvär är vanligt och studier har också visat att graden av sjukskrivning ökar med svårighetsgraden på bettfysiologiska besvären. Inte sällan kommer patienten till bettfysiologikliniken för utredning efter att ha valsat runt inom övriga vården under lång tid. Uppföljning av bettfysiologisk behandling visar att de flesta förbättras med behandling. Dock föreligger stora individuella variationer. En förklaring till det kan vara att psykosociala faktorer, som ofta ingår i sjukdomsorsaker och sjukdomsutveckling, varierar över tiden. Det samhällsekonomiska värdet bör därför vara stort att förebygga och behandla och helst behandla tidigt, inte minst för att avlasta sjukvården i övrigt. 1

72 Bilaga 6 Bettfysiologisk verksamhet inom allmäntandvården, utförd av kompetensutvecklad allmäntandläkare och inom specialisttandvården Specialist ansvarar för att utveckla kompetens inom tandvårdens olika vårdnivåer. Följande vårdnivåer föreslås: Allmäntandvård Identifiera led- och/eller muskelsmärta Upptäcka käktillväxtstörningar Upptäcka huvudvärk orsakad av tandpressning/gnissling Behandling av akuta smärttillstånd Rörelseträning, främst avspänningsövningar Konventionell bettskenebehandling Stabiliseringsinslipning Bedömning av läkares förfrågningar ang. huvudvärk, muskel/ledsmärta Registrera bettfysiologiska epiuppgifter Kompetensutvecklad allmäntandläkare Behandling med apnéskenor efter utredning av ÖNH-läkare Diagnostik, terapiplanering och behandling av de vanligaste smärt- och käkfunktionella tillstånden i samråd med specialist I samråd med specialist: led- och muskelinjektioner med olika farmaka, akupunktur, TENS, individuella rörelseträningsprogram Kunna fungera som rådgivare lokalt på klinik, bl.a. för att patienter ska vidareremitteras till rätt instans Specialisttandvård Diagnostik av funktionsstörningar och smärttillstånd i käksystemet, inklusive klinisk funktionell undersökning av käksystemet och angränsande strukturer vid: odontologisk utredning av huvudvärkspatienter och patienter med ansiktssmärta odontologisk utredning av patienter med allmänsjukdomar som kan engagera käksystemet speciellt reumatiska sjukdomar och vissa neurologiska störningar som kan manifestera sig i käksystemet Utförande av: funktionskorrigerande, bettstabiliserande och smärtlindrande behandling. apnèbehandling med bettskena Utredning och behandling i de fall allmäntandläkarens/läkarens behandling inte gett önskvärt resultat För- och efterbehandling vid käkledskirurgi, ortognat kirurgi Utredning, behandling och prognostiserande av tandslitage Bistå allmäntandvården/sjukvården med råd om diagnos, 2

73 Bilaga 6 terapiplanering och behandling Utvärdering/kvalitetssäkring av ämnesområdet Konsultation, fortbildning och kursverksamhet Viktigast är att vi ger av vår kompetens till de som har behov av oss. Målsättningen är att så många som möjligt ska kunna så mycket som möjligt så att folkhälsan befrämjas. Detta innebär att fler patienter kan få hjälp inom allmäntandvården/sjukvården och att resurser frigörs på specialisttandvården för utredning och behandling av speciellt krävande patientproblem. Formerna för detta kan ske genom personlig handledning, konsultation, seminarier, kurser etc. - Konsultationsverksamheten utvecklas efter önskemål ifrån klinikerna - Auskultationsverksamheten fortsätter (auskultationsperioder -10 dagar under vår och 10 dagar under höst) Forsknings- och utvecklingsarbete Detta görs bl a genom utvärdering av behandlingsmetoder och egna forskningsprojekt. Syftet med utvecklings- och forskningsarbete är att förbättra folkhälsan och utveckla den samlade kunskapen inom ämnesområdet. Utvecklingsområden f.n.: - Bettfysiologisk epidemiologi och vårdprogram i Sörmland - Kalibrering av diagnostik och behandling i samarbete med bettfysiologiklinikerna i Örebro och Växjö. Klinisk verksamhet Remisser De flesta remisser avser smärtutredning. Led- och bettrelaterade funktionsstörningar och behandling av andningsrelaterade tillstånd är andra vanliga orsaker. Remisser - Remissinflödet beräknas till 600/år (300 i Eskilstuna och 300 i Nyköping, Åsidan). Mål för väntetider: veckor för akuta remisser - 1 månad för förturspatienter - 3 månader för patienter med lindriga besvär. Ca 300 patienter ska ha färdigbehandlats per år. 80% av patienterna ska känna sig bättre, mycket bättre eller helt bra efter behandling Remissfördelning (Eskilstunakliniken) - 50% av remisserna ifrån sjukvården, 33% ifrån folktandvården och 18% ifrån privattandvården 3

74 Bilaga 6-81% av remisserna ifrån norra distriktet, 13% ifrån mellersta, 3% ifrån södra och 3% var externa remisser. Se diagram 1 och 2. Diagram 1. Remissfördelning (remittent %) Diagram 2. Remissfördelning (länsdel %) Sjukvård FTV PTV 20 0 Norra Mellersta Södra Extern Remissfördelning (Nyköpingskliniken, Åsidan) - 76% av remisserna ifrån sjukvården, 20% ifrån folktandvården och 4% ifrån privattandvården - 98% av remisserna ifrån södra distriktet, 1% ifrån mellersta distriktet och 1% var externa remisser. Se diagram 3 och 4. Diagram 3 Remissfördelning (remittent %) Diagram 4. Remissfördelning (länsdel %) Sjukvård FTV PT Norra Mellersta Södra Extern Bengt Adèrn och Lennart Rosell 4

75 Bilaga 7 Verksamhetsbeskrivning för Tandregleringsverksamheten i Folktandvården Sörmland Inledning Främja god oral hälsa: Ortodonti (Tandreglering) är den gren av tandvården, som arbetar med diagnostik och behandling av bettavvikelser, dvs tand- och käkställningsfel. Inriktningen är att förebygga/eliminera störningar i bettfunktionen. Dessutom syftar behandlingarna i många fall till att förbättra ett estetiskt mindrevärde. Varför specialiteten: Tand och käkställningsfel/avvikelser har ofta genetiska orsaker (exempel: stora överbett/underbett) Andra orsaker kan vara t.ex. tidiga mjölktandsförluster, som leder till trångställning av permanenta tänder. Ovanor, såsom fingersugning, kan också medföra tandställningsfel. Nyttan/hälsovärdet av tandreglering resp skadeverkningar av utebliven behandling av bettavvikelser är ej tillräckligt dokumenterade för att man med säkerhet skall kunna uttala sig om nödvändigheten av alla de behandlingar som idag utförs. Dock har man kunnat visa samband mellan mycket uttalad bettavvikelse och karies/parodontit/bettfysiologiska problem. Indikation för tandregleringsbehandling är också utseendemässig störning, det som brukar benämnas psyko-social behandlingsindikation. Det är framförallt sådana skäl, som driver patienter att söka tandregleringsvård. Studier pekar på att utseendestörning pga tandställningsavvikelse är en vanlig orsak till mobbning under skoltiden. Modern tandreglering utförs idag huvudsakligen på specialistnivå. Skälet är att behandlingarna har blivit så komplicerade att det fordras en ökad kompetens för att planera och utföra dessa. En del behandlingar av interceptiv art kan utföras av allmäntandläkare, oftast i samarbete med spec.kliniken. Man kan konstatera att efterfrågan på tandreglering är avsevärt större än behandlingskapaciteten. Detta gäller såväl i Sörmland som för riket som helhet. I Tandvårdslagen tillförsäkras barn/ungdomar fullständig behandling inklusive

76 Bilaga 7 tandreglering. Ingen definition av fullständig behandling ges dock, liksom heller inga anvisningar om urvalsprinciper. TR-verksamheten inom FtvS har i likhet med de flesta andra Ftv målsättningen att erbjuda tandreglering till 25% av barn/ungdomar i aktuell ålder. Undersökningar har nämligen visat att bettavvikelser med påtagligt behandlingsbehov förekommer hos ca 25% i vår population. Eftersom man således anpassar resurserna så att de motsvarar detta behov, så blir det också nödvändigt att se till att tandreglering erbjuds till patienterna i behovsordning, dvs behovet av tandreglering får styra köplacering/väntetid. Tandregl.verksamheten i Sörmland tillämpar ett index för behandlingsbehovet, det s.k. IOTN (Index of orthodontic treatment need) vid urval av de patienter, som erbjuds tandreglering. Specialistverksamhetens områden: - klinisk verksamhet - utbildning - forskning o utveckling 1. Klinisk verksamhet Planering och genomförande av komplicerad ortodontisk behandling. Remissorsaker är bettavvikelser med behov av tandreglering på patienter, som i de flesta fall valts ut i samband med s.k. TR-visning. Ett remissförfarande, som är tämligen unikt för vår specialitet och som i korthet innebär att specialisten besöker allmäntandvårdsklinikerna och tillsammans med remitterande tandläkare bedömer behandlingsbehovet hos aktuella patienter. Ett mindre antal remisser kommer från privattandläkare. Mål: - Vårdkvalitet se under forskning o utveckling. - Väntetider: - Tandreglering bör helst genomföras vid en ålder då käkar och bett är som mest adaptativa, dvs omkring puberteten ca års ålder. Det är således önskvärt att en pat som remitteras/visas i denna ålder kan tas in för behandling utan lång väntetid. Patienter med stort behov av tandreglering kan också tas in relativt snabbt, medan patient med lägre behov får räkna med väntetid, som i vissa fall kan vara lång (2 år eller mer). - Behandl.volym:

77 Bilaga 7 Målsättningen är att kunna ge behandling till 25% av aktuella årskullar. En genomsnittlig årskull i Sörmland är litet drygt 3000 barn. Av dessa skulle då ca 750 vara i behov av tandreglering. Detta är den undre tolkningsgränsen av Tandvårdslagens innebörd. 2. TR-klinikerna som utbildningsresurs - utbildning i samband med konsultation/visning - utbildning i form av auskultation vid TR-kliniken - kurser riktade till allmäntandvård - utbildningsklinik för ST-tandläkare - utbildningsklinik för ortodontiassistent Mål: - Fortlöpande uppgradering av den ortodontiska kunskapsnivån - Att vidmakthålla allmäntandvårdens kunskap/förmåga att urskilja patienter med adekvat behandlingsbehov - Vid behov medverka i utbildning av s.k. nischtandläkare - Medverka vid utbildning av ortodontiassistenter 3. Forskning och utveckling - fortlöpande utveckling av metoder och arbetssätt - utvärdering av metodik och kvalitet Mål: - Alla behandlingar av större omfattning utvärderas med avseende på behandlingsresultat. Därvid används det s.k. PAR-index.

78 Bilaga 8 Verksamhetsbeskrivning för Endodontiverksamheten i Folktandvården Sörmland Inledning Främja god oral hälsa Det övergripande syftet med verksamheten är att utföra endodontiska behandlingar och göra bedömningar av hög kvalitet för att förhindra infektioner som dels kan leda till tandförluster, dels leda till försämring av allmäntillståndet. Målet är en förbättring av den allmänna tandhälsan och därmed folkhälsan för länets barn och vuxna. Kunskaperna kring folkhälsa och hur den bibehålls och förbättras genom prevention, diagnostik och behandling är i starkt fokus i dag. Vi vet att samhällsstrukturer, miljö och levnadsvanor påverkar människors hälsa och ohälsa. Förändrade demografiska förhållanden kommer därför att påverka hälsooch sjukvårdens utformning i framtiden. Samhällets och individens syn på sjukdom och behandling förändras också över tiden. Patienterna ökar successivt sina anspråk på ett mer individuellt och kvalitativt omhändertagande vilket ställer krav på att sjukvården utvecklas på både individuell och organisatorisk nivå. Det kommer att finnas ett ständigt behov av kompetens som kan värdera nyttan och kostnaden av olika hälsobefrämjande åtgärder. Det måste vara en självklar uppgift för specialisttandläkaren att inom sitt kunskapsområde på olika sätt bidra till utveckling och tillföra den kunskap som krävs för att dimensionera, utföra och utvärdera verksamheten. Varför endodonti? En tand kan infekteras av ett kariesangrepp eller på grund av en annan yttre skada. Endodonti innebär att man genom rotfyllning, eller ett kirurgiskt ingrepp vid tandens rotspets, skapar en infektionsfri tand. Trots den moderna tandvårdens inriktning på tidiga profylaktiska åtgärder kommer behovet av endodonti alltid att finnas. Människor kommer också i framtiden att få skador som kräver endodontisk behandling, inte minst beroende på att allt fler människor behåller sina egna tänder i hög ålder. Med rimliga ekonomiska insatser för såväl patient som samhälle är det tack vare endodontiska åtgärder möjligt att behålla de egna tänderna och samtidigt förhindra att betydligt dyrare protetiska behandlingar behöver genomföras. Med implantatprotetik, dvs. käkbensförankrade titanskruvar som förses med kronor och broar, kan vi visserligen numera ersätta tänder där det förr inte var möjligt. Men den möjligheten utesluter inte det finns fortfarande ett stort hälsoekonomiskt värde i att kunna genomföra adekvat och långsiktig konventionell endodonti med till betydligt lägre kostnader för individ och samhälle. Adekvat utförd endodontisk behandling har dessutom mycket god prognos. När endodontin däremot inte håller god kvalitet försämras prognosen. Resultatet blir behandlingar på fel indikationer, utebliven läkning eller en försämring av tillståndet. Det är ett ekonomiskt och kvalitativt problem eftersom en bristfällig behandling har kostat pengar utan att ha givit förväntat resultat. Rotbehandlingar är tekniskt svåra att genomföra. Ändå är endodonti en rutinbehandling i all tandvård. Uppskattningsvis ägnar man i allmäntandvården 10% - 15% av klinisk tid åt endodonti och ca 75% av den tiden åt att behandla infekterade tänder.