FÖREDRAGNINGSLISTA. Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 31 mars 2014 kl. 11 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala

Transkript

1 FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 31 mars 2014 kl. 11 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr Ärende Val av justerare. I tur: Sören Bergqvist Tid för justering: torsdagen den 3 april 2014 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 38 Skrivelse från (S) om personalsituationen CK Dialog med Försäkringskassan 40 Årsredovisning 2013 Landstinget i Uppsala län CK Årsredovisning 2013 Landstingets ledningskontor CK Årsredovisning 2013 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling CK Årsredovisning och bokslut 2013 för Gemensamma kostnämnden Anmälningsärende CK Landstingets miljöredovisning 2013 CK Budget och verksamhetsplan 2015 Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling 46 Investeringsprocessen vid fastighets- och utrustningsinvesteringar i Landstinget i Uppsala län CK CK Konkurrensprogram för hälso- och sjukvård CK Regler för landstingets egna verksamheter i samband med vårdval CK Framtida organisation för den anslagsfinansierade delen av primärvården CK Riktlinjer för landstingets varumärken CK Ägardirektiv för Upplandsstiftelsen CK Införande av processbaserat ledningssystem i landstinget CK

2 53 Betänkandet Starka tillsammans Remissyttrande till Utbildningsdepartementet CK Varför åker patienter och anhöriga inte kollektivt Svar på motion CK Finansutskottets placeringsbeslut om likviden från försäljningen av Ulleråkerområdet samt beslut om förändringar av finansiella placeringar Anmälningsärende 56 Styrelsers och nämnders årsredovisningar och verksamhetsberättelser 2013 Anmälningsärende CK CK Landstingsdirektörens rapport CK Förteckning över inkomna motioner CK Förteckning över ärenden till landstingsfullmäktige den 23 april 2014 CK Anmälan av beslut enligt delegation CK Skrivelser för kännedom

3 Bilaga 40 a

4 Bilaga 40 b

5 Bilaga 40 c

6 Bilaga 44

7 Bilaga 46 a Investeringsprocessen fastighets- och utrustningsinvesteringar beslutad i landstingsfullmäktige 2014-??-?? CK

8 Bilaga 46 a 1 INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR Förutsättningar för prioriteringar OMFATTNING AV INVESTERINGSPROCESSEN BEGREPPSFÖRKLARING LANDSTINGSPLAN OCH BUDGET PROCESSLEDARSKAP OCH INVESTERINGSRÅDETS ROLL INVESTERINGSPROCESS FASTIGHETER BEHOV Beslut att avsluta eller inleda en behovsanalys Information om att behovsanalys ska inledas BEHOVSANALYS Beslut att avsluta eller inleda en förstudie Information om att förstudie ska inledas FÖRSTUDIE Beslut att avsluta eller inleda programarbete Information om att programarbete ska inledas PROGRAM Beslut att avsluta eller inleda genomförande Information om att genomförande ska inledas GENOMFÖRANDE Beslut Information LEVERANS Beslut Information UPPFÖLJNING INVESTERINGSPROCESS KOMBINATION UTRUSTNING OCH FASTIGHET INVESTERINGSPROCESS UTRUSTNING ÄSKANDE TILLSTYRKANDE BEVILJANDE GODKÄNNANDE AV RAM UPPHANDLING OCH INKÖP FINANSIERING AV INVESTERINGAR... 13

9 Bilaga 46 a 1 Inledning Investeringsbeslut är viktiga beslut som tas inom en verksamhet. Investeringar i fastigheter och utrustning tar stora resurser i anspråk och har en långsiktig påverkan på verksamheten. Investeringarna skapar goda förutsättningar för verksamheten genom förbättrade och mer rationella arbets- och vårdmiljöer och lägre miljöpåverkan. Mindre lyckade beslut kan bero på ofullständiga underlag, alternativt ofullständig beredning, analys och prövning och besluten kan få negativa konsekvenser under lång tid. För att skapa så bra förutsättningar som möjligt att kunna ge god vård, trafik och kultur så krävs det att landstinget har ändamålsenliga lokaler och kvalitativ utrustning för respektive verksamhet. En tydlig investeringsprocess ger bra förutsättningar för detta. Syftet med anvisningarna i detta dokument är just att ha tydliga rutiner för arbetet med investeringar för att: ge framförhållning och förutsättningar för väl underbyggda investeringsbeslut bidra till öppenhet, transparens och möjlighet att prioritera och pröva förslagen ha en tydlig och klar struktur för styrning, planering, beslut och uppföljning tydliggöra rollerna mellan förvaltningarna, ledningskontoret och politiken. För att landstinget ska kunna fatta väl underbyggda investeringsbeslut behövs det en strukturerad process kring hanteringen av investeringar. Investeringsprocessen ska ge riktlinjer på hur underlag till investeringarna ska tas fram, hur analys och prövning ska ske samt ge en helhetsbild på landstingets aktuella och kommande investeringsbehov. 1.1 Förutsättningar Med investering avses här anskaffning av anläggningstillgång så som fastigheter, maskiner, inventarier och immateriella anläggningstillgångar. En anläggningstillgång är en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav, se ekonomihandbok. Åtgärder som innebär standardförbättringar genom ny- till- och ombyggnad ska bokföras som en investeringsutgift. Gränsen mellan underhållsåtgärder, myndighetsåtgärder och standardförbättrande åtgärder kan vara svår att göra. Åtgärder som bedöms som underhåll ska inte räknas som en investering och inte påverka det bokförda värdet. Den ekonomiska livslängden, avskrivningstiden för investeringen, varierar beroende på vilken typ av investering som avses. Se landstingets ekonomihandbok Förutsättningar för prioriteringar Landstinget investerar årligen stora belopp i fastigheter och utrustning. Med tanke på de stora beloppen måste ibland prioriteringar göras mellan olika investeringar. Följande utgångspunkter gäller vid prioritering mellan olika investeringar: Betydelse för att nå inriktningar och mål i Landstingsplan och budget och strategiska planer Investeringens bidrag till verksamheten Investeringens genomförbarhet Följsamhet mot myndighetskrav 1 (13)

10 Bilaga 46 a 1.2 Omfattning av investeringsprocessen Investeringsprocessen är en koncerninstruktion som omfattar alla landstingets förvaltningar samt majoritetsägda dotterbolag. Investeringsprocessen är uppdelad i tre delar vilka beskrivs i dokumentet: Investeringsprocess fastigheter Investeringsprocess kombination utrustning och fastighet Investeringsprocess utrustning inklusive immateriella anläggningstillgångar 1.3 Begreppsförklaring Hyresgäst organisatorisk enhet/ansvar som hyr en lokal Fastighetsägare landstingsfullmäktige Landstingsservice förvaltare av landstingets fastigheter och ansvarig för utförandet av fastighetsinvesteringar Finansutskott landstingsstyrelsens finansutskott består av politiker och biträds av tjänstemän. Investeringsråd tjänstemannagrupp för beredning och prioritering av investeringar. Rådet utgörs av landstingsdirektör (ordförande), produktionsdirektör, ekonomidirektör, fastighetsdirektör, förvaltningsdirektör landstingsservice och budgetchef. Fastighetsägarinitierad investering (FI investering) investering för att bibehålla, förbättra, förnya och anpassa befintliga byggnader eller deras tekniska system. På uppdrag av fastighetsägaren identifierar Landstingsservice behovet. Hyresgästinitierad investering (HI investering) åtgärder initierade och identifierade av hyresgästen som påverkar hyresgästens verksamhet. Maskiner och inventarier utrustning i form av maskiner och inventarier för att bibehålla, förbättra, förnya landstingets verksamheter Immateriella tillgångar forsknings - och utvecklingsarbeten som kan ge framtida ekonomiska fördelar eller kostnadsminskningar. 2 Landstingsplan och budget Landstingsplan och budget, LPB, är styrande för investeringsprocessen. LPBn görs på våren för nästkommande planperiod. Arbetet med att ta fram investeringsplan- och ram för fastighetsinvesteringar och utrustningsinvesteringar startar på hösten året innan genom att förvaltningarna identifierar nya investeringsbehov. Respektive förvaltning ska vid årets början lämna nya investeringsbehov avseende fastighetsinvesteringar till Landstingsservice. Landstingsservice sammanställer behoven tillsammans med redan beslutade och pågående investeringar. Ramen lämnas vidare till investeringsrådet som gör en första värdering och prioritering vad som ska ingå i investeringsramen. Behov av utrustningsinvesteringar sammanställs av respektive förvaltning och lämnas till investeringsrådet för bedömning (se avsnitt 6) 2 (13)

11 Bilaga 46 a Investeringsrådet ger förslag på investeringsram för fastigheter respektive utrustning till Landstingsstyrelsen och Landstingsfullmäktige utifrån landstingets tillgängliga ekonomiska ram och påverkan på koncernens resultat- och balansräkning. Landstingsfullmäktige fattar beslut om investeringsramen. Investeringsprocessens aktiviteter och tider framgår av bild 1 nedan. Bild 1: Beskrivning fastighetsinvesteringsprocessen och Landstingsplan och budget Avseende fastighetsinvesteringarna så är utgångspunkten för att ett behov ska leda till en investering att behovet finns med i Landstingets investeringsplan och budget. Beslutsprocessen för fastighetsinvesteringar, från identifierat behov till genomförande, är relativt lång. Behoven måste fångas upp i ett tidigt skede i investeringsplanen för att landstinget ska få kontroll på vilka behov som finns samt vilka verksamhetseffekter och ekonomiska konsekvenser investeringsbesluten får för budget kommande år. Av detta skäl innehåller fastighetsinvesteringsramen projekt som befinner sig i olika faser som beskrivs under avsnitt 4 och illustreras i bild 2. 3 Processledarskap och investeringsrådets roll Landstingets budgetchef är processledare för investeringsprocessen. Processledarskapet innebär att löpande bevaka att kvaliteten i processen att processens delar fungerar och länkar ihop till en bra helhet. När brister i processen upptäcks ansvarar processledaren för att vidta förbättringsåtgärder. Investeringsrådets uppgift är att vara ägarens kontrollfunktion för att i ett tidigt skede fånga upp och värdera förvaltningarnas investeringsbehov gällande fastigheter och utrustning. Investeringsrådet bereder och prioriterar äskade investeringar och tar fram ett förslag till investeringsram inför landstingsplanen och budget varje vår. Förslaget lämnas vidare till landstingsstyrelse och landstingsfullmäktige för beslut. Processen illustreras i avsnitt 4, bild 2. 3 (13)

12 Bilaga 46 a 4 Investeringsprocess Fastigheter Landstingets planerings- och budgetprocess beskriver hur investeringsbehov årligen fångas upp och bereds. Att behoven blir upptagna i investeringsplanen är normalt en förutsättning för att kunna gå vidare med ärendet i investeringsprocessen. Behov som är upptagna i investeringsplanen innebär inte att behoven är beslutade att genomföras. Varje behov måste beredas och beslutas enligt de faser som beskrivs i investeringsprocessen. Investeringsbehov som uppkommer under löpande år på grund av skador eller haverier går dock inte att undvika. Ersättningsinvesteringar måste i första hand tas om hand genom omprioriteringar inom befintlig investeringsplan. Investeringsprocessen för fastigheter bygger på de faser som beskrivs i Handbok för projektledning av bygginvesteringar och är framtagen av Landstingsservice. Handboken är ett stöd för arbetet med investeringarna. Landstingsservice har ansvar för att instruktion, rutin och mallar gällande underlag och driftkostnadskonsekvenser för fastighetsinvesteringar är uppdaterade och kända inom landstinget. Alla investeringsprojekt har en projektorganisation. Projektorganisationens storlek och roll påverkas av hur omfattande och komplext projektet är. Vid större investeringar upprättas en styrgrupp för att följa projektet. Landstinget i Uppsala läns delegationsordning utgör grunden för hur beslut ska fattas i de olika faserna i investeringsprocessen enligt bild två nedan. Bild 2: Beskrivning av fastighetsinvesteringsprocessen och delegationsordningen 4 (13)

13 Bilaga 46 a 4.1 Behov Behov uppstår vid förändring av verksamhet, strategiska beslut, myndighetskrav, skador, åtgärder för att bibehålla fastighetens värde etc. Beroende på typ av åtgärd så initieras behovet av hyresgästen, Landstingsservice eller ägaren. Behovet ska ställas i relation till landstingets strategiska planer, Landstingsplan och budget (LPB), verksamhetsplaner, myndighetsåtgärder och ekonomiskt utrymme. Behovet dokumenteras och undertecknas av respektive förvaltningschef. Behovsdokumentet lämnas till Landstingsservice. Behovsdokumentet utgör underlag för start av behovsanalys Beslut att avsluta eller inleda en behovsanalys Om behovet bedöms vara befogat tas beslut om att inleda en behovsanalys. Beslutet avser kostnaden för behovsanalysen och bygger på en kostnadsuppskattning från Landstingsservice. För hyresgästinitierade investeringar med en behovsanalyskostnad som uppgår till högst 1 miljon kronor tar respektive förvaltningschef beslut om att inleda en förstudie. För fastighetsägarinitierade investeringar med en behovsanalyskostnad som uppgår till högst 1 miljoner kronor tar Landstingservice förvaltningschef beslut om att inleda en förstudie. För fastighetsinvesteringar med en behovsanalyskostnad på över 1 miljon kronor fattar landstingsdirektören beslut om att inleda en förstudie Information om att behovsanalys ska inledas Information om att en behovsanalys ska inledas delges investeringsrådet. Landstingsservice ansvarar för att investeringsrådet blir informerade. Investeringsrådet bedömer när finansutskottet ska delges information om behovsanalysen (exempelvis strategiskt viktiga behov som kan leda till investeringar). 4.2 Behovsanalys Behovsanalysen ska klargöra varför en förändring behövs. Behovsanalysen ska beskriva orsakerna till behovet och identifiera, specificera behoven och problemen. Landstingsservice ansvarar för att ta fram behovsanalysen i samråd med beställaren. Behovsanalysen utmynnar i en rapport som beskriver behov, mål, tidplan, budget och organisation för nästa steg, förstudien. 5 (13)

14 Bilaga 46 a Landstingsservice har alltid ett ansvar att värdera behov utifrån sin expertkunskap om fastighetsbeståndet Beslut att avsluta eller inleda en förstudie Behovsanalysen bekostas av beställaren om projektet inte genomförs. Om projektet genomförs ingår kostnaden i projektet. Om resultatet av behovsanalysen visar att projektet bör fortsätta tas beslut om att inleda en förstudie. Beslutet avser förstudiekostnaden och bygger på en kostnadsuppskattning från Landstingsservice. För hyresgästinitierade investeringar med en förstudiekostnad som uppgår till högst 1 miljon kronor tar respektive förvaltningschef beslut om att inleda en förstudie. För fastighetsägarinitierade investeringar med en förstudiekostnad som uppgår till högst 1 miljoner kronor tar Landstingservice förvaltningschef beslut om att inleda en förstudie. För fastighetsinvesteringar med en förstudiekostnad på över 1 miljon kronor fattar landstingsdirektören beslut om att inleda en förstudie. Innan förstudie inleds ska förstudieavtal tecknas mellan beställare och Landstingsservice. I avtalet ska det tydligt framgå vem som finansierar förstudien Information om att förstudie ska inledas Information om att en förstudie ska inledas delges investeringsrådet. Landstingsservice ansvarar för att investeringsrådet blir informerade. Investeringsrådet bedömer när finansutskottet ska delges information om förstudien (exempelvis strategiskt viktiga förstudier som kan leda till investeringar). 4.3 Förstudie Förstudiearbetet innebär en presentation av olika handlingsalternativ för att lösa det som beskrivits i behovsanalysen såsom projektformulering, studier av projektets möjligheter, strategisk utformning, verksamhetsbeskrivning, utrustningsplanering, kartläggning av miljöaspekter av vital betydelse för projektet, tidplan och ekonomiska kalkyler. Förstudien utförs av Landstingsservice i samarbete med beställaren. I förstudien ska beställaren redovisa hur en ökad hyreskostnad ska finansieras och hur förvaltningens resultat påverkas av investeringen. 6 (13)

15 Bilaga 46 a Beslut att avsluta eller inleda programarbete Förstudien bekostas av beställaren om projektet inte genomförs. Om projektet genomförs ingår kostnaden i projektet. Om resultatet av förstudien visar att projektet bör fortsätta tas förslag till beslut fram om att påbörja ett programarbete. Landstingsservice ansvarar för att ta fram förslag till programarbete i samråd med beställaren. Beslutet avser den totala projektkostnaden och bygger på en investeringskalkyl inklusive driftskonsekvenser. Investeringar initierade av hyresgästen med en total investeringsutgift på högst 5 miljoner kronor tar respektive förvaltningschef beslut om att inleda ett programarbete. I beslutet ska det alltid ingå en redovisning av hur driftskostnaden ska finansieras. Investeringar initierade av fastighetsägaren med en beräknad total investeringsutgift på högst 5 miljoner kronor tar Landstingservice förvaltningschef beslut om att inleda ett programarbete. I beslutet ska det alltid ingå en redovisning av hur driftskostnaden ska finansieras. Investeringar med en beräknad total investeringsutgift på mellan 5 och 10 miljoner kronor tar landstingsdirektören beslut om att inleda ett programarbete. I beslutet ska det alltid ingå en redovisning av hur driftskostnaden ska finansieras. Investeringar med en total investeringsutgift på över 10 miljoner kronor bereds av landstingsstyrelsens finansutskott. Finansutskottet tar fram förslag till beslut kring investeringen och hanteringen av eventuella driftskostnadskonsekvenser. Finansutskottet kan besluta om att inte gå vidare med en fastighetsinvestering. o Finansutskottet samråder med berörd verksamhetsansvarig styrelse/nämnd När total investeringsutgift är mellan 10 och 100 miljoner tar landstingsstyrelsen beslut om att inleda ett programarbete. I beslutet ska det alltid ingå en redovisning av hur driftskostnaden ska finansieras. Trots att den totala investeringsutgiften understiger 100 miljoner kronor kan landstingsstyrelsen välja att skicka investeringen vidare för beslut till landstingsfullmäktige. När total investeringsutgift är över 100 miljoner kronor tar landstingsfullmäktige beslut om att inleda ett programarbete. I beslutet ska det alltid ingå en redovisning av hur driftskostnaden ska finansieras. Behöriga beslutsfattare ska alltid ta hänsyn till hur investeringen kommer att påverka driftskostnaden och hur den finansieras. Innan programarbete inleds ska programavtal tecknas mellan beställare och Landstingsservice. I avtalet ska det tydligt framgå vem som finansierar programarbetet. 7 (13)

16 Bilaga 46 a Information om att programarbete ska inledas För investeringar upp till 5 miljon kronor ansvarar Landstingsservice för att investeringsrådet blir informerade om resultatet av förstudien och vidare gång i processen. För investeringar med en total investeringsutgift mellan 5 och 10 miljoner kronor ska Landstingsdirektören informera finansutskottet om resultatet av förstudien och vidare gång i processen. För investeringar med en total investeringsutgift mellan 10 och 100 miljoner kronor ska landstingsstyrelsen informera landstingsfullmäktige om resultatet av förstudien och vidare gång i processen. 4.4 Program Programarbetet ska definiera och redovisa mål, krav och egenskaper. Ekonomiska ramar tas fram och förutsättningar för projektets genomförande redovisas i programhandlingen. Programarbetet utförs av Landstingsservice och ger underlag för beslut om genomförande och upprättande av ett preliminärt hyresavtal Beslut att avsluta eller inleda genomförande Programarbetet bekostas av beställaren om projektet inte genomförs. Om projektet genomförs ingår kostnaden i projektet. Om resultatet av programarbetet visar att projektet bör fortsätta tas förslag till beslut fram om genomförande. Landstingservice ansvarar för att ta fram förslag till beslut för genomförande i samråd med beställaren. Förslag till beslut avser den totala projektkostnaden och bygger på en mer preciserad investeringskalkyl inklusive driftskonsekvenser. För hyresgästinitierade investeringar med en total investeringsutgift på högst 5 miljoner kronor tar respektive förvaltningschef beslut om att inleda ett genomförande. I beslutet ska det alltid ingå en redovisning av hur driftskostnaden ska finansieras. För fastighetsägarinitierade investeringar med en total investeringsutgift på högst 5 miljoner kronor tar Landstingsservice förvaltningschef beslut om att inleda ett genomförande. I beslutet ska det alltid ingå en redovisning av hur driftskostnaden ska finansieras. För investeringar med en total investeringsutgift på mellan 5 och 10 miljoner kronor tar landstingsdirektören beslut om att inleda ett programarbete. I beslutet ska det alltid ingå en redovisning av hur driftskostnaden ska finansieras. Investeringar med en total investeringsutgift på över 10 miljoner kronor bereds av landstingsstyrelsens finansutskott. Finansutskottet tar fram förslag till beslut kring investeringen och hanteringen av eventuella driftskostnadskonsekvenser. Finansutskottet kan besluta om att inte gå vidare med en fastighetsinvestering. o Finansutskottet samråder med berörd verksamhetsansvarig styrelse/nämnd 8 (13)

17 Bilaga 46 a När total investeringsutgift är mellan 10 och 100 miljoner tar landstingsstyrelsen beslut om att inleda genomförandet. I beslutet ska det alltid ingå en redovisning av hur driftskostnaden ska finansieras. Trots att den totala investeringsutgiften understiger 100 miljoner kronor kan landstingsstyrelsen välja att skicka investeringen vidare för beslut till landstingsfullmäktige. När den totala investeringsutgiften överstiger 100 miljoner kronor ska förslag till beslut tillställas landstingsfullmäktige för beslut om att inleda ett genomförande. I beslutet ska det alltid ingå en redovisning av hur driftskostnaden ska finansieras. Innan genomförande inleds tecknas ett preliminärt hyresavtal mellan beställare och Landstingsservice Information om att genomförande ska inledas Landstingsservice ansvarar för att investeringsrådet blir informerade om beslut att genomförande ska inledas då den totala investeringsutgiften uppgår till 5 miljoner kronor. Landstingsdirektören ska informera finansutskottet om att genomförande ska inledas för investeringar med en total investeringsutgift mellan 5 och 10 miljoner kronor per investering. Landstingsstyrelsen ansvarar för att landstingsfullmäktige blir informerade om beslut att genomförande ska inledas där investeringen har en total investeringsutgift mellan 10 och 100 miljoner kronor. 4.5 Genomförande Avser produktion utifrån fastställd programhandling och beställning. Beställningen omfattar fastställd ekonomisk ram och bygger på den överenskommelse som gjorts mellan Landstingsservice och beställare. Landstingsservice ansvarar för planering, styrning och uppföljning av entreprenadarbeten Beslut Löpande beslut under genomförandeskedet som beror på förändring/anpassning fattas av projektorganisation enligt fastställd delegationsordning Information Landstingsservice ansvarar för att informera investeringsrådet om hur genomförandet fortlöper där investeringen har en total investeringsutgift mellan 5 och 10 miljoner kronor. Landstingsservice ansvarar för att informera investeringsråd och finansutskott om hur genomförandet fortlöper där investeringen har en total investeringsutgift över 10 miljoner kronor. 9 (13)

18 Bilaga 46 a Landstingsstyrelsen ansvarar för att informera landstingsfullmäktige om hur genomförande fortlöper där investeringen har en total investeringsutgift på 100 miljoner kronor. 4.6 Leverans Avser överlämning av projekt till driftorganisation och hyresgäst. Projektet avslutas när: Slutuppgörelse och kontraktsavslut har gjorts med entreprenörer. Förvaltningsunderlag, dvs. relationshandlingar, drift- och skötselinstruktioner mm har överlämnats till berörda parter och myndigheter. Projektledaren har gjort ekonomisk slutredovisning och ekonomiskt avslut har skett i ekonomisystemet. En skriftlig slutrapport sammanställs Beslut Slutgiltigt hyresavtal utifrån total investeringskostnad tecknas mellan hyresgäst och Landstingsservice enligt delegation Information Landstingsservice ansvarar för att investeringsrådet ges en sammanfattande information om projektens leverans. Slutrapport för investeringar mellan 1 och 10 miljoner kronor redovisas till investeringsrådet. Slutrapport och efterkalkyl för investeringar över 10 miljoner kronor ska av beställaren tillsammans med Landstingsservice redovisas för investeringsrådet och Landstingsstyrelsen. Slutrapport och efterkalkyl för investeringar över 100 miljoner kronor ska redovisas till Landstingsstyrelsen som i sin tur redovisar för Landstingsfullmäktige. 4.7 Uppföljning En uppföljning mellan beställare och Landstingsservice ska ske efter att investering är färdigställd och tagen i bruk. Uppföljningen ska hantera garantifrågor, dokumentation och även innefatta ett erfarenhetsutbyte mellan parterna. 10 (13)

19 Bilaga 46 a 5 Investeringsprocess kombination utrustning och fastighet Vissa typer av investeringar består av både investeringar i utrustning samt i själva fastigheten. Exempel på en sådan investering kan vara investering i en ny röntgenutrustning samt ombyggnation för anpassning av lokalen. Investeringar i utrustning som kan medföra byggnadsanpassning måste inkluderas i både investeringsprocessen för utrustning och i investeringsprocessen för fastighetsinvesteringar. Byggnadens tekniska möjligheter att inrymma den nya utrustningen måste först bedömas. I de fall där ny utrustning som behövs i verksamheten är fastighetspåverkande ska en kontakt tas med Landstingsservice i god tid innan utrustningen äskas för att kunna avgöra lokalens lämplighet gällande tekniska installationer osv. Landstingsservice ska lämna ett första tekniskt utlåtande om lokalen samt en preliminär kostnadskalkyl för ombyggnationen. Fastighetsinvesteringen ska vara budgeterad, tidsplanerad samt beslutad i investeringsplanen innan en utrustning kan beställas. Detta för att undvika oförutsedda kostnader och förseningar. Det är av stor vikt att hålla ihop denna typ av investeringar så att landstinget kan fatta beslut på helheten och därmed undvika att onödiga investeringar genomförs eller att inte alla driftskonsekvenser av investeringen inkluderats i kalkylerna. I äskandedatabasen ska det anges att utrustningen är fastighetspåverkande samt en preliminär kostnad för ombyggnationen. Innan en utrustning kan beställas måste fastighetsinvesteringen vara beslutad, se bild 3 nedan. Utrustningen äskas i äskandedatabasen enligt Investeringsprocess utrustning beskriven under avsnitt 6 samt att fastighetsinvesteringen ska tas upp i fastighetsinvesteringsplanen. 11 (13)

20 Bilaga 46 a 6 Investeringsprocess utrustning Denna process omfattar maskiner, inventarier, konst och immateriella anläggningstillgångar. I samband med landstingsplan och budget ska förvaltningarna ta fram en investeringsram. Innan en investering kan genomföras så ska den finnas med i förvaltningens investeringsram. Framtagandet av landstingets utrustningsinvesteringsram görs i den gemensamma äskandedatabasen. Syftet med databasen är att förenkla arbetet med äskning av utrustning samt uppföljning av äskad utrustning. Databasen skapar även tydlighet och enhetlighet kring investeringsprocessen samt ger en bra överblick över alla äskanden i landstinget. Bild 3: Från äskande av en utrustningsinvestering till investeringsram 6.1 Äskande I samband med att landstingsplan och budget tas fram sker en äskandeprocess utifrån det behov som finns i verksamheten på respektive förvaltning. När äskande görs ska utrustningen beskrivas och dokumenteras i äskandedatabasen. Följande uppgifter ska fyllas i: Vilken sorts maskin eller inventarie som avses Verksamhetens prioritering hur viktig är investeringen för verksamheten Vilken investeringskategori investeringen avser (ersättning, nyanskaffning, rationalisering eller ny/ändrad teknik) Vid rationaliseringsinvestering ska rationaliseringsvinst anges Uppskattad investeringskostnad Om ombyggnationer krävs samt uppskattad kostnad för detta Utbildningsinsatser och kostnad Årliga driftskostnader Eventuellt ökade intäkter i och med investeringen 12 (13)

21 Bilaga 46 a 6.2 Tillstyrkande När äskandena är gjorda av verksamheten ansvarar verksamhetschef eller särskild utsedd person för att tillstyrka verksamhetens investeringar. En värdering görs av de olika investeringarnas prioritet, investeringskostnad, påverkan på driftkostnaderna och betydelse för verksamheten. När alla investeringar har behandlats på verksamhetsnivå går tillstyrkta investeringar vidare till förvaltningsgemensam nivå för fortsatt hantering. 6.3 Beviljande Tillstyrkta investeringar aggregeras upp till förvaltningsgemensam nivå där en värdering görs av investeringarna. Efter eventuella förhandlingar på förvaltningsgemensam nivå beviljas prioriterade investeringar. Investeringsram meddelas sedan till investeringsrådet för vidare beredning. 6.4 Godkännande av ram Landstingets investeringsråd ansvarar för att bereda förvaltningarnas investeringsramar utifrån de beviljade utrustningsäskandena i äskandedatabasen. Ramarna värderas med utgångspunkt från landstingets tillgängliga investeringsutrymme. Om investeringsrådet anser att den totala ramen för utrustningsinvesteringar är för stor kan rådet återremitera ramarna till respektive förvaltning för omprioritering. Omprioriterad ram meddelas sedan åter till investeringsrådet. Den nivå som investeringsrådet har godkänt läggs in i landstingsplan och budget och bereds sedan politiskt. En förvaltnings investeringsram är beslutad när landstingsplan och budget har tagits i landstingsfullmäktige. 6.5 Upphandling och inköp Upphandling och inköp av utrustning sker enligt landstingets delegationsordning. 6.6 Finansiering av investeringar Alla investeringar i fastigheter eller utrustning ska, oavsett finansieringsform för investeringen, följa investeringsprocessen. Finansieringen av investeringar kan bland annat ske via landstingets egna medel, via leasing eller via offentlig- privat samverkan (OPS). Beslut om annan finansiering än via landstingets egna medel får ej ske utan landstingsstyrelsens medgivande. 13 (13)

22 Bilaga 46 b

23 Bilaga 47 a Landstingsdirektörens stab Niklas Rommel Hälso- och sjukvårdsavdelningen Åsa Dahlén Konkurrensprogram för hälso- och sjukvård Bakgrund och syfte Landstingsstyrelsen beslutade den 2 april 2013 ( 26) att uppdra till landstingsdirektören att senast i oktober 2013 redovisa ett förslag till entreprenörs- och konkurrensstrategi för landstingets hälso- och sjukvård. Utifrån nuvarande program och handlingsplaner har detta program utarbetats i samarbete mellan landstingsdirektörens stab och hälso- och sjukvårdsavdelningen. Syftet med programmet är att ange en tydlig strategi för fortsatt konkurrensutsättning av landstingets hälso- och sjukvård med långsiktig inriktning, ambitioner och spelregler. Nuvarande program och handlingsplan för konkurrensutsättning Landstingsfullmäktige antog 1994 en övergripande plan och regler för konkurrensutsättning. Denna plan har därefter reviderats vid två tillfällen, år 2000 och år En handlingsplan för det fortsatta arbetet med konkurrensutsättning antogs av landstingsstyrelsen i november 2007, där det redovisades vilka åtgärder som planerades att genomföras de kommande åren. Enligt planen skulle exempelvis psykiatrisk öppenvård, kiropraktorer och vårdcentraler upphandlas. Upphandling av vårdcentraler skulle kombineras med att ett patientvalssystem. Hur har konkurrensutsättningen utvecklats sedan 2007? Efter att lagen om valfrihetssystem (LOV) införts har landstinget framförallt koncentrerat konkurrensutsättningen i enlighet med denna lagstiftning. Sedan år 2009 har vårdvalssystem enligt LOV införts inom 15 olika vårdområden med en budget om totalt cirka 1,17 miljarder kronor. Under senaste åren har vårdvalssystem inom specialistvården varit prioriterat och arbetet med att införa nya områden fortgår. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

24 Bilaga 47 a 2 (5) I följande sammanställning redovisas de vårdområden som till och med 2013 har upphandlats enligt LOV, starttidpunkt samt budgeterad årskostnad. Vårdområde Start Årskostnad Vårdcentraler juli mkr inkl läkemedel Mödrahälsovård juli mkr Tandreglering för barn och ungdomar september mkr Medicinsk fotvård för patienter med diabetes oktober mkr Barnhälsovård juli mkr Teambaserad medicinsk utredning (TMU) december ,1 mkr Särskilt läkarutlåtande (SLU) mars ,5 mkr Psykoterapi oktober mkr Primär hörselrehabilitering november mkr Vaccinationer oktober ,5 mkr Ögonbottenfotografering (diabetes) februari ,4 mkr Ljusbehandling (psoriasis) februari ,75 mkr Kataraktoperationer april mkr Gynekologi inom öppenvård april ,5 mkr Höft- och knäplastik juli mkr SUMMA 1,17 miljarder kronor Därutöver har upphandling enligt lag om offentlig upphandling (LOU) genomförts inom ett flertal områden till en total budget om cirka 150 miljoner kronor. Upphandlingar har skett inom psykiatrisk öppenvård i Enköpings kommun och norduppland, sjukvårdsrådgivning, mammografi, ortopedi, närakutverksamhet, hembesöksverksamhet, obesitasoperationer, koloskopier och röntgenverksamhet. Sedan april 2009 har privata läkare och sjukgymnaster som verkar under den nationella taxan haft möjlighet att överlåta sin rätt till ersättning till en efterträdare, så kallad ersättningsetablering. Fram till oktober 2013 har det genomförts totalt 20 ersättningsetableringar, elva inom lagen om (1993:1651) läkarvårdsersättning samt nio inom lagen om (1993:1652) ersättning för sjukgymnastik. Planerad konkurrensutsättning Landstinget använder idag två lagutrymmen för att teckna avtal med externa vårdgivare: - upphandling enligt lag om offentlig upphandling, LOU - upphandling enligt lag om valfrihetssystem, så kallat vårdval, LOV Vid förnyad upphandling bör ställningstagande göras avseende vilket lagutrymme som är mest ändamålsenligt för respektive vårdområde. För valfrihetssystem inom specialistvården finns ett regelverk som syftar till att bedöma om ett valfrihetssystem är möjligt och lämpligt inom det aktuella området. Det finns ett antal områden där det har bedömts att det i nuläget inte finns tillräckliga förutsättningar för valfrihetssystem. Enligt landstingsplan och budget ska införandet av nya vårdvalssystem i enlighet med LOV fortgå med fokus på den specialiserade vården. Tänkbara områden enligt landstingsplanen är öron-, näs - och halssjukdomar, ögonsjukdomar,

25 Bilaga 47 a 3 (5) hudsjukdomar och ortopedi i öppenvård. Enligt landstingsplanen ska också vårdvalen utvecklas vad gäller t ex ersättningssystem och möjligheter för patienter att välja vårdgivare utifrån ökade kunskaper om kvaliteten hos olika vårdgivare. Därutöver ska fortlöpande göras bedömningar om verksamheter som sedan tidigare är upphandlade enlig LOU och drivs av privata vårdgivare, ska upphandlas ånyo när avtalstiden löper ut. Det kan noteras att hälso- och sjukvårdsstyrelsen i februari 2014 beslutat om att inför vårdval för öron-, näs - och halssjukdomar och ögonsjukdomar. Vårdavtal med läkare och sjukgymnaster som har etablering enligt nationella taxan Totalt verkar idag 46 specialistläkare och 26 sjukgymnaster enligt nationella taxan. Möjligheten till ersättningsetableringar har gett förutsättningar för fortsatt etablering av mottagningar även efter exempelvis pensionering av tidigare tillståndsinnehavare. Enligt ett förslag från socialdepartementet under våren 2013 kommer den nationella taxan vara kvar men anpassas till dagens förutsättningar. Departementet föreslår att de läkare och sjukgymnaster som i dag går på den nationella taxan ska komma in i vårdvalssystem allteftersom sådana införs. Taxeläkarna föreslås också medverka i kvalitetsregister och följas upp på samma sätt som all annan sjukvård. Vidare föreslås en ökad transparens och insyn i verksamheten samt ett förändrat systemet från att ersätta enskilda åtgärder till att ersätta hela vårdepisoder. Varför behövs ett nytt program för konkurrensutsättning? Gällande program och handlingsplan för konkurrensutsättning har i huvudsak genomförts och en relativt stor del av hälso- och sjukvården i länet bedrivs idag av externa utförare, både av större företag och mindre entreprenörer. För att kunna gå vidare med konkurrensutsättning utifrån bland annat den nya lagstiftning som tillkommit efter 2007 och behovet av att ytterligare stärka patientens ställning och inflytande över hälso- och sjukvården, bör ett nytt konkurrensprogram antas med tydliga riktlinjer för den fortsatta utvecklingen vad gäller inriktning, ambitioner och regelverk. Förslag till konkurrensprogram Vision Patienternas makt har stärkts genom olika former av konkurrensutsättning, en mångfald av utförare, ökad valfrihet och tillgänglighet, samtidigt som kvalitetsutveckling och kostnadseffektivitet har stimulerats. Strategi För att kunna arbeta mot visionen om ökad patientmakt och en kostnadseffektiv hälsooch sjukvård av hög kvalitet ska processen med konkurrensutsättning fortsätta. I princip ska all verksamhet kunna utsättas för konkurrens. Genom ökad mångfald förbättras förutsättningarna för en mer innovativ och flexibel verksamhet, som bättre kan anpassas till patienters olika behov.

26 Bilaga 47 a 4 (5) Innan en verksamhet utsätts för konkurrens ska mål och riktlinjer för den upphandlade verksamheten redovisas liksom hur uppföljning ska ske och insyn från allmänheten tillgodoses. Av riktlinjerna ska framgå kriterier för hur uppgiften ska utföras för att uppnå målen med verksamheten. Inför en upphandling ska en analys göras av effekterna för de verksamheter som berörs inom landstinget och de specifika förutsättningar som föreligger i den enskilda fallet. Särskilt ska effekterna för forskning och utbildning analyseras, liksom hur jourförsörjningen ska tillgodoses. En bedömning ska också göras utifrån vilket lagrum upphandlingen ska ske; LOU eller LOV. Konkurrensutsättning ska ha ett långsiktigt perspektiv och ske utifrån en helhetssyn på landstingets verksamhet och ansvar, där landstinget alltid har kvar sitt huvudmannaskap även om verksamheten lämnas över till en privat utförare. Information ska säkerställas för att få insyn i hur verksamheten bedrivs hos den privata utföraren. Landstingets egna förvaltningar kan ges möjlighet att delta i upphandlingar. Det avgörs från fall till fall i samband med att beslut om upphandling träffas. I sådana fall måste konkurrensneutraliteten mellan interna och externa anbud särskilt beaktas. En effektiv konkurrensutsättning förutsätter att det finns en tydlig beställare med hög kompetens inom landstinget. Revision som underlag för kvalitetsutveckling ska särskilt utvecklas. Detsamma gäller för utvärderingsverktyg. Alla utförare ska behandlas lika utifrån samma principer för ersättning med mera. Upphandling ska genomföras så att lokala marknader stöttas och utvecklas. Förutsättningar för små entreprenörer och nyetableringar ska särskilt beaktas. Det är även viktigt att i sammanhanget arbeta i den inriktning som den regionala utvecklingsstrategin, Uppländsk Drivkraft, verkar. Regelverk Inför ett beslut om att införa vårdval eller annan form av konkurrensutsättning ska hälso- och sjukvårdsstyrelsen låta utföra en analys av förutsättningarna för och konsekvenserna av konkurrensutsättningen vad avser effekter för verksamheten och nuvarande vårdgivare, kostnadsutveckling, möjligheter till uppföljning, tillgång till externa leverantörer m m. Analysen ska genomföras i samverkan med produktionsstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar om egen regi får delta i upphandlingen (LOV eller LOU). Om en eller flera av landstingets förvaltningar ska medverka i en upphandling beslutar produktionsstyrelsen om hur medverkan ska ske. Landstinget är huvudman för all verksamhet som konkurrensutsätts. Därför är landstinget alltid ansvarigt om inga privata utförare vill medverka i en upphandling eller om en privat utförare av olika anledningar måste avveckla sin verksamhet. Det kan i vissa fall innebära att landstinget får ta över verksamhet som bedöms viktig att driva vidare. De merkostnader som det kan medföra för berörd förvaltning får regleras särskilt i överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och förvaltningen.

27 Bilaga 47 a 5 (5) Det kan även uppkomma andra merkostnader för landstingets förvaltningar i samband med konkurrensutsättning, till exempel i form av specifika avvecklingskostnader då en privat utförare tar över en landstingsverksamhet eller för administrativt merarbete i samband att en landstingsverksamhet överförs i privat regi. Även i dessa fall får eventuella merkostnader regleras i särskild överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och berörd förvaltning. Handlingsplan För att konkretisera vad som kan konkurrensutsättas ska hälso- och sjukvårdsstyrelsen utarbeta en handlingsplan med förslag på åtgärder för fortsatt konkurrensutsättning de närmaste åren. Handlingsplanen ska utgå från detta program vad gäller inriktning, strategi och regelverk. I planen ska ingå en tidsplan för genomförandet av konkurrensutsättningen. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska också ta fram förslag till regelverk för inkomna anmälningar från privata utförare att ingå i landstingets hälsooch sjukvårdsutbud. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska i sin årsredovisning utförligt avrapportera hur konkurrensutsättningen utfallit såväl innehållsmässigt som ekonomiskt.

28 Bilaga 47 b

29 Bilaga 48 a Säkerhet, katastrof och beredskapsenheten Tomas Roland Tfn E-post tomas.roland@lul.se Regler för landstingets egna verksamheter i samband med vårdval Inledning Landstinget har sedan Lagen om valfrihetssystem (2008:962) trädde i kraft infört vårdval inom både primärvård och specialistvård. Införande av vårdval medför delvis nya planeringsförutsättningar för landstingets produktionsorganisation. Dessa regler är avsedda att tydliggöra förutsättningar och åtgärder för landstingets egna verksamheter i samband med vårdval. Syftet med reglerna är att: Ge tydliga planeringsförutsättningar för landstingets egna verksamheter i samband med vårdval. Säkerställa att förutsättningarna är konkurrensneutrala och inte gynnar eller missgynnar landstingets egna förvaltningar eller privata vårdgivare. Säkerställa att införande av vårdval görs på ett sådant sätt att personer under utbildning kan erbjudas högkvalitativa utbildnings- och praktikplatser, vilket utgör grunden för att säkra landstingets långsiktiga kompetensförsörjning. 1. Hälso- och sjukvårdsavdelningens utredning inför beslut om införande av ett nytt vårdval 1 Hälso- och sjukvårdsavdelningens utredning inför ett beslut om införande av ett nytt vårdval ska ta följande aspekter i beaktande: 1. Att vårdvolymerna är tillräckligt stora för att möjliggöra fler vårdgivare inom uppdraget. 2. Att utbudet av vårdgivare är tillräckligt stort alternativt att ett vårdvalssystem sannolikt kommer att stimulera till ökat utbud för att ge patienterna möjlighet att välja vårdgivare. 3. Att vårduppdragets komplexitet möjliggör fler vårdgivare inom uppdraget. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

30 Bilaga 48 a 2 (4) 4. Att det är möjligt att beskriva, definiera och följa upp vårduppdraget, inklusive tydliga avgränsningar och gränssnitt gentemot andra vårdnivåer och vårdområden. 5. Att förutsättningarna för jourtjänstgöring, FoUU och hälsoinriktat/ sjukdomsförebyggande arbete inte försämras. 6. Svårigheter för landstinget att i egen regi uppfylla vårdgarantin. 7. Att det går att utforma ersättningsmodeller och behålla kostnadskontroll. 8. Att det finns behov av geografisk spridning för att stärka närvårdsutvecklingen. Punkterna 2 och 7 ska ha följande ansats och innehåll: Punkt 2: Marknadsanalys En fördjupad marknadsanalys ska göras inför beslut om införande av vårdval inom ett vårdområde. Marknadsanalysen ska innehålla följande delar: o En bedömning av vilka externa aktörer som kan erbjuda den typ av vård som utreds för vårdval och som sannolikt kommer att etablera sig i länet. o Om möjligt görs en bedömning av i vilken geografisk del av länet dessa i så fall avser att etablera sig, alternativt om de avser att skriva avtal med landstinget utan att etablera sig i länet. Punkt 7: En analys av de ekonomiska effekterna på landstingets förvaltningar För att säkerställa kostnadskontroll vid införande av vårdval på ett nytt område ska en analys göras av vilka ekonomiska konsekvenser det leder till för de av landstingets förvaltningar som berörs. Effekterna bedöms genom en analys av scenarion där landstingets egna verksamheter antas förlora olika andelar av nuvarande patientvolymer. Mer-, avvecklings- och riskkostnader 1 som kan komma i fråga ska bedömas så att en preliminär budget för att täcka sådana kostnader kan upprättas. Scenarioanalyserna ska särskilt beakta om ett vårdområde kräver stora fasta och verksamhetsspecifika investeringar. Med verksamhetsspecifika investeringar avses medicinteknisk eller annan utrustning, lokaler etcetera som inte kan användas för andra ändamål Beslut om införande av vårdval och egna förvaltningars medverkan i vårdval 1 Exempel på vilken typ av kostnader som kan komma ifråga ges under rubriken Utredningsfråga 3 i den utredning som skrevs i samband med framtagandet av detta regelverk. 2 Kostnader relaterat till för stora lokaler hanteras genom regelverk om återlämning av lokaler.

31 Bilaga 48 a 3 (4) 2 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar om på vilka områden vårdval ska införas. Produktionsstyrelsen ska dock erbjudas möjlighet att inkomma med synpunkter på vilka vårdområden som ska väljas ut för vårdval. 3 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattar ett av följande beslut: 1. Egen regi får inte delta i det aktuella vårdvalet. 2. Egen regi får delta i det aktuella vårdvalet. Produktionsstyrelsen beslutar sedan i samråd med berörda förvaltningar om egen regis medverkan. Produktionsstyrelsen ska säkerställa att landstinget uppfyller Hälso- och sjukvårdslagens krav på att landstinget alltid i sista hand tar ansvar för vårdutbudet i länet. Det innebär att produktionsstyrelsen i varje enskilt fall ska följa utvecklingen inom ett vårdvalsområde och anpassa kapaciteten i landstingets egen vårdorganisation efter de marknadsförutsättningar som uppstår. 3. Hantering av risker, merkostnader och ekonomisk kompensation till landstingets förvaltningar i samband med vårdval 4 Landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation har ett sistahandsansvar och måste alltid täcka upp om inga externa vårdgivare vill delta i ett vårdval, går i konkurs eller av annat skäl avvecklar sin verksamhet i Uppsala län. 5 Landstingets hälso- och sjukvårdsorganisation ska byggas för att vara så effektiv som möjligt. Det är inte kostnadseffektivt för en förvaltning att upprätthålla beredskap för att kunna täcka upp om externa enheter i framtiden slås ut. Det innebär att landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar inte ska upprätthålla sådan beredskap inom vårdområden som ingår i vårdval. 6 Om en extern vårdgivare som etablerat sig i en del av länet går i konkurs eller tvingas avveckla sin verksamhet av andra skäl, ska följande arbetsgång följas: 1. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen initierar de åtgärder som behövs för att hantera bortfallet. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen kan välja att a. undersöka om det finns en annan extern aktör som kan ta över verksamheten och driva den vidare eller b. besluta att landstingets egen regi ska ta över befintlig verksamhet eller bygga upp ny egen kapacitet. 2. Vid beslut om att egen regi ska täcka upp ger hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag till produktionsstyrelsen/egen regi att återta/införliva den tidigare externa verksamheten, alternativt att bygga upp ny egen kapacitet. 7 Ingen ersättning utgår till egen regi för att hålla beredskap att kunna överta verksamhet. Extra ersättning bör däremot utbetalas för att täcka alla uppkomna merkostnader för egen regi på grund av att en förvaltning med kort varsel antingen ska 1. återta och införliva en tidigare privat verksamhet i förvaltningen eller 2. bygga upp egen ny kapacitet under innevarande avtalsperiod

32 Bilaga 48 a 4 (4) Som merkostnad räknas inte kostnader som normalt täcks av ordinarie ersättningssystem enligt aktuell regelbok. Med merkostnad menas Kostnader som uppstår på grund av merarbete som går utöver vad som normalt anses ingå i det uppdrag som anges i aktuell regelbok. Fördyringar på grund av kort planeringshorisont, till exempel högre personalkostnader på grund av att bemanningsföretag måste anlitas för att kortsiktigt fylla ett kompetensbehov. Ökade kostnader eller bortfall av intäkter relaterat till köer som uppstår på grund av/under ett återtagande av verksamhet eller en uppbyggnadsfas. 8 Avvecklingskostnader hanteras genom tillskott av centrala medel efter beslut av hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Med avvecklingskostnader avses strukturella kostnader som kan hänföras till perioden före införandet av vårdval inom ett visst vårdområde. 9 Kostnader för administrativt merarbete för egen regi i samband med verksamhetövergång 3 hanteras genom tillskott av centrala medel efter beslut från hälsooch sjukvårdsstyrelsen. 10 Ersättning till landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar för merarbete i samband med Hälso- och sjukvårdsavdelningens utredningar om att införa ett nytt vårdval utgår inte. 11 Respektive förvaltning ansvarar för att redovisa vilka kostnader som anses ha uppstått i samband med avveckling, återtagande, uppbyggnad av egen ny kapacitet eller övergång av verksamhet. 4. Ansvar för långsiktig kompetensförsörjning 12 Ansvaret för utbildnings- och praktikplatser ska fördelas proportionerligt mot de vårdvolymer som egen regi och externa vårdgivare har. 13 Det ska framgå tydligt i de regelböcker/avtal som reglerar varje vårdval, vilket ansvar en vårdgivare har för att tillhandahålla handledare, utbildningsplatser och praktikplatser. 3 Med verksamhetsövergång menas att en verksamhet går från att vara landstingsägd till att vara privatägd.