Det goda livet. ett hälsofrämjande projekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Handikappförbunden Värmland. Slutrapport

Transkript

1 Det goda livet ett hälsofrämjande projekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Handikappförbunden Värmland Slutrapport

2 Summary The project The Good Life (Det goda livet) was initiated by The Swedish Disability Federation s local branch in Värmland. Several forms of work within the health- and medical care should be created in cooperation between The County Council of Värmland and the Swedish Disability Federation s local branch of Värmland in order to stimulate people to invest in their own health to improve well-being and to attain better effect of current treatments. In 2005, the Executive Committee of the County Council decided to fund the project, targeting persons living with long-term disabilities. The project lasted Two parts have been accomplished; the first part concentrating in finding forms of work with a salutogenic approach. The second part tested new forms of work. Project themes: Participation as in together with. Expert-assistance to maintain the knowledge based experience which persons living with long-term disabilities possess. Experienced patients and close relations cooperate on equal conditions with a team of health- and medical care professionals. They planned and implemented education based on dialogue, addressed to patients and their close relations facing a new situation in life. The purpose was to achieve a mutual exchange of knowledge and experience between patients, their close relations and hospital staff. These education groups were appealing to people with similar functional disorders and the hospital library became a neutral meeting place. Conversation groups, focusing on questions of vital importance. People who themselves are living with a long-term functional disorder were leading the conversations. The Swedish Disability Federation s local branch of Värmland was responsible for the groups and was also supported by educational associations and The County Council of Värmland. The County Council promoted the groups and contributed with introduction and tuition for the group leaders. The opportunity to stimulate patients, close relations, and hospital staff to create calmness within themselves by using nature. This became possible due to the fact that the County Administrative Board physically adjusted a nature reserve. During the three years the project lasted, many activities have been carried through such as inspiration days, education in existential questions and health-pedagogic. There has been a high degree of participation from health- and medical staff, patients and their close relations, and organizations outside the County Council, such as disability organizations within the Swedish Disability Federation. A network with other county councils, regions, and The National Board of Health and Welfare has been established. Another network with several Nordic countries is about to become a reality. The evaluation done by patients and close relations education, together with those of experiences in assisting need and the conversations groups within the Disability Federation s local branch, have shown that the models are supported by high participation, and that the patients own knowledge and experience have been taken care of. Both models have been regarded as positive, by participators as well as those of experience in assisting need, and by the workers within the health- and medical care sector. As a result of the project, the Executive Committee of the County Council has decided to incorporate the line of thoughts from The Good Life: cooperation on equal conditions where those with experiences in assisting need and a team of inter-professionals plan and carry out educations for patients and their close relations. A part-time coordinator is also to be funded. The conversation groups have been carried out with the support of Folkbildarna i Värmland and The County Council of Värmland.

3 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 1 (22) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING GRUNDLÄGGANDE INFORMATION Bakgrund Syfte Mål Styrande dokument Kostnader, kompetens och resurser Processer och metoder PROJEKTRESULTAT JÄMFÖRT MED PROJEKTMÅL ÖVERLÄMNING AV PROJEKT ERFARENHETER OCH OBSERVATIONER UTVECKLINGSBEHOV (FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRING) KOMMENTARER FRÅN PROJEKTET Bilaga 1. Historik Bilaga 2. Teorietisk referensram för projektet Bilaga 3. Genomföranderesultat av aktiviteter beskrivna under Bilaga 4. Projektorganisation...22 Bilaga 5. Utvärdering av patient- och närståendeutbildningar enligt Akermodellen och samtalscirklar: Att utgå från människan i livet istället för människan i vården

4 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 2 (22) 1. Sammanfattning Projektet Det goda livet initierades av Handikappförbunden Värmland, som framförde behovet hos Landstinget i Värmland att i samverkan finna flera arbetsformer inom hälsooch sjukvården som stimulerar människor till att inverstera i sin egen hälsa för att må bättre och samtidigt få bättre effekt av insatta behandlingar. År 2005 beslutade landstingsstyrelsen att avsätta medel till projektet Det goda livet, med målgruppen personer som lever med långvariga funktionsnedsättningar. Projektet pågick mellan åren 2006 och Två delar har genomförts. Den första delen handlade om att finna arbetsformer som stärker det friska och den andra delen handlade om att prova nya arbetsformer. Projektets teman har koncentrerats på: Delaktighet i betydelsen tillsammans med Brukarmedverkan i syfte att ta vara på den erfarenhetsbaserade kunskapen som den som lever med ett långvariga funktionsnedsättningar besitter. Erfarna patienter, närstående som är erfarna brukare har ett samarbete på lika villkor med ett tvärprofessionellt team inom hälso- och sjukvården. De planerar och genomföra en utbildning i dialogform för patienter och deras närstående som står inför att bemästra en ny livssituation. Syftet är ett ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan patienter, närstående och sjukvårdspersonal. Utbildningsgrupperna riktade sig till personer med liknande funktionsnedsättningar. Sjukhusbiblioteket är en neutral mötesplats där utbildningarna ägde rum. Samtalscirklar med fokus på livsfrågor, där personer som själva lever med ett långvarigt funktionshinder är samtalsledare. Handikappförbunden Värmland ansvarar för cirklarna med stöd av studieförbund och landstinget. Landstinget är en av dem som sprider information om samtalscirklarna och står med introduktion och handledning till samtalscirkelledarna. Möjligheten att stimulera patienter, närstående och sjukvårdspersonal att skapa lugn inom sig med att använda naturen i samband med att Länsstyrelsens naturvårdsenhet fysiskt anpassade ett naturreservat. Under de tre år som projektet varade har många aktiviteter genomförts, exempelvis inspirationsdagar, utbildning i existentiella frågor och helsepedagogikk. Delaktigheten har varit hög från landstingspersonal, handikapporganisationer, patienter, närstående och organisationer utanför landstinget. Ett närverk har bildats med andra landsting, regioner och socialstyrelsen. Och ett nätverk med fler nordiska länder är under uppbyggnad. Den utvärdering som gjorts av patient- och närståendeutbildning tillsammans med erfarna brukare och Handikappförbundens samtalscirklar, har visat att modellerna stödjer en hög

5 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 3 (22) delaktighet och att man tar tillvara på patienternas egna kunskaper och erfarenheter. Båda modellerna uppfattas positivt av såväl deltagare som erfarna brukare och hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet av projektet är att landstingsstyrelsen i november 2008 beslutade att införliva projektet Det goda livets tankegångar om samarbete på lika villkor, där erfarna brukare och ett tvärprofessionellt team planerar och genomföra patient- och närståendeutbildning, samt avsätta medel för en halvtids länssamordnare. Handikappförbunden Värmlands samtalscirklar genomförs med stöd av Folkbildarna i Värmland och Landstinget i Värmland.

6 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 4 (22) 2. Grundläggande information 2.1 Bakgrund På initiativ från Handikappförbunden Värmland, startade år 2001 ett arbete med att i samverkan forma ett arbetssätt inom hälso- och sjukvården som stimulerar människor till att investera i sin egen hälsa för att må bättre och samtidigt få bättre effekt av insatta behandlingar. År 2005 tog landstinget beslut om att starta projektet Det goda livet, med målgruppen personer med långvariga funktionshinder. Projektet startade Två delar har genomförts. Den första delen handlade om att ta fram nya arbetsformer som stimulerar och stärker det friska hos personer som lever med en livslång funktionsnedsättning. Den andra delen har handlat om att prova de nya arbetsformerna. Under de tre år som projektet pågått har många aktiviteter genomförts. Bilaga 1 Historik Bilaga 2 Teoretisk referensram för projektet 2.2. Syfte Projektets syfte har varit att skapa förutsättningar så att personer med fysiska och psykiska funktionshinder ges möjlighet att utveckla meningsfulla, begripliga och hanterbara förhållningssätt till det egna livet Mål Övergripande mål i den första projektplanen från 2006 Personer med fysiska och psykiska funktionshinder ges möjlighet till att utveckla förhållningssätt och metoder som understödjer och aktiverar personens kontroll över det egna livet. Fokus ska ligga på vad individen kan göra själv, att den har rättigheter och skyldigheter att skapa sitt eget liv, men att man kan behöva hjälp på resan. Mål i den första projektplanen från 2006 Uppnå självständigt bemästrande av egen sjukdom, genom att i samarbete mellan brukarorganisationer och sjukvårdpersonal utveckla och prova nya metoder. Förmedla praktisk och teoretisk kunskap till personer med fysiskt eller psykiskt funktionshinder. Kunskapen innebär att förstå vad som underlättar eller hindrar inlärning för funktionshindrade och anhöriga. Synergieffekter uppstår utöver vad som den enskilda personen kan prestera. Handikapporganisationerna och vården utvecklar och provar metoder tillsammans för att stödja personer med funktionsnedsättning. 1 Projektplan Det goda livet (2004) LK/

7 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 5 (22) Skapa mötesplatser och nätverk för vården och handikapporganisationerna. Synliggöra verksamhet som redan pågår inom området och inom enheter inom landstinget. Landstinget utvecklar arbetsformer för dialogbaserat bemötande, information och behandling för personer med fysiskt och psykisk funktionsnedsättning och långtidssjuka. Landstingets medarbetarestödjer i större utsträckning patienters förmåga att hantera livet i med och motgång att möta livet som det är. Under 2007 gjordes en utvärderingsbedömning som resulterade i en reviderad projektplan våren Mål i reviderad projektplan från 2008 Att neutrala mötesplatser finns tillgängliga på de tre akutsjukhusen för erfarenhetsoch kunskapsutbyte. Att kunskap om patientutbildningsmodell enligt Akermodellen och handikappförbundens samtalscirklar finns hos landstingspersonal och handikappförbunden. Att personer med långvariga funktionshinder erbjuds patientutbildningar utifrån Akermodellen och handikappförbundens samtalscirklar. Att strukturerat samarbete med tydlig rollfördelning finns mellan studieförbund, handikappförbunden och landstingets verksamheter Styrande dokument God vård föreskrift Arbetet med God vård 2 tar sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen. För den enskilde medborgaren såväl inom hälso- och sjukvårdens ledning ger dessa lagar förväntningar på vad god vård ska innehålla. En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården bygger på respekt för människors lika värde, den enskilda människans värdighet och individens självbestämmande och integritet Kostnader, kompetens och resurser Förutom kostnaden för projektledare planerades resurser för kronor per år och kronor för utvärdering kronor per år avsattes och en tvärderingsbedömning genomfördes. 2 God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOS 2005:12

8 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 6 (22) Resurser och kompetens Planerad arbetstid för projektledare, 50 procent, visade sig var otillräcklig varför neurologoch rehabkliniken bidrog med ytterligare 25 procent under en period. Sjukhusbibliotekets engagemang ledde till att 20 procents arbetstid avsattes per vecka. Informatör från informationsstaben avsatte 10 procent av sin arbetstid. Representanter från handikappförbunden har medverkat i styr-, projekt- och referensgrupp. Utvecklingsstaben bidrog med kompetens, gjorde en utvärderingsbedömning och en utvärdering. Arbetsterapeut inom division hälsa, habilitering och rehabilitering har medverkat i patient- och närståendeutbildningen. Personal från neurolog- och rehabkliniken, medicinkliniken, Rehabenheten Arvika och Kristinehamn, barnkliniken, sjukhusbiblioteket och Kristinehamns folkhögskola, KPS, har medverkat i patient- och närståendeutbildningen. Erfarna patienter och närstående har medverkat som erfarna brukare i utbildningen. Likaså har psykologenheten, kyrkans familjerådgivning, Karlstads kommuns anhörigkonsulent, handikapporganisationer medverkat som resurspersoner i utbildningen under projekttiden. Representanter från Handikappförbunden Värmland och projektet har tillsammans med S:t Lukas medverkat i framtagandet av samtalscirklarna. Personer som själva lever med en långvarig funktions nedsättning eller är närstående har medverkat som samtalscirkelledare, S:t Lukas i Värmland som utbildare, psykologenheten som utbildare och handledare, studieförbunden som administratör. Från Handikappförbunden Värmland har flera organisationer varit engagerade i projektets olika delar, exempelvis som informatör, samtalsledare, deltagare i utbildningen av Helsepedagogikk, framtagandet av informationsmaterial, medverkade i mässan och inspirationsdagar, föreslagit anpassningar till Länsstyrelsens naturreservat på Segerstad, Parkinsonförbundet utsågs av handikappförbunden Värmland att särskilt medverka i projektet. Flera landstingsverksamheter har varit delaktiga inom projektet. Förutom neurolog- och rehabkliniken, medicinkliniken och barnkliniken, har syncentralen, hörselvården, minnesmottagningen, vuxenhabiliteringen, vuxenpsykiatrin, barn och ungdomspsykiatrin, Rercure rehab, samtalsakuten, somatiska kuratorsmottagningen och sjukgymnasternas utvecklingsgrupp, medverkat Processer och metoder Aktiviteter som genomförts i projektet kan sammanfattas under rubrikerna: riskanalys omvärldsanalys inspirations- och utbildningsdagar informationsinsatser nätverk provade modeller

9 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 7 (22) Som arbetssätt har projektgruppen indelats i olika arbetsgrupper som arbetat med de olika punkterna ovan. Genomföranderesultat av ovanstående aktiviteter, se bilaga Projektresultat jämfört med projektmål Vid projektets start skrevs en projektplan som omfattade tre år med start Projektet var finansierat för två år. Projektet var omfattande. Efter halva projekttiden genomfördes en utvärderingsbedömning. Den resulterade i en reviderad projektplan där uppdraget begränsades till patient- och närståendeutbildning enligt Akermodellen och Handikappförbundens samtalscirklar. Finansiering för det tredje året togs fram. Genom att ge personer som lever med en livslång funktionsnedsättning och deras närstående bättre kunskap om sin sjukdom eller skada och förutsättningar att bemästra sin livssituation, förväntas livskvaliteten öka och beroendet av sjukvård hos målgruppen minska. Den utvärdering som gjorts av patientutbildningar enligt Akermodellen och Handikappförbundens samtalscirklar, har visat att modellerna stödjer en hög delaktighet och att man tar tillvara på patienternas egna kunskaper och erfarenheter. Båda modellerna uppfattas positivt av såväl deltagare som erfarna brukare och hälso- och sjukvårdspersonal. Den som är sjuk vet mycket som den friske inte har en aning om. Denna kunskap behöver föras tillbaka till hälso- och sjukvården. Detta citat beskriver ett argument för att erfarna brukare bör delta i patientutbildningar. Att utgå från människa i livet i stället för människa i vården är ytterligare ett citat som beskrivet förhållningssättet. När det gäller att genomföra patient- och närståendeutbildningar ser personalen resurser som det störta hindret. Detta påtalas av både chefer och personal som deltagit i utbildningarna som resurspersoner. Arbetssättet måste in strukturerat i vardagsarbetet och vara välförankrat och godkänt hos chefer för att kunna genomföras. Metodstöd och hjälp av koordinator anses värdefullt. De båda modellerna har ibland sammanblandas och skapat förvirring. Därför är det angeläget att tydliggöra skillnader. Hos hälso- och sjukvårdspersonal finns ett behov av att samtala kring existentiella frågor. Kanske är möjligheten för personal att diskutera existentiella frågor en grund för ett respektfullt bemötande av patienter. Citat från en av intervjuarna Inser jag vad situationen sätter igång i mig bemöter jag andra bättre.

10 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 8 (22) 4. Överlämning av projekt Som ett resultat av projektet ska en länssamordnare på 50 procent anställas för att utveckla och driva arbetet med det nya förhållningssätt som grundats i Projektet Det goda livet. Samordningsfunktionen knyts till enheten för folkhälsa och samhällsmedicin. En sekreterarfunktion och informationsmaterialgrupp kopplas till samordningsfunktionen. Årliga träffar med tidigare arbetsgrupp planeras. Hos samordningsfunktion kommer befintlig projektdokumentation att förvaras. 5. Erfarenheter och observationer Delaktighet Ökad delaktighet medför ökat engagemang, därför har det varit viktigt att lyfta fram folkhälsans mål 1, i betydelsen delaktighet tillsammans med. Existentiella frågorna Handikappförbunden hade önskat att sjukvårdspersonal blir bättre på att möta de existentiella frågorna. I de frågorna möts vi alla som människor oavsett om vi är patient eller sjukvårdspersonal. Förutom sjukhuskyrkan finns det ingen yrkesgrupp som har de existentiella frågorna i sin yrkesutbildning. Hur kan man finna arbetsformer så att bärare av frågorna framåt finns i verksamheten som en naturlig del? Samarbete mellan den som har erfarenhet av att leva med en livslång funktionsnedsättning och sjukvårdspersonal två parter med olika perspektiv I utvärderingen konstateras att det är viktigt att finna lämplig person som erfaren brukare. Erfarenheter från den norska sjukvården laering- och mestringscentra, LMS, och projektet är att det kan vara svårt att finna rätt person som kan förmedla vad man har haft nytta av att och vad som gjort att man bättre bemästrar vardagen. Den erfarna brukaren kan bli någon som andra kan identifiera sig med. Kan du? Hur gör du? För att få till ett mer balanserat samarbete på lika villkor, är det bra om det finns två erfarna brukare. Viktigt är att både erfarna brukare och sjukvårdspersonal erkänner varandras perspektiv och kunskap och att tid ges till att prata om det man är oenig om. Att de beslut som tas upplevs som gemensamma, att man är överens om gemensamma formuleringar, samt att man har ett flexibelt förhållningssätt, är också viktigt. Hälsopedagogiken som detta innebär behöver få fortsätta utvecklas. Obalans i gruppen kan visa sig i rollerna att den erfarna brukaren tystnar och blir mer deltagare i gruppen eller det motsatta. En annan obalans är om gruppens fokus blir mycket på sjukdom och behandling traditionella roller. Hur lägger man märke till att samarbetet är på lika villkor? Vilka kriterier ska ligga till grund för samarbetet om det ska karakteriseras som samarbete på lika villkor och empowerment (egenmakt)?

11 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 9 (22) Ökat samarbete mellan vårdpersonal från olika landstings verksamheter De erfarna brukarnas önskemål om innehåll i utbildningarna har inneburit att vårdpersonal från olika landstingsverksamheter bidragit med sina kunskaper vilket också medförde ett ökat samarbete verksamheterna emellan. Utbildningsbehov Patient- och närståendeutbildningen tillsammans med erfarna brukare är en vidareutveckling av den patientutbildning som finns inom sjukvården. För att i vardagsarbetet inom sjukvården implementera utbildningarna, så att utbildningarna kommer fler patientgrupper tillgodo behövs fler vårdpersonal som blir gruppledare. Okunskap om grupprocesser, ovana vid arbetsformen, samt att grupperna är i dialogform och inte i traditionell föreläsningsform, kan vara en förklaring till att vårdpersonal tackar nej till att bli gruppledare. Ett förslag är att erbjuda vårdpersonal möjlighet till utbildning och handledning för att komma igång med en utbildning. Men det är viktigt att arbetsledningen godkänner att intresserad personal får delta, samt medverka som gruppledare i patient- och närståendeutbildningarna. Begrepp Laering- och mestringscentrats modell innebär också att begrepp tagits över från norska språket. En svårighet att ta in liknande ord från ett annat språk, kan vara att man inte uppfattar ordens nya innebörd. Hinder i spridning Ett hinder som ses är att vårdpersonal inte får den arbetstid som behövs inom schemalagd arbetstid. Det har också visat sig vara svårt att göra urval av patienter som ska bjudas in. Det krävs även viss administrativ tid för att ta fram adresser och skicka inbjudningarna. Neutral mötesplats Sjukhusbiblioteket används inom patient- och närståendeutbildningen som en neutral och tillgänglig mötesplats på sjukhuset. Eftersom utbildningarna endast kan genomföras efter bibliotekets stängningstid innebär det en begränsning av antalet utbildningar. Information Viktigt att uppmärksamma svårigheter att nå fram med information till olika patientgrupper, när man har olika perspektiv. Värdefullt att man är överens om formuleringar om skriftlig information som riktar sig till olika diagnosgrupper. Samtala i grupp om att leva friskare Samtala med andra som lever i en liknande situation om livsfrågor och få uppleva att man inte är ensam, är en viktig process i sin egen rehabilitering. Inom projektet har tanken varit att inbjudan till samtalscirklarna personligen lämnats av sjukvårdspersonal till patienten i ett visst skede. Erfarenheter från norska sjukvården och Blekinge läns landsting bekräftar svårigheter med att inbjudan till samtalscirklarna endast kommer från sjukvården. Båda förespråkar i stället en mycket flexibel spridningsmodell för inbjudan.

12 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 10 (22) Nätverk En viktig framgångsfaktor som Det goda livet i Kronobergs läns landsting inledningsvis inspirerade oss med var att endast ha kontakt med vårdpersonal som visade intresse av projektet. Inspirationsdagarna gav den kontakten. Närverk med norska sjukvårdens laeringoch mestringscentra, andra regioner och landsting har varit mycket värdefull för igångsättningen, med nyttiga tips, idéer och erfarenheter. Skapa lugn inom sig med naturens hjälp Vid hög stress behövs strategier för att finna ro. Naturen är en miljö, som många har en relation till att koppla av i. Segerstads naturreservat gör det möjligt för alla komma ut i skogs- och skärgårdsmiljö. Möjlighet för sjukvårdspersonal att använda Segerstads naturreservat som behandlingsrum, begränsades på grund av förändrad landstings ekonomi. 6. Utvecklingsbehov (förslag till förbättring) Tillgång till lokal i nära anslutning till sjukhusbiblioteket, så att fler utbildningar kan genomföras på dagtid behövs. Utbildningsbehov för personal till att bli gruppledare för patient- och närståendeutbildningen. Att schemalagd arbetstid ges till personal som medverkar i patient- och närståendeutbildningen. Kommunikationsplan för informationsspridning av både handikappförbundens samtalscirklar och patient- och närståendeutbildningen. Skapa möjligheter för personal att utbilda sig i existentiella frågor. Att budget för patientresor finns, så att verksamheter har möjlighet att använda naturen som behandlingsrum. Att former för dialog och samarbete fortsätter att utvecklas mellan landstinget och Handikappförbunden Värmland. 7. Kommentarer från projektet Projektgruppen har haft ett gott samarbete. En framgångsfaktor är att regelbunden tid avsätts för att träffas. Gruppsammansättningen har varit bra. Gruppen har strävat efter att gå i takt tillsammans med stort engagemang och hög delaktighet. Förhållningssättet har varit respekt, öppenhet, prestigelöshet, flexibilitet och lösningsfokuserat. Tillit skapades i samarbetet. Samarbetet utvecklade dialogbaserade patientfokuserade arbetsformer tillsammans med verksamheter inom landstinget

13 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 11 (22) Bilaga 1 Historik Sedan 1999 finns ett samarbetsavtal mellan Handikappförbunden Värmland och Landstinget i Värmland. På initiativ från Handikappförbunden Värmland, startade år 2001 ett arbete med att i samverkan forma ett arbetssätt inom hälso- och sjukvården som stimulerar människor till att investera i sin egen hälsa för att må bättre och samtidigt få bättre effekt av insatta behandlingar. Det resulterade i att en arbetsgrupp tillsattes med representanter från Handikappförbunden Värmland, Landstinget i Värmland, Friskvården i Värmland och Försäkringskassan med uppgift att ta fram ett förslag till projekt. I omvärldsanalysen som gjordes kom arbetsgruppen i kontakt med landstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland och Örebro (CDUST-samarbetet). Landstingen i Uppsala, Sörmland och Västmanland hade startat ett arbete under namnet Det goda livet. Där hade man arbetat fram ett studiematerial Att utveckla hälsa och må bättre som riktade sig till personal, patienter och befolkningen i sin helhet. Arbetsgruppen fick tillgång till materialet som initialt låg till grund för det förslaget som presenterades för landstingsledningen i december Landstingsledningen beslutade att avvakta med projektet. Under våren 2004 kom en ny förfrågan till länsverksamhetschefen för hälsa, habilitering och rehabilitering, HHR, att ta fram ett förslag till projekt för att ta tillvara det friska hos människor med fysisk och psykisk ohälsa. Under våren 2005 genomfördes ett seminarium med syfte att belysa hur hälso- och sjukvården kan få bättre resultat med ett patientstärkande förhållningssätt. Föreläsarna på seminariet var OS-medaljören Anders Olsson som berättade om sitt funktionshinder och sin träning för att nå uppsatta mål och Dan Stiwne, docent och psykolog vid Linköpings universitet Dan Stiwne föreläste under ämnet Så kan sjukvården ge patienten kraft.. År 2005 tog landstinget beslut om att starta projektet Det goda livet, med målgruppen personer med långvariga funktionshinder. Projektet startade Två delar har genomförts. Den första delen handlade om att ta fram nya arbetsformer som stimulerar och stärker det friska hos personer som lever med en livslång funktionsnedsättning. Den andra delen har handlat om att prova de nya arbetsformerna. Under de tre år som projektet pågått har många aktiviteter genomförts. 3 Projektplan Det goda livet (2004) LK/

14 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 12 (22) Bilaga 2 Teoretisk referensram för projektet Delaktighet Ordet egenmakt motsvarar det engelska ordet empowerment och innebär att en individ ska känna att denne har makt över sin egen situation, sina arbetsuppgifter och sin närmiljö. Möjlighet till delaktighet och inflytande är kärnfrågor för ett demokratiskt samhälle vilket har visat sig påverka folkhälsan. Därför finns delaktighet och inflytande som ett övergripande folkhälsopolitiskt mål 4. Delaktighet handlar om i vilken utsträckning människor upplever sig ha möjlighet att påverka i olika sammanhang. Salutogenes Begreppet salutogenes myntades av Aaron Antonovsky och betyder hälsans ursprung. Det salutogena perspektivet fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom. Enligt Antonovsky är det graden av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet (KASAM) som ligger till grund för hur vi mår 5. Kristeorier Genomgripande händelser i en människas liv är ofta avgörande för formande av identiteten. När det gäller anpassning av skada eller livslång sjukdom är det ofta frågan om en lång process. I Sverige är Gerald Caplans teori mest känd genom Johan Cullberg i Kris och utveckling 6. Erika Schucardts kristeori 7 påminner om Caplans men är mer detaljerad och består av fler faser. Enligt hennes kristeori genomgår en person efter en traumatisk händelse, åtta stadier som bildar tre faser relaterat till grad av integrering: 1. Det initiala stadiet chockfasen = kognitiv dimension, utmärks av ovisshet 1. Osäkerhet ovisshet (Ja, men detta kan inte vara möjligt?) 2. Visshet (Men varför just jag?) 2. Övergångsfasen bearbetningsfasen = emotionell, icke självstyrd, dimension 3. Aggressivitet (Varför just jag av alla personer?) 4. Förhandling, förträngning (Men om detta är sant, så måste jag.) 5. Depression (Allt är meningslöst) 3. Nyorienteringsfasen aktivitetsdimension (självstyrd) 6. Accepterande (Dock inte en gång för alla, utan ständigt halka tillbaka i icke accepterande) 7. Framtidsplanering (Aktivitet) 8. Solidaritet med andra handikappade Schuchardt menar att det inte är troligt att personen en gång för alla passerar dessa stadier. Det är mer sannolikt att personen även fortsättningsvis växlar i förhållningssättet mellan accepterande och förnekande. Utifrån olika situationer och relationer kan man förhålla sig 4 Mål för folkhälsan proposition 2002/03:35 5 Antonovsky Aron (2005) Hälsans mysterium Natur och Kultur 6 Cullenberg Johan (2003) Kris och utveckling, Natur och Kultur 7 Schuchardt, Erika (1980) avhandling Soziale Integration Behinderter Band 2

15 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 13 (22) på olika sätt till funktionshindret. Enligt Schuchardt stannar två tredjedelar upp i processen och kvarstannar för resten av livet i aggression, förnekande eller depression. Inlärningsprocess en pedagogisk modell Erika Schuchardt har utarbetat ett krisbearbetningsprogram i form av en inlärningsprocess. I denna läroprocess är identifikation med andra människor i samma situation och stödet från dessa viktigt. Hon delar in läroprocessen i tre delar. 1. I den första delen bearbetar personen krisen på egen hand, kallas stabilisering. 2. Det andra stadiet kallar hon integration där grupper bestående av personer som lever i en liknande situation hanterar krisen tillsammans. 3. Integrationsstadiet leder i sin tur fram till den tredje fasen participation, full delaktighet i samhället. Det existentiella samtalet Det är viktigt att värna om det existentiella samtalet för att få ett meningsfullt liv och försöka hitta en förståelse för det som är mitt liv just nu. Vi människor lever i en värld som har sina grundläggande villkor, men där vi uppfattar den på vårt eget subjektiva och relativa sätt. Det inbegriper att varje människa är en unik varelse som i varje ögonblick har ett unikt förhållande till dessa grundläggande villkor. Hur vi upplever varje situation är alltså beroende av vad vi upplevt tidigare och hur vi relaterar nuet till existensens villkor. Emmy van Deurzen 8 talar om att det finns fyra livsvärldar som är de grundläggande existentiella aspekterna som vi alla har ett förhållande till. De rör vårt förhållande till den fysiska världen vi rör oss i, till de sociala sammanhang där vi finns, till vårt inre (den psykiska delen) samt förhållandet till våra värden och övertygelser (den andliga aspekten). Dan Stiwne 9 uttrycker det också som att existentiella handlar om: Liv och död och vår strävan att hålla oss vitala i varje skede av vårt liv. Hälsa och sjukdom och vårt förhållande till våra kroppsliga och mentala styrkor, svagheter och begränsningar. Våra relationer och vår kamp för att upphäva vår grundläggande ensamhet och skapa och vidmakthålla nära och intima relationer. Vår identitet och vår gradvis ökade kunskap om oss själva. Mening och sammanhang kontra tomhet och meningslöshet i livet och om vår förmåga att hantera godhet och ondska. De goda relationer där vi kan föra det goda existentiella samtalet om livet, så att vi i varje ögonblick kan hitta en förståelse och acceptans av livet sådant det är just nu. När man berättar sin berättelse speglas den i och bryts mot en annan persons unika berättelse. I detta existentiella samtal blir vi till som människor och kan hitta mening och tillit till livet. 8 Van Deurzen Emmy (1988) Det existentiella samtalet ett perspektiv för psykoterapin, Stockholm: Natur och Kultur 9 Stiwne Dan, Det existentiella samtalet, Föreläsning i Karlstad på inspirationsdag anordnat av projektet Det goda livet, 2 maj 2006

16 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 14 (22) Naturen som läkande kraft Under början av 1980-talet kom nya forskningsrön som visade att om patienter hade utsikt mot parker och grönområden blev de snabbare återställda och utskrivna. Dessutom använde de mindre smärtstillande läkemedel. Flera studier har senare visat på liknande resultat och idag vet vi att naturupplevelser verkar gynnsamt på människors hälsa Lǽring- och mestringssentra Lǽring- och mestringssentra är mötesplatser för sjukvårdspersonal, patienter och närstående inom den norska sjukvården. Den pedagogik som används är en metod som sätter fokus på samspel och kommunikation mellan patienten, dennes anhöriga och sjukvårdspersonal och kallas för helsepedagogikk 12. Syftet är att lära sig nytt för att bemästra den nya situationen att leva med en livslång sjukdom eller skada. För att bemästra vardagen räcker det inte med den teoretiska kunskapen som hälso- och sjukvårdspersonal kan förmedla. Det är de erfarna patienterna och deras närstående som har den viktiga kunskapen om hur man kan bemästra vardagen. En kunskap de kan förmedla till andra som kommit i samma situation. Helsepedagogikken förutsätter ett likvärdigt samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal och erfarna brukare. Det handlar om att förstå vilka mönster som främjar lärande och bemästrande samt vilka hinder som finns. Detta hjälper patienten att anpassa sig till den nya verkligheten och att se skillnaden på det han/hon måste leva med och vad han/hon kan ändra på. Den pedagogiska utmaningen ligger i att flytta uppmärksamhet från behandlarens roll som friskgörare till patientens självförståelse och egen insats. Begrepp som används inom Lǽring och mestringssentra Lärande handlar om relativt varaktiga förändringar av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Lärande ska inte förväxlas med undervisning. Undervisning kan ges av andra och kan inte bli annat än ett av många komplement i lärandeprocessen. Bemästring handlar i hög grad om upplevelsen av att ha krafter till att möta utmaningar och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. Aktiv och bra bemästring hjälper personen att anpassa sig till den nya verkligheten. Det sätter personen i stånd att se skillnaden på det den måste leva med och det den själv kan vara med och påverka. Information är det som patient och anhörig förstått och tagit till sig, inte det som sagts. Ofta ger vi inom sjukvården den information som vi vill att patienten ska få, men som patienten inte alltid är i läge att ta till sig. Kommunikation är olika från individ till individ. Språket måste anpassas till individen. 10 Buhrkall Hanne C uppsats i psykologi, "A comparison of the restorative effect of a natural environment with a simulated environment Karlstads universitet 11 Ottosson Åsa, Ottosson Mats (2006) Naturkraft: om naturen lugnande, stärkande och läkande effekter, Stockholm W&W 12 Vifladt, Egon, Hopen Liv (2004) Helsepedagogikk: samhandling om lǽring og mestring. Aker universitetssykehus HF, Oslo.

17 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 15 (22) Likställt samarbete innebär att fackkunskap och brukarkompetens jämställs vid planering, genomförande och utvärdering av lärandetillfällena. Neutrala mötesplatser är platser där både patient, närstående och sjukvårdspersonal ska kunna mötas jämställt kring information och lärande. Brukarkompetens är den kunskap och erfarenhet som patient med livslångt funktionshinder och närstående har för att hantera vardagen.

18 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 16 (22) Bilaga 3 Genomföranderesultat av aktiviteter beskrivna under 2.6 Riskanalys I april 2008 genomfördes en riskanalys, där projekt- och referensgrupp medverkade. Riskområden som framkom var: Att man inte talar samma språk. Att inte få spridning av modellen till olika enheter. Orsaker som kan anas är ointresse, ekonomi, rädsla för nya arbetsuppgifter. Att inte kunna rekrytera erfarna brukare. Att arbetet blir Karlstadcentrerat och övriga länet inte deltar. Den dåliga ekonomin inom landstinget. Att arbetet inte utvärderas under tillräckligt långt tidsperspektiv. Att projektet inte får pågå tillräckligt lång tid för att sätta sig i verksamheterna. Omvärldsanalys Intervjuer genomfördes med arbetsgruppen från 2001 i syfte att ta reda på vad som var viktigast att fånga upp från tidigare arbete. Av intervjuerna framkom att: Människor stimuleras att må bättre för att leva så normalt som möjligt, att ta tillvara det friska och utveckla de möjligheter som finns. Brukaren/patienten får kunskap och stöd som krävs för att förändra sin livsstil i en mer hälsofrämjande riktning. Den som lever med en funktionsnedsättning tar en aktiv kontroll över det egna livet. Utifrån inspirationsdagen med Dan Stiwne, docent och psykolog vid Linköpings universitet, beskrivs vad som kännetecknar den hållbara människan. Det är en person som etablerar och upprätthåller nära relationer, placerar sig rätt i tiden och tar språng till en ny fas. Den hållbara människan inser sina begränsningar och lever efter dem vid förverkligandet av sina möjligheter, inser att kroppen måste vårdas och tränas, gör val och väljer bort samt inser slumpens och tillfälligheternas spel. En hållbar människa ska också klara av att hantera kulturella tryck, centrala livshändelser och trauman, dagliga förtretligheter, kronisk stress och annan stress. En annan del var att skapa nära samarbete mellan brukarorganisationer och sjukvårdspersonal. En plattform skapades för att utveckla och pröva nya metoder, som understödjer och aktiverar individens kontroll över det egna livet. Interjuver genomfördes med sju personer inom landstinget och Handikappförbunden Värmland om vad ett gott liv är. Till arbetsgruppen bjöds Det goda livet från Kronobergs läns landsting in under mars Tre ur arbetsgruppen deltog i en grundkurs i Helsepedagogikk vid laering och mestringscenter på Akers Universitetssykehus i mars Några ur arbetsgruppen gjorde i april 206, ett studiebesök på Patientutbildningar,

19 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 17 (22) PIL, på Lunds universitetssjukhus. I april 2007 gavs information om självhjälpsgrupperna Leva ett friskare liv från Blekinge läns landsting. I februari 2008 fick arbetsgruppen information om motiverande samtal. Nationellt folkhälsomål 1 som handlar om delaktighet och mål 6 som handlar om en hälsofrämjande hälso- och sjukvård, var grunden i arbetet. Inspiration och utbildning Kunskapsförmedling till olika personalgrupper Fyra inspirationsdagar till sjukvårdspersonal, Handikappförbunden Värmland och andra intresserade: 1. En dag med fokus på det friska. Medverkande Dan Stiwne, leg psykolog. Linköpings universitet, Peter Brusén leg psykolog och chef för Socialstyrelsen handikappenhet och Liv Hopen ledare för Nasjonalt kompetansecenters för laering och mestring vid kronisk sykdom i Norge. Från sjukvården och handikappförbunden deltog 130 personer. 2. Det Goda Livet unika satsningar i landstingen Kronoberg och Värmland. Det Goda Livet Kronobergs läns landsting Karin Bengtsson och Hans Ljungqvist medverkade. Cirka 100 personer från landstingsverksamheter och handikappförbunden Värmland deltog. 3. Natur för alla ute på Segerstad naturreservat. 35 deltagare från landstingsverksamheter och Handikappförbunden Värmland. Projektet medverkade vid invigningen av Segerstads naturreservat cirka 100 personer deltog. 4. En dag i det goda livets anda. Medverkade gjorde Lars Björklund, kaplan vid Sigtuna stift, Bengt Starrin professor i socialt arbete samt Susanne och Dan Tågmark, erfarna brukare. Cirka 130 personer deltog från landstinget, handikappförbunden Värmland, omvårdnadsgymnasier och kommuner. Två kurser kring existentiella frågor för landstingspersonal, 14 deltagare med S: t Lukas som utbildare. Tre kurser i helsepedagogikk har genomförts med Egon Vifladt, pedagogisk konsulent vid Kompetansecenter för laering och mestring vid kronisk sjukdom i Norge. Sammanlagt har 100 personer deltagit. En dag i det goda livets anda I samband med en av inspirationsdagen En dag i det goda livets anda anordnades en mässa i syfte att synliggöra det samarbete som redan pågår inom landstinget. Utställare var: Länsstyrelsens naturvårdsenhet, ILKO Stomiopererades förbund, landstingets enhet för forskning och folkhälsa, sjukhusbiblioteket, barn- och ungdomspsykiatrin, Recure rehab, somatiska kuratorsmottagningen, vuxenpsykiatrin, Ångesstsyndromsällskapet, Ananke Stödförening, Strokeprojekt vårdkedja och rehabilitering, strokesjukgymnast, samt projektets patient- och närståendeutbildning, projektets samtalscirkel med Handikappförbunden Värmland och studieförbunden. Cirka 130 personer deltog från landstinget, handikappförbunden Värmland, omvårdnadsgymnasier och kommuner. Föreläsningsserie Sjukgymnasternas utvecklingsgrupp och personer som lever med olika åkommor har tillsammans genomfört en föreläsningsserie med stöd av Handikappförbunden Värmland och projektet. Teman för arrangemangen var knä- och höftbesvär, ländryggsbesvär, långvarig smärta, stress, benskörhet, fallrisk, frakturprevention, lust att röra sig, stroke, och KOL. Föreläsningarna var mycket innehållsrika och givande i dialog mellan profession

20 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 18 (22) brukare och publik. Högt deltagande, cirka 550 personer och aktiviteten var hög bland publiken. Informationsinsatser Projektgruppen har genomfört 46 informationsinsatser inom landstinget i syfte att sprida kunskapen om Det goda livet samt synliggöra det som pågår inom landstinget. Projektet har medverkat och deltagit i fyra mässor. Artiklar i landstingets personaltidning Intryck har regelbundet införts under projektets gång. Artiklar har också publicerad i tidskrifterna Allergia, Reflex, Parkinsonjournalen och två artiklar i Arvika Nyheter. Projektet har fått föreslå krönikörer till Intryck under projekttiden. Två årsbrev har skrivits till dem som projektet har haft kontakt med. Informationsstaben har varit ett stort stöd i att ta fram skriftligt informationsmaterial. Informationsfoldrar Informationsfoldrar har tagits fram med fokus på det friska för personer som lever med Stroke och Parkinson. Foldern har varit ett samarbete mellan NHR, Parkinsonförbundet och landstinget informationsstab, stroke enheten på Centralsjukhuset, neurolog- och rehabkliniken samt sjukhusbiblioteket. Foldrarna har haft stor efterfrågan. Cirka foldrar har delats ut. Nätverk Projektet har tagit del av den erfarenhet som finns inom det Nasjonale kompetansecenter för laering och mestring vid kronisk sjukdom inom den norska sjukvården. Tre seminarier har projektet deltagit i. Ett nordiskt nätverk är nu på gång att bildas. Ett nätverk med andra landsting och regioner bildades 2007 på initiativ av Landstinget i Värmland. I nätverket ingår Västra Götaland, Skåneregionen, Jönköping läns landsting, Östergötlands läns landsting, samt Socialstyrelsen. Planering för ett värmländskt nätverk har startat i projektet. Kontakter utanför landstinget Via inspirationsdagarna har projektet fått externa kontakter. En tanke har funnits kring att sprida information till blivande vårdpersonal. Där blev kontakter med omvårdnads- och distriktssköterskeutbildningen en möjlig väg. Under hösten 2008 fick projektet presentera projektet för riksdagens socialutskott. Webbsida Under projektets gång har webbsidor skapats både på landstingets intranät och på landstingets externa webbplats i syfte att sprida information om projektet. Natur för alla Via en av inspirationsdagarna fick projektet kontakt med Länsstyrelsens Naturvårdsenhet och projekt Segerstad, Skog till nytta för alla, Skogens social värden. Naturvårdsenheten planerade att anpassa Segerstads naturreservat för personer som lever med en fysisk funktionsnedsättning. Kontakten resulterade i ett samarbete mellan projektet Det goda livet och Länsstyrelsen. Syftet var att inspirera patienter, närstående och sjukvårdspersonal att använda naturen för att skapa lugn inom sig. En inspirationsdag har anordnats i

21 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 19 (22) naturreservatet och ett material om att skapa uppmärksamhet och närvaro i naturen har tagits fram. Metoder som provats I samband med den omvärldsanalys som gjordes i början av projektet framträdde tre modeller som arbetsgruppen tittade närmare på. Patient- och närståendeutbildning tillsammans med erfarna brukare Laering och mestringscentra Akermodellen är hämtad från Nasjonale kompetenscenter, Laering och Mestringscentra, LMS, på Akers universitetssykehus, Norge 13. Utifrån en rättighetslagstiftning har centra för Laering og Mestring ved kronisk sykedom byggts upp. Akermodellen har permanentats på lasaretten i Lund och i Helsingborg där också en utvärdering har gjorts 14. Norska sjukvårdens Laering- och mestringscenter utgår från tanken att den som är sjuk vet mycket som den som är frisk inte har någon aning om. Utifrån den erfarenheten har den norska sjukvården öppnat för brukarmedverkan i patientinformationsarbetet. Man använder sig av erfarna brukare, det vill säga personer som lever med en livslång funktionsnedsättning eller är anhörig. En erfaren brukare har upplevt att det inte alltid varit så lätt, men har bearbetat sin situation och hanterar den relativt bra. Känner fler och vet att man kan uppleva samma situation olika. Den erfarne brukaren blir identifikationsmodeller. En annan erfarenhet från den norska sjukvården är att information är inte det jag hört, utan det jag har förstått. Inom den norska sjukvården byggde de upp en pedagogisk samarbetsmodell för ett likvärdigt samarbete, på en neutral mötesplats inom sjukhusområdet, i syfte att få ett ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan patienter, anhöriga, handikapporganisationer och sjukvårdspersonal. Samarbetsmodellen vänder sig till en gemensam diagnosgrupp och är ett komplement till annan patientinformation som ges. Modellen genomförs som en utbildning som vänder sig till patient och deras närstående. Två erfarna patienter och sjukvårdspersonal från ett tvärfackligt team bildar en grupp som tillsammans planerar en utbildning. De erfarna brukarnas behov av vad som är viktigt att lära något om och hur de vill att kunskapen ska genomförs är vikigt för upplägget i utbildningen. Planeringsgruppen genomför utbildningstillfällena tillsammans i med deltagare patient och närstående. Erfarna brukare deltar med sin erfarenhet av att leva med ett livslångt funktionshinder och sjukvårdspersonal deltar med sin kunskap och erfarenhet. Utbildningen är i dialogform. Fokus är på kunskap, tips, knep som underlättar i att lära sig bemästra vardagen med en livslång funktionsnedsättning. Utbildningarna utvärderas. Utbildningarna genomförs på neutrala mötesplatser inom sjukhusområdet ( ) 14 Hagberth V, et al, (2007) Older women with a serius cardiac event experience support with a Vifladt & Hopen insired patient group education programme, Eur J Crdiovasc Nurs, doi: /j.ejcnurse

22 Landstingets kansli Projektnamn Det goda livet Datum Dnr LK/ Projektledare Margareta Tauberman Version 1.0 PROJEKTiL v 1.4 Slutrapport 20 (22) Landstinget i Värmland Liknande patient- och närstående utbildningar har genomförts inom Landstinget i Värmland. Sjukhusbiblioteket fungerar som mötesplats med administration och informations verksamhet. Modellen för likvärdigt samarbete är en hjälp att möta krav som ställs på hälso- och sjukvården utifrån befintlig lagstiftning. Utvärdering har genomförts av utbildningarna i form av fokusgrupper och enskilda intervjuer Inom projektet Det goda livet har sex patient- och närståendeutbildningar genomförts: På Centralsjukhuset i Karlstad tillsammans med neurolog- och rehabkliniken genomfördes en utbildning för Parkinsonpatienter och deras närstående deltog.. Tillsammans med strokemottagningen inom internmedicin genomfördes en utbildning för patienter och deras närstående som drabbats av stroke. Tillsammans med barnkliniken en utbildning för anhöriga som lever med epilepsi. Tillsammans med neurolog- och rehabkliniken en grupp för unga vuxna med epilepsi. På rehabenheten vid Sjukhuset i Arvika har en patientutbildning genomförts för patienter som drabbats av stroke. I Kristinehamn har Rehabenheten och Kristinehamns folkhögskola, KPS, genomfört en utbildning för patienter och närstående som drabbats av stroke. På Centralsjukhuset i Karlstad och på Sjukhuset i Arvika genomförs utbildningarna i sjukhusbibliotekets lokaler. I Kristinehamn har utbildningen genomförts på Kristinehamns folkhögskola, KPS. Sjukhusbibliotekets personal har medverkat med viss administration och information och som värd under utbildningarna. Till utbildningen knyts även samtalsledare och koordinator. Handikappförbundens samtalscirklar År 2003 startade en process inom Landstinget i Värmland i samverkan mellan de Neurologiskt Handikappades Riksförbund NHR, neurolog- och rehabkliniken och S:t Lukas i Värmland med att utveckla och genomföra samtalscirklar kring att leva med livslång sjukdom och/eller skada. 15[1] Samtalen kring livet och vardagen med andra i en liknande situation fyllde ett stort behov. I Det goda livets arbetsgrupp har diskussioner förts kring liknande samtalscirklar. Även verksamheter inom landstinget framförde önskemålet. För att möta behovet har en lokal samtalscirkelmetod utvecklats, som idag är i Handikappförbunden Värmlands regi tillsammans med studieförbund. 15[1] Utvärdering från handikappförbunden (2005). Samtal om livet. Handikappförbunden Värmland