Regional STI-konferens

Transkript

1 Regional STI-konferens Visingsö, augusti

2 Schema över Regional STI-konferens på Visingsö Onsdagen den 25 augusti Lunch Inledning Rune Backlund, landstingsråd, Landstinget i Jönköpings län och ordförande i ADLON:s styrelse Var är vi idag och vart är vi på väg? Viveca Urvitz, enhetschef, Enheten för befolkningsinsatser, Socialstyrelsen Klamydiahandlingsplanen hur kan vi nå målen? Monica Ideström, utredare, Smittskyddsinstitutet UngKAB studien: Nationell studie om ungdomars kunskaper, attityder och beteende gällande sexualitet Margareta Forsberg, forskare/utredare, Enheten för befolkningsinsatser, Socialstyrelsen Insatser i Västerbotten för att minska smittspridning av klamydia Monica Ideström, utredare, Smittskyddsinstitutet Professionsdiskussioner (inklusive fika) Vad är orsaken till den skiftande klamydiautvecklingen de senaste åren i Sverige? Lene Lindberg, associate professor, Karolinska institutet Charlotte Deogan, doktorand, Karolinska institutet Remmarlag Middag och kåseri om Visingsö under kaffet Torsdagen den 26 augusti Möjliga informationskanaler för att nå ut med budskap om sexuell hälsa Tomas Nihlén, kommunikatör, Urban Lifestyle Idétorg mötesplats för kunskap, diskussion och erfarenhetsutbyte Här får du möta företrädare från nationella, regionala och lokala myndigheter och organisationer Lunch Hur arbetar Finland preventivt med sexuell hälsa? Hur lyckas man så bra? Dan Apter, överläkare, Kliniken för sexuell hälsa,väestöliitto Länsdiskussion (inklusive fika) Avslutning Rune Backlund, landstingsråd, Landstinget i Jönköpings län och ordförande i ADLON:s styrelse 2

3 Bakgrund Under den augusti 2010 hölls en regional STI-konferens på Wisingsö Hotell och Konferens. Konferensen hölls av ADLON-gruppen och stöddes med medel från Socialstyrelsen. Över 120 personer deltog i de sju föreläsningar och två diskussionsgrupper som ägde rum under de två dagarna. Delmomenten under onsdagen fokuserade på klamydiautvecklingen i Sverige. Föreläsarna talade bland annat om handlingsplaner, nationella studier och orsaker till den skiftande klamydiautvecklingen i länen. Torsdagen fokuserade på nya kommunikationskanaler och Finlands låga klamydiaspridning. I den här rapporten kommer kortare sammanfattningar från föreläsningarna. Wisingsö Hotell och Konferensanläggning Text, bild och layout Christofer Ahlberg Izabelle Andersson 3

4 Inledning Rune Backlund, landstingsråd, Landstinget i Jönköpings län och ordförande i ADLON:s styrelse ADLON:s ordförande, Rune Backlund, inledde konferensen med ett kortare välkomsttal. Konferensen hade till en början endast ett deltagarantal på 80 personer. På grund av det stora deltagarintresset från STI-länsgrupperna utökades antalet platser till över 120 stycken. Det stora intresset gladde, trots att det innebar vissa logistiska problem med att husera alla deltagare på ön. landstingen att ändra attityder och beteenden hos ungdomar och vuxna. Hur väl man än lyckats utföra ett förändringsarbete kommer man alltid behöva göra om det. Det kommer ständigt nya generationer och förändringar som kräver nya tankebanor och förhållningssätt. Syftet med konferensen blev därför att skapa tillfälle att ta del av de senaste rönen och även utbyta tankar och erfarenheter över länsgränserna. Talet avslutades med att Rune Backlund önskade deltagarna en intressant och givande konferens. I sitt tal tog Backlund upp problematiken för Rune Backlund hälsar välkomna 4

5 Var är vi idag och vart är vi på väg? Viveca Urvitz, enhetschef, Smittskyddsinstitutet Viveca Urvitz var första talaren på årets konferens och hade i uppgift att berätta var Smittskyddsinstitutet befinner sig på den nationella nivån. Hon tog även upp HIV-utvecklingen i Sverige samt vad man gör för att följa upp arbetet. Viveca Urvitz började med att berätta om historien bakom Smittskyddsinstitutets förebyggande arbete, vilket utgår från en proposition som togs fram Sverige arbetade tidigt mot HIVspridning och fick redan 1986 statsanslag för att kunna arbeta aktivt mot HIV. Detta innebar dock inte att man gjorde en strategisk långsiktig insats utan det var först när FN antog en konvention 2001 som en sådan kom igång, inte bara i Sverige utan i världen i stort. En övergripande kommunikationsstrategi och en handlinsplan för klamydiaprevention har därför arbetats fram för att hjälpa till i arbetet och ge tydligare mål. 5 HIV-utvecklingen i Sverige Trots det långa arbetet mot HIV ökar HIV-epidemin långsamt i Sverige och har även utvecklat sig då bromsmedicinerna gör det möjligt att leva med HIV mer som en kronisk sjukdom än vad som tidigare var möjligt. Sjukdomen är mindre smittbar med medicinen, men det finns trots det fortfarande spridning. Tidigare fanns spridningen till stor utsträckning i gruppen män som har sex med män. Nu finns den även i de heterosexuella grupperna och då mycket hos nyanlända till Sverige från länder med en stor smitta av HIV. För att undvika spridningen av HIV måste man börja jobba preventivt. Framförallt med andra STI-sjukdomar då ett flertal som blir smittade av HIV även har haft andra STI-sjukdomar tidigare. Det finns grupper som kräver större tyngd när man arbetar med det förebyggande arbetet och därför har en gruppindelning skapats. Dessa grupper är de som behöver mer förebyggande insatser än befolkningen i sin helhet, se faktaruta. Smittskyddsinstitutet har därför arbetat i nationella kommunikationskampanjer på arenor där grupperna befinner sig, som till exempel på knullträdet.se. Uppföljning De tre senaste åren har Smittskyddsinstitutet gjort uppföljningsbesök hos alla landsting och storstadskommuner i Sverige för att träffa de ansvariga och även få en inblick i hur arbetet fortskrider. Besöken ger också en möjlighet att diskutera genomförandet och problem som kan ha uppkommit under tidens gång. De försöker även uppmuntra det som görs i linje med vad som rekommenderas i forskning och liknande. Samma sorts uppföljning görs hos de ideella riksorganisationerna. Där genomför de även en mer kvantitativ uppföljning och försöker följa de utsatta grupperna från år till år. De har satt upp studier som följer de olika preventionsgrupperna och försöker göra om samma studie vart fjärde år. Tanken är att det ska gå att följa förändringar i attityder, kunskaper, trender och effekter av preventionsinsatser. Detta ska då kunna ses både som en uppföljning av vad de gjort, samt en plattform för diskussion av insatser. Dessa studier samt andra som är igång samtidigt lämnas vartannat år som rapport till FN. Årets rapport kan sägas vara den första riktiga genomarbetade uppföljningen till det förebyggande arbetet. I rapporten kan man se mer samlat hur alla preventionsgrupperna arbetar, vilka problem som finns och hur arbetet fortskrider. Preventionsgrupper Män som har sex med män (MSM) Personer med injektionsmissbruk (IVM) Personer med utländsk bakgrund Ungdomar och unga vuxna Utlandsresenärer Personer som är utsatta för prostitution Gravida kvinnor

6 Klamydiahandlingsplanen hur kan vi nå målen? Monica Ideström, utredare, Smittskyddsinstitutet Vi förbättrar ständigt provtagning, smittspårning och diagnostik. De senaste två åren har antalet klamydiafall stadigt minskat. Även i år, år 2010, ser det ut som att antalet klamydiafall kommer minska. Det finns dock mycket förbättringar att arbeta med. En nationell handlingsplan för klamydiaprevention ska hjälpa oss att nå längre. Monica Ideström berättar vad vi behöver göra. en viktig del i HIV-preventionen då individer med STI lättare drabbas av HIV. Klamydia är också lättare att diskutera eftersom många vet att det förekommer i stor utsträckning. Lyckas man påverka ungdomars och unga vuxnas beteende, attityd och kunskap angående klamydia hjälper det även i kampen med HIVprevention och oönskade graviditeter. Handlingsplanen handlar därför inte så mycket om klamydia, utan snarare om arbetssättet. Syftet med handlingsplanen är dels att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet riktat till ungdomar och unga vuxna. Vidare är syftet att föreslå viktiga och nödvändiga åtgärder samt att stärka det förebyggande arbetet. Det är också viktigt att skapa en sammanhållande struktur och ram för förändring, förbättring och uppföljning av insatserna. Ideström påpekar att handlingsplanen inte är en checklista som ska bockas av, utan något som kommer pågå under en lång tid. Handlingsplanen sträcker sig fram Nationell handlingsplan för klamydiaprevention Oavsett vad som händer en människa senare i livet så har alla varit ungdomar och unga vuxna. Socialstyrelsens nationella handlingsplan för klamydiaprevention har därför lagt fokus på just den målgruppen. Klamydiaprevention är 6

7 till 2014 då vissa mål ska vara uppfyllda, se faktaruta. För att nå målen har man riktat in sig på att arbeta prioriterat på skolor, inom hälsooch sjukvården och på fritidsområden. Målen kommer i efterhand att mätas genom flera indikatorer för att se om handlingsplanen har varit effektiv. Förslag på förbättringsåtgärder Ideström betonar vikten av samverkan och pekar särskilt på att ungdomsmottagningarna måste samarbeta med skolhälsovården i bland annat samtal med 12-åriga tjejerna. Det behövs lokala riktlinjer för vad skolsköterskor ska ta upp med tjejerna. Hon föreslår även ytterligare förbättringsåtgärder. När det gäller skolor vill hon bland annat se förbättrad sex- och samlevnadsundervisning, förbättrad lärarutbildning och fortbildning för lärarna, tydligt formulerade styrdokument, förstärkt skolhälsovård och övrig elevhälsa. Inom hälso- och sjukvården vill hon se tydligare avtal och uppdragsbeskrivningar, förbättrad individuell rådgivning, förbättrade rutiner för vård och behandling, ökad tillgänglighet för testning, rådgivning och behandling, förbättrad smittspårning samt förbättrat arbete mot återsmitta. Monica pekar också på den evidensbaserade metoden MI (motiverande samtal), men menar att det gäller att personalen följer riktlinjerna så de inte faller ur metodiken, vilket inte sällan händer. Det krävs att de som arbetar med MI lämnar in bandinspelade intervjuer och får feedback för att utvecklas. med HBT-frågor och jämställdhet har halkat på efterkälken. Även om personalen på mottagningarna är kunniga i ämnet krävs tydliga dokument och arbetsmetoder för att föra kunskap vidare till nyanställda. Monica avslutar sitt föredrag med att lobba för den nordiska konferensen om förebyggande av oönskade graviditeter som äger rum i Stockholm november Publikationen Nationell handlingsplan för klamydiaprevention: med fokus på ungdomar och unga vuxna kan laddas ner/ beställas på Till år 2014 ska andelen som uppger att de alltid använder kondom med en ny eller tillfällig partner väsentligen ha ökat ska självinsikten och förståelsen för vilka konsekvenser oskyddat sex kan innebära väsentligen ha ökat ska andelen som vet när man bör testa sig för klamydia ha ökat, och ungdomar och unga vuxna med förhöjt riskbeteende ska testa sig minst var sjätte månad Monica Ideström menar att ungdomsmottagningarna har god metodik för vissa arbetsuppgifter, men saknar handlingsplaner för andra. Bland annat är smittspårning och preventivmedelsrådgivning något som mottagningarna har tydliga dokument kring, medan arbetet 7

8 UngKAB-studien: Nationell studie om ungdomars kunskaper, attityder och beteende gällande sexualitet Margareta Forsberg, FoU-ansvarig, Smittskyddsinstitutet För att få en mer övergripande syn över hur ungdomar ser på sexualitet har en enkätundersökning vid namn UngKAB-studien genomförts. Margareta Forsberg, FoU-ansvarig på Smittskyddsinstitutet, fick i uppgift att berätta mer. Dagens samhälle förändas drastiskt på alla områden och så även synen på sexualitet. Mycket forskning har genomförts i Sverige på området men resultat har blivit väldigt splittrat. Några saker forskarna har kommit fram till är att sex utan kärlek har blivit allt vanligare. Detta kan såklart vara positivt då det innebär att fler börjat bejaka sin sexualitet och göra fria val, men det innebär även att klamydiaspridningen har ökat alltmer. Så sent som 1990 gjordes den första undersökningen där samkönat sex finns med och under de följande 20 åren har det hänt otroligt mycket. Sverige har utvecklats från ett homogent till ett heterogent samhälle. Normerna om sex för unga människor förändras ständigt. För att få en större överblick över ungdomars kunskaper, attityder och beteende har en stor undersökning vid namn UngKAB genomförts. Tanken är att de resultat man får fram i studien sedan ska vara behjälpligt i att fylla ett kunskapsbehov, följa upp klamydiahandlingsplanen, pröva hypoteser och även bli en rapport som ska lämnas in till FN/UNGASS. Avsändaren av enkäten var Institutionen för socialt arbete på Göteborgs Universitet med bland andra Ronny Tikkanen i spetsen. UngKAB-studien UngKAB är den största enkäten av sitt slag som någonsin genomförts i Sverige. Målsättningen var att man skulle få in svar. Det lyckades inte helt men man fick in närmare , vilket fortfarande är det största antalet svar man fått in i en enkät inom det här området. Ett stort problem på senare år har varit att få människor att besvara enkäter och detsamma inträffade under arbetet med UngKAB. Åldersgrupperna man ville nå var 16, 20, 24 och 28 år gamla. Dels gjordes ett slumpurval, där man skickade hem ett kuvert med en länk som man sedan kunde göra enkäten på, och dels ett urval där man sökte upp målgruppen, i det här fallet på communities på Internet. Ett problem med att ha en enkät på Internet blir dock att det endast är de människor som är intresserade av ämnet som besvarar och därför blir representerade. Det var även så att färre personer som inte hade haft sex besvarade enkäten i communityurvalet, vilket enligt Forsberg kan förklaras med att det är mer intressant att besvara om man har haft sex. Underlaget ska hjälpa forskare Arbetet är inte riktigt klart än utan för tillfället rensas oseriösa enkätsvar ut från urvalet och en rapport som ska ligga till grund för ett seminarium i Göteborg 19 november 2010 håller på att skrivas. Efter årsskiftet ska även den slutgiltiga rapporten vara klar att lämnas in till FN/ UNGASS. Det positiva i att göra en så omfattande enkätundersökning är att flera forskare ska kunna använda samma underlag då den är så omfattande. Enkäten finns även på Internet för att ge möjlighet till användning för dem som vill, antingen rakt av eller bara enstaka frågor. Tanken är då att man kan använda hela urvalet för att jämföra resultat man får fram. I framtiden ska undersökningen upprepas och syftet är då att den ska kunna användas för att spåra trender. 8

9 Insatser i Västerbotten för att minska smittspridning av klamydia Monica Ideström, utredare, Smittskyddsinstitutet År 2009 hade Västerbotten 255 klamydiafall per invånare. De låga siffrorna innebär att de har Sveriges lägsta klamydiaincidens. Bakom siffrorna döljer sig ett stort insatspaket och ett gediget kommunikationsarbete. Sedan november 2008 har Västerbottens klamydiaincidens minskat månad efter månad. Monica Ideström menar att det till stor del beror på Västerbottens arbete med insatspaket och kommunikationskampanjer, och hänvisar till en artikel ur Läkartidningen, se webbadress nedan. Västerbotten har lyckats minska smittspridningen på tre olika sätt. De har arbetat med att minska tiden man bär på smittan genom att vara det län som tar flest antal klamydiatest per positivt prov. Västerbotten tar 21 prov per positivt prov, vilket kan jämföras med rikets genomsnitt på dryga 14. De har även lyckats med att minska antalet som utsätts för smitta samt att minska smittsamheten. Detta har gjorts genom att arbeta med säkrare sex, högre kondomanvändning och färre antal sexpartners. Arbetet grundar sig i ett insatspaket som delvis har finansierats med statliga medel. Västerbotten har visionen Världens friskaste befolkning och världens bästa hälsa En vision där man verkligen sticker ut hakan, men också en vision som visar på motivation och framtidstro. I arbetet med visionen anställdes en projektanställd ungdomsinspiratör med uppgifter som att sprida kondomer, åka på fritidsgårdsturné och utbilda fritidsledare. Ungdomsinspiratören arbetade också med Internetsajten Studieperiod i Umeå På STD-mottagningen i Umeå hade man en studieperiod under Syftet med studien var att få fram ett strukturerat arbete mot riskbeteende. Under perioden försökte man genom frågeformulär sålla fram de med riskbeteende och sedan erbjuda dem MI (motiverande samtal). Det skapades tre typer av besök. Vanligt besök med sjuksköterska/venereolog, kondomsamtal med kurator och MI med läkare. Därefter gjorde man en uppföljning efter cirka sex månader. Hur man arbetade med att sålla fram riskbeteende kommer senare presenteras i vetenskapliga artiklar. Monica avslutar med att påpeka att det gedigna arbetet inte hade fungerat utan ett brett politikerstöd, en folkhälsa i fokus samt engagerade smittskyddsläkare och ett långsiktigt arbete. Du kan läsa hela artikeln ur Läkartidningen på: 9

10 Professionsdiskussioner med fika Vid professionsdiskussionerna delades deltagarna upp i förutbestämda grupper. I grupperna skulle två frågor diskuteras. 1. Hur kan vi arbeta regionalt och lokalt för att nå målen i nationella klamydiahandlingsplanen? 2. Hur kan vi använda resultaten från UngKAB i vårt arbete? Diskussionerna pågick i cirka 50 minuter. Ingen redovisning av vad grupperna kom fram till gjordes. Deltagarna delade upp sig för att diskutera den nationella klamydiahandlingsplanen och UngKAB. 10

11 Vad är orsaken till den skiftande klamydiautveckligen de senaste åren i Sverige? Lene Lindberg, associate professor, Karolinska institutet Charlotte Deogan, doktorand, Karolinska institutet Vid en studie bland sju län har Lene Lindberg och Charlotte Deogan försökt ta reda på vad som görs för att minska klamydiaspridningen. Det preliminära resultatet tyder på stora skillnader mellan länen. Föredraget delades upp i två delar där Lene Lindberg började med att tala om preventiva insatser. Hon anser att vi är duktiga på att förändra människors kunskap och attityder, men att svårigheten ligger i att förändra beteenden. Många vet att risken för STI är stor när man inte använder kondom, men ändå väljer man att inte använda den. Beteendeförändringar Lene tar upp tre strukturella faktorer som kan bidra till beteendeförändringar. För det första talar hon om GIS (Geographic Information System) som innebär att man geografiskt identifierar riskgrupper och fastställer deras demografiska egenskaper. Som exempelvis ålder, utbildning, inkomst etc. Därefter kan man enklare rikta sitt budskap mot en väldigt specifik målgrupp. Det här tillvägagångssättet har redan provats i Stockholms läns landsting. För det andra talar hon om vikten av tillgänglighet, att det ska vara lätt att testa sig, få rådgivning och behandling. Slutligen nämner hon också organisationers förändringsbenägenhet. Organisationer behöver bra ledarskap, bra arbetsklimat, goda kunskaper och resurser att arbeta med förebyggande insatser. För att förändra beteenden på det individuella planet krävs god hjälp från massmedia. Lene talar bland annat om hur viktigt det är att ungdomars förebilder talar om kondomanvändning. Hon poängterar också att det är viktigt med tillgänglighet på snabb information. Det är även viktigt med olika psykoedukativa metoder. Bland annat interaktiv pedagogik där man är delaktig i vad som sägs. Empowerment, där värde läggs i att själv få påverka, och MI (motiverande samtal) är andra aktiviteter som kan bidra till beteendeförändringar. Skillnader mellan länen Halvvägs in i föredraget tar Charlotte Deogan över och berättar att olika län arbetar med klamydiaprevention på olika sätt. Detta beror på många olika små faktorer. Bland annat traditioner, demografi och sociala nätverk. En stad som Uppsala har till exempel många studenter där ett stort antal inte befinner sig i fasta relationer. Andra städer präglas av inflyttning eller utflyttning som också bidrar till olika klamydiasituationer. Vissa städer har en högre sexuell aktivitet, som man bland annat ser genom aborttal, kondomförsäljning etc. När det gäller preventionsarbete arbetar vissa län mer med preventionsaktiviteter, vissa har mer resurser och vissa har ett bättre samarbete med RFSU, idrottsklubbar, religiösa föreningar etc. Deogan menar att det är viktigt med ett tydligt ledarskap, möjlighet att få vidareutbilda sig, att ha tydliga mål och få göra uppföljningar på sitt arbete. Att länen har otydliga ansvarsfördelningar, oklara ersättningssystem och ett otillräckligt ledarskap är faktorer som försvårar att målen nås. I studien som har gjorts ingår Jönköping, Blekinge, Västerbotten, Norrbotten, Jämtland, Uppsala och Västmanland län. Det slutgiltiga resultatet beräknas komma under den sena hösten

12 Möjliga informationskanaler för att nå ut med budskap om sexuell hälsa Tomas Nihlén, kommunikatör, Urban Lifestyle Tidigare har det varit lättare att få ut samma information till många människor då de samlades framför samma informationskälla, som till exempel vid sin TV. Idag sitter vi istället framför skilda kommunikationskanaler på ett annat sätt vilket försvårar spridningen av information. Tomas Nihlén från Urban lifestyle hade därför blivit inbjuden till konferensen för att berätta om nya kommunikationskanaler vid marknadsföring. Information idag Internet används av de flesta ungdomar och unga vuxna som primärkälla för information, samtidigt som mycket av deras sociala liv utspelar sig på Internet via till exempel Facebook, chatter, Twitter och liknande. Vuxna däremot använder inte alls Internet på samma vis vilket betyder att unga och vuxna får helt olika referensramar. Reklam ses inte heller som något positivt utan de flesta unga tycker att det pågår för länge, är för ofta och är störande. Dagens unga konsumenter är inte lättlurade, de är pålästa och finns det något i ett budskap som verkar konstigt tvekar de inte att kolla upp det själva på Internet för att få en förklaring. Idag ska man istället för att förse människor med ett budskap försöka skapa en tvåvägskommunikation, det vill säga göra dem delaktiga i informationen och skapa ett engagemang för det man försöker sprida. Lyckas man med detta är det mycket möjligt att konsumenterna själva väljer att prata om produkten eller tjänsten och på så sätt sprider det vidare på ett positivt sätt. Därmed blir det också nödvändigt att hitta platserna där mottagaren vill ha reklam så att den inte visas vid fel tillfälle och därmed stör informationen man försöker framföra. Viktigaste plattformarna Det finns tre plattformar som är väldigt viktiga för ungdomar och unga vuxna: Facebook, vilket är ett socialt nätverk med en halv miljard 12 användare. Yngre användare är i majoritet då nästan alla mellan år i Sverige har en Facebooksida. Till exempel finns över 96 procent av alla tjejer i Sverige mellan år på Facebook. Mellan 2009 och 2010 ökade användarantalet med närmare femtio procent och det visar fortfarande på en stor tillväxt. En annan sida på Internet som har stor betydelse vid marknadsföring är Youtube.com som är en sida där man kan ladda upp filmklipp. Varje dag får sidan över två miljarder besök och varje minut laddas det upp med tjugofyra timmar av material. Den tredje plattformen som har stor betydelse för unga är mobilen. Många unga tycker att mobilen är ännu viktigare än datorn då man kan ha med den överallt och man kan praktiskt taget göra allt som man kan göra på en dator. Hur når man genom bruset? Tomas Nihlén berättade att Youtube.com är en stor plattform vid marknadsföring för unga. Ett sätt att använda sig av denna plattform är att göra en reklam eller informationskampanj som är rolig. Det gör att tittarna vill söka upp den på Youtube och titta på den igen och kanske även dela den med sina vänner. För att kunna få en sådan kampanj att fungera är det dock viktigt att veta vad målgruppen tycker är roligt vilket man kan få reda på genom att testa den på personer från målgruppen. Reklamfilm kan dock bli väldigt dyrt. Filmen behöver vara noggrant genomtänkt och fungera i ett långt perspektiv för att stanna kvar i målgruppens medvetande. Ett ytterligare sätt att skapa uppmärksamhet utan att arbeta med traditionell marknadsföring är att lösa ett problem som konsumenterna har. Ett schweiziskt företag kom till exempel på att tillverka en applikation till mobilen som hittar närmsta affär som säljer kondomer. Då säger man inte till människor att använda kondom utan uppmuntrar istället dem att själva ta beslutet. Detta skapar goda relationer med kunderna eller mottagarna vilket man har nytta av i framtiden. Det är dock inte alltid lätt att hitta rätt problem att lösa, så en god idé kan vara att bjuda in målgruppen och höra vad de saknar.

13 Länsdiskussion med fika Vid länsdiskussionerna delades deltagarna upp efter län och fick två uppgifter. 1. Reflektera över de olika delarna i konferensen Skriv lappar för det ni fastnat för Diskutera i gruppen Vad vill ni ta med hem? 2. Reflektera över Socialstyrelsens förslag på prioriterade områden 2011 och framåt. För år föreslås följande prioriterade områden: Insatser riktade till migranter och andra riskutsatta grupper med utländsk bakgrund. Insatser för att motverka stigmatisering och diskriminering av personer som lever med HIV samt för att förbättra det psykosociala stydet till HIV-positiva och deras närstående. För år 2012 föreslås följande prioriterade områden: Insatser riktade till injektionsmissbrukare Insatser riktade till personer som är utsatta för prosititution - både säljare och köpare av sexuella tjänster. Insatser riktade till utlandsresenärer, särskilt till dem som reser till länder med hög förekomst av HIV och övriga STI. 13

14 Hur arbetar Finland preventivt med sexuell hälsa? Hur lyckas man så bra? Dan Apter, överläkare, Kliniken för sexuell hälsa, Väestöliitto Finland har sedan 70-talet ständigt haft en låg klamydiaincidens i jämförelse med Sverige. Vad deras goda siffror beror på är dock svårt att avgöra då Finland och Sverige är väldigt lika till både statsskick och kultur. Den finska överläkaren Dan Apter försöker bringa ljus över skillnaderna. Finlands klamydiaincidens har varit skiftande de senaste åren hade man väldigt goda siffror, för att fem år senare ha försämrat sig kraftigt. Idag, år 2010, är Finland tillbaka på samma fina resultat som I förhållande till Sverige har Finland dock alltid haft en låg klamydiaincidens. Vad det beror på har Apter svårt att förklara, men han har flera olika teorier. Till en början tittar han på Finlands historia. Efter andra världskriget var Finland ett fattigt land där könssjukdomar var vanliga. Nästan inga preventivmedel existerade och kvinnor dog på grund av illegala aborter. Det här fortsatte ända in på 70-talet då abort till slut blev legaliserat. I många länder ville man undvika utomäktenskapligt samlag på grund av den religiösa aspekten, men i Finland var man mer orolig för hälsofaran. Därför satsade man på sexualundervisning i skolan, lättillgängliga preventivmedel och hälsorådgivning. Satsningarna ledde till att STI-sjukdomarna minskade. Under 90-talet drabbades Finland av en ekonomisk kris, vilket ledde till att det blev frivilligt för skolorna att bedriva sexualundervisning. Resultatet lät inte vänta på sig, utan både aborterna och de sexualrelaterade problemen ökade markant. Några år senare återinförde man därför obligatorisk sexualundervisning, och nu är klamydiaincidensen åter låg. Ingen kampanjaktivitet När det gäller skillnader mellan Sverige och Finland ser Apter flera faktorer som kan påverka klamydiaincidensen. I Sverige har man en liberalare attityd till aborter, vilket kan förklara det höga abortantalet samt de höga klamydiasiffrorna. Apter menar också att svenska medier påverkar användandet av p-piller. Löpsedlar med kvinnor som sägs ha avlidit eller skadats på grund av p-piller får unga kvinnor att känna ängslan över att använda pillrena. Apter har svårt att komma fram till varför Finland har lägre klamydiaincidens. I Finland är man nämligen tvungen att betala för kondomer och det har heller inte varit någon större nationell kampanjaktivitet för sexuell hälsa. Det är faktorer som borde leda landet åt andra hållet, men istället har man lyckats bättre än de övriga nordiska länderna. Sammanfattningsvis har Finland satsat mycket på att informera och verka för en hög kondomanvändning. De har väl utbildad hälsovårdspersonal och har en bra fungerande cellprovstagning. Sedan 2004 fungerar också sexualundervisningen i skolorna tillfredsställande. Finländarna är även mer konservativa när det gäller familjära traditioner än svenskarna, vilket leder till färre sexpartners. 14

15 Bilder från Idétorget och från konferensen i allmänhet 15