Remissvar och synpunkter på Grönstrukturplanen 2016

Transkript

1 Remissvar och synpunkter på Grönstrukturplanen 2016 Generellt kan sägas att grönstrukturplanen bör omgående kompletteras innan slutgiltigt beslut tas. Komplettering bör ske med de områden som inte finns med i den idag. Nora är inte större än att hela kommunen ska vara med. Järnboås/Nyhyttan, Striberg/Fogdhyttan, Dalkarsberg bör vara med och kompletteringar ske tillsammans med byalagen. Oavsett var man bor i kommunen har man behov av rätt till rekreation, fritid och naturvärden. Grönplanen ska även bidra till att uppfylla Nora kommuns vision Därav bör HELA kommunen omfattas av en grönstruktur LPo tycker även att de kartor som finns i Grönstrukturplanen på sidan 32 och 33 bör tryckas för spridning då de är mycket talande, bra och informativa. Motsvarande karta bör ske för övriga delar som för närvarande inte omfattas i kommunen. Vi vänder oss emot det stora antalet eldplatser som planeras, vilka är onödiga i dagsläget. Vi har eldstäder på vissa platser i kommunen som kan användas se kartor på ovan sidor. Att anlägga eldplatser runt om i skogarna anser vi inte vara klokt ur säkerhetssynpunkt och vi tror inte heller en eldplats ökar rekreationsmöjligheten så det gör någon skillnad. Nedan följer en sammanfattning där LPo har en avvikande åsikt på texten i Rekommenderade utvecklingsåtgärder i grönplanen Komplettering bör ske med de områden som inte finns med i den idag. Rekreation vinterstaden och sommarstaden bör kompletteras och lanseras utifrån rekreationsmöjligheter sommar och vinter. Gamla banvallen mot Bergsäng görs om till cykel/promenadstråk vilket skulle knyta samman cykelstråket från Nora till Gyttorp-Ås- Striberg alt tillbaka till Nora. Skoterleder planeras in och märks upp Käppstabergets rastplats bör tas med i kartan och diskussion bör föras med byalaget om minigolfbana i Gyttorp 1/16

2 Underlätta förskolornas och skolornas arbete med utomhuspedagogik. Då många favoritlekplatser finns i resp bostadsområde och dessa kan utnyttjas av barnen även efter skoltid ska det i varje by finnas en ordentligt rustad lekplats stället för många små. Utveckla Alntorps ö och Digerberget för både vinter och sommar. De bör utvecklas med framför allt löparspår, mountinbikeleder och skidspår. Låt återigen djuren få beta på ön och därmed behålla öppna ängar och skog Anders Wedbergsparken (Skolparken) bör få en permanent toalett samt en översyn rörande trädbeståndet, Nobelparken i Gyttorp belysning Badplatserna i kommuinen bör hållas mer fria från skräp samt utrusta dem med lekredskap alt ytor för ex volleyboll. Antalet badplatser som på ett enkelt sätt kan nås utan att vara fullt utrustade kan öka attraktionskraften till kommunen, varför en satsning bör ske på detta tillsammans med byalag/bostadsrättsföreningar Koppla ihop Å-promenaden med promenadstråk längs Hagbyån och gör den handikappvänlig LPo håller inte med om statsodling i Nora. Däremot när buskar ska planteras bör de vara ätbara. Om fotbollsplanerna på ängarna flyttas kan vi med fördel se att detta område utreds för annan andvändning. Dessutom skulle området bli mycket tillgängligt för Norabor i stadskärnan. LPo anser att för att vara en attraktiv kommun för sina invånare och turister som kommer på besök blir det viktigt att slå fast tydlig vägledning för skötsel av stadens entréer och genomfarter så att de ger ett attraktivt budskap till resenärer som kommer till Nora Även omkringliggande byar ska ge ett attraktivt budskap för resenärer och invånare vilket kommunen bör bidra till gärna i samverkan med kommunens näringsidkare eller byarnas byalag. En inventering av våra idrottsanläggningar och dess skick bör göras samt en plan för renovering/skötsel av dessa bör omgående ske Dammen bör behållas i sitt ursprungsskick så långt det är möjligt. Kärleksstigen bör rensas upp för att kunna nyttjas av boenden som en naturlig länk till Fibbetorpsskogen Planering för skoterleder och säkra ridvägar för ridklubben är delar som grönplanen bör inkludera Ovanstående synpunkter är sprungna ur vår politik Landsbygdspartiet oberoende (LPo). Vi i Sverige ska vara stolta över den natur som våra förfäder skapat, hela vår natur är präglad av människan. Vi har under många århundraden brukat åker, äng, hagmark, skog, fjäll och vatten. Detta ger vårt land den variation och artrikedom vi har idag. Vid en avfolkning av landsbygden riskerar detta ovärderliga biologiska kulturarv att förfaras. 2/16

3 Vi i LPo ser att miljöfrågan absolut påverkas negativt av centraliserings och urbaniseringspolitiken av idag. Att alltfler människor antingen lever i, eller tvingas pendla in till städerna, sliter mer på våra resurser, samtidigt som förståelsen för landsbygds- och glesbygdsbefolkningens livsvillkor försvinner. Grönplanen för Nora med omnejd är ett strategiskt och långsiktigt inriktnings- och planeringsdokument för utveckling av Noras gröna värden. Dokumentet ska användas som underlag till översiktlig planering, detaljplanering och utveckling av park- och naturmark och är inte juridiskt bindande. Vid varje enskilt markanspråk bör en avvägning göras där grönstrukturens värden vägs mot intressen presenterade i andra planer och planeringsunderlag. Föreslagna åtgärder är tänkta att utföras i takt med att resurser tillförs. Därav är det viktigt att hela kommunen finns med i en Grönstrukturplan och inte enbart valda delar. Landsbygdspartiet oberoende förordar stimulans till nyttjande av betesmarker genom ökat bete av gräsätare LPo vill se fler betesdjur och öppna hagmarker. Betande djur är bland det bästa vi har! Artrikedomen på mulbetade marker är svårslagen, att markerna dessutom binder kol på ett effektivt sätt, ger dubbel miljömässig vinst. Landsbygdspartiet oberoende säger huvudsak nej till fler naturreservat. Vi har i Sverige haft en väldig boom med nya naturreservat mm. Vi i anser att det måste vara stopp nu. De privata markägares ansvarsfulla, långsiktiga brukande av vårt land, är den främsta anledningen till att vi har den variationsrika flora och fauna vi har idag. Naturreservat med gammal skog är dessutom sämre på att binda kol, frisk växande skog är bättre ur den synvinkeln. LPo motsätter oss rivning av gamla vattendammar med ofta oskattbart kulturhistoriskt värde och biologisk mångfald Befintliga reservat och skyddade naturområden skall skötas med lokalt anpassade förvaltningslösningar Nedan följer LPos kommentarer insatta i grönstrukturens sammanhang (på respektive stycke.) LPo s kommentarer är i brunt och kursivt. Den svarta texten är klippt ur grönplanen med sidhänvisning för att det ska bli lättare för läsaren att följa våra kommentarer och även fördjupa sig i ursprungsdokumentet. Vad är grönstruktur? Sid 7-8 Begreppet grönstruktur, eller grön infrastruktur, innefattar all mark som inte är hårdgjord, från välskött park till naturområde, trädgårdar, kyrkogårdar, ängs- och betesmarker, alla vattenmiljöer samt alléer och liknande linjära element som kan fungera som sammanlänkande gröna stråk mellan områden och målpunkter. I en god planerad grönstruktur strävar man efter att de gröna ytorna ska hålla en hög kvalitet. Här ska både människor, djur och växter kunna trivas och det ska vara enkelt att röra sig mellan grönområden utan att hindras av svårpasserade barriärer, till exempel stora vägar. Med god planering kan man optimera grönstrukturen genom att skapa och kombinera många olika värden och funktioner på en och samma yta, en så kallad mångfunktionell yta. En mångfunktionell grönyta servar oss alltså med flera olika ekosystemtjänster och kan till exempel samtidigt som den ger rum för rekreation och vila, även dämpa buller, rena luft och vatten, fördröja dagvatten och fungera som livsrum för olika växter och djur. 3/16

4 Medborgardialog och resultat av dessa bilaga 3 Inriktningsmål God tillgång och tillgänglighet till park- och naturområden med hög kvalité Utvecklade gröna stråk för rekreation och naturvård (grön infrastruktur) God variation av naturtyper för upplevelser, utomhuspedagogik och biologisk mångfald Skötsel av park- och naturområden bidrar till att värden och funktioner bibehålls och utvecklas De gröna miljöerna bidrar till ett hälsofrämjande och aktivt liv samt till attraktiva kultur- och besöksmål Rekommenderade utvecklingsåtgärder sid 11 Förbättra tillgängligheten till park- och naturområden genom utbyggnad av gångoch cykelvägar, skyltning, information, belysning, sittplatser m m Underlätta förskolornas och skolornas arbete med utomhuspedagogik Utveckla ytor för spontanaktiviteter Utveckla Strandpromenaden, Alntorps ö, Digerberget, Anders Wedbergsparken (Skolparken), Nobelparken i Gyttorp och Strandparken i Ås samt Pershyttan som rekreationsområden Koppla ihop Åpromenaden med promenadstråk längs Hagbyån Förbättra rekreationsmöjligheter längs Hagbyån och Lerkesån samt vandringsmöjligheter för fisk i åarna LPo anser efter att ha tagit del av bilaga 3 och sammanställning av medborgarenkäten att justeringar som inledningsvis presenterades bör göras samt att punkterna 3 och 6 bör strykas. Områden med gröna helhetsvärden sid 15 Ett område med samlade helhetsvärden är ett område där flera av de i rapporten behandlade värdena samverkar. Ett bra exempel är kulturlandskap med ädellövskogar och hagmarker. Många av de växt- och djurarter som finns i den här sortens landskap är knutna till marker som hävdas med bete eller slåtter. Dessa landskap rymmer ofta även höga kulturvärden som också är beroende av att landskapet hävdas och landskapsbilden bevaras. 4/16

5 Därtill rymmer de hävdade kulturlandskapen en rad upplevelsevärden som tilltalar människor, och de utgör därför ofta populära rekreationsområden. Sammantaget innebär detta att man genom att sköta kulturlandskapet kan bevara och öka värdet av landskapet både för natur-, kultur- och rekreationsvärden. I Nora har sju stora områden med helhetsvärden identifierats. Nedan följer en kort beskrivning av områdena. Sid 15 Alntorps ö Alntorps ö är en av Noras viktigaste målpunkter, här finns både service, bad, minigolf och slingor att promenera längs. Det finns även en genbank med Bergslagens historiska äppelsorter, något som är intressant ur både natur-, kulturoch rekreationssynpunkt. På ön finns även höga naturvärden i form av gamla barrträd. Förslag på tillägg av text (fetmarkerat) :LPo ser med fördel hur Alntorps Ö bör fortsätta hävdas med bete eller slåtter genom att låta gräsbetande djur som hjälper till att bevara landskapet och även blir ett ökat attraktionsvärde för ön Med fördel kan även promenadstigar runt ön som märks ut. Digerbergets friluftsområde Digerberget är Kilsbergens nordöstligaste utlöpare. Från berget, som sträcker sig hundra meter ovanför Nora har man både fin utsikt och möjlighet till rekreation. Här finns motionsspår, mountainbikeleder och skidspår, Kilsbergsspåret ger möjlighet att åka skidor till Ånnaboda. Vandringsleden Bergslagsleden passerar området. Äldre värdefull skog dominerar naturmiljön och höga naturvärden finns i Lerkesån - där flodpärlmusslan skyddas i ett naturreservat. Förslag på tillägg av text (fetmarkerat) LPo håller med om värdet med Digerberget som bör utvecklas med framför allt löparspår, mountinbikeleder och skidspår som tydligt markeras upp där det finns eldstäder, badmöjligheter etc Naturreservatet Fibbetorpsskogen Intill Åsbosjön ligger Fibbetorpsskogens naturreservat, som är en rekreationsskog med höga naturvärden. Här finns många växt- och djurarter, och även rester av det gamla odlingslandskapet i form av små gamla åkertegar och ängar. Förslag på tillägg av text (fetmarkerat) LPo ser med fördel hur även detta naturreservat kan fortsätta hävdas med bete eller slåtter genom att låta gräsbetande djur som hjälper till att bevara landskapet och även blir ett ökat attraktionsvärde Hagbyskogen Nära Nora centrum finns Norvallaskogen, även kallat Hagbyskogen, ett område med höga naturvärden och ett högt värde för rekreationen. Gammal barrskog och ädellövträd i form av ekar ger en karaktäristisk miljö för rekreation, inte minst då det här finns både idrottsplats och motionsspår. Intill idrottsplatsen finns även Folkets park, som flyttades hit under 1940-talet. 5/16

6 I området ingår även Hagbydammen som reglerar vattnet mellan Åsbosjön och Norasjön. En utredning om förändring av dammen pågår. Förslag på tillägg av text (fetmarkerat) LPo motsätter sig rivning av gamla vattendammar med ofta oskattbart kulturhistoriskt värde och biologisk mångfald som i detta fall. I dammen finns en sällsynt Salamandersort och ett antal fågelarter Dammen bör behållas i sitt ursprungsskick så långt det är möjligt. Kärleksstigen bör rensas upp för att kunna nyttjas av boenden som en naturlig länk till Fibbetorpsskogen Sid 16 Naturreservatet Stadsskogen I norra delen av tätorten finns Stadsskogen, ett stort skogsområde som delvis är naturreservat. Området är viktigt för rekreationen, här finns motionsspår och möjlighet att uppleva ro och skogskänsla. Här finns även höga naturvärden i form av gammal barrskog, de flesta av träden är mer än 100 år. Stadsskogen är även av kulturhistoriskt värde då området öppnades för rekreation vid den gamla skjutbanan redan 1892, främst för Nora Skyttegille. Under senare år köpte Nora kommun marken som idag är naturreservat. I östra delarna av det utpekade området finns fossil åkermark, och i den västra delen av området finns odlingsmarker som återfinns än idag, dock har gipar och hörn försvunnit. Området är har en tydlig prägel av ett kulturhistoriskt landskap. Förslag på tillägg av text (fetmarkerat) LPo håller med om värdet som bör utvecklas med framför allt löparspår, och skidspår som tydligt markeras upp Kulturreservatet Pershyttan Pershyttan är en välbevarad bergsmansby med en hytta från 1300-talet, som numera ingår i kulturreservatet Gamla Pershyttans bergsmansby. I Pershyttan finns goda möjligheter till rekreation, inte minst i kulturreservatet - här finns både hyttan och dess omgivning som besöksmål, samt en naturstig. I området finns även många värdefulla träd, i form av ädellövträd som planterats för flera hundra år sedan under bergsmanstiden. Förslag på tillägg av text (fetmarkerat) LPo håller med om värdet som bör utvecklas med framför allt promenadstråk och skyltar som berättar. Även den ide som finns om en upplevelsepark som för barn som beskriver området anser vi som en bra ide. Ås och Skofthyttans historiska landskap Området kring Ås och Skofthyttan bär spår från 1800-talet. Ås ligger i ett typiskt gårdsläge vid sydöstra kanten av ett skogsområde med utsikt över det öppna odlingslandskapet vid Åsbosjön. Området kring Södra Ås har en sammanhållen bybebyggelse, där åkrarna i stort sett har samma indelning som i mitten på 1800-talet. Även vägarna har bibehållit sin struktur under åren. Åsbobäcken som rinner genom området har höga naturvärden, knutna 6/16

7 till att bäcken stått orörd under många år och mycket död ved har skapats. Här kan man även finna många fågelarter i lövskogen. Förslag på tillägg av text (fetmarkerat) LPo ser med fördel hur Ås och Skofthyttan bör fortsätta hävdas med bete eller slåtter genom att låta gräsbetande djur som hjälper till att bevara landskapet och även blir ett ökat attraktionsvärde Med fördel kan även cykelvägar anläggas som gör det möjligt för invånarna att komma nära djur och natur. Bla finns den gamla banvallen som med fördel kan göras om till cykel kombinerad ridväg/körväg för häst. LPo ser även med fördel att gamla banvallen mot Bergsäng görs om till cykel/promenadstråk vilket skulle knyta samman cykelstråket från Nora till Gyttorp-Ås- Striberg alt tillbaka till Nora. Slingan används redan idag av både vandrare, cyklister, löpare mm. Den är dock i dåligt skick och behöver därför en renovering Klassning av rekreativa områden sid Har kan LPo enbart hålla med i vad som beskrivs Förslag på tillägg av text (fetmarkerat) Generellt kan sägas att LPo anser att Nora i större utsträckning också enligt synpunkterna i medborgardialogerna bör hålla badplatserna mer fria från skräp samt utrusta dem med lekredskap alt ytor för ex wolleyboll. LPo tror att antalet badplatser som på ett enkelt sätt kan nås utan att vara fullt utrustade kan öka attraktionskraften till kommunen, varför en satsning bör ske på detta. I Nora är tillgången till rekreativa grönytor mycket god. Boverkets rekommendation är max 300 meter till närnatur, det uppfylls för i princip alla bostäder, skolor och arbetsplatser i Nora. I denna analys har därför 100 meter använts. På kartan på sidan 30 kan man se de områden som har mer än 100 meter till närnatur. Dessa områden finns inom Nora tätort. I Gyttorp, Ås och Pershyttan finns god tillgång från all bebyggelse. Förslag på tillägg av text (fetmarkerat) LPo anser att tillgången och närheten till rekreationsområden i nämnda områden är mycket god. Vi kan hålla med om att det finns en fördel med att anlägga en cykelbana från Hittorp till Digerberget utifrån säkerhetssynpunkt, liksom en övergång från Joachim över till cykelvägen upp till Knutsberg alt Gyttorp LPo anse vidare att kartorna på sidan 32 och 33 bör tryckas för spridning då de på ett alldeles utmärkt sätt visar var vi har möjlighet till fiske,skidspår, pulkabackar,skridskoåkningelljusspår, eldplatser, motorcross, brukshundsklubb, badhus forbollsplaner etc etc samt att de bör kompletteras och omfatta hela kommunen 7/16

8 Beskrivning av olika kulturmiljöer, biotoper etc Sid 45 Kulturmiljöer värderas och klassificeras utifrån kommunala, regionala, nationella och internationella kvalitéer. Nora kommun har starka kulturvärden som utgör en betydande del av platsens attraktionskraft. Länsstyrelsen och kommunerna kan enligt miljöbalken (SFS 1998:808) besluta att särskilt värdefulla kulturlandskap ska skyddas som kulturreservat. På internationell nivå används begreppet Världsarv samt Europa Nostra för klassificering av värdefulla kulturmiljöer. Nora har som enda kommun i landet erhållit tre Europa Nostra-priser för den välbevarade trästaden, veteranjärnvägen och Pershyttans hytta, samt Gyttorps centrum och församlingshemmet i Nora. Historiska kartor sid 45 Byn Åshyttan i sitt typiska läge i sydöstra kanten av ett skogsområde har utvecklats till den lilla tätorten Ås. Gyttorp med sin karaktäristiska 1950-tals arkitektur har vuxit, kopplat till industrin. Försörjningssystemen kring gruvnäringen med skogar, odlingsmarker, vattensystem och landburen kommunikation ansluter till orterna i denna bergslagstrakt. Sid 46 Områden i Noras närhet två exempel som kan tillföra värden till rekreation Söder om Nora finns välkända Pershyttan, i Norasjön finns Alntorps ö som i likhet med Pershyttan bör ha tämligen kända kulturvärden. Skofthyttan har gruvor och gamla stigar välbevarade Södra Ås har den klassiska indelningen som bybebyggelse hade förr och även åkrarna. Genom att färgkoda olika typer av lämningar kan man lägga dem i en kronologisk ordning. På så sätt kan man visa vilken betydelse de haft, och har, för Noras utveckling och i förlängningen ge en värdering samt strategi för hantering, till exempel vilka fornlämningar är viktiga att restaurera, vårda, visa. Karta Sid 49 Här tycker LPO att grönplanen bör kompletteras då den inte berör HELA kommunen vilken den bör göra, man har även bortsett från Gyttorps centrum och dess betydelse i historien, vilken bör dokumenteras och tas till vara, liksom Järnboås och Nyhyttans kurortsområde och fattighålorna i Håkansboda. Säkert finns områden i Dalkarsberg också som vi inte känner till. Vattendragen som kulturell länk sid 48 Längs Hagbyåns östra del, precis i utkanten av Nora stads gamla marker, finns två hammarområden. Då Nora sedan dess växt återfinns lämningarna av dessa hammare numera i staden de är/torde vara några av de mest påtagliga platserna i tätorten Nora som vittnar om näringarna kopplade till gruvverksamhet. Följer man 8/16

9 vattenstråket från Nora mot Åsbosjön passerar man de två lämningarna och här finns goda möjligheter att koppla ihop natur och kultur i ett grönstråk. LPo motsätter sig rivning av gamla vattendammar med ofta oskattbart kulturhistoriskt värde och biologisk mångfald som i detta fall. I dammen finns en sällsynt Salamandersort och ett antal fågelarter. Kärleksstigen bör rensas upp för att kunna nyttjas av boenden som en naturlig länk till Fibbetorpsskogen Man kan se detta vatten- och grönstråk som en länk ut från Nora upp till Pershytteområdet med sitt friluftsliv och porten in till Kilsbergen På kartan framgår riksintresset Centrala Nora, med bland annat den rätvinkliga rutnätsplanen från 1600-talet samt Pershyttan. Karta sid 50 Gamla Pershyttans bergsmansby syns,liksom det i Nora utpekade värdefulla vattenområdet för kulturmiljöer. Dessutom finns de av Länsstyrelsen framtagnaåtgärds och bevarandeprogrammen för odlingslandskapet markerade Kulturmiljöer i grönstrukturen se tabell sid 51 för att se när de kom till,återfinns i bil 5 Områdesbeskrivningar från sid Karta sid 59 Vi ser sedan ett antal år tillbaka att landsbygden har fått träda tillbaka allt mer i takt med att städerna växer, avfolkningen ökar En ohämmad expansion, koncentrerad till städer och en centralisering av olika verksamheter, är inte av godo vare sig för Nora eller landsbygdens innevånare. Människor mer eller mindre tvingas att flytta in till städerna, medan bra åkerjordar bebyggs och asfalteras eller blir granplanteringar. Den här utvecklingen är olycklig - mot folkviljan - och negativ såväl för staden som landsbygden. Nedan följer ett antal områden som är viktiga för kommunen. Folkets Park i Nora och Dalkarsberg helt förbisetts. Även Striberg, Fogdhyttan, Dalkarsberg och Ås, Järnboås och Nyhyttan är helt bortglömda. Detta är anmärkningsvärt då områdena tillhör Nora anser LPo. Nora är inte större än att hela kommunen ska vara med. Grönplanen bör kompletteras Järnboås/Nyhyttan Utvecklingsförslag tas fram i dialog med Byalaget. Dalkarsberg Utvecklingsförslag tas fram i dialog med Byalaget. Striberg/Fogdhyttan Utvecklingsförslag tas fram i dialog med Byalaget. Beskrivning av klassning sid 53 och framåt Naturvärden 9/16

10 Klass 1 nationellt och regionalt intressanta miljöer Klass 2 kommunalt intressanta miljöer ( Klass 3 lokalt intressanta miljöer Rekreationsvärden Klass Klass Klass 1nationellt och regionalt värde 2 kommunalt värde 3 lokalt värde NORA 1. Alntorps ö, (naturvärde 2 rekreation 1 samt kulturvärde Utvecklingsförslag Stigen runt ön förstärks och tydliggörs. Fler båtturer vår och höst. LPo håller med i utvecklingsförslaget 2. Anders Wedbergsparken = Skolparken (naturvärde 3 rekreationsklass 1 samt kulturvärde Utvecklingsförslag Trädbeståndet förnyas eftersom almsjukan angripit många träd. Slänt med perenner anläggs. Offentlig toalett i Rådhuset. Fler sittplatser. Grillplats. LPo håller med i utvecklingsförslaget men anser inte att en grillplats både ur säkerhetssynpunkt och nedskräpning- Parken ligger centralt i staden. 3. Björkhagen Värden: Natur klass 2, Rekreation klass 3, Kulturvärde Utvecklingsförslag En mångfald av olika trädslag skapas. Fornlämningar lyfts fram. Sittplatser ordnas. LPo förslag avvakta. Bör strykas 4. Dalviksvägen park Värde: Rekreation klass 3 5. Fibbetorpsskogen Värden: Natur klass 1, Rekreation klass 2, Kulturvärde. Skydd: Naturreservat Utvecklingsförslag Stigar märks upp. Eldplatser anläggs. Motverka igenväxning av den öppna marken. Huset görs tillgängligt som regnskydd för skolorna. LPo håller med i utvecklingsförslaget men anser inte att en grillplatser ska anläggas både ur säkerhetssynpunkt och nedskräpning 6. Haga-Sunnanlidparken Värden: Rekreation klass 3 Utvecklingsförslag Bibehåll möjligheten till spontanaktiviteter LPo håller med i utvecklingsförslaget 10/16

11 7. Hagbyskogen (Norvalla) Värden: Natur klass 1, Rekreation klass 2, Kulturvärde Utvecklingsförslag Skogen bör skyddas för friluftsliv, sport och naturvård. LPo håller inte med skogen bör nyttjas för friluftsliv, sport och naturvård. Den är väl utnyttjad och slingor i skogen finns redan. Skolklasser använder skogen för utflykter. 8. Hitorpsskogen Värden: Natur klass 1, Rekreation klass 3, Kulturvärde Utvecklingsförslag Stig längs ån för passage av väg 244 till industriområdet och Digerberget. 9. Hitorpsbadet-Mörthällen Värden: Natur klass 2, Rekreation klass 2, Kulturvärde Utvecklingsförslag Eldplatsen vid badet förbättras. Vid Mörthällen iordningställs en eldplats. Strandpromenaden förlängs till Hitorpsbadet. LPo håller med i utvecklingsförslaget Grillplatsen används dock sparsamt vis Hitorpsbadet Mörthällen bör förbli orörd då mycket vilda fåglar häckar på marken och rådjuren går ner för att dricka. Ängen som finns vid badet bör slås med slaghack och kan med fördel göras om till hundrast gård den enkelt avgränsas eftersom vattnet är en naturlig avgränsare mot två sidor. 10. Kristinaparken Värden: Rekreation klass 3 Utvecklingsförslag Bibehåll den stora gräsytan för spontanaktiviteter LPo håller med i utvecklingsförslaget 11. Lerkesdammen Värden: Natur klass 1 (Lerkesån), Rekreation klass 1,. Utvecklingsförslag Utredning om att skapa en fiskväg pågår. LPo håller inte med i utvecklingsförslaget Låt området förbli orört där finns både bäver och rådjur 12. Lerkesåns utlopp Värden: Natur klass 1. Utvecklingsförslag Bör skyddas. En stig bör anläggas. LPo håller inte med i utvecklingsförslaget Låt området förbli orört där finns både bäver och rådjur 13. Lillskogen Esstorp Värden: Natur klass 3, Rekreation klass 3 Utvecklingsförslag: Är bra som den är. LPo håller med i utvecklingsförslaget 14. Lillskogen Gunnarsberg Värden: Natur klass 3, Rekreation klass 3 Utvecklingsförslag: Stigen norrut mot Stadsskogen hålls öppen. LPo håller med i utvecklingsförslaget 11/16

12 15. Marstrandshagen skog, väster om Värden: Natur klass 2 (mycket liten del), Rekreation klass I sydväst mindre lövområde vid Skofttorpsgruvan med naturvärde. 16. Stadsskogen Värden: Natur klass 1, Rekreation klass 2, Kulturvärde Utvecklingsförslag Entréer tydliggörs. Fler eldplatser anläggs. Huset görs tillgängligt som regnskydd för skolorna. LPo håller med i utvecklingsförslaget vi anser dock det finns tillräckligt med eldplatser. 17. Strandpromenaden Värden: Rekreation klass 1, Kulturvärde Utvecklingsförslag Strandpromenaden förlängs norr- och söderut. Lekredskap placeras ut. Parken norr om Svartälvsgatan förnyas. Grillplats ordnas. LPo håller inte med i utvecklingsförslaget Låt området förbli orört 18. Sundsberget Värden: Natur klass 2, Rekreation klass 3 LPo håller inte med i utvecklingsförslaget Här har kommunen via BKT ställt till ordentligt genom att förstöra delar av de ströv och motionsstigar som fanns. bör återställas 19. Torget, Glasstorget och Göthlinska gården Värden: Rekreation klass 1, Kulturvärde Utveckling av torget pågår i ett eget projekt. LPo håller inte med i utvecklingsförslaget Har lämnat separata synpunkter på detta tidigare 20. Åpromenaden Värden: Rekreation klass 2, Naturvärde klass 1 (Hagbyån) LPo håller med i utvecklingsförslaget vi anser dock det finns tillräckligt med eldplatser.se även tidigare synpunkter om Kärleksstigen 21. Ängarna Värden: Rekreation klass 2 Utvecklingsförslag Utredning pågår om eventuell flytt av planerna. Grillplats med fler sittplatser har efterfrågats i medborgardialogen. LPo håller med i utvecklingsförslaget vi anser dock det finns tillräckligt med eldplatser. Gyttorp 22. Nobelparken med Strandpromenaden Värden: Rekreation klass 3 Utvecklingsförslag tas fram i dialog med Byalaget. 23. Gyttorps gärde Värden: Rekreation klass 3 Betesmark. Utvecklingsförslag Eventuellt en terrängrittbana. LPo håller med i utvecklingsförslaget vi anser dock det ska forsätta vara betesmark för gräsätare. Käppstabergets rastplats bör tas med i kartan och diskussion bör föras med byalaget om minigolfbana i Gyttorp 12/16

13 Planering för skoterleder och säkra ridvägar för ridklubben är delar som grönplanen bör inkludera Pershyttan 24. Digerberget Värden: Natur klass 1 och 2, Rekreation klass 1, Kulturvärde Utvecklingsförslag Toalett, raststuga, övernattningsstugor, fler sittplatser vid vindskyddet. Området skyddas för friluftsliv, sport och naturvård. LPo håller med i utvecklingsförslaget se tidigare synpunkter. 25. Gamla Pershyttans bergsmansby Värden: Natur klass 1, Rekreation klass 1, Kulturvärde Utvecklingsförslag Återskapa miljön i Pershyttan med dess öppna landskap med lövskog, ängar, sjöar och vattendrag. Ge möjlighet att skapa en året om lokal för pedagogisk verksamhet. Gång- och cykelväg Nora-Pershyttan. LPo hållerinte med i utvecklingsförslaget se tidigare synpunkter. Ås 26. Skog vid gamla elljusspåret Värden: Natur klass 2, Rekreation klass 3 Utvecklingsförslag Skötsel för att för att skapa en mer upplevelserik skog. LPo håller med i utvecklingsförslaget se tidigare synpunkter. 27. Storskogen Värden: Rekreation klass 3 Utvecklingsförslag Anpassas till skolverksamhet. LPo håller med i utvecklingsförslaget se tidigare synpunkter. 28. Strandparken Värden: Natur klass 2, Rekreation klass 3 Utvecklingsförslag Parkkvaliteten och naturvärdena ökas. LPo håller med i utvecklingsförslaget se tidigare synpunkter. Förslag på vidare utredningsarbete sid 60 Trädpolicy:En policy för hur önskemål om bl a nedtagning av träd ska hanteras. Trädinventering: Inventering av gamla träd. Trafikplan I:nnehållande bl a anläggning av nya gång- och cykelvägar. Parkeringsutredning Parker tas i anspråk under marknaden och blir då ibland sönderkörda. Tillgänglighetsutredning Enligt Plan- och bygglagen finns ett krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga (se bland annat PBL 2010:900 och 2011:338). I arbetet med grönplanen framkom att tillgängligheten i Nora är bitvis bristfällig, då det 13/16

14 saknas både sittplatser, tillgängliga trottoarer och gångvägar samt finns naturområden som helt saknar tillgänglighet. En utredning kring detta kan identifiera problemen och ge förslag på åtgärder. Dagvattenstrategi Dagvatten skapas på alla hårdgjorda ytor, och i Nora finns idag ingen plan för hur dagvattnet ska tas om hand. En utredning behövs för att identifiera var dagvattenflödena är som störst, och hur vattnet kan renas innan det släpps ut. Områden för omhändertagande av dagvatten kan utformas så att de även ger värden för rekreation och biologisk mångfald. Möjligheter till stadsodling Utredningen bör omfatta vilka ytor som kan användas för odling samt vilket intresse som finns för detta. LPo håller inte med med i utvecklingsförslaget här. Däremot när buskar ska planteras bör de vara ätbara. Om ängarna flyttas kan vi med fördel se att detta område används som koloni lottsområde och träden tas ner då deras rötter tar upp farliga metaller som finns, vilket ej grund odling som kolonilotter bestr av inte gör. Dessutom skulle området bli mycket tillgängligt för Norabor i stadskärnan. En inventering av våra idrottsanläggningar och dess skick bör göras samt en plan för renovering/skötsel av dessa. Skoterleder i hela kommunen och säkra ridvägar i Gyttorp bör planeras in och märks upp Fördjupad naturinventering Underlaget har tagits fram vid olika tillfällen med olika metoder och olika syften. En kompletterande naturinventering enligt nuvarande nationell standard behöver genomföras. Av speciellt intresse är att kartlägga lövskog. En stor del av grönplaneområdet ligger inom en skoglig värdetrakt benämnd Viker-Järleå-Väringens lövskogstrakt. En värdetrakt är ett landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden jämfört med vardagslandskapet. Kulturmiljöprogram Det finns många objekt och områden som är intressanta ur kulturmiljösynpunkt, denna grönplan ger bara en kort inblick i detta. Ett kulturmiljöprogram kan identifiera alla områden och objekt, samband mellan dessa samt ge förslag på åtgärder. Handlingsprogram för invasiva arter Ett program med generella åtgärder för att komma tillrätta med främmande arter som hotar att ta över och konkurrera ut naturligt förekommande växter och djur. Exempel är lupin och jättebalsamin. Bilaga 1 sid 64 Lagstiftning Plan och bygglag Bilaga 2 sid 67 Berörda nationella miljö- och folkhälsomål Folkhälsomål 3 Barn och ungas uppväxtvillkor Folkhälsomål 9 Ökad fysisk aktivitet 14/16

15 Miljömål 8 Levande sjöar och vattendrag Miljömål 12 Levande skogar Miljömål 13 Ett rikt odlingslandskap Miljömål 15 God bebyggd miljö Miljömål 16 Ett rikt växt och djurliv Bilaga 3 sid 68 Vägledning för skötsel av grönområden LPo håller med i och vill gärna att nedan förtydligas i planen se nedan (fettext) Målmedveten skötsel och investeringar hjälper till att utveckla och värna de sociala, kulturella och ekologiska värdena. Parkerna är den främsta arenan för möten utomhus och är viktiga för stadens estetiska helhetsintryck. Det är därför viktigt att utveckla de centrala parkerna och hålla en hög skötselnivå. På gågator och torg är kraven på möblering, belysning, renhållning och blomsterprakt (sommarblommor) särskilt höga. Det är viktigt att det finns god tillgång till grönytor fördelat i alla bostadsområden/byar. På grönytorna är viktigt att skapa möjlighet för spontana aktiviteter och rekreation och att öka tillgängligheten. Ytor där skötseln för gräsvård är slaghack begränsas i sin användning, samtidigt som de inte ska tillåtas växa igen. Därav bör kommunen arbeta för att ytorna hålls öppna via slåtter, bete av djur eller klipps. Grönytor har stor betydelse i barnens vardag. Att vistas ute och röra sig främjar barnens utveckling och hälsa. Öppna naturmarker är ovanliga i kommunen. Det gör dem extra viktiga för landskapsbilden och för att upprätthålla en variation av naturmiljöer i landskapet. En del öppen naturmark är hotad av igenväxning. Man bör därför sträva efter att bibehålla och återuppta skötseln av de öppna markerna. Marken kan hållas öppen genom bete, slåtter, röjning eller slaghack. Fler betesmarker bör skapas. Slåtter eller bete kan upptas på ytor som växer igen eller där skötseln idag är slaghack. Ytorna kan då bli mer värdefulla både för rekreation och biologisk mångfald. Särskilt på marker med spår av långvarig slåtter eller bete kan artrika miljöer skapas. Genom slåtter och bortforsling av gräset urlakas jorden på näringsämnen vilket gynnar fler växtarter. I tätortsnära skogar är det även viktigt att utföra naturvårdande skötsel och avsätta områden för fri utveckling. Skötseln av skogen ska följa de för beståndet uppsatta målen och ta hänsyn till aspekterna ovan vid val av skötselmetod. 15/16

16 Slutligen kan framföras att vi uppfattar att de målgrupper som fått uttala sig och som kommunen valt att föra en dialog med är alltför smalt. Vi kan konstatera att medborgarenkätens svar kom från invånare som i huvudsak var över 46 år och bosatta i Nora stadskärna. Vi kan vidare konstatera att byalagen ej varit delaktiga även om ett möter hafts med bygderådet, vilket vi anser vara för lite. Vi reagerar också på de målgrupper man träffat. Förutom pensionärsgruppen anser vi att antalet målgrupper varit alltför smala Vi känner inte heller igen att man fångar upp de synpunkter som framkom i enkäten på medborgardialogen när vi gör en sammanställning av medborgarenkäten (se vårt svar på grönplanen bil 1). Vi vänder oss emot det stora antalet eldplatser som planeras, vilka är onödiga i dagsläget. Vi har eldstäder på vissa platser i kommunen som kan användas. Att anlägga eldplatser runt om i skogarna anser vi inte vara klokt ur säkerhetssynpunkt och vi tror inte heller en eldplats ökar rekreationsmöjligheten så det gör någon skillnad. Med vänliga hälsningar Landsbygdspartiet oberoende Nora Bil 1 Sammanfattning medborgarenkät Ålder 46 uppåt 68% flertalet hade Bostadsort Nora stad 63% Man tycker det saknas Lägenheter och hyresarätter 65 % samt seniorboenden 46% och vårdboenden 22 % - Gemensamhetsboenden Bostäder ska finnas på Östra sidan av Åsbosjön, Kring Åsbosjön, Öster om Åsbosjön, med sjöutsikt saknas i Nora och kring Nora sjön, Mellan Nora och Gyttorp, Hittorp, Hammarby och Dalkarsberg Bra kommunikationer är viktigast nära boendet, skola förskola, handel och natur Man tror på småföretagande att det kan utvecklas i Nora Fritid och idrott INTE kultur, räcker mer än nog som det är. Stärk den lokala idrotten och skapa intresse för orten. Hockey - se Örebros exempel. Vill och tror är inte förenligt, Idrotten måste utvecklas Mer aktiviteter för våra ungdomar t.ex. skateboardanläggning, Fritidsaktiviteter för unga och föreningsliv med inriktning mot ungdomar (2) Någon bra restaurang, ej pizzerior (2) Lägerverksamhet för t.ex. pojk- och flick- fotbollslag. Föreningar försvinner och fotbollsplaner står tomma utan verksamhet Flytta park till kommunen, marknadsföring av kommunen och service till företagen med garantitiden för handläggning, Bättre marknadsföring och service från och av kommunen. Garantitider som innebär snabb handläggning. Belysning, skötsel och sittplatser behöver utvecklas i våra parker Alntorps Ö och strandpromenaden ska cvi satsa på tycker man samt Digerberget och Å promenaden 16/16

17 Bevara Hagbydammen och rensa upp kärleksstigen för att återskapa den fina promenadstigen. Hagbydammens område. Belysning Nobelparken, bättre rekreation Alntorpsö gärna driven av näringsidkare En lekpark för barnen i Striberg Vilka grönområden ska vi satsa på Promenad & cykelväg runt Åsbosjön, sjönära, som i Linde.. Fäll alla fula träd runt stribergsvägen/tahiti. plocka fram sjön så blir Ås och nora mer attraktivt.. bygg inte berlinmurar närmast stranden som gjorts i Ås och Stensnäs, idioti att sätta upp 2 vånings hus närmast vattnet,. vad tänker ni på. lär av Finland och Norge där skall det bli bra för alla inte bara de första... 17/16