TANUMS KOMMUN VATTENDISTRIBUTIONS- ANLÄGGNING, SAMMANFATTNING

Transkript

1 VATTENDISTRIBUTIONS- ANLÄGGNING, SAMMANFATTNING Utsikt över Grebbestadskilen Göteborg SWECO Environment AB Ove Nordmark Uppdragsnummer SWECO Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, Göteborg Telefon Telefax

2 1 Orientering 1 2 Befintliga förhållanden 1 3 Planerad utbyggnad och framtida vattenförbrukning Perioden Perioden Vattenverk i Rabbalshede 10 5 Reservvattentäkt 11 6 Driftövervakning 12 7 Uppföljning och kontroll 12 8 Totala kostnader 13 Bilagor Bilaga 1.1 Bilaga 1.2 Bilaga 1.3 Bilaga 2.1 Bilaga 2.2 Bilaga 2.3 Bilaga 3.1 Bilaga 3.2 Översiktsplan befintlig vattenförsörjning, skala 1: Översiktsplan befintlig vattenförsörjning, Norra kommundelen, skala 1: Översiktsplan befintlig vattenförsörjning, Södra kommundelen, skala 1: Översiktsplan föreslagen framtida vattenförsörjning ca år 2016, skala 1: Översiktsplan föreslagen framtida vattenförsörjning, norra kommundelen ca år 2016, skala 1: Översiktsplan föreslagen framtida vattenförsörjning, södra kommundelen ca år 2016, skala 1: Översiktsplan föreslagen framtida vattenförsörjning ca år 2030, skala 1: Översiktsplan föreslagen framtida vattenförsörjning, norra kommundelen ca år 2030, skala 1: Bilaga 3.3 Översiktsplan föreslagen framtida vattenförsörjning, södra kommundelen ca år 2030, skala 1:50 000

3 Bilaga 4 Bilaga 5 Tabell över plan- och fritidshusområden, som planeras anslutas till kommunal vattenförsörjning Tabell över föreslagna huvudanläggningar och planerade utbyggnadsår, samt kostnader

4 1 Orientering Sweco har utarbetat en utredning avseende befintlig och framtida vattenförsörjning inom. Detta är en av utredningen, som i original omfattar ca 180 sidor och 100 bilagor i form av kartor och beräkningsresultat. Orsakerna till att utredningen utförs är att kommunen vill: få en bättre kännedom om den nuvarande vattendistributionsanläggningens funktion, t.ex. beträffande flöden, tryck och vattenomsättning få ett bra hjälpmedel beträffande dimensionering av nya ledningar och anläggningar för försörjning av framtida bostads-, verksamhets- och omvandlingsområden, samt fritidshusbebyggelse optimera kontrollen av vattenförsörjningsanläggningen genom installation av nya flödesmätare i fler punkter förbättra driften av vattenförsörjningsanläggningen Utredningen omfattar dels en beskrivning av nuvarande förhållanden och dels en beskrivning av framtida förhållanden efter utbyggnad och anslutning av planerade bostads-, verksamhetsområden, samt av befintliga och planerade fritidshusområden (utifrån aktuellt planeringsunderlag). 2 Befintliga förhållanden har idag ca bofasta invånare, varav ca personer är anslutna till kommunal vattenförsörjning inom den del av kommunen, som försörjs från Bolsjöns vattenverk. Sommartid kan antalet personer som försörjs via den kommunala vattenförsörjningsanläggningen vara ca 2-3 gånger större, då alla anslutna fritidshusområden, pensionat, hotell, stugbyar, campingplatser och gästhamnar är fullbelagda. De största samhällena i kommunen är Tanumshede (1.710 p), Grebbestad (1.430 p), Fjällbacka (870 p) och Hamburgsund (805 p). 1 (13)

5 Folkmängderna avser mantalsskrivna personer anslutna till kommunal vattenförsörjning. Medelvattenförbrukningen inom kommunen är ca 21 l/s, men kan variera mellan ca l/s beroende av årstid. Ledningsnät och anläggningar framgår av bilagorna Den nuvarande vattenförsörjningen sker genom uttag av råvatten från Nedre Bolsjön. Obehandlat råvatten leds via dubbla ca 11,2 km långa överföringsledningar till vattenverket i den nordvästra delen av Tanumshede. Efter rening i vattenverket pumpas sedan dricksvatten ut på ledningsnätet via en huvudvattenledning med dimensioner mellan mm mellan Tanumshede och Fjällbacka. Denna huvudledning (som benämns Bolsjöledningen) utgör en pulsåder för vattenförsörjningen och från ledningen sker uttag via mindre grenledningar till de olika andra samhällena (Grebbestad-Ulmekärr- Sannäs-Resö, Kämpersvik, Kville, Rabbalshede, Fjällbacka och Hamburgsund-Slottet) i kommunen. Inom vattenförsörjningsanläggningen finns det idag också sex st. större tryckstegringsstationer (Gissleröd/Gata, Resö, Inventing, Stuvängen, Lunnemyren och Slottet), som tryckhöjer och pumpar vatten mot olika försörjningsområden. Det finns också fyra större ventilkammare med motorventiler, som släpper in vatten till Grebbestad (Kärra vk), Kville vk och Fjällbacka (64:an vk och Lunnemyren). Inom vattenförsörjningsanläggningen finns idag också sex st. högreseservoarer/vattentorn, belägna i Tanumshede (970 m 3 ), Grebbestad (530 m 3 ), Fjällbacka (400 m 3 ), Kville (43 m 3 ), Rabbalshede (520 m 3 ) och Hamburgsund (500 m 3 ), samt två lågreservoarer i Sannäs (10 m 3 ) och på Resö (73 m 3 ). Reservoarerna används för att utjämna flödestoppar, samt för reservoch brandvattenförsörjning. En datormodell har upprättats över den befintliga vattenförsörjningsanläggningen och beräkningar har utförts efter det att modellen kalibrerats mot utförda tryck- och flödesmätningar. 2 (13)

6 Utförda mätnings- och beräkningsarbeten för befintliga förhållanden har bl.a. visat följande: Läckage och ospecificerad förbrukning utgör ca 33 % av den totalt distribuerade vattenmängden. I dessa siffror ingår dock sannolikt en del odebiterad förbrukning Låga tryck (<25 mvp ovan marknivå) kan observeras på ett flertal ställen i kommunen och beror till stora delar på att reservoarerna är för lågt belägna i förhållande till högt belägen bebyggelse Man har idag kapacitetsproblem avseende försörjningen av Resö på grund av för liten dimension på ledningen mellan Havstenssund och Resö Ökande förbrukningsuttag längs med Bolsjöledningen medför att trycklinjen sjunker längs ledningen för varje sommar, vilket då också minskar möjligheterna till ökad försörjning av Grebbestad och Fjällbacka. Vid stora samtidiga uttag till Grebbestad, Kville-Rabbalshede, Fjällbacka och Hamburgsund-Slottet riskerar trycklinjen inom en snar framtid att hamna under marknivå i två höjdpartier längs sträckan, vilket innebär problem med att få fram vatten till den södra delen av kommunen. Orsaken till tryckförlusterna är att Bolsjöledningens dimensioner börjar bli för små för att kunna tillgodose erforderlig vattenförsörjning under sommarperioden när vattenförbrukningen ökar Bolsjöledningen är nu till stora delar ca 30 år gammal och sliten på grund av höga tryckpåkänningar och dåligt material i skarvarna, varför det finns ett stort behov av reparation/omläggning av ledningen Det finns idag också höga tryckförluster längs matarledningarna till Grebbestad, Hamburgsund och Slottet på grund av för små ledningsdimensioner och sannolika punktförluster (Hamburgsund) Vattenomsättningen i Fjällbacka och Hamburgsunds högreservoarer är låg (medelvattenålder ca dygn) under vinterperioden, vilket också avspeglar sig ute på ledningsnäten i Fjällbacka, Hamburgsund och Slottet högzon. 3 (13)

7 Lukt- och smakproblem har förekommit i dessa områden. Orsaken till detta är att endast en mycket liten del av den aktiva reservoarvolymen används till dygnsutjämning, då man inte vill/kan sänka av reservoarerna för mycket och därigenom försämra tryckförhållandena för de högst belägna fastigheterna i dessa områden Reservoarvolymerna är otillräckliga under sommarperioden och vid driftavbrott på någon huvudledning kan de tömmas helt på ett par timmar, varför de bör utökas, samt kompletteras med fler reservoarer för att kunna uppnå bättre driftsäkerhet, minska behovet av höga momentana uttag och även kunna tillgodose reservvattenförsörjning med medelförbrukning för minst 12 timmar under sommarperioden I tabellen nedan visas karakteristiska vattenförbrukningar på årsbasis för olika mätområden/tryckzoner Sommarförbrukningen är bedömd utifrån abonnenter med huvudsaklig sommarvattenförbrukning och en schablonmässig förbrukning om ca 50 m 3 /år för fritidshus utan vattenmätare. 4 (13)

8 3 Planerad utbyggnad och framtida vattenförbrukning planerar för en stor utbyggnad av nya bostads-, fritidshus- och verksamhetsområden, främst i Grebbestads- och Hamburgsundstrakten. Man kommer också att i miljöförbättrande syfte att bygga ut kommunala VA-anläggningar för anslutning av större delen av de befintliga fritidshusområdena. Under perioden finns planer för utbyggnad och anslutning av ca 1600 lägenheter (inkl. hotellrum/etc.), ca 50 ha verksamheter och handelsområden, skola och utökad gästhamnsverksamhet. Utbyggnadsområdenas lägen framgår av bilagorna för perioden fram till 2016 och vid horisontåret 2030 i bilagorna Antal lägenheter och storlek på verksamhetsområden för varje område och föreslaget anslutningsår framgår av bilaga 4. Sommarmedelvattenförbrukningen bedöms under perioden kunna öka från ca 40 l/s år 2010 till uppemot ca 97 l/s år 2030, vilket framgår av diagrammet nedan. Vattenförbrukningens utveckling beror dock till viss del av hur stor vattenförbrukningen utveckals inom de planerade verksamhetsområdena, vilken är svår att beräkna. Den bedömda framtida vattenförbrukningen för respektive område framgår av bilaga 4. BEDÖMD ÖKNING AV MEDELVATTENFÖRBRUKNINGEN FÖR BOLSJÖNS VATTENVERKS FÖRSÖRJNINGSOMRÅDE FÖRBRUKNING (l/s) ÅR 5 (13)

9 Av tabellen nedan framgår sommarmedelvattenförbrukningens (l/s) bedömda ökning under perioden fördelad på olika tidsperioder och tryckzoner/mätområden TANUMSHEDE SAMHÄLLE 7,0 10,5 13,5 16,6 20,6 GREBBESTAD SAMHÄLLE 10,1 12,3 12,8 13,6 14,3 GRÖNEMAD 0,4 0,7 2,8 2,9 3,0 ULMEKÄRR 1,4 3,2 4,5 4,6 4,9 NÄS 0,1 0,2 0,2 1,2 1,6 SANNÄS 1,3 1,7 1,8 1,8 1,8 HAVSTENSSUND 1,5 1,8 1,9 2,0 2,4 RESÖ, mm 1,3 1,7 2,2 2,5 3,2 RAFTÖTÅNGEN, RAFTÖN; VRÅNGSHOLMEN 0,0 3,0 5,1 5,3 6,1 KÄMPERSVIK 0,5 1,0 1,4 2,2 2,6 BOLSJÖLEDNINGEN, ÅNGSJÖOMR. mm 0,8 1,1 1,8 2,7 3,2 KVILLE-RABBALSHEDE 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 FJÄLLBACKA HÖGZON 0,4 0,6 0,6 1,0 1,1 FJÄLLBACKA LÅGZON 7,2 9,9 10,3 11,1 11,8 HAMBURGSUND, HAMBURGÖ 3,6 6,6 9,6 11,5 14,4 SLOTTET-TEGELSTRAND- HEESTRAND 2,5 3,5 4,0 4,0 4,7 TOTALT 39,2 58,9 73,6 84,1 96,8 6 (13)

10 3.1 Perioden Under perioden bedöms sommarmedelvattenförbrukningen kunna öka från ca 40 l/s till nästan ca 60 l/s, då en stor del av de planerade utbyggnadsområdena är aktuella att byggas ut inom en snar framtid. För att kunna tillgodose erforderlig vattenförsörjning av de planerade områdena under sommarperioden, samt för att förbättra vattenförsörjningsanläggningen med hänsyn till de problem som finns idag (främst kapacitets-, tryck- omsättnings- och driftsäkerhetsproblem) föreslås utbyggnad av ett antal nya anläggningar och huvudvattenledningar, vilka har testats med beräkningar i datormodellen. De viktigaste nämns nedan: Byte av pumputrustning i Nedre Bolsjöns råvattenpumpstation, Lunnemyren tryckstegringsstation och Slottet tryckstegringsstation Nya ventilkammare vid Säm (om Vrångsholmen skall förses med kommunalt vatten), Siljevi, Bodalen, Vik och Kämpersvik med bl.a. motorventiler, tryckreducering, mm Nya större tryckstegringsstationer vid Kärra och Bonn, samt tryckstegringsfunktion i Siljevi ventilkammare mot Gissleröd högzon Utökning av befintliga volymer för reservoarerna i Grebbestad (från 530 till ca 1200 m 3 ) och Hamburgsund (från 500 till ca 1200 m 3 ). Volymerna utformas med olika sektioner, som gör att man kan använda en mindre reservoarvolym under vinterperioden Nya högreservoarer i Fjällbacka (1000 m 3 ) och i Slottet (350 m 3 ) tryckzoner, samt tillhörande matarledningar och tillfartsvägar. Volymerna utformas med olika sektioner, som gör att man kan använda en mindre reservoarvolym under vinterperioden Anordnande av separata högzoner för två högt belägna områden i anslutning till reservoarerna i Grebbestad och Hamburgsund, samt en temporär tryckstegringsstation för att förbättra matningen av Resö 7 (13)

11 En ny ca 6 km lång huvudvattenledning (PE 200 mm) mellan Bodalen och södra Grebbestad En ny ca 2,1 km lång huvudvattenledning (PE 250 mm) mellan Siljevi-Härlidsberget-Gissleröd En ny ca 1,5 km lång huvudvattenledning (PE 280 mm) mellan Kärra och Grebbestad. Befintlig PVC 160 mm ledning från 1957 behöver bytas ut pga ökade tryckpåkänningar vid ökande flöden En ny ca 0,3 km lång huvudvattenledning (PE 225 mm) mellan Bonn och Smörhagen En ny ca 9 km lång huvudvattenledning (PE 180 mm) mellan Säm-Sannäs-Vrångsholmen (om Vrångsholmen skall förses med kommunalt vatten). Ledningen utförs delvis som sjöledning En ny ca 9,5 km lång huvudvattenledning (PE 280 mm) mellan Bodalen-Kämpersvik-Fjällbacka. Ledningen utförs delvis som sjöledning Renovering av den befintliga Bolsjöledningen, bl.a. genom utbyte av dåliga flänsar Kostnaderna för utbyggnad av anläggningar och huvudvattenledningar under perioden har översiktligt beräknats till ca 32,4 Mkr för anläggningar och ca 51,4 Mkr för huvudvattenledningar, d.v.s. totalt ca 84 Mkr. 3.2 Perioden Under perioden bedöms sommarmedelvattenförbrukningen kunna öka från ca 60 l/s till nästan ca 97 l/s. För att kunna tillgodose erforderlig vattenförsörjning av de planerade områdena under sommarperioden, samt för att ytterligare förbättra vattenförsörjningsanläggningen med hänsyn till de problem som finns idag (främst kapacitets-, tryck- omsättnings- och driftsäkerhetsproblem) föreslås utbyggnad av fler nya anläggningar och huvudvattenledningar, vilka har testats med beräkningar i den upprättade datormodellen. 8 (13)

12 De viktigaste nämns nedan: Byte av pumputrustning i Nedre Bolsjöns råvattenpumpstation, Lunnemyren tryckstegringsstation (mot högzonen) och Resö tryckstegringsstation En ny tryckstegringsstation för råvattenledningarna innan vattenverket, samt en ny tryckstegringsstation för försörjning av Raftötången Utökning av befintlig volym för vattentornet i Tanumshede (från 970 till ca 2200 m 3 ), samt för lågreservoaren på Resö (från 73 till ca 160 m 3 ). Volymerna utformas med olika sektioner, som gör att man kan använda en mindre reservoarvolym under vinterperioden Ny högreservoar i Ulmekärr (1200 m 3 ), samt tillhörande matarledning och tillfartsväg., samt en ny lågreservoar (300 m 3 ) för Raftötången. Volymerna utformas med olika sektioner, som gör att man kan använda en mindre reservoarvolym under vinterperioden Ombyggnad av Bolsjöns vattenverk för att öka kapaciteten med ca 40 %, från nuvarande ca 65 l/s till minst ca 105 l/s En ny ca 0,8 km lång huvudvattenledning (PE 225 mm) mellan norra Hamburgsund och Hamburgsund högreservoar En ny ca 2,5 km lång huvudvattenledning (PE 180 mm) mellan Vrångsholmen och Raftötången. Ledningen utförs delvis som sjöledning En ny ca 3,1 km lång huvudvattenledning (PE 160 mm) mellan Raftötången och Resö. Ledningen utförs som sjöledning En ny ca 9,5 km lång huvudvattenledning (PE 280 mm) mellan norra Tanumshede och Bodalen Fortsatt renovering av den befintliga Bolsjöledningen, bl.a. genom utbyte av dåliga flänsar 9 (13)

13 Kostnaderna för utbyggnad av anläggningar och huvudvattenledningar under perioden har översiktligt beräknats till ca 56,9 Mkr för anläggningar och ca 31,4 Mkr för huvudvattenledningar, d.v.s. totalt ca 88 Mkr. Ett alternativ med vattenförsörjning av Resö och Raftötången från Strömstads kommun har också utretts i en separat utredning. Detta kan t.ex. ske genom utbyggnad av en ca 3,3 km lång sjöledning (PE mm) mellan Rossö och Resö, samt en ca 3,1 km lång sjöledning (PE mm) mellan Resö och Raftötången. Till detta kommer sedan också kostnader för utbyggnad av en ny lågreservoar och tryckstegringsstation på den västra delen av Resö, vilket då innebär kostnader om totalt ca 2,9 Mkr. Till detta kommer sedan också kostnader för utökning av lågreservoarvolym på Rossö, samt pumpbyten i tre tryckstegringsstationer, ledningsförstärkningar, mm, till en bedömd kostnad om ca 2,6 Mkr Den totala kostnaden för detta alternativ har överslagsmässigt beräknats till ca 18,1 Mkr, vilket då skall jämföras med kostnader om ca 26 Mkr vid försörjning från. Vid försörjning från ingår dock också försörjningen av Vrångsholmen, som endast kan tillgodoses genom utbyggnad av en ca 9 km lång huvudvattenledning mellan Säm-Sannäs- Vrångsholmen (ca 15 Mkr), då kapaciteten i Strömstads ledningsnät endast räcker till för att försörja Resö och Raftötången. 4 Vattenverk i Rabbalshede Ett alternativ med vattenförsörjning av den södra delen av kommunen (från Fjällbacka och söderut) från ett nytt vattenverk i Rabbalshede har också utretts översiktligt. Råvattentäkt skulle i så fall vara Södra Bullaren. Alternativet har endast utretts översiktligt då kostnaderna blir mycket höga. Alternativet kan endast bli intressant om man kan dela kostnaderna med intilliggande kommuner (t.ex. Munkedal, Sotenäs och Lysekil). Förutom vattenverket krävs också utbyggnad av intagsledningar, råvattenpumpstation, lågreservoar, dubbla råvattenledningar mellan Södra Bullaren och Rabbalshede (ca 6 km), nytt vattentorn i Rabbalshede (ca m 3 ) och nya dubbla huvudvattenledningar mellan Rabbalshede och Fjällbacka (ca 13 km). 10 (13)

14 Kostnaderna för dessa anläggningar och ledningar har beräknats till ca 198 Mkr. Till detta kommer sedan också driftskostnader. Den totala kostnaden blir således ca 198 Mkr. Detta kan då ställas mot att de totala kostnaderna blir ca 172 Mkr för ombyggnad av det nuvarande vattenverket, samt för utbyggnad av alla anläggningar och huvudvattenledningar avseende den framtida vattenförsörjningen fram till år Vid utbyggnad av ett nytt vattenverk i Rabbalshede måste ändå en stor del av övriga huvudanläggningar byggas ut. Kostnaderna för övriga erforderliga huvudanläggningar bedöms dock sjunka från ca 172 Mkr till ca 142 Mkr. Besparingen beträffande övriga anläggningar blir således ca 30 Mkr och den totala kostnaden för utbyggnad av anläggningar och huvudvattenledningar fram till år 2030 blir således ca = 340 Mkr, jämfört med ca 172 Mkr vid försörjning enbart från Bolsjöns vattenverk. 5 Reservvattentäkt saknar idag en reservvattentäkt, som ett alternativ till Nedre Bolsjön. Om något skulle hända med sjön, t.ex. någon form av förorening eller vattenbrist under sommartid och torrår, så riskerar kommunen att inte kunna leverera något vatten till abonnenterna. För att säkerställa vattenförsörjningen i kommunen föreslås att en utredning startas upp omgående avseende en lämplig reservvattentäkt. De alternativ som verkar ligga närmst till hands är i så fall Övre Bolsjön och/eller Norra Bullaren. Leverans av råvatten skulle i så fall t.ex. kunna ske genom pumpning till Nedre Bolsjön (vattenbrist vid torrår) eller genom pumpning direkt till den nuvarande råvattenpumpstationen (då Nedre Bolsjön ej kan användas), där man i så fall anlägger en ny lågreservoar som råvattnet leds in i innan det pumpas vidare till Bolsjöns vattenverk. Avstånd mellan nuvarande råvattenpumpstation och Övre Bolsjön är ca 1,8 km och till Norra Bullaren ca 6 km. 11 (13)

15 6 Driftövervakning Det befintliga driftövervakningssystemet föreslås utökas med fler mätpunkter avseende flöde i nya och gamla anläggningar i syfte att få en bättre kontroll över systemet. Genom fler mätpunkter ökar möjligheterna till att snabbt kunna lokalisera större och mindre läckor, samt odebiterad förbrukning. För att enkelt och snabbt kunna upptäcka gradvisa och akuta läckageproblem inom respektive mätområde föreslås också att driftövervakningssystemet kompletteras med en programvara, som beräknar timmedelförbrukning för de olika tryckzonerna/mätområdena utifrån loggade mätvärden. Uppgifter om abonnenter med debiterad förbrukning (årsbasis), samt anslutna fritidshus utan debitering skall också kunna kopplas till respektive tryckzon/mätområde. På så vis kan man enkelt få fram årsstatistik på läckage och odebiterad förbrukning inom respektive tryckzon/mätområde för uppföljning och eventuella åtgärder 7 Uppföljning och kontroll Den bedömda ökningen av vattenförbrukningen, utbyggnaden av olika planområden och anslutningen av befintliga fritidshusområden är inte definitiv, utan bör följas upp och kontrolleras med jämna mellanrum, kanske vartannat år, i syfte att kunna bedöma om och när utbyggnad av nya anläggningar och huvudvattenledningar skall ske. T.ex. kan vattenförbrukningen bli högre eller lägre än vad som bedömts och utbyggnaden av olika planområden kan flyttas i tiden. Vissa planområden kan utgå och andra tillkomma, m. fl. förändringar. Alla förändringar avseende nyanslutning av områden, samt övriga förändringar av vattenförbrukningen föreslås att läggas in i datormodellen över vattenförsörjningsanläggningen, så att den blir helt uppdaterad med jämna mellanrum och hela tiden kan vara ett bra hjälpmedel för att testa nya erforderliga ledningsutbyggnader, tryckförhållanden, alternativa driftförhållanden, mm, samt för utredning av olika typer av driftproblem. Givetvis skall då också alla nya ledningsutbyggnader och anläggningar, samt styrningar, läggas in i modellen. Detta gäller också förändringar av driftförhållanden och läckage. 12 (13)

16 8 Totala kostnader De totala kostnaderna för utbyggnad av anläggningar och huvudvattenledningar för att kunna tillgodose den ökande sommarvattenförbrukningen under perioden har översiktligt beräknats till ca 172 Mkr, fördelat på ca 84 Mkr för perioden och ca 88 Mkr för perioden Vid kostnadsberäkningarna har det då förutsatts att Vrångsholmen ansluts till kommunal vattenförsörjning och att Raftötången/Resö försörjs från, samt att det inte byggs ytterligare ett vattenverk i Rabbalshede. Om det inte sker någon kommunal anslutning av Vrångsholmen och om Raftötången/Resö istället försörjs från Strömstads kommun har de totala kostnaderna för utbyggnad av anläggningar och huvudvattenledningar för perioden översiktligt beräknats till ca 164 Mkr, fördelat på ca 69 Mkr för perioden och ca 95 Mkr för perioden SWECO Environment AB Västra Regionen Göran Wallgren Uppdragsledare Ove Nordmark Handläggare 13 (13)