Förpackningar i sopsugssystem

Transkript

1 Förpackningar i sopsugssystem SÖRAB MILJÖ- OCH AVFALLSBYRÅN I MÄLARDALEN AB KOPPARBERGSVÄGEN VÄSTERÅS TELEFON: ORG.NR.: BANKGIRO: E-POST: INFO@MILAV.SE WEBB:

2 Omslagsfoto: Miljö- och avfallsbyrån AB 2(21)

3 FÖRORD I augusti 2012 fick Miljö- och avfallsbyrån i uppdrag av SÖRAB att genomföra en översiktlig utredning av hantering av förpackningar i sopsugssystem. Konsultinsatsen har utförts av Jörgen Leander och Henrik Säfvestad med stöd av Marie Rytterstedt, samtliga vid Miljö- och avfallsbyrån AB. Föreliggande rapport är resultatet av genomförd utredning. Västerås Jörgen Leander Projektledare Miljö- och avfallsbyrån AB 3(21)

4 SAMMANFATTNING I flera av SÖRAB:s delägarkommuner planeras för att installera sopsugssystem. Sopsugssystem som en del av framtidens insamlingssystem för hushållsavfall är aktuellt i bl.a. Järfälla, Sundbybergs och Stockholms kommuner och utrustas för att kunna hantera tre skilda avfallsströmmar. Syftet med denna utredning är att ge underlag för beslut om vilken fraktion, kartong och/eller plast, som ger mest miljönytta och störst samhällsekonomisk vinst genom att nyttja det tredje röret i ett större sopsugssystem. Ur ett kvalitetsperspektiv är det svårt att få en tydlig bild då det till stor del saknas erfarenheter av sopsugssystem med två eller fler fraktioner i Sverige. De få erfarenheter som finns i Sverige vad gäller dessa typer av sopsugssystem visar på att det är svårt att få fraktioner av bra kvalitet. Ur ett kvalitetsperspektiv lämpar sig inte en samsorterad fraktion då det är osäkert om den efterföljande sorteringen kan uppnå godkända resultat för att materialet ska kunna materialåtervinnas. Både plastförpackningar och pappersförpackningar hör till de mera volymkrävande fraktionerna. Vid hantering i sopsugssystem används normalt komprimatorer, vilket minskar detta problem. Mängden brännbart avfall skulle minska med ca 6% vid fastighetsnära insamling, till följd av ökad utsortering av plast- och pappersförpackningar. Energivinsten med materialåtervinning är betydligt större för plastförpackningar än för pappersförpackningar. Det bedöms därför vara fördelaktigt att plastförpackningar lämnas i sopsugssystemet, med samma servicenivå som för brännbart. Ur ett användarperspektiv kan ett sopsugssystem vara positivt. Oavsett vilken fraktion som hanteras i sopsugssystemet kan det vara lätt att placera inkasten på strategiska platser utan konflikt med insamlingsfordon. Det är dock en pedagogisk utmaning att erhålla ett bra sorteringsutbyte med hög kvalitet. Vid hantering av plastförpackningar i sopsugssystemet finns inget behov av behållare och utrymme för denna fraktion i avfallsutrymmen. Alternativet är fördelaktigt från logistiksynpunkt och därmed även vad gäller transportekonomi. Till skillnad från plastförpackningar är pappersförpackningar en delad fraktion bestående av små och stora förpackningar, där de stora inte lämpar sig att hantera i sopsugssystem. Sammantaget rekommenderas att: Plastförpackningar hanteras i sopsugssystem och pappersförpackningar via FNI i separat avfallsutrymme Samsortering av en förpackningsfraktion ej är aktuellt, bl.a. då förutsättningar för denna hantering i Sverige inte finns i dagsläget Kommunerna håller sig uppdaterade om teknikutveckling och drifterfarenheter av sopsugsanläggningar. Kommunerna fortsätta samverka med andra kommuner som använder sig av sopsugssystem för erfarenhetsutbyte och kompetensuppbyggnad. 4(21)

5 INNEHÅLL 1 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR METOD NULÄGE AVFALLSMÄNGDER OCH VOLYMER SORTERINGSUTBYTE BEHOV AV BEHÅLLARVOLYMER KVALITETSASPEKTER PEDAGOGIK OCH ANVÄNDARPERSPEKTIV MILJÖ OCH ENERGI EKONOMI ÖVERSIKTLIG SAMMANSTÄLLNING AV EKONOMISKA ASPEKTER SAMHÄLLSEKONOMISKA FÖR- OCH NACKDELAR FRAMTIDA UTVECKLING MÖJLIGHETER MED ÖKAD ANVÄNDNING AV SOPSUG SAMVERKAN SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER (21)

6 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE I flera nya större bostadsområden i SÖRAB:s delägarkommuner planeras för att installera sopsugssystem. Syftet med valet av insamlingssystem har i de flesta fall varit att minska antalet transporter, göra områdena bilfria, rationalisera avfallshanteringen och göra insamlingssystemet mer användarvänlig. Sopsugssystem som en del av framtidens insamlingssystem för hushållsavfall är aktuellt i bl.a. Järfälla, Sundbybergs och Stockholms kommuner. Sopsugssystemen i de aktuella kommunerna utrustas för att kunna hantera tre skilda avfallsströmmar. Diskussioner har förts om insamling av en samsorterad förpackningsfraktion, d.v.s. plast- och metall- samt pappersförpackningar hanteras som en fraktion som sedan separeras i en sorteringsanläggning. Tills vidare planeras dock förpackningsfraktionen som hanteras i sopsugssystemet att utgöras av kartong och/eller plast. Syftet med denna utredning är att ge underlag för beslut om vilken fraktion, kartong eller plast, som ger mest miljönytta och störst samhällsekonomisk vinst genom att nyttja det tredje röret i ett större sopsugssystem. 1.2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH AVGRÄNSNINGAR I studien ingår inte tidningar, glas- och metallförpackningar. Tidningar är en fraktion som planeras hanteras i sopsugen i Järfälla och Stockholms kommuner. I Sundbybergs kommun planeras inte tidningar att hanteras i sopsugssystemet utan där ingår istället matavfall som en fraktion i sopsugssystemet. Insamling av glasförpackningar med hjälp av sopsug innebär risk för ökat slitage på rören. Metallförpackningar är en mycket liten fraktion både till vikt och volym och kommer inte hanteras i sopsugssystemet. De fraktioner som därmed är intressanta som den tredje fraktionen i sopsugssystemet vid sidan av brännbart avfall och matavfall eller tidningar är: Kartongförpackningar Plastförpackningar Samsorterade kartong- och plastförpackningar De fraktioner som inte hanteras i sopsugen förutsätts hanteras genom fastighetsnära insamling, i exempelvis soprum eller miljöhus med källsortering. I samråd med SÖRAB:s kontaktperson för denna utredning är utgångspunkten att sopsugens inkast inte kan förutsättas lokaliseras i direkt anslutning till avlämningsplatsen för övriga fraktioner. Prioriterade frågor i projektet är: Volym. Plast och kartong är två volymkrävande fraktioner. Hantering av plast i påsar kan minska problemet med plast som sväller. Komprimeringsmöjligheter samt hur det avfall som inte hanteras i sopsugen ska hanteras är exempel på volymrelaterade aspekter. Pedagogik och användarperspektiv. Allt kärl- och säckavfall inklusive utsorterade fraktioner ska samlas in fastighetsnära. Eventuella svårigheter att få hushållen att sortera om avfall måste lämnas på flera olika ställen inom området/fastigheten är en väsentlig aspekt. Miljö och energi. Den centrala frågeställningen är om plast- eller pappersförpackningar bör prioriteras när det gäller att öka utsorteringen för materialåtervinning. 6(21)

7 Även framtidsfrågor är av intresse, exempelvis vilka möjligheter som kan finnas till stordriftsfördelar och samordningsvinster genom samverkan mellan kommuner där sopsug används och ökad användning av sopsug. Ekonomiska aspekter är mindre prioriterade i utredningen. Teknisk utformning och tekniska drifterfarenheter belyses inte i denna utredning. 1.3 METOD Rapporten bygger på uppgifter och underlagsmaterial från beställaren samt konsultens samlade erfarenheter av frågeställningen samt insamlingssystem i allmänhet. Uppgifter och underlag har kompletterats via intervjuer med leverantörer, kommuner och andra aktörer. 1.4 NULÄGE Sopsugsprojekten i de aktuella kommunerna är i olika fas. Sopsugsanläggningen i Norra Djurgårdsstaden (Stockholm) har tagits i drift under oktober Anläggningen i Barkarbystaden (Järfälla) ska vara i drift senast 1/ Anläggningen i Stora Ursvik (Sundbyberg) väntas tas i drift hösten De tre projekten har följande principiella upplägg: Norra Djurgårdsstaden (Stockholm) Matavfall: Avfallskvarn till avlopp Brännbart: Sopsug Tidningar: Sopsug Förpackningsfraktion (plast): Sopsug Barkarbystaden (Järfälla) Matavfall: Avfallskvarn till avlopp Brännbart: Sopsug Tidningar: Sopsug Förpackningsfraktion (plast och/eller papper): Sopsug Stora Ursvik (Sundbyberg) Matavfall: Sopsug Brännbart: Sopsug Förpackningsfraktion (plast och/eller papper): Sopsug Övriga fraktioner förutsätts i denna utredning hanteras genom annan fastighetsnära insamling. Uppläggen i Norra Djurgårdsstaden och Barkarbystaden är lika medan fraktionerna i sopsugssystemet i Stora Ursvik avviker från de två övriga, främst genom att matavfall planeras hanteras i sopsugen och inte med avfallskvarn. 7(21)

8 2 AVFALLSMÄNGDER OCH VOLYMER 2.1 SORTERINGSUTBYTE Erfarenheter från olika typer av fastighetsnära insamling av källsorterat avfall är att sorteringsutbytet, d.v.s. andelen av respektive fraktion som sorteras ut, ökar när fastighetsnära insamling införs och servicenivån ökar. Det kan därför antas att mängden utsorterade förpackningar per invånare ökar vid hantering i ett system med sopsug för tre fraktioner och annan fastighetsnära insamling för övriga fraktioner. På motsvarande sätt kan mängden brännbar fraktion antas minska. En förutsättning för detta är att avfallshanteringssystemet utformas med hög servicenivå, vilket bl.a. innefattar att alla fraktioner kan lämnas på samma ställe och att det är enkelt att lämna respektive fraktion i inkast och behållare av olika slag. Beträffande plast- och kartongförpackningar, som denna utredning handlar om, kan konstateras att det även finns andra bekvämlighetsaspekter som kan inverka på sorteringsutbytet: En del plastförpackningar, främst mjukplast, är svåra att göra rent vilket främst påverkar viljan hos avfallslämnare att sortera och rengöra materialet Mjukplastförpackningar har genom åren hanterats på lite olika sätt dels utan källsortering tillsammans med brännbart avfall, dels som en separat mjukplastfraktion och dels tillsammans med hårdplastförpackningar Mjukplastförpackningar återvinns i huvudsak genom förbränning med energiutvinning, varför nyttan av utsortering av denna fraktion kan ifrågasättas. En del mjukplast används även som råvara vid tillverkning av bl.a. bärkassar och kabelskydd En del förpackningar är så skrymmande att de inte kan hanteras i producenternas insamlingssystem utan måste lämnas som grovavfall, vilket särskilt gäller vissa kartongförpackningar inklusive större emballage från exempelvis möbler och elektronik. Även mindre kartongförpackningar såsom pizzakartonger kan vara svårt att få in i inkast, behållare och containrar, beroende på insamlingssystemets utformning. I ett sopsugssystem kan kartonger även fastna i inkastet. En översiktlig beräkning av det genomsnittliga sorteringsutbytet avseende plast- och kartongförpackningar i Järfälla, Sundbybergs och Stockholms kommuner baserat på insamlingsstatistik och plockanalyser visar att sorteringsutbytet för plastförpackningar uppgår till ca 10% och för pappersförpackningar ca 25%. Ett rimligt antagande, baserat på erfarenheter från andra kommuner, kan vara att sorteringsutbytet i ett fastighetsnära insamlingssystem i ett lägenhetsområde kan uppgå till åtminstone 30% för plastförpackningar och 50% för pappersförpackningar. För att komma till denna nivå krävs ett aktivt arbete med information och kvalitetssäkring i insamlingsledet. 8(21)

9 Tabell 1 Insamlade mängder och sorteringsutbyte beträffande plast- och pappersförpackningar i Stockholm, Järfälla och Sundbybergs kommuner 2011, ton Källa: Avfall Web samt rapporter från plockanalyser som utförts av Stockholms stad resp. SÖRAB Antal invånare, st Insamlade mängder, ton Andel i brännbart, % Sorteringsutbyte, % Brännbart Förpackningar Förpackningar Förpackningar Nyckeltal, kg/inv. Idag Med FNI 1 Stockholm - plastförp. - ppr-förp ,7 7, Järfälla - plastförp. - ppr-förp ,4 8, Sundbyberg - plastförp. - ppr-förp ,7 6, ) 30% sorteringsutbyte för plastförpackningar och 50% för pappersförpackningar Ovanstående översiktliga beräkningar visar att införande av FNI av pappers- och plastförpackningar där en del avfall (plastförpackningar, pappersförpackningar eller en samsorterad plast-/pappersfraktion) hanteras i sopsugen skulle kunna öka insamlingen av plast- och pappersförpackningar med i storleksordningen 15 kg/invånare och år. 2.2 BEHOV AV BEHÅLLARVOLYMER Både plastförpackningar och pappersförpackningar hör till de mera volymkrävande fraktionerna. Vid hantering i sopsug används normalt komprimatorer, vilket minskar detta problem. I alternativ där plast- eller pappersförpackningar hanteras i traditionella kärl krävs ganska stora behållarvolymer men om avfallet exempelvis kan läggas i påsar som fylls väl och helst försluts för att undvika att avfallet återtar sin ursprungliga volym kan behovet av behållarvolym begränsas. För att inte riskera att underdimensionera kärlvolymen bör dock följande volymvikter för plast- och pappersförpackningar i kärl som Avfall Sverige tagit fram användas: Plastförpackningar 20 kg/m 3 Pappersförpackningar 25 kg/m 3 Nedan beskrivs översiktligt volymmässiga aspekter på de tre olika alternativ för hantering av plast- och pappersförpackningar som studeras i denna utredning: Alt. 1: Plastförpackningar i sopsug I detta alternativ hanteras plastförpackningarna i sopsug och pappersförpackningarna lämnas i kärl i ett avfallsutrymme på fastigheten. Mängden brännbart avfall beräknas minska med ca 6%, till följd av den ökade utsorteringen av plast- och pappersförpackningar, vilket därmed är av marginell betydelse för behovet av containervolym eller tömningsfrekvensen för brännbart 9(21)

10 avfall i sopsugsterminalen. Plastförpackningarna i sopsugsterminalen bedöms kunna komprimeras i samma utsträckning som brännbart avfall. Ett enkelt räkneexempel avseende erforderliga behållarvolymer i ett miljöhus, baserat på de nyckeltal för FNI som redovisas i Tabell 1, visar att det för en grupp om 50 lägenheter skulle krävas ca liters kärlvolym per vecka för pappersförpackningar. Detta motsvarar 2 st 660 liters kärl med tömning en gång i veckan. Alt. 2: Pappersförpackningar i sopsug I detta alternativ hanteras pappersförpackningarna i sopsug och plastförpackningarna lämnas i kärl i ett avfallsutrymme på fastigheten. Mängden brännbart avfall beräknas minska med ca 6%, till följd av den ökade utsorteringen av plast- och pappersförpackningar, vilket därmed är av marginell betydelse för behovet av containervolym för brännbart avfall i sopsugsterminalen. Pappersförpackningarna i sopsugsterminalen bedöms kunna komprimeras i samma utsträckning som brännbart avfall. Ett enkelt räkneexempel avseende erforderliga behållarvolymer i ett miljöhus, baserat på de nyckeltal för FNI som redovisas i Tabell 1, visar att det för en grupp om 50 lägenheter skulle krävas ca 800 liters kärlvolym per vecka för plastförpackningar. Detta motsvarar 2 st 660 liters kärl med tömning en gång i veckan eller 3 st 660 liters kärl med tömning varannan vecka. Härutöver behöver behållare, exempelvis burar, för skrymmande pappersförpackningar såsom större wellemballage ha kapacitet att rymma sådana pappersförpackningar som inte får plats i sopsugsinkastet, t.ex. pizzakartonger. Alt. 3: Samsorterade plast- och pappersförpackningar i sopsug I detta alternativ hanteras både plast- och pappersförpackningar i sopsugen i form av en s.k. samsorterad fraktion. Mängden brännbart avfall beräknas minska med ca 6%, till följd av den ökade utsorteringen av plast- och pappersförpackningar, vilket därmed är av relativt liten betydelse för behovet av containervolym eller tömningsfrekvensen för brännbart avfall i sopsugsterminalen. Erfarenheter av separering av samsorterade förpackningsfraktioner visar att det är svårt att uppnå en tillräckligt hög kvalitet på respektive förpackningsfraktion, i synnerhet om materialet är komprimerat. Den samsorterade fraktionen av plast- och pappersförpackningar i sopsugsterminalen bör därför inte komprimeras, vilket betyder behov av ökad tömningsfrekvens av containern. Eftersom båda fraktionerna hanteras i sopsugen behövs inga kärl för plast- respektive pappersförpackningar i miljöhuset. Däremot behållare, exempelvis burar, för skrymmande pappersförpackningar såsom större wellemballage ha kapacitet att rymma sådana pappersförpackningar som inte får plats i sopsugsinkastet, t.ex. pizzakartonger. 2.3 KVALITETSASPEKTER Det finns i dagsläget inga erfarenheter från Sverige vad gäller insamling av förpackningsfraktioner via sopsugssystem. FTI ser generellt inget hinder med att hantera förpackningsfraktioner separat i ett sopsugssystem. Det material som levereras till FTI måste dock vara helt fritt från främmande material. Vid anläggningen vid Norra Djurgårdsstaden har sopsugssystemet nyligen driftsatts. I inledningsskedet sker utsortering av plastförpackningar i sopsugssystemet. I England sker insamling av en samsorterad förpackningsfraktion via bland annat sopsugssystem. Materialet separeras i särskilda anläggningar. 10(21)

11 Det finns ett litet underlag vad gäller kvalitetsuppföljning av insamlade fraktioner från svenska sopsugsanläggningar med hantering av två eller fler separata fraktioner. I Göteborg finns en sopsugsanläggning med matavfall, restavfall och tidningar som drivs av Eriksberg samfällighet. Kretsloppskontoret, som mottagare av brännbart och matavfall, ser en stor andel felsorterade påsar i båda fraktionerna. Orsaken till att påsar med brännbart avfall hamnar i matavfallscontainern och omvänt är inte fastställd. Kretsloppskontoret är osäkra på om avfallet läggs i fel inkast, om systemet "gör fel" (t.ex. öppnande av fel ventil), eller om det handlar om kvarvarande påsar i transportrören. För att erhålla en hög kvalitet på det insamlade materialet är det viktigt att avfallet hamnar rätt från början, d.v.s. läggs i rätt inkast. Det är svårare att korrigera en felsortering i ett sopsugssystem än i ett kärlbaserat insamlingssystem. För att minimera risken för försämrad kvalitet på grund av denna aspekt kan man använda inkast med tydlig färg och form kombinerat med tydlig information. En generell erfarenhet är att det är svårare att kvalitetssäkra avfall som samlas in i ett sopsugssystem, där flera fastigheter med många lägenheter är anslutna, än om ett begränsat antal hushåll nyttjar exempelvis ett avfallsutrymme med öppna kärl. Alt. 1: Plastförpackningar i sopsug I detta alternativ hanteras plastförpackningar i sopsugssystemet och övriga förpackningsfraktioner lämnas i kärl i ett avfallsutrymme på fastigheten. Plastförpackningar hanteras lämpligast förpackade i plastpåsar i sopsugssystemet enligt en leverantör av sopsugssystem. Det går att hantera löst material i systemet men förpackat avfall rekommenderas. Det saknas dock drifterfarenheter av hantering av en utsorterad plastfraktion i sopsugssystem. Enligt FTI är rekommendationen att plastförpackningar samlas in löst i behållare, dvs inte förpackat i påsar, eftersom förpackade plastförpackningar försvårar den vidare sorteringen och återvinningen. Vid lös hantering av plastförpackningar kan kladdiga förpackningar påverka kvaliteten på övriga fraktioner som hanteras i sopsugssystemet. I sopsugssystemets terminal sker vanligtvis komprimering av insamlat material. Hur komprimering av utsorterade plastförpackningar påverkar möjligheterna till vidare sortering och återvinning av insamlat material är osäkert. I denna utredning förutsätts att komprimering kan ske. Plastförpackningar tros inte påverkas kvalitetsmässigt av transport och komprimering i sopsugssystem under förutsättning att systemet kan hantera fraktionerna separat utan sammanblandning. Enligt FTI ligger renheten på insamlade plastförpackningar i FTI:s egna insamlingssystem på 80-90% i Sverige, dvs % av insamlat material består av annat än plastförpackningar tex metallförpackningar, pappersförpackningar och övrigt avfall. 11(21)

12 Alt. 2: Pappersförpackningar i sopsug Enligt FTI kan materialets kvalitet försämras via transport i sopsugssystemet och hantering i sopsugsterminalen. Pappersförpackningar är känsliga för fukt och mekanisk påverkan då fiberkvaliteten kan försämras, vilket därmed sänker värdet på det insamlade materialet. Enligt FTI ligger renheten på insamlade pappersförpackningar i FTI:s system på ca 97% i Sverige. Det är inte känt hur pappersförpackningarna påverkas av komprimeringen som sker i terminalen och hur detta påverkar efterföljande sortering och återvinning. I denna utredning förutsätts att komprimering kan ske utan nämnvärd effekt på kvaliteten. Alt. 3: Samsorterade plast- och pappersförpackningar i sopsug FTI ser problem med en samsorterad fraktion och att uppnå en acceptabel kvalitet på pappersrespektive plastfraktionen efter separering av de samsorterade förpackningarna. FTI är positiva till en ökad utsortering, vilket en samsorterad fraktion skulle kunna leda till men är tveksamma till lösningar som skulle kunna påverka kvaliteten negativt. Det finns inga erfarenheter i Sverige av separering av en samsorterad pappers- och plastfraktion. Det finns dock erfarenhet av en samsorterad plast- och metallfraktion. FTI har efter utvärdering av insamlingen konstaterat att det var svårt att uppnå en acceptabel kvalitet efter separering. En samsorterad fraktion kan inte komprimeras då det försvårar vidare sortering och återvinning. 12(21)

13 3 PEDAGOGIK OCH ANVÄNDARPERSPEKTIV Generellt finns det många fördelar ur ett användarperspektiv vad gäller sopsugssystem. Sopsugsinkasten kan ofta placeras med närhet till avfallslämnare då inkastet inte behöver nås av insamlingsfordon. Ur ett pedagogiskt perspektiv har ett sopsugssystem tydliga nackdelar. Det har bland annat att göra med osynliggörande av avfall, dvs avsaknad av visuella incitament att göra rätt, att avfallet stoppas i ett hål och försvinner. I en kärllösning synliggörs avfallet, d.v.s. avfallslämnaren ser vad som ligger i respektive kärl, vilket ur ett pedagogiskt perspektiv vara av stor betydelse. Detta har visat sig minska risken för att avfallet läggs i fel kärl. Det blir lätt för avfallslämnaren att göra rätt. Denna möjlighet blir inte lika självklar i sopsugssystem då det inte syns vad som finns i inkastet. I dessa system blir avfallslämnaren mer beroende av den information som förmedlas och den skyltning som finns vid inkasten samt hur dessa utformas. Vid ett kärlbaserat system kan allt avfall såsom brännbart, matavfall och förpackningar lämnas på samma ställe. I denna utredning har det förutsatts att sopsugssystemet kompletteras med ett avfallsutrymme för övriga fraktioner, dock inte nödvändigtvis i anslutning till inkasten. Denna skillnad i servicenivå mellan insamlingen av de fraktioner som hanteras i sopsugen och övriga fraktioner kan inverka negativt på sorteringsresultatet. Kärlbaserade lösningar är inte alltid placerade optimalt ur ett användarperspektiv då avfallsutrymmet måste kunna betjänas av ett tömningsfordon. Placeringen kan då bli en kompromiss för att behoven hos avfallslämnaren och tömningspersonalen ska uppfyllas. Alt. 1: Plastförpackningar i sopsug Det är bra ur ett användarperspektiv att alla plastförpackningar kan lämnas vid ett och samma ställe. Skyltningen och inkastets utformning och färg är viktiga faktorer ur ett användarperspektiv, detta för att minska risken att avfall lämnas i fel inkast. Alt. 2: Pappersförpackningar i sopsug Det är viktigt att vara tydlig med informationen om vilken typ av kartongförpackning som lämnas i sopsugssystemet och vilken som lämnas i kompletterande FNI-system. Det kan vara svårt för avfallslämnaren med gränsdragningen beträffande vilken avlämningsplats som ska användas för olika typer av pappersförpackningar. Alt. 3: Samsorterade plast- och pappersförpackningar i sopsug Ur ett användarperspektiv är det fördelaktigt att dessa båda förpackningsfraktioner kan avlämnas vid sopsugsinkastet. Det är dock en pedagogisk utmaning att i informationen uppmana avfallslämnarna att blanda pappers- och plastförpackningar och beskriva hur en efterföljande sortering går till samt vilka resultat som uppnås. 13(21)

14 4 MILJÖ OCH ENERGI Som konstaterats ovan visar erfarenheter att källsorteringen fungerar bättre vid fastighetsnära insamling än vid ett traditionellt insamlingssystem med avlämning av utsorterade fraktioner på t.ex. återvinningsstationer. Eftersom samtliga studerade alternativ innebär att insamlingen sker fastighetsnära, så kan mängden utsorterade förpackningar av plast och papper antas öka jämfört med nuvarande nivåer och mängden brännbart kärl- och säckavfall som skickas till förbränning kan antas minska. Detta ger fördelar ur miljö- och energisynpunkt genom att en större andel av avfallet nyttiggörs genom materialåtervinning, som innebär ett bättre energiutnyttjande. Materialåtervinning av plastförpackningar är särskilt fördelaktigt ur energisynpunkt i jämförelse med förbränning med energiutvinning men även pappersförpackningar är fördelaktigt att materialåtervinna. Fastighetsnära insamling innebär en annan logistik än insamling vid återvinningsstationer. I många fall är dock inte transporterna avgörande vid jämförelser mellan olika typer av insamlingssystem. Om den fastighetsnära insamlingen kan antas ge ett sorteringsutbyte på 30% för plastförpackningar och 50% för pappersförpackningar, kan upp till i storleksordningen 100 MJ/år sparas per 50 hushåll som är anslutna till fastighetsnära insamling. Eftersom en del av de utsorterade plastförpackningarna inte kan materialåtervinnas utan ändå måste energiåtervinnas minskar energivinsten med fastighetsnära insamling något men den är ändå betydande jämfört med nuvarande system som i grunden bygger på avlämning vid producenternas återvinningsstationer. Generellt innebär insamling av avfall i sopsugssystem i jämförelse med konventionell hantering i kärl högre trafiksäkerhet med mindre mängd tung trafik i närmiljön vid bostäder. Detta innebär mindre utsläpp från tunga fordon när avfall kan hämtas i container vid en terminal istället för vid varje fastighet. Dessutom minskar risken för lukt och skadedjur när inte avfall lagras i behållare på fastigheten. Nedan beskrivs översiktligt miljö- och energimässiga aspekter på de tre olika alternativ för hantering av plast- och pappersförpackningar som studeras i denna utredning: Alt. 1: Plastförpackningar i sopsug Eftersom energivinsten med materialåtervinning är betydligt större för plastförpackningar än för pappersförpackningar är det särskilt viktigt att åstadkomma ett högt sorteringsutbyte för plastförpackningar. Därför är det bra att plastförpackningarna i detta alternativ lämnas i sopsugen, med samma servicenivå som för brännbart avfall. Det finns en risk att miljöhuset inte placeras i direkt anslutning till sopsugsinkastet men detta påverkar isåfall inte sorteringsutbytet vid insamlingen av plastförpackningar, som i detta alternativ lämnas vid samma plats som brännbart avfall. Om miljöhuset inte placeras i direkt anslutning till sopsugsinkastet och detta medför ett längre gångavstånd bedöms sorteringsutbytet för pappersförpackningar sjunka och därmed ökar mängden brännbart avfall som lämnas i sopsugen. Alt. 2: Pappersförpackningar i sopsug Sorteringsutbytet för pappersförpackningar i detta alternativ bedöms, på motsvarande sätt som för insamling av plastförpackningar i alternativ 1, kunna bli högt med tanke på att pappersförpackningarna lämnas i sopsugen, med samma servicenivå som för brännbart avfall. Av samma skäl som för plastförpackningar i alternativ 1 bedöms det finnas en risk att utsorteringen av pappersförpackningar i alternativ 2 fungerar sämre om inte miljöhuset placeras i direkt anslutning till sopsugsinkastet. Från miljö- och energisynpunkt är dock inte detta avgörande, eftersom energivinsten vid materialåtervinning av pappersförpackningar är väsentligt lägre än för plastförpackningar. 14(21)

15 Om pappersförpackningar ska hanteras i sopsugen kommer det ändå behöva kunna lämnas större pappersförpackningar inklusive wellpapp i miljöhuset, eftersom skrymmande förpackningar inte kan lämnas i sopsugen. Detta gäller förstås större wellpapp, som räknas som grovavfall, men även andra större pappersförpackningar såsom pizzakartonger som inte får plats i sopsugsinkastet. Alternativ 2 innebär därför att det kommer att behövas dubbla insamlingssystem för pappersförpackningar, vilket innebär fler transporter än om alla pappersförpackningar hanteras i samma behållare. Mot denna bakgrund är det mer fördelaktigt från miljö- och energisynpunkt att använda ett tredje inkast i sopsugen till plastförpackningar än till pappersförpackningar. Alt. 3: Samsorterade plast- och pappersförpackningar i sopsug I detta alternativ hanteras både plast- och pappersförpackningar i sopsugen i form av en s.k. samsorterad fraktion. Detta bedöms ge högt sorteringsutbyte för både plast- och pappersförpackningar. Erfarenheter av separering av samsorterade förpackningsfraktioner visar att det är svårt att uppnå en tillräckligt hög kvalitet på respektive förpackningsfraktion, i synnerhet om materialet är komprimerat. Detta gör att mängden plast- och pappersförpackningar som i praktiken kan materialåtervinnas minskar. För att underlätta den storskaliga separeringen bör helst inte den samsorterade fraktionen komprimeras i sopsugsterminalen men detta leder då till att containern behöver tömmas betydligt oftare, vilket medför ökade transporter. Den storskaliga separeringen av de två fraktionerna kan också innebära större insatser i form av både maskinell och manuell sortering än vad som krävs vid kvalitetssäkring av separat insamlade källsorterade fraktioner. Sammantaget är alternativet med insamling av en samsorterad plast- och pappersfraktion i sopsug miljö- och energimässigt sämre än insamling av källsorterade fraktioner. De sorteringsanläggningar för blandade fraktioner som idag finns i andra europeiska länder arbetar med mycket stora avfallsunderlag, vilket knappast kommer att kunna skapas i Sverige, där systemen bygger på källsortering. 15(21)

16 5 EKONOMI 5.1 ÖVERSIKTLIG SAMMANSTÄLLNING AV EKONOMISKA ASPEKTER Generellt innebär insamling av avfall i sopsugssystem i jämförelse med konventionell hantering i kärl lägre kostnader vad gäller transporter och transportrelaterat arbete. Dessutom frigörs yta från avfallsutrymmen som kan användas till andra ändamål. Detta kan vara en viktig aspekt i områden med mycket höga markpriser. Vad gäller driftrelaterade frågor går det åt mindre tid för skötsel av avfallsutrymmen. Till skillnad från konventionell hantering i kärl innebär sopsugssystem en mycket stor investering. Ett sopsugssystem är ett system med hög teknisk nivå, vilket medför kostnader för drift och underhåll. Dessutom innehåller systemet utrustning som kan krångla och därmed innebära kostnader för stillestånd och reparationer. Förvaltningsmässigt är det enklare att hantera konventionella avfallsutrymmen. I och med att investeringen är så pass stor är det en förutsättning att systemet kan fungera och nyttjas under en lång tid. Det ska kunna anpassas till de förändringar som kan komma att ske av avfallshanteringen under många år framöver, vilket innebär ett risktagande. Investeringskostnaden för sopsugssystemet är samma de tre studerade alternativen. Alt. 1: Plastförpackningar i sopsug I detta alternativ försvinner plastfraktionen helt från avfallsutrymmet och det kan därför optimeras vad gäller antal kärl och storlek. Alternativet är även fördelaktigt från logistiksynpunkt och därmed även vad gäller transportekonomi. Alt. 2: Pappersförpackningar i sopsug När det gäller pappersförpackningar är det i detta fall en delad fraktion, d.v.s. små pappersförpackningar hanteras via sopsugssystemet medan stora pappersförpackningar och well hanteras via avfallsutrymmen. Från ekonomisk synvinkel är detta inte effektivt, genom att ytor och utrymmen för liknande fraktioner tas i anspråk både i sopsugssystemet och i miljöhuset samtidigt som det krävs dubbla transporter. Alt. 3: Samsorterade plast- och pappersförpackningar i sopsug Vad gäller ekonomiska aspekter kopplade till en samsorterad fraktion kan det konstateras att svenska erfarenheter från hanteringen och uppgifter om kostnadsnivåer för den separeringsanläggning som krävs saknas. Eftersom det kommer att krävas ett mycket stort avfallsunderlag för att bära en sådan anläggning och avfallshanteringen i Sverige i hög grad är uppbyggd kring sortering vid källan bedöms det bli svårt att skapa ett tillräckligt underlag. FTI:s erfarenheter av separering av en samsorterad plast- och metallfraktion är att hanteringen inte var kostnadseffektiv. En samsorterad förpackningsfraktion minskar behovet av transporter till och från avfallsutrymmen. Däremot ökar antalet transporter från sopsugsterminalen avsevärt eftersom avfallet inte kan komprimeras då det försvårar vidare sortering och återvinning. Att inte komprimera en så voluminös fraktion som plast-/pappersförpackningar ger betydande merkostnader i transporthänseende. 16(21)

17 5.2 SAMHÄLLSEKONOMISKA FÖR- OCH NACKDELAR De samhällsekonomiska aspekterna som berörs nedan bygger på det upplägg som används i SÖRAB:s avfallsplan. Alla aspekter rörande olika förpackningsfraktioner till sopsugssystem kan omräknas till ekonomiska resurser och konsekvenser, men många delar handlar om subjektiva värderingar. De samhällsekonomiska konsekvenserna för avfallshanteringen kan beskrivas för den enskilde medborgaren, för fastighetsägaren, för kommunen/samhället samt för SÖRAB. Miljö- och energiaspekter med koppling till bl.a. minskade/ökade utsläpp och därtill hörande för-/nackdelar avseende exempelvis påverkan på människors hälsa hör till de viktigare aspekterna i ett samhällsekonomiskt perspektiv vid jämförelse mellan de tre studerade sopsugsalternativen. Andra aspekter som kan vara av betydelse är brukarperspektiv, där det kan finnas skillnader i bekvämlighet mellan de olika lösningarna. Alternativet med en samsorterad fraktion intar en särställning i ett samhällsekonomiskt perspektiv, eftersom samhällets befintliga infrastruktur för hantering av källsorterade fraktioner inte nyttjas fullt ut samtidigt som en anläggning för storskalig separering måste etableras. Nedan görs en samlad bedömning av de samhällsekonomiska för- och nackdelarna med de olika alternativen. I tabellen anger ett "+" en samhällsekonomisk fördel jämfört med övriga alternativ, ett " " anger en samhällsekonomisk nackdel och "0" innebär att ingen uppenbar skillnad finns mellan alternativen. Tabell 2 Samhällsekonomiska för- och nackdelar för de studerade alternativen. Alternativ 1 Plastförpackningar i sopsug Alternativ 2 Pappersförpackningar i sopsug Alternativ 3 Samsorterade plastoch pappersförpackningar i sopsug Systemekonomi Miljö Kvalitet, efterfrågan, avsättning Brukarperspektiv 0-0 Arbetsmiljö vid insamling, behandling Driftsäkerhet, sårbarhet Flexibilitet Logistik Etablerbarhet (21)

18 6 FRAMTIDA UTVECKLING 6.1 MÖJLIGHETER MED ÖKAD ANVÄNDNING AV SOPSUG En lokal och regional ökning av användning av sopsugssystem kombinerat med ökad samordning av systemstrukturen kan innebära fördelar ur ett brukarperspektiv då det är lättare att förstå systemen då man flyttar mellan kommuner och stadsdelar med sopsugssystem. En samordning av sopsugssystemen i kommunerna kan också innebära fördelar ur ett logistiskt perspektiv då hämtning i terminaler, avlämning och avsättning av material kan samordnas. En ökad användning av sopsugssystem för flera fraktioner generellt i landet kan ge större underlag för hantering av en samsorterad fraktion. Med den teknik som används i Europa idag är dock möjligheterna små i Sverige för att få till stånd en eftersorteringsanläggning för separering av samsorterade fraktioner. I ett framtidsperspektiv kan sopsugssystem ställas om till att hantera helt andra flöden om avfallshanteringen så kräver. Möjligheter finns att enbart hantera t.ex. förpacknings- och tidningsmaterial i sopsugen. 6.2 SAMVERKAN Regional samverkan beträffande sopsugssystem kan ge samordningsfördelar och bidra till att samhällets resurser utnyttjas på ett mera effektivt sätt. Likartad information i alla kommuner kan motverka störningar i avfallshanteringen både under utbyggnaden av sopsugssystem och vid etablerat system. En utökad samverkan mellan kommuner och organisationer som är engagerade i sopsugsanläggningar möjliggör ett utbyte av kompetens, erfarenheter och arbetssätt. Detta kan gynna såväl utsortering och kvalitet på det insamlade materialet som teknisk utveckling. Det kan även ge ett större underlag för avsättning av material, transportlösningar m.m. Samordning kan, i likhet med ovan, också innebära mer harmoniserade system i kommunerna vilket är fördelaktigt ur många aspekter. Ett exempel på detta kan vara att samma fraktioner hanteras i alla sopsugssystem. 18(21)

19 7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Erfarenheter från olika typer av fastighetsnära insamling av källsorterat avfall är att sorteringsutbytet, d.v.s. andelen av respektive fraktion som sorteras ut, ökar när fastighetsnära insamling införs och servicenivån ökar. Baserat på erfarenheter av fastighetsnära insamling i andra kommuner skulle det genomsnittliga sorteringsutbytet vid fastighetsnära insamling kunna öka från ca 10% till 30% för plastförpackningar och från ca 25% till 50% för pappersförpackningar i de aktuella kommunerna. Detta motsvarar en ökning av mängden plastförpackningar med 5-7 kg/invånare och år i de aktuella kommunerna. Motsvarande ökning för pappersförpackningar är 7-10 kg/invånare och år. För att komma till denna nivå krävs ett aktivt arbete med information och kvalitetssäkring i insamlingsledet. Ur ett kvalitetsperspektiv är det svårt att få en tydlig bild då det till stor del saknas erfarenheter av sopsugssystem med två eller fler fraktioner i Sverige. De få erfarenheter som finns i Sverige vad gäller dessa typer av sopsugssystem visar på att det är svårt att få fraktioner av bra kvalitet. Ur ett kvalitetsperspektiv lämpar sig inte en samsorterad fraktion, bl.a. därför att det är osäkert om den efterföljande sorteringen kan uppnå godkända resultat för att materialet ska kunna materialåtervinnas. Både plastförpackningar och pappersförpackningar hör till de mera volymkrävande fraktionerna. Vid hantering i sopsugssystem används normalt komprimatorer, vilket minskar detta problem och därmed gör sopsugslösningar för dessa fraktioner attraktiva. Behovet av kärlvolym i övriga avfallsutrymmen minskar. Energivinsten med materialåtervinning är betydligt större för plastförpackningar än för pappersförpackningar. Det bedöms därför vara fördelaktigt att plastförpackningar lämnas i sopsugssystemet, med samma servicenivå som för brännbart avfall. Det finns inga uppgifter om att en samsorterad fraktion skulle ge ett lägre sorteringsutbyte för plast- och pappersförpackningar men erfarenheter av separering av samsorterade förpackningsfraktioner visar att det är svårt att uppnå en tillräckligt hög kvalitet på respektive förpackningsfraktion, i synnerhet om materialet är komprimerat. Detta gör att mängden plastoch pappersförpackningar som i praktiken kan materialåtervinnas minskar vid insamling av en samsorterad fraktion. Fastighetsnära insamling innebär en annan logistik än insamling vid återvinningsstationer. I många fall är dock inte transporterna avgörande från miljö- och energisynpunkt vid jämförelser mellan olika typer av insamlingssystem. Ur ett användarperspektiv kan ett sopsugssystem vara positivt. Oavsett vilken fraktion som hanteras i sopsugssystemet kan det finnas möjligheter att placera inkasten på strategiska platser utan konflikt med insamlingsfordon. Det är dock en pedagogisk utmaning att erhålla ett bra sorteringsutbyte med hög kvalitet. Framför allt är detta viktigt vid hantering av en samsorterad fraktion i sopsugssystemet. Då pappersförpackningar hanteras via sopsugssystemet måste gränsdragningen vara tydlig mellan små pappersförpackningar som hanteras via sopsugssystemet och stora pappersförpackningar och well som förutsätts hanteras i ett traditionellt avfallsutrymme. Vid hantering av plastförpackningar i sopsugssystemet finns inget behov av behållare och utrymme för denna fraktion i avfallsutrymmen. Alternativet är fördelaktigt från logistiksynpunkt och därmed även beträffande transportekonomi. Till skillnad från plastförpackningar är pappersförpackningar en delad fraktion bestående av små och stora förpackningar, där de stora inte lämpar sig att hantera i sopsugssystem. 19(21)

20 Erfarenheter av en samsorterad fraktion bestående av plast- och pappersförpackningar saknas. Erfarenheter av separering av en samsorterad plast- och metallfraktion visar att hanteringen inte är kostnadseffektiv. En samsorterad plast- och pappersfraktion bedöms ge betydande merkostnader vad gäller transportkostnader då avfallet inte kan komprimeras. Sammantaget rekommenderas att: Plastförpackningar hanteras i sopsugssystem och pappersförpackningar via traditionell fastighetsnära insamling i kärl i separat avfallsutrymme då det bland annat är den fraktion som ger störst energivinst att materialåtervinna. För plastförpackningar som hanteras i sopsug behövs inget komplement i form av kärl i separat avfallsutrymme. Detta är inte fallet vid hantering av pappersförpackningar i sopsug. Samsortering av en förpackningsfraktion ej är aktuellt då förutsättningar för denna hantering i Sverige inte finns i dagsläget. Dessutom är återvinningsindustrin tveksamma till kvaliteten på det material som kommer från denna systemlösning. Alternativet ger betydande merkostnader för transporter då avfallet inte lämpar sig för komprimering. Kommunerna håller sig uppdaterade om teknikutveckling och drifterfarenheter av sopsugsanläggningar. Kommunerna fortsätter att samverka med andra kommuner som använder sig av sopsugssystem för erfarenhetsutbyte och kompetensuppbyggnad. 20(21)

21 8 REFERENSER Muntliga referenser Eriksberg samfällighet (Göteborg) Envac Envac FTI Göteborgs stad Stockholm stad SÖRAB Lennart Börjesson Carl-Johan Måve Maud Dolk Thord Görling Ann-Louise Eliasson Göran Hakfors Tomas Stegfeldt Skriftliga referenser FTI Järfälla kommun SÖRAB Insamlingsstatistik för Järfälla, Sundbyberg och Stockholm Utredningar om sopsug i Barkarbystaden Avfallsplan 21(21)