Några sammanfattande reflexioner
|
|
- Arne Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Några sammanfattande reflexioner När man skall försöka sig på att formulera några sammanfattande reflexioner över bokens artiklar, hamnar man i svårigheter. Som framgår av inledningen formulerades i inbjudan ett antal frågor till författarna. Många av frågorna har också belysts. Det finns ett stort material till komparation. Men skulle man göra alla rättvisa krävs mycket mer plats och tid för att kunna formulera en täkckande sammanfattning. Jag har valt att samla mina reflexioner kring några större teman, som behandlar, i varje fall en del av de frågor som ställdes. Detta får som konsekvens, att jag inte kan göra alla artiklarna full rättvisa här. Men materialet finns för att kunna utnyttjas i nya och utförligare framställningar av den tidiga urbaniseringen i Norden. Artiklarna i boken ger en lägesrapport över stadsarkeologins ställning och resultat just nu i Norden. En del orter saknas, men ändå, menar jag, att vi fått en tillräcklig bred bild för att kunna komparativt diskutera den begynnande urbaniseringen. För den som en gång arbetade med det svenska medeltidsstadsprojektet är det uppmuntrande att se, vad som har hänt. Arkeologiska undersökningar i städerna har blivit regel i hela Norden, även om den antikvariska lagstiftningen fortfarande ser lite olika ut. Naturligtvis har materialen fördjupats. Problemställningarna har blivit mera nyanserade. De enklaste förklaringarna räcker inte längre till. Den teoretiska förståelsen för vad det arkeologiska materialet duger till har ökat, samtidigt som insikten om vad arkeologins materiella innehåll står för har vidgats. Därmed är naturligtvis inte sagt, att vi som arkeologer kan bortse från andra källmaterial. Det ligger ju i definitionen av den historiska arkeologin, att den skall kunna lösa eller i varje fall diskutera problemställningar utifrån en kunskap med bas i skilda källmaterial. Men det finns alltid en risk, att man i en sådan diskussion försummar eller missar de möjligheter till problemformulering, som endast eller främst det arkeologiska materialet ger. Just när det gäller den medeltida urbaniseringen finns en mer än hundraårig diskussion framför allt bland historiker som formulerat agendan och ramarna. Presentationerna på seminariet visade intresset att förnya och fördjupa denna gamla diskussion, men också vikten av att öppna upp för nya problemställningar, där det arkeologiska materialet ger särskilda möjligheter. För seminariet och för denna artikelsamling valde vi att koncentrera oss på de första århundradenas urbaniseringsutveckling på resp. orter, oavsett om den försiggick under äldre medeltid, högmedeltid eller senmedeltid. Bakom detta ligger en tanke, att det finns generella drag i utvecklingen, som kommer igen oavsett vid vilken tid processen startar i. Detta kan vara riskabelt att påstå, eftersom det alltid finns en samtidskontext som också spelar en viktig roll liksom en geografisk kontext. Frågan blir då, hur man kan balansera mellan generella drag och de speciella drag som kontexterna tillför. Urbaniseringen måste dock uppfattas som en generell process, som får olika fysiska yttringar i olika kronologiska och geografiska kontexter. Några sammanfattande reflexioner UBAS Nordisk 5 409
2 Med andra ord, hur ser kopplingen mellan dessa nivåer och hur hanterar vi som arkeologer denna situation? Att de första århundradena av de enskilda städernas och orternas framväxt valdes hade sin bakgrund i, att vi vill undvika att se urbaniseringen som en enhetlig process över tiden. I stället var avsikten att få en konkret utgångspunkt för komparation och kanske också lägga grunden till att föra den detaljerade analysen till en mera generell nivå genom att i alla de aktuella städerna och orterna följa inledningsskedet, där de första tecknen på urbanisering kunde observeras. Urbanisering är ett komplicerat förlopp som inte enbart kan tolkas utifrån enstaka skeenden utan måste ses som en del av den generella samhällsutvecklingen. Men tolkningsarbetet kräver naturligtvis, att arkeologerna har källunderlaget i ordning. De orter som presenteras i den här volymen kan i grova drag delas upp i tre grupper med utgångspunkt från den tidpunkt då materialet visar på att de börjar uppträda som en plats med urbaniserande drag. En grupp visar sådana från slutet av 900-talet till mitten av talet, en annan till 1100-talet och en tredje till och 1300-talen. Detta urval har en kraftig tyngdpunkt i de orter som under medeltid och senare formellt blev städer. Det är endast några som faller utanför. Dvs. de når inte status av en formell medeltida stad, men i studiet av urbaniseringens yttringar blir de ändå mycket väsentliga. Det har observerats i flera av bokens artiklar. Det finns anledning att återkomma till denna problematik. Först vill jag diskutera själva urbaniseringsförloppet ur några olika synvinklar. Hur och när etableras städer är den enkla frågan, som emellertid inte är så lätt att svara på. Hur definieras stad i detta sammanhang? 1 Skall vi göra skillnad mellan urbanisering och stad, dvs. är urbanisering ett bredare begrepp som inte bara rymmer färdigutbildade städer, där alla kriterier uppfylls? Rymmer urbanisering andra platser och orter än städer där en eller flera ickeagrara kriterier kan bestämmas? I detta perspektiv kan urbanisering uppfattas som en bred samhällelig process, som får olika uttryck i olika tider. Men det finns en fara, när vi diskuterar en process som urbanisering. Det finns en risk, att man alltför enkelt kan se processen som lineär, när man sitter med resultatet facit i handen och ser resultatet. Det som händer i startögonblicket uppfattas som en början på något som så småningom mer eller mindre nödvändigt leder fram till en mera komplicerad företeelse. Man riskerar därför att sluta alltför mycket bakåt (som vi kanske redan gjort i valet av behandlade städer), något som Dagfinn Skre påpekat i sin inledning till den nya boken om Skiringsal (Skre 2007). Vi utgår från de lyckade exemplen lyckade i den meningen att de får en fortsättning under medeltid och senare och tolkar avsikter i processen, som mera är påverkade av situationen under högmedeltid än av de möjliga intentioner som fanns, när den första bebyggelsen etableras. Dessa behöver ju inte vara desamma, som vi tycker oss se i talsstaden. Vårt tänkande riskerar att bli alltför lineärt eller t.o.m. «teleologiskt». Men tanken att utvecklingen går från ett enklare stadium till ett mera komplicerat och att den ingår i en plan, som redan finns när första grundstenen läggs, har vi svårt att frigöra oss ifrån. I en avhandling, som Anna Lihammar lade fram i oktober 2007 i Lund och som behandlar den danska riksbildningen, förnekar hon att det finns en process och ett linjärt förlopp. «I verkligheten finns inga sådana linjära och självklara förlopp. Processen kan därför beskrivas som ett konstruerat forskarperspektiv. I stället finns många olika händelser och aktörer. Det finns inte en stor berättelse utan många små. Människor har agerat utifrån sin egen tillvaro, 410
3 Några sammanfattande reflexioner såväl uppifrån och utifrån som inifrån lokala landskap. Processteorierna kan därför inte upprätthållas» (Lihammar 2007). Man kan mot detta invända, att varje forskarperspektiv är konstruerat och naturligtvis speglar ett «efteråtperspektiv», som analytiskt kan vara viktigt, men Lihammar har definitivt en poäng, som är värd att beakta. Det är ju egentligen endast några få centralorter, som utvecklar sig till en fullt utrustad stad, om vi får använda ett sådant uttryck. Innan vi kan tala om en sådan, har det under tidens gång fattats ett otal beslut i olika tidskontexter. För att komma åt denna beslutsprocess måste det vara viktigt att i diskussionen om urbanisering dra in olika typer av centralorter ännu mera än vad vi gör i dag. Hur identifierar man då de orter där endast en eller ett fåtal urbaniseringsfunktioner skulle kunna återfinnas? Arkeologiskt kan detta vara svårt (men inte omöjligt) att göra. Sällan finns dessa platser nämnda i skriftligt källmaterial. I denna artikelsamling finns exempel på orter, som senare inte får stadsrättigheter, men där det klart nog finns i varje fall urbaniserande tendenser redan tidigt. Sådana exempel är Borgund, Kaupanger, Veøy och Vágar. De skymtar också i artiklarna som berör Skåne. Det gäller alltså att vi inte definierar våra undersökningsgrupper alltför snävt. Då får vi också med den dynamik som onekligen ligger i urbaniseringen. Vi får alltså inte vara rädda att arbeta med den gråzon som finns. Men det är den situationen som skall bemästras, när tolkningar av urbaniseringens intentioner, krafter, förlopp och innehåll skall göras. I diskussionen har använts flera termer vid sidan av urbanisering: urbanitet och urbanism. Jag är inte säker på att man tydligt nog har gjort skillnad mellan dessa termer. Urbanisering enligt min mening innefattar det förlopp, lineärt eller icke-lineärt, som innebär att mångfunktionella orter bildas, varav de viktigaste kallas städer, medan urbanitet innefattar den känsla av gemenskap som invånarna i dessa orter har och som kan ställas mot dem som bor och verkar utanför dessa orter. Även om mina definitioner inte heller är så precisa, blir dessa termer användbara och viktiga i en analys, om man preciserar innebörden av dem. I flera av artiklarna diskuteras urbaniseringen som en del av landskapet; m.a.o. tillskriver författarna den en tydlig roll i ett större landskap. Det innebär, att inte endast den utvecklade staden utan också andra centralorter med enstaka urbana funktioner kan placeras in i ett större sammanhang. Därmed kan kanske en del av definitionsproblematiken undanröjas. Tydligast återfinns detta synsätt i Mats Anglerts och Stefan Larssons bidrag om de skånska städerna, Joakim Thomassons om Malmö och Göran Tagessons om Linköping, men det skymtar också i Gitte Hansens inlägg om Bergen och i Petter Molaugs om Oslo för att bara ta några exempel. Egentligen är detta betraktelsesätt likväl inte nytt diskuterades både för Norges och Islands del en centralområdesstruktur, där de urbana funktionerna var spridda i landskapet (Helle et al. 1977; Thorláksson 1977). Liknande strukturer har diskuterats för Kalmarområdet och Bohuslän (Blomkvist 1979, Hagberg 1979; Andersson 1988; 2003). Idag närmar man sig emellertid denna problematik på ett ännu bredare och djupare sätt. Hos Anglert och Larsson blir landskapet tydliggjort som en arena, där förutsättningar, ramar och traditioner finns också för urbana funktioner. De formulerar det bl.a. på följande sätt: «Rum och landskap skapas av de topografiska förutsättningarna och kulturella uttrycken samt de sociala relationerna, och är under ständig förvandling. Landskapet är, och var, en process, inte 411
4 en statisk, frikopplad bakgrund. Urbaniseringen är en del av denna process. För förståelsen av den tidiga stadsutvecklingen är det således inte fruktbart att söka ett omland genererat av den urbaniserade orten, utan i stället betrakta urbaniteten som en del av landskapet.» I sitt inlägg om Linköping menar Tagesson, att, när vi talar om urbanisering, är våra vanliga perspektiv problematiska. «Det är oftast själva staden som står i centrum. I den mån stadsarkeologen blickar ut ur de egna schakten, är det en position från staden och utåt som gäller. Om stadens roll i omgivningarna diskuteras använder sig stadsarkeologen gärna av uttryck som omland, något som klart signalerar ett synsätt inifrån och ut. Själva staden i sig utgör ju en historisk produkt, ett färdigt svar på frågor om tyngdpunkt och centralitet i landskapet.» Frågan om landskapets betydelse kan också kopplas samman med i vilken miljö och på vilka typer av platser kan de första urbaniserande dragen observeras. Det visar sig vara en varierad bild man får. Ser man till den äldsta gruppen är det påfallande, att de spår man i flera fall funnit härrör från agrar verksamhet. Det finns plogspår men också rester av gårdsanläggningar i Ålborg, Viborg, Roskilde, Oslo, Tönsberg och Skara. Huruvida dessa senare kan ha inslag av handel och hantverk framgår inte helt klart. För Ålborg antyds dock, att detta är fallet. Om detta skall kallas urbana drag kan diskuteras. I Viborg finns också gårdsanläggningar från 900-tal. I tidigt 1000-tal existerar det märkliga Søndersøkomplexet under en kort tid. Men en mera strikt urban stadsplan formeras senare. Århus skiljer ut sig markant i detta sällskap. Där fanns en bosättning redan från slutet av 700-talet. Om den var säsongsmässig eller permanent är oklart, men relativt snart tillkom en vall, som lades kring bebyggelsen och som var styrande för bebyggelselokaliseringen långt fram i tiden. Inom den utvecklade sig också den första medeltida bebyggelsen. Århus är ett av de få exemplen, där vi finner en platskontinuitet från förhistorisk tid till medeltid för urbana orter. Man skulle dock kunna fråga sig om inte Århus i sitt äldsta skede mera skulle kunna ses som en av trelleborgarna, än att man skall tolka det tidigaste skedet som en urban bosättning och sedan betrakta den efterföljande utvecklingen som en direkt lineär urbaniseringsutveckling. Avsikterna kan ha varit andra i begynnelsen än de blev senare. Å andra sidan har man aldrig vad jag vet om jag nu skall ge mig ut på djupt vatten diskuterat om den bebyggelse som finns inom «trelleborgarna» skulle kunna betraktas som urban. Det finns ju ringvallar öster om Öresund, som ingalunda har den regelbundna bebyggelse som återfinns i Trelleborg eller Fyrkat. Ribe kunde också diskuteras i detta sammanhang. Även om det finns förskjutningar i lokaliseringen i olika tider finns här slags urban bebyggelse redan under 700-tal, där finns vikingatida fynd och slutligen etableras en medeltida stad. Men fortfarande kan man naturligtvis fråga sig om det är ett antal avbrutna etableringar men med vissa gemensamma förutsättningar (läge, kommunikationer etc.) eller om det är en verklig succession. Lund, som går tillbaka till slutet av 900-talet, är en av de bäst undersökta städerna i Norden. Där finns på platsen ingen konstaterad bebyggelse före den perioden. Däremot ligger i landskapet omedelbart söder om Lund Uppåkra med dateringar, som sträcker sig bakåt till förromersk järnålder. En viktig punkt i diskussionen har varit om det har funnits något samband mellan dessa båda platser, alltså någon form för kontinuitet. År det fråga om förskjutningar av tyngdpunkten i landskapet? Andra intressenter? Det är knappast fråga om ett enkelt kontinuitets- eller diskontinuitetsförhållande. Är det en kulttradition, som bryts eller byts, när det kristna Lund etableras? Representerar Uppåkra och Lund olika makteliter? Fortsatta landskapsstudier kan kanske bidraga med ytterligare klargöranden. 412
5 Några sammanfattande reflexioner I andra fall har man diskuterat om det funnits någon kungsgård eller annan storgård med funktioner som kan ha blivit överförda till en blivande stad. Men det kan också ha berott på att staden placerats på gårdens ägor. Därtill kommer den diskussion, som förts om kungaleven i Skåne, Halland och Blekinge. Deras karaktär av centrala platser i landskapet har därvid varit viktiga att betona. Hit hör också en liknande debatt om köpingorterna i Skåne, som antingen setts som direkta föregångare till de senare städerna, eller som uttryck för något helt annat än städerna. Jag tror som Anglert och Larsson, att man inte kan komma vidare i den här diskussionen, om man inte sätter i alla dessa företeelser både i ett landskapligt och i ett kronologiskt perspektiv. För svensk del borde man studera Mälarområdet och Östergötland i ett sådant landskapsperspektiv. Där finns det i dag inte minst arkeologiska material, både agrara och urbana, som skulle kunna dras in i sådana undersökningar. Det vore viktigt att inte bara studera de urbana orterna utan också se på förändringar i det agrara materialet. Som Katalin Schmidt Sabo visat i sin avhandling om skånska byar är gränsen mellan de agrara orterna och de urbana en gråzon. Det finns tydliga urbana drag i byarna (=«landsbyarna») (Schmidt Sabo 2001). På vissa platser, som Malmö och Trelleborg, har de arkeologiska lämningarna visat på sillfiske, långt innan de första urbana dragen dyker upp. I Malmö finns det dessutom påvisat en gård. I Linköping fanns redan i första delen av 1100-talet ett biskopssäte, men det fanns också anknytning till ett tidigt tingsställe. Lödöse har däremot inte några sådana spår. Kungahälla utvecklade sig i närheten av ett större gravfält (Ytterby), som möjligen kan indikera en central plats av något slag. Men där finns en lucka i dateringsunderlaget, som gör att det finns osäkerheter, om kopplingen kan beläggas. Men naturligtvis kan man i ett längre perspektiv ana, hur tyngdpunkterna här har förskjutits i landskapet från Ytterby till Kungahälla och senare från 1300-talet till Bohus. Det är alltså en tämligen blandad bild vi får om det som fanns på platsen eller den roll platsen hade, innan vi påträffar tydliga tecken på urbanisering. Det som ändå i de flesta fall slår en är att de senare städerna är nyskapelser på den plats de kommer att utveckla sig. Många tycks ha ett agrart förflutet, men om det är hela sanningen är svårt att säga. Det finns medeltida städer som anknyter till centralplatser i någon form, men de är få. Därmed är dock inte sagt, att det inte finns någon form av kontinuitet i det landskap de utvecklar sig i. De arkeologiska källorna kan vara svåra att tolka i detta hänseende. En konstaterad platskontinuitet säger knappast hela sanningen. Här kan än gång landskapsperspektivet var till hjälp, när vi spårar funktioner inom ett landskapsavsnitt och hur dessa har manifesterats i området, men också hur dessa har flyttats inom området och också formulerats om. Lund och Linköping visar detta liksom Ribe. Vad händer då när en plats börjar bryta sig ut eller skifta karaktär i landskapet? En företeelse som tidigt dyker upp är tillkomsten av någon form av parcellsystem eller tomtstruktur. Bergen, Oslo, Trondheim, Sigtuna, Skara och Lödöse kan nämnas som exempel. Därmed är inte sagt att de är lika. Men kravet att dela upp och avgränsa marken och kombinera med vägar och gator är generellt. Det finns på de flesta platser som kan beläggas i det första skedet. Frågan är om parcellerna skall betraktas som de första delarna i en mera långsiktig plan eller om det endast rör sig om en adhoc-lösning. Sten Tesch hävdar för Sigtunas räkning, att där finns en «helhetsplan» från början. I Bergen är det knappast möjligt att hävda något sådant 413
6 enligt Gitte Hansen. Där finns en tidig tomtstruktur, men det tar tämligen lång tid, innan den på allvar tas i anspråk. Till att börja med flyttade ingen dit eller ens utnyttjade parcellerna. Med andra ord, det fanns en intention, när man skapade de första anläggningarna, men för att de skulle uppfylla intentionerna krävdes också, att de accepterades av andra än den som lade grunden till bebyggelsen. Några århundraden senare kan man se liknande situation i Linköping, som tidigt var en centralort i varje fall ur kyrklig synpunkt, men inte långt därifrån fanns också en världslig knutpunkt, tinget. I slutet av 1200-talet kommer tecken på stadsadministration, men de arkeologiska beläggen för en stadsbebyggelse är mycket magra. I slutet av 1300-talet sker en plötslig omvandling av orten genom inte minst tillkomsten av en rad stenhus kopplad till verksamheten vid domkyrkan, som i sin tur hänger samman med en omorganisation av domkapitlet. Det är då, som den påtagliga urbaniseringen tar fart. Det här är intressant som ett arkeologiskt problem, men också som en fråga om det arkeologiska materialets utsagor jämfört med de skriftliga källornas. Lika lite som ett privilegium innebär, att staden omedelbart tar fart, lika osäkert är det att tillkomsten av parceller innebär, att den reella urbaniseringen kan fixeras. Lite hårdraget skulle man kunna formulera det så att även om det finns tecken på någon form av planering som grundläggningsdokument eller utläggning av parceller, är det inte säkert att någon faktisk urbanisering har startat. Kan man på något sätt komma åt intentionerna i de tidigaste etableringsfaserna i det arkeologiska materialet? Fanns det något mer utvecklat än att man skulle t.ex. få en utskeppningshamn som föreslagits för Bergen? Var den kommande utvecklingen en del i en något vidare plan eller var de senare stadierna visserligen utvecklade från befintliga förhållanden men med nya intentioner? M.a.o. hade man överhuvudtaget något stadsbegrepp i bakhuvudet när den första bryggan anlades? Vad innebär det att en ort under medeltid får stadsprivilegier? I en tidigare forskning såg man detta som starten för urbaniseringen. När en ort får ett sådant privilegium är det naturligtvis utfärdarens intentioner som kommer till uttryck. En ort i rummet har valts ut för detta. I vissa fall tycks orten relativt snabbt fått sitt innehåll. Det ser ut som Sigtuna är ett sådant exempel. Men likaväl som vi i Bergens fall har svårt att se att intentionerna fylls med innehåll kan detta vara fallet också i senare stadsbildningar. Linköping kan här tjäna som exempel. Parentetiskt kan sägas att det finns ett arkeologiskt problem när det gäller de senmedeltida städerna varje fall i Sverige. De har trots att det finns stadsprivilegier knappast något arkeologiskt material att visa upp från tiden för privilegiet eller för tiden närmast därefter. Det kan naturligtvis finnas arkeologiska källkritiska problem här, men det synes som om den faktiska stadsutvecklingen av dessa städer är senare än vad privilegierna säger. Vi måste alltså räkna med att urbaniseringen går med olika hastighet, att det finns lakuner, t.o.m. stopp. Vi känner ju sådant från senare tider, ex. Trelleborg i Skåne, varför det knappast är någon märkvärdighet, att detta sker också under medeltid. Den klassiska diskussionen om kontinuitet och diskontinuitet hör hit, även om den många gånger också blev lite för enkel: kontinuitet i vad, diskontinuitet i vad? Därmed är vi än en gång tillbaka till landskapet och hur tyngdpunkterna förskjuts i detta. En annan företeelse som är viktig i den begynnande urbaniseringen är kyrkorna. De finns med i de flesta fall i de tidigaste skedena. Anders Andrén använde kyrkorna i sin avhandling för att karakterisera de danska medeltidsstäderna (Andrén 1985). Man kanske kan gå ytterligare ett steg och säga att tillkomsten av kyrkorna är en grundläggande faktor i etablerandet och 414
7 Några sammanfattande reflexioner utvecklandet av urbaniserade orter. De är naturligtvis ett fysiskt uttryck för den kyrkliga organisationens styrka och ett tecken på kyrkans roll i urbaniseringen. Vad man kan fråga sig är om detta är en primär insats eller om kyrkan följer upp en redan etablerad situation till följd av större befolkning eller/och en starkare ekonomi. I Lund liksom i Roskilde verkar den kyrkliga verksamheten vara parallell med det inledande skedet av urbaniseringen. Århus har som nämnts ett tidigt förflutet, men kyrkan finns också där med tidigt. I Linköping finns domkyrkan tidigt liksom S:t Lars kyrka, men den egentliga urbana expansionen kommer först i slutet av 1300-talet och då är den kyrkliga ekonomin en viktig del i framgången och medverkar till att ge ett ekonomiskt underlag också för den borgerliga stadens tillväxt. Det ser alltså ut som om den kyrkliga närvaron är en sådan generell företeelse, att den är ett viktigt kriterium på urbanisering. Men krävs det förekomst av kyrkor för att kunna tala om urbanisering? För Anders Andrén är kyrkorna, som nämnts, viktiga i den tidiga urbaniseringen, även om han talar om en förtätad landsbygd, något som bl.a. Saksa och Taavitsainen använder i sin studie av det karelska Viborg. I dessa fall ser man närmast skedet med de många kyrkorna som ett övergångsskede från «ren» landsbygd till stad. Det går att tillämpa i en del fall men knappast i alla. Det vore kanske värt, att vid fortsatta studier försöka att mera grundläggande studera kyrkorna tillsammans med övriga bebyggelseelement på orten i de äldsta perioderna. Också här kan Bergen tjäna som exempel. Det man i varje fall kan konstatera är att kyrkorna före ca 1200 är en väsentlig del i urbaniseringen med den konsekvensen, att centraliteten förstärks, medan de därefter snarare blir ett tecken på ortens status och karaktär som stad. Det är då vi får de mäktiga stadskyrkorna som t.ex. i Malmö. Kyrkan medverkade till att förstärka urbaniseringen genom nya byggnadsföretag, behov av servicetjänster men också genom att förstärka centraliteten av orterna i fråga. Från slutet av 1100-talet existerar för många orter båda arkeologiskt och skriftligt material. I äldre forskning, som baserades på skriftligt material, såg man vid denna tidpunkt en begynnande urbanisering, men det arkeologiska materialet har visat på en betydligt tidigare urbaniseringsvåg. Men att det sker en kvalitativ och kvantitativ förändring vid slutet av talet avspeglar sig också i det arkeologiska materialet. Framför allt sker detta i Norge och Danmark, medan det äger rum senare i Sverige-Finland. Bebyggelsen förtätades, kyrkorna byggdes om och utökades, ibland också med förändringar från trä till sten. Oslo är i hög grad ett sådant exempel men det är också skönjbart i Lund och Uppsala för att bara ta ett par exempel. Går man något längre fram i tid till mitten och slutet av 1200-talet sker detsamma i flera svenska städer. Men det är en ganska lång process, som inte går att tolka ensartat. Går vi ytterligare ett århundrade fram och ser på exemplen Linköping och Åbo är det tydligt, att, det fanns vissa tecken på i varje fall en tilltänkt urban lokalisering, men utvecklingen uteblev till slutet av 1300-talet, då städerna växte både kvalitativt och kvantitativt. I Linköpingfallet är det förmodligen omorganisationen av den kyrkliga verksamheten, som ger resultat. I Åbo är det oklarare, men kyrkan har säkert också här ha spelat en viktig roll. De förändringar som sker på andra orter under sent 1100-tal och 1200-tal kan parallellställas med vad som händer t.ex. i Lübeck, som har en liknande kronologi. Det är sedan länge ett etablerat faktum, att det är under högmedeltiden, som den grundläggande stadsstrukturen i Norden etableras. Detta innebar, att landskapet tydligt i de flesta fall delades upp i urban och agrar bosättning. Till detta medverkade många faktorer. En är naturligtvis de stora investeringar 415
8 som gjordes i städerna. En annan var de administrativa åtgärder som definierade städerna. När det gäller byarna, som «vandrar» omkring i landskapet under förhistorisk tid ett klassiskt exempel är Vorbasse har någon sagt att det viktigaste är att etablera tidpunkten, när byborna beslutar sig för att stanna på samma plats, när man beslutar att inte flytta. Kanske kan vi säga detsamma om centralorterna i landskapet och de skiftande tyngdpunkterna i landskapet. Det är kanske 1200-talet som i den meningen blir särskilt viktigt. Det var då besluten togs, att behålla centralorten på samma plats och därmed ge möjligheter till investeringar och en tydlig hierarki i landskapet. Detta är tillspetsat. Kronologin kan skilja sig från område till område naturligtvis, men de två tidpunkterna: spåren av de tidigaste urbana dragen och den tidpunkt då etableringen låg fast, är lika viktiga i studiet av den medeltida urbaniseringen. De här sammanfattande reflexionerna har inte på något sätt besvarat eller ens diskuterat vilka krafter som är inblandade. I många av uppsatserna berörs emellertid detta. Ofta ses kungamakten som drivande i denna process, men som tydligt visats på flera orter (Bergen, Linköping tydligast) räcker det inte med dekret ovanifrån. Det måste också finnas en tillslutning bland dem, som är tilltänkta att etablera sig på orten, annars blir det ingenting. Det kan förklara varför t.o.m. en del orter som fick stadsprivilegier aldrig utvecklade sig. Det finns ett tyskt uttryck för sådana orter, som jag fångat upp, men glömt var: «Fehlgründungen». När jag ovan så starkt understrukit landskapsperspektivet riskerar aktörsperspektivet att försvinna, att de agerande människorna reduceras eller i värsta fall helt försvinner. Men så är ingalunda avsikten. Aktörsperspektivet måste hela tiden vara levande. Det låter sig också väl förena med landskapsperspektivet. Det är kanske här vi skall finna en modell att studera urbaniseringen i alla dess yttringar. Den plattform som den här boken erbjuder kan förhoppningsvis stimulera till sådana studier. Konklusioner Vilken plattform har då denna artikelsamling gett för den fortsatta diskussionen om den medeltida urbaniseringen? För min del vill jag kort formulera den på följande sätt naturligtvis en uppdatering av den arkeologiska situationen i en rad städer i Norden, som pekar på att det finns ett brett material från hela Norden att beakta i fortsatta urbana diskussioner en bredare och djupare kunskap om de enskilda städernas första århundraden men också mera kunskap om generella tendenser en ny medvetenhet om vikten att inte isolera stadsdiskussionen till de orter som blir högmedeltida städer utan se mera till landskapet i vilka de växer fram och de rörelser och växlingar av tyngdpunkter, dvs. egentligen mindre tala om omland än om kontext, och studera landskapet också ur ett aktörsperspektiv en tydlighet att inte binda sig vid lineära förlopp med en insikt om att den kronologiska kontexten är viktig, att intentionerna i inledningsskedet ingalunda behöver återfinnas i en senare utveckling och att för att ett resultat skall nås krävs inte endast «grundarens» intentioner utan också samtycke och stöd från andra aktörer. 416
9 Några sammanfattande reflexioner Summary The articles in this book have provided a report on the current situation and findings of urban archaeology in the Nordic countries. Archaeological excavations in towns have become the rule in all the countries, although the antiquarian legislation still differs somewhat. Naturally, the depth of the material has increased. The problems have become more nuanced. The simplest explanations are no longer sufficient. The theoretical understanding of what the archaeological material can tell us has grown, and there is now broader insight into what the material content of archaeology represents. The places presented in this volume can be roughly divided into three groups based on the time when the evidence shows that they began to stand out as places with urbanizing features. One group dates from the end of the tenth century to the middle of the eleventh century, another to the twelfth century, and a third to the thirteenth and fourteenth centuries. Here is a brief summary of some points that emerge with particular clarity from the studies. The risks of a linear interpretation of urbanization are discussed. We proceed from the successful examples successful in the sense that they continue to exist in the Middle Ages and later and interpret the intentions behind the process, which is more influenced by the situation during the High Middle Ages than by the intentions that may have existed when the first settlement was established. These intentions need not have been the same as those we think we see in the thirteenth-century town. How can tendencies to urbanization be traced archaeologically? Urbanization is part of the dynamics of the landscape. This means that not only the developed town but also other central places with occasional urban functions can be placed in a larger context. If one also looks at the oldest group, it is striking that the traces found in several cases come from agrarian activity, but they may also be connected to early manors. The later towns are to a large extent new creations on the site where they would later develop. Many seem to have an agrarian past. There are towns with a connection to central places in some form, but they are few. What happens when a place begins to break out or change character in the landscape? One phenomenon for which there is early evidence is the growth of some form of parcel system or plot structure. Just as little as a charter means that a town immediately starts to grow, it is equally uncertain that the creation of plots means that real urbanization can be fixed in time. The formal foundation of a town is thus not synonymous with urbanization. In earlier research, borough charters were viewed as the start of urbanization. A charter is naturally an expression of the intentions of the person who issued it. In certain cases the place seems to have acquired its content relatively quickly. In other cases it took a long time, judging by the archaeological material. The articles also discuss the role of the church for urbanization and the relationship between written and archaeological evidence. 417
10 Finally, it is possible to formulate a summary which can serve as a platform for continued discussion: We have an update on the archaeological situation in a large number of Nordic towns, showing that there is a huge body of material from all the Nordic countries to take into consideration in continued discussions of urbanization We have broader and deeper knowledge about the first centuries of the individual towns, and also more knowledge about general tendencies We have a new awareness of the importance of not isolating the urban discussion to places which became towns in the High Middle Ages, but instead looking more at the landscape in which they grew and the movements and shifts of emphasis; in other words, we should talk less about hinterland than about context. We have become aware that we should not let ourselves be tied down by linear processes; instead the chronological context is important, and the intentions in the initial phase need not necessarily be present in later development, and for a result to be achieved it requires not only the «founder s» intentions but also the consent and support of other actors. Litteratur Andersson, H Medeltidsarkeologi i Bohuslän. I: Andersen, A. et al. (red.) Festskrift til Olaf Olsen på 60-års dagen den 7. juni 1988: København. Andersson, H Urbanisation. I: Helle, K. (red.) The Cambridge History of Scandinavia. Vol. I: Cambridge. Andrén, A Den urbana scenen. Städer och samhälle i det medeltida Danmark. Acta archaeologica Lundensia. Series in 8o. 13. Bonn, Malmö. Blomkvist, N Kalmars uppkomst och äldsta tid. I: Hammarström, I. (red.) Kalmar stads historia I. Kalmar. Hagberg, U.E Den förhistoriska kalmarbygden. I: Hammarström, I. (ed.) Kalmar stads historia I: Kalmar. Helle, K Innledning: Byen som historisk fenomen. I: Helle, K., Eliassen, F.-E., Myhre, J.E. och Stugu, O.S. (red.) Norsk byhistorie. Urbanisering gjennom 1300 år: 9 19 Oslo. Helle, K. och Nedkvitne, A Sentrumsdannelser og byutvikling i norsk middelalder. Blom, G.A. (red.) Urbaniseringsprosessen i Norden. 1. Middelaldersteder. Det XVII.nordiske historikermøte Trondheim 1977: Oslo, Bergen, Tromsø. Lihammar, A Bortom riksbildningen. Människor, landskap och makt i sydöstra Skandinavien. Lund Studies in Historical Archaeology 7. Lund. Schmidt Sabo, K Vem behöver en by? Kyrkheddinge, struktur och strategi under tusen år. Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningar. Skrifter. 38. Lund: Riksantikvarieämbetet. Skre, D Preparing the New Campaign. I: Skre, D. (red.) Kaupang in Skiringsal. Kaupang Excavation Project Publication Series, Norske Oldfunn XXII. Vol. 1: Århus. Thorláksson, H Urbaniseringstendenser på Island i middelalderen. I: Blom, G.A. (red.) Urbaniseringsprosessen i Norden. 1. Middelaldersteder. Det XVII. nordiske historikermøte Trondheim 1977: Oslo, Bergen, Tromsø. Note 1 Som bekant har denna fråga diskuterats av många genom långa tider. Bland de allra senaste som behandlat definitionsproblematiken i Skandinavien (Andersson 2003; Helle 2006; Skre 2007). Den här formulerade bredare urbaniseringsdefinitionen har diskuterats utförligt i det förstnämnda arbetet. 418
Make a speech. How to make the perfect speech. söndag 6 oktober 13
Make a speech How to make the perfect speech FOPPA FOPPA Finding FOPPA Finding Organizing FOPPA Finding Organizing Phrasing FOPPA Finding Organizing Phrasing Preparing FOPPA Finding Organizing Phrasing
Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt
Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A
Session: Historieundervisning i högskolan
Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,
Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor
Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor Resultat från en intervjustudie i Finland, Norge och Sverige Mötesplats social hållbarhet Uppsala 17-18 september 2018 karinguldbrandsson@folkhalsomyndighetense
Writing with context. Att skriva med sammanhang
Writing with context Att skriva med sammanhang What makes a piece of writing easy and interesting to read? Discuss in pairs and write down one word (in English or Swedish) to express your opinion http://korta.nu/sust(answer
The Swedish system of Contract Archaeology
The Swedish system of Contract Archaeology An analysis of current opinions Appendix 1 Poll questions Poll questions The poll questions are presented in Swedish and translated to English. The images on
Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH
Att välja metod några riktlinjer Kristina Säfsten TD, Universitetslektor i produktionssystem Avdelningen för industriell organisation och produktion Tekniska högskolan i Jönköping (JTH) Det finns inte
Aborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling
Från extern till intern på tre dagar Erfarenheter från externa lärares pedagogiska kompetensutveckling Maria Göransdotter, Designhögskolan, Umeå Universitet Margareta Erhardsson, Universitetspedagogiskt
Service och bemötande. Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC
Service och bemötande Torbjörn Johansson, GAF Pär Magnusson, Öjestrand GC Vad är service? Åsikter? Service är något vi upplever i vårt möte med butikssäljaren, med kundserviceavdelningen, med företagets
Den gamla muren tittar fram
Den gamla muren tittar fram Arkeologisk förundersökning 2009 Odengatan, Kalmar socken, Kalmar kommun Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:55 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Den
1. Compute the following matrix: (2 p) 2. Compute the determinant of the following matrix: (2 p)
UMEÅ UNIVERSITY Department of Mathematics and Mathematical Statistics Pre-exam in mathematics Linear algebra 2012-02-07 1. Compute the following matrix: (2 p 3 1 2 3 2 2 7 ( 4 3 5 2 2. Compute the determinant
Isometries of the plane
Isometries of the plane Mikael Forsberg August 23, 2011 Abstract Här följer del av ett dokument om Tesselering som jag skrivit för en annan kurs. Denna del handlar om isometrier och innehåller bevis för
Stad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017
Smart@Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Digitaliseringsavdelningen the World s most engaged citizens Stad + Data = Makt Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Photo: Andreas Fernbrant Urbanisering
Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.
ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning
Solowheel. Namn: Jesper Edqvist. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Solowheel Namn: Jesper Edqvist Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract We got an assignment that we should do an essay about something we wanted to dig deeper into. In my case I dug deeper into what a
This is England. 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied?
This is England 1. Describe your first impression of Shaun! What kind of person is he? Why is he lonely and bullied? 2. Is Combo s speech credible, do you understand why Shaun wants to stay with Combo?
samhälle Susanna Öhman
Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det
Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden
Var går gränsen? Lödöse och Kungahälla som gränsstäder och grannstäder under medeltiden Erika Harlitz, doktorand i historia Från Vänerns södra utlopp till Kattegatt utanför Göteborg rinner Göta Älv, ett
Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?
Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga? Martin Peterson m.peterson@tue.nl www.martinpeterson.org Oenighet om vad? 1.Hårda vetenskapliga fakta? ( X observerades vid tid t ) 1.Den vetenskapliga
Chapter 1 : Who do you think you are?
Arbetslag: Gamma Klass: 9A Veckor: 34-39 År: 2019 Chapter 1 : Who do you think you are?. Syfte Förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter. Formulera sig och kommunicera i tal
http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/
Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job
Module 6: Integrals and applications
Department of Mathematics SF65 Calculus Year 5/6 Module 6: Integrals and applications Sections 6. and 6.5 and Chapter 7 in Calculus by Adams and Essex. Three lectures, two tutorials and one seminar. Important
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation
Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co
Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem
Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:
Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian
Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II
Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program
Adding active and blended learning to an introductory mechanics course
Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students
Islam och muslimer i Sverige en översiktlig bild av ett varierat religiöst landskap. Aje Carlbom Docent i socialantropologi Malmö högskola
Islam och muslimer i Sverige en översiktlig bild av ett varierat religiöst landskap Aje Carlbom Docent i socialantropologi Malmö högskola Inget jäv eller andra intressen att deklarera Anställd på Malmö
Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook
Provlektion Just Stuff B Textbook Just Stuff B Workbook Genomförande I provlektionen får ni arbeta med ett avsnitt ur kapitlet Hobbies - The Rehearsal. Det handlar om några elever som skall sätta upp Romeo
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström
BOENDEFORMENS BETYDELSE FÖR ASYLSÖKANDES INTEGRATION Lina Sandström Frågeställningar Kan asylprocessen förstås som en integrationsprocess? Hur fungerar i sådana fall denna process? Skiljer sig asylprocessen
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method
Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar
Webbregistrering pa kurs och termin
Webbregistrering pa kurs och termin 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en länk till Studieöversiktssidan. På den sidan
Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency
Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration
Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co
Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem
Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE
SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document
Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson
CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Den Disruptiva Utmaningen. Christian Sandström, Tekn Dr. Chalmers och Ratio. Disruptive, Computer Sweden 16 oktober 2014
Den Disruptiva Utmaningen Christian Sandström, Tekn Dr. Chalmers och Ratio Disruptive, Computer Sweden 16 oktober 2014 Disruptiveinnovation.se ChrisSandstrom www.disruptiveinnovation.se Christian.sandstrom@ratio.se
Bridging the gap - state-of-the-art testing research, Explanea, and why you should care
Bridging the gap - state-of-the-art testing research, Explanea, and why you should care Robert Feldt Blekinge Institute of Technology & Chalmers All animations have been excluded in this pdf version! onsdag
SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
Collaborative Product Development:
Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen
Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016.
Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu Engelska, La06 - Kursöversikt, 2015/2016 v.6-12 Book Project During this project you will be reading English
Att fastställa krav. Annakarin Nyberg
Att fastställa krav Annakarin Nyberg Disposition Del 1 Varför samla in krav? Typer av krav Interaktionsdesign och krav Del 2 Analys, tolkning och presentation Scenarios Use cases Task analysis Avslutning
Exportmentorserbjudandet!
Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet
SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF
Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward
Alias 1.0 Rollbaserad inloggning
Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Magnus Bergqvist Tekniskt Säljstöd Magnus.Bergqvist@msb.se 072-502 09 56 Alias 1.0 Rollbaserad inloggning Funktionen Förutsättningar Funktionen
12.6 Heat equation, Wave equation
12.6 Heat equation, 12.2-3 Wave equation Eugenia Malinnikova, NTNU September 26, 2017 1 Heat equation in higher dimensions The heat equation in higher dimensions (two or three) is u t ( = c 2 2 ) u x 2
ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT. Katrine Möller Sörensen, projektledare
ETT MARKÄGAREDRIVEN PROJEKT Katrine Möller Sörensen, projektledare FÖRENINGEN Tullstorpsån Ekonomiska Förening 2009 Styrelsen, 7 markägare Vattenreglerings samfällighet Dikningsföretag Markägare inom
Kursplan. EN1088 Engelsk språkdidaktik. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. English Language Learning and Teaching
Kursplan EN1088 Engelsk språkdidaktik 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 English Language Learning and Teaching 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Efter genomgången kurs ska studenten
Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09
Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the
Pre-Test 1: M0030M - Linear Algebra.
Pre-Test : M3M - Linear Algebra. Test your knowledge on Linear Algebra for the course M3M by solving the problems in this test. It should not take you longer than 9 minutes. M3M Problem : Betrakta fyra
Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm
Love og regler i Sverige Richard Harlid Narkos- och Intensivvårdsläkare Aleris FysiologLab Stockholm Driving in the USA Driving is the lifeblood of the United States. It fosters commerce, recreation and
Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012
Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell
Ett hållbart boende A sustainable living. Mikael Hassel. Handledare/ Supervisor. Examiner. Katarina Lundeberg/Fredric Benesch
Ett hållbart boende A sustainable living Mikael Hassel Handledare/ Supervisor Examinator/ Examiner atarina Lundeberg/redric Benesch Jes us Azpeitia Examensarbete inom arkitektur, grundnivå 15 hp Degree
PORTSECURITY IN SÖLVESBORG
PORTSECURITY IN SÖLVESBORG Kontaktlista i skyddsfrågor / List of contacts in security matters Skyddschef/PFSO Tord Berg Phone: +46 456 422 44. Mobile: +46 705 82 32 11 Fax: +46 456 104 37. E-mail: tord.berg@sbgport.com
Uttagning för D21E och H21E
Uttagning för D21E och H21E Anmälan till seniorelitklasserna vid O-Ringen i Kolmården 2019 är öppen fram till och med fredag 19 juli klockan 12.00. 80 deltagare per klass tas ut. En rangordningslista med
Nr 54 Avtal med Heliga stolen i syfte att bekräfta att den romersk-katolska
Nr 54 Avtal med Heliga stolen i syfte att bekräfta att den romersk-katolska kyrkan i Sverige är en del av folkrättssubjektet den universella katolska kyrkan Stockholm den 13 december 2001 Regeringen beslutade
Stålstandardiseringen i Europa
Stålstandardiseringen i Europa Erfarenheter, möjligheter, utmaningar Hans Groth Avesta Research Center Innehåll 1. En idé om ett nytt material - Tidslinje 2. Förutsättningar Regelverket som det var då
Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12
Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this
MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET)
ENGELSKA B MÅL ATT UPPNÅ (FRÅN SKOLVERKET) Du skall förstå vad som sägs i längre sekvenser av sammanhängande tydligt tal som förmedlas direkt eller via medier och där innehållet kan vara obekant för dig
Webbreg öppen: 26/ /
Webbregistrering pa kurs, period 2 HT 2015. Webbreg öppen: 26/10 2015 5/11 2015 1. Du loggar in på www.kth.se via den personliga menyn Under fliken Kurser och under fliken Program finns på höger sida en
Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1
Styrteknik: Binära tal, talsystem och koder D3:1 Digitala kursmoment D1 Boolesk algebra D2 Grundläggande logiska funktioner D3 Binära tal, talsystem och koder Styrteknik :Binära tal, talsystem och koder
Hållbar utveckling i kurser lå 16-17
Hållbar utveckling i kurser lå 16-17 : Jag tillhör akademin / My position is in the School of Jag tillhör akademin / My position is in the School of Humaniora och medier / Humanities and Media Studies
denna del en poäng. 1. (Dugga 1.1) och v = (a) Beräkna u (2u 2u v) om u = . (1p) och som är parallell
Kursen bedöms med betyg, 4, 5 eller underänd, där 5 är högsta betyg. För godänt betyg rävs minst 4 poäng från uppgifterna -7. Var och en av dessa sju uppgifter an ge maximalt poäng. För var och en av uppgifterna
Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com
Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications
Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012
Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban
Isolda Purchase - EDI
Isolda Purchase - EDI Document v 1.0 1 Table of Contents Table of Contents... 2 1 Introduction... 3 1.1 What is EDI?... 4 1.2 Sending and receiving documents... 4 1.3 File format... 4 1.3.1 XML (language
ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES
Udvalget for Landdistrikter og Øer 2015-16 ULØ Alm.del Bilag 32 Offentligt 27 October 2015 Our ref. 2015:1764 ECPRD Request no. 2959 RELOCATION OF GOVERNMENTAL WORKPLACES 1. How many governmental jobs
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Typografi, text & designperspektiv
Typografi, text & designperspektiv Serif Hårstreck Stapel Heplx x-höjd Baslinje Grundstreck Serif Underhäng Inre form I dag Lite bakgrund Övergripande grunder inom typografi Text hantering Elva Synlig
Social innovation - en potentiell möjliggörare
Social innovation - en potentiell möjliggörare En studie om Piteå kommuns sociala innovationsarbete Julia Zeidlitz Sociologi, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik
MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg
MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse
Urban Runoff in Denser Environments. Tom Richman, ASLA, AICP
Urban Runoff in Denser Environments Tom Richman, ASLA, AICP Tom Richman, CATALYST 1 Tom Richman, CATALYST 2 Tom Richman, CATALYST 3 Tom Richman, CATALYST 4 Tom Richman, CATALYST 5 Tom Richman, CATALYST
Lars Levi Læstadius s depiction of indigenous Sami religion in Fragmenter i lappska mythologien. Olle Sundström
Lars Levi Læstadius s depiction of indigenous Sami religion in Fragmenter i lappska mythologien Olle Sundström François Biard, Prästen Læstadius predikar för samerna (1841). La Recherche-expeditionen 29
Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm
Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering
Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland
Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland Högkonjunktur!! Syns i silverskatter, rikt material i såväl gravar som hamnplatser. Rikedomen som byggs upp under vikingatid omsätts med kristendomens inträde i
Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course
Supplemental Instruction (SI) - An effective tool to increase student success in your course Lassana Ouattara National Resource Center for Physics Education, Lund University SI-coordinator and instructor
Norden och Östersjöriket Sverige ca 1500-1700
Historia åk 4-6 - Centralt innehåll Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte Den svenska statens framväxt och organisation Det svenska Östersjöriket Orsaker, konsekvenser och migration
Documentation SN 3102
This document has been created by AHDS History and is based on information supplied by the depositor /////////////////////////////////////////////////////////// THE EUROPEAN STATE FINANCE DATABASE (Director:
Utvärdering SFI, ht -13
Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because
State Examinations Commission
State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training
Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget
Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta
I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF
I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF ==> Download: I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF I DEN SVENSKA UTMARKEN NAGRA PDF - Are you searching for I Den Svenska Utmarken Nagra Books? Now, you will be happy that
Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare
Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida
2.1 Installation of driver using Internet Installation of driver from disk... 3
&RQWHQW,QQHKnOO 0DQXDOÃ(QJOLVKÃ'HPRGULYHU )RUHZRUG Ã,QWURGXFWLRQ Ã,QVWDOOÃDQGÃXSGDWHÃGULYHU 2.1 Installation of driver using Internet... 3 2.2 Installation of driver from disk... 3 Ã&RQQHFWLQJÃWKHÃWHUPLQDOÃWRÃWKHÃ3/&ÃV\VWHP
Gatus. ett multietniskt ungdomsspråk i Uppsala. Birgitta Emanuelsson
Gatus ett multietniskt ungdomsspråk i Uppsala Birgitta Emanuelsson 2005 Abstract Emanuelsson, Birgitta, 2005: Gatus ett multietniskt ungdomsspråk i Uppsala. SoLiD nr 16 (=FUMS Rapport nr 214). Uppsala
en soldat till häst som dubbats av kungen en av kungen utsedd man som ansvarade bland annat för att samla in tionden en kvinnlig medlem av ett kloster
en soldat till häst som dubbats av kungen en av kungen utsedd man som ansvarade bland annat för att samla in tionden en manlig medlem av ett kloster en manlig lantarbetare som var anställd hos en bonde
Pragmatiska lösningar på juridiska nötter. Katrine Möller Sörensen, projektledare Landskapsforum d oktober 2018
Pragmatiska lösningar på juridiska nötter Katrine Möller Sörensen, projektledare Landskapsforum d. 15-16. oktober 2018 Miljökvalitetsmål: Myllrande våtmarker. "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande
Vässa kraven och förbättra samarbetet med hjälp av Behaviour Driven Development Anna Fallqvist Eriksson
Vässa kraven och förbättra samarbetet med hjälp av Behaviour Driven Development Anna Fallqvist Eriksson Kravhantering På Riktigt, 16 maj 2018 Anna Fallqvist Eriksson Agilista, Go See Talents linkedin.com/in/anfaer/
Tjänster, design och innovation. Tjänstedesign, vad är det
Interaction design, industrial design, design management, service design, information design, experience design, graphic design, furniture design, destination design, product design, ergonomics design,
Tentamen i Matematik 2: M0030M.
Tentamen i Matematik 2: M0030M. Datum: 2010-01-12 Skrivtid: 09:00 14:00 Antal uppgifter: 6 ( 30 poäng ). Jourhavande lärare: Norbert Euler Telefon: 0920-492878 Tillåtna hjälpmedel: Inga Till alla uppgifterna
Rådhustorget, Skanör
Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2009 Rådhustorget, Skanör TRÄDPLANTERING, RAÄ SKANÖR M. FALSTERBO 14:1 Skanör m. Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län Malmö Museer Arkeologienheten
Skelett under trottoaren
Skelett under trottoaren Arkeologisk förundersökning 2000 RAÄ 93, Domherren 19/Esplanaden, Kalmar stad, Kalmar kommun, Småland Cecilia Ring KALMAR LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2009:26 Gärdslösa kyrka
Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap
Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag
Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering. Dossier 3. European Language Portfolio 16+ Europeisk språkportfolio 16+ English version
Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering Dossier 3 English version European Language Portfolio Europeisk språkportfolio Council of Europe The Council of Europe was established in 1949
INTERNET R.I.P. Pelle Snickars, KB. torsdag 7 mars 13
INTERNET R.I.P. Pelle Snickars, KB Media experts still talk as if the Internet is new, as if it is still evolving, as if it will shortly change everything. They tell us that the Web will let us build