Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Kodnr:
|
|
- Anita Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen
2 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Bruna fettceller håller människan varm genom att elektrontransport och ATP-syntes är frikopplade med hjälp av proteinet UCP1. Ett annat sätt att bli varm är att hoppa och vifta med armarna (s.k. åkarbrasa). Fråga 1 (5 poäng): Vad kommer då (åkarbrasan) värmen från? Svar: Vid förbränning av glukos, fettsyror eller aminosyror för produktion av ATP, liksom vid hydrolys av ATP vid muskelkontraktionen är energiöverföringen mycket mindre än 100%, skillnaden avges som värme. Vid en åkarbrasa uträttas mycket litet effektivt arbete (typ gå upp på en kulle, vilket ger högre lägesenergi), så att i slutändan kommer all energi som frigörs av ATP-hydrolysen att omvandlas till värme.
3 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 2 (3 poäng): Vad har värmeproduktionen för funktioner? Svar: 1) Hålla kroppstemperaturen: för att många enzymer och andra proteiner, har aktivitetsoptimum kring 37 grader (pga att temperaturen påverkar proteinkedjans veckning och tredimensionella struktur); och för att membranerna i och kring celler har en optimal fluiditet, täthet, rörlighet vid 37 grader. 2)För att kemiska reaktioner ska ske i en bestämd riktning (t.ex. syntes av en aminosyra) måste värme frigöras för att driva processen i rätt riktning (mot jämvikt).
4 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen För att nyttiggöra energi från vitt fett förbränns detta till koldioxid och vatten. Fråga 3 (8 poäng): Beskriv översiktligt hur nedbrytningen går till. Svar: hydrolys, FFA transport till lever, β-oxidation, TCA Hydrolys FFA + glycerol 1p Transport i blod + lever 1p β-oxidation (översiktligt) 3p Citronsyracykel (översiktligt) 3p
5 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Andningskedjan har central betydelse för att fånga upp energin som frigörs vid förbränningen. Fråga 4 (5 poäng): Beskriv kedjans principiella uppbyggnad, funktion och koppling till ATP syntes. Svar: NADH:Q oxidoreduktas, Q, cytokrom c reduktas, cytokrom c, cytokrom c oxidas; (kursivt = protonpumpar); protongradient som driver ATP syntas
6 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 5 (2 poäng): Ungefär hur många mol ATP bildas vid förbränning av en mol tripalmitin (tre C16 fettsyror utan dubbelbindningar bundna till glycerol)? Svar: gränser för 2 poäng: ; gränser för poäng: samt ; övriga svar ger noll poäng
7 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Metabol aktivitet och värmebildning påverkas av sköldkörtelhormon som frisätts i form av tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Koncentrationen av fritt T3 och T4 i blodet beror på flera faktorer. Fråga 6 (5 poäng): Beskriv genom vilka mekanismer som koncentrationen fritt T3 upprätthålls på lämplig nivå. Svar: Reglering av syntes genom TSH och negativ feed-back via hypotalamus och hypofys jämvikten mellan fritt och bundet hormon mha TBG, TTR och albumin dejodinering av T4 till T3 i olika organ
8 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen I försök med råttor har man sett att cellproliferationen i brun fettväv ökar då djuren utsätts för kyla och man kunde också konstatera ökat genuttryck för gener kopplade till cellcykelreglering. Fråga 7 (5 poäng): Beskriv övergripande hur familjer av cellcykelreglerande proteiner deltar i regleringen av cellcykeln? Svar: Olika proteinfamiljer utgöres av cykliner, cyklinberoende kinaser (cdk), cdk-hämmare, (specifika fosfataser, cdc25-familjen). Cykliner, som varierar i mängd i olika cellcykelfaser, aktiverar cdk som i sin tur medför progression i cellcykeln genom fosforylering av målproteiner, såsom prb. Cdk-hämmare (ex p16, p21) motverkar denna aktivitet. Exempelvis, prb har en hämmande funktion vid G1-S-övergången genom att hämma transkription av gener viktiga under S-fas. (Full aktivering av cdk kan också kräva vissa fosforyleringar resp defosforyleringar, t ex med hjälp av cdc25-proteiner.)
9 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen På det embryonala stadiet är FGF-16 (fibroblast growth factor-16) en avgörande tillväxtfaktor för brun fettväv hos råtta. Fråga 8 (4 poäng): Beskriv principen för hur tillväxtfaktorer av polypeptidnatur interagerar med sina målceller. Av svaret ska (åtminstone) följande framgå: Vad som bestämmer specificiteten resp. styrkan i denna interaktion, dvs affiniteten mellan liganden och bindningsställen lokaliserade på den extracellulära delen av den cellmembranbundna receptormolekylen och koncentrationerna av ligand resp. receptor; samt den viktigaste kemiska händelsen som följer av denna interaktion, dvs aktivering av tyrosinspecifikt kinas på den intracellulära delen av receptormolekylen.
10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen UCP1 är den enda gen som uppvisar en strikt expression endast till bruna fettceller, vilket innebär en mycket specifik kontroll av genexpressionen. I de regulatoriska delarna av UCP1 genen finns bindningsställen för både CREB (camp response element binding site) och kärnreceptorer, bl a receptorer för thyroideahormon och vitamin A. Fråga 9 (4 poäng): Beskriv prinicpiellt hur genexpression aktiveras via camp respektive kärnreceptorer. Svar: Ligand på cellytan, binder till membranreceptor, som aktiverar bildningen av camp och successiva signaler ofta i form av fosforyleringskaskader som till slut når en transkriptionsfaktor som kan binda till specifika sekvenser i DNA och stimulera/stänga av gentranskription. Fettlöslig ligand diffunderar genom kärnmembran, binder till intracellulär receptor, som vid bindning av ligand ändrar konformation och kan gå in i cellkärnan och binda till specifika sekvenser i DNA och aktivera/stänga av transkription.
11 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Vita och bruna fettceller bildas från två olika celltyper och bruna fettceller har samma ursprungscell som muskler. Differentieringen styrs av en specifik faktor (BMP7), som får dottercellerna att determineras för att senare utvecklas till muskelceller respektive bruna fettceller. Den slutliga differentieringen innebär troligen att ett flertal geners aktivitet styrs via epigenetiska mekanismer som påverkar kromatinstrukturen hos respektive gen. Fråga 10 (2 poäng): Vad menas med kromatin och hur är det uppbyggt i eukaryota celler? Svar: Det betyder egentligen färgbart material och består av DNA samt omgivande proteiner, framför allt histoner, som organiserar arvsmassan i form av nukleosomer (146 bp DNA + oktamer av 2x(H2A+H2B+H3+H4) + linker DNA + H1) som sedan kan packas ytterligare till kondenserat kromatin. Fråga 11 (2 poäng): Hur kan kromatinets uppbyggnad styra möjligheten till transkription? Svar: Genom att öka packningstätheten lokalt kan genen göras oåtkomlig för transkriptionsmaskineriet. De epigenetiska faktorer som medverkar till detta är huvudsakligen DNA-metylering (cytosin i CpG) och modifierade histonproteiner (metylering resp. deacetylering av lysiner i H3 och H4). Omvänt leder lägre grad av DNA-metylering, minskad halt av metylerat H3/H4 resp. ökad halt av acetylerat H3/H4 i princip till att göra genen åtkomlig för transkriptionsmaskineriet.
12 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen UCP1 kodas av en gen i kärnans DNA. Fråga 12 (1 poäng): Hur vet UCP1 att den skall lokalisera sig till mitokondriemembranet? Svar: Proteinet innehåller en mitokondriespecifik signal (en sekvens av aminosyror).
13 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Biologiska membraner hos olika celler och inom en cell är både lika och olika ur strukturell synpunkt. Fråga 13, Beskriv: A (3 poäng): Hur ett membran är uppbyggt och vilka byggstenar som behövs för att membranet skall vara stabilt (3p KEM) B (3 poäng): Likheter, men främst skillnader mellan cellmembranet (=plasmamembranet), mitokondriernas membran och kärnans membran (3p KEM) C (3 poäng): Minst en transportprocess som är karakteristisk för respektive membran under (b) (3p KEM) Svar:
14 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Epitel som bekläder ytor benämns ytepitel. Det finns flera olika typer av ytepitel och namnet beskriver vanligtvis epitelets utseende. Fråga 14 (6 poäng): Rita och beskriv de olika former av ytepitel som förekommer. Ange för respektive epiteltyp en vävnad/vävnadskomponent där epitelet återfinns. SVARET ska inkludera - Enkla epitel skiv-, kubiskt, cylinder, psedostratifierat, Övergångsepitel Flerradigt - namnges efter utseendet på yttre lagret. Skivepitel flerradigt kan vara förhornat eller oförkornat Samt ange förekomst
15 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Exokrina körtlar kan klassificeras i tre grupper med avseende på hur frisättningen sker. Fråga 15 (3 poäng): Vilka är de 3 grupperna och vad är specifikt för vardera? Ge ett exempel från vardera gruppen. Svar: Merocrin (svettkörtel (cellen påverkas ej)), apokrin (mjölk-fett (del av cellen frisätts) och holokrin (talg (hela cellen åtgår)).
16 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen För hög temperatur kan ibland förhindra normal celltillväxt och celldifferentiering. Ett exempel på detta är spermiebildningen, som äger rum vid några grader under normal kroppstemperatur, vilken upprätthålls genom testiklarnas placering hos mannen. Testiklarna är i det tidiga embryot lokaliserade till den rostrala delen av bukhålan. Fråga 16 (1 poäng): Vad heter den struktur som avgränsar den embryonala bukhålan från brösthålan? Svar: Septum transversum Fråga 17 (1 poäng): Från vilket groddlager stammar denna struktur? Svar: Mesoderm Fråga 18 (1 poäng): Vilka är de vanligen använda medicinska termerna för buk- respektive brösthåla? Svar: Abdomen/ thorax.
17 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Med tiden kommer testiklarna att migrera i kaudal riktning till sin adulta position. Denna vandring sker längs ett bukhinneveck som under fostertiden tjänar som upphängning för det primitiva urogenitalsystemet. Vandringen avslutas normalt under vecka 33. Fråga 19 (1poäng): Vad heter bukhinna på latin? Svar: Peritoneum Fråga 20 (1poäng): Från vilket groddlager stammar bukhinnan? Svar: Mesoderm Fråga 21 (1 poäng): Vilket av testikelns omslagsveck har sitt ursprung i bukhinnan? Svar: Tunica vaginalis.
18 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Två hypofyshormon, vars namn och funktion hör samman med mognaden av follikeln och ägglossning hos kvinnan, har också på flera sätt betydelse för produktionen av mannens könsceller. Fråga 22 (5 poäng): Redogör för hur! Svar: Leydigceller, Sertoliceller och testosteron är viktiga för spermieutvecklingen. LH stimulerar Leydigcellen att producera testosteron. Detta sker genom uppreglering av de enzym som behövs i omvandlingen av kolesterol till testosteron via genexpression orsakad av signaleringen LH-receptor/cAMP/PKA. FSH stimulerar Sertolicellen (samma typ av signalering som ovan) till produktion av ett flertal proteiner som understödjer spermatidernas utveckling. Ett protein är ABP, androgen-bindande-protein, som hjälper till att upprätthålla testosteronnivån i lumen av tubuli seminiferi. FSH uppreglerar också aromatas i Sertolicellen som omvandlar testosteron till östrogen vilket i sin tur understödjer Leydigcellen (som saknar aromatas).
19 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 23 (5 poäng): Beskriv spermiernas väg från bildning i testikeln till ejakulation av sperma! Beskriv gångsystemets byggnad i testikeln samt vilka anatomiska strukturer som spermierna/sperman passeras på vägen till urinrörets mynning! (Observera att du inte skall beskriva hur bildningen av spermier/sperma sker.) Använd latinska namn för anatomiska strukturer. Rita gärna! Svar: Spermatozoa produceras i tubuli seminiferi (ca. 500 st). Dessa övergår i raka ändsegment, tubuli recti, vilka i sin tur öppnar sig i ett nätverka av samlingsgångar- rete testis. Ca 20 avförande gångar, ductuli efferenti, lämnar rete tstis apikala pol och bildar förbindelse med caput epididymis. Passage av caput/corpus/cauda epididymis, där spermatozoa potentieras. Cauda epididymis sammanhänger med ductus deferens, som har ett långt och vindlande förlopp genom pelvis. Förenar sig i prostata med vesicula seminalis och bildar ductus ejaculatorius. Seröst sekret från vesiculae seminales ökar vesentligen ejakulatets volym och sänker dess viskositet. Ductus ejaculatorius förenar sig i prostata med pars prostatica urethrae, vari även sker tillblandning av prostatasekret. Ejakulatet utlöper slutligen genom urethra.
Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:
Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med
Läs merAnatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)
Läs merCellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,
Läs merTentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva
Läs merIntegrerad signaltransduktion
Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...
Läs merTentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:
Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen (14)
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2009 1(14) Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år vem eller vilka som ska få Nobelpriset i medicin eller fysiologi. Man belönar banbrytande
Läs merTentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem
Läs merCellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna
Läs merCELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan
CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina
Läs merGenitalia. 1. Spermiogenesens förlopp
Genitalia 1. Spermiogenesens förlopp Spermiogenesen utgör sista steget i produktionen av en spemie. I detta steg utvecklas spermatiderna vidare till att bli välutvecklade celler med förmågan att transportera
Läs mer5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!
Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering
Läs merBiologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Läs merTentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2007 1 I vissa allvarliga fall av fetma görs operationer på magsäcken för att hjälpa patienterna att minska i vikt. Vid två av operationerna görs det operativa
Läs merGener, genom och kromosomer , 6.6 och sid
Gener, genom och kromosomer 6.1-6.3, 6.6 och sid 263-265 En gen är en DNA-sekvens som kan.. En kromosom är en DNA-molekyl. I cellen finns det lika mycket protein som DNA i kromosomerna, se fig6-1. Ett
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 15 augusti 2002 kl 13-17 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer
Läs merTENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan
Läs merResultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...
Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och
Läs merReproduktionssystemen. Testosteronproduktion. Testosteron 12/13/2012. Människan: biologi och hälsa SJSD11
Reproduktionssystemen Människan: biologi och hälsa SJSD11 Annelie Augustinsson Testosteronproduktion Foster Nyfödd Barndom Pubertet Vuxen Ålderdom FSH LH Testosteron Utveckling av mannens primära (manliga
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
Läs merCellbiologi. Cellens delar (organeller)
Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen
Läs merÄgg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Läs merÖversikt metabolismen
Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln
Läs merStyrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet
Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merMitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;
Läs merNamn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också
1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merAnatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika
Läs merBiologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan
Läs merCELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING. Eukaryot celldelning. 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis
CELLDELNING 1 MITOS EUKARYOT CELLDELNING 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis Eukaryot celldelning självreplikering celldelning ett villkor för liv skapa liv, växa i storlek, eller ersätta döda celler
Läs merMolekylärbiologi: Betygskriterier
Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).
Läs merSignaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB
PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Inför olympiska spel och andra idrottsevenemang förbättrade en del idrottare sin muskelmassa med hjälp av anabola androgena steroider (AAS), vilket
Läs mer1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.
CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar
Läs merOrganisk kemi / Biokemi. Livets kemi
Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191
Läs merOmtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Läs merMetabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?
Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än
Läs merTentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?
Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Läs merDelprov l, fredag 11/11,
Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs merDina gener kan avslöja hur du bantar bäst I DN 2010-05-18 beskrivs ett gentest baserat på nedanstående forskningsresultat.
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2010 1(19) Dina gener kan avslöja hur du bantar bäst I DN 2010-05-18 beskrivs ett gentest baserat på nedanstående forskningsresultat. För ett par år sedan
Läs merKodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)
Bi 75hp / Lärarprogrammet Tentamen i BL2018 CMB; Molekylär cellbiologi & genetik, 10,5 hp 2018-01-13 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 60hp Tentamen i
Läs merIDENTITETSBLAD Dugga
IDENTITETSBLAD Dugga 080225 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar
Läs merKunskapsmål ht (reviderade )
Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,
Läs merDELKURS 1: OM112A Omtentamen II
DELKURS 1: OM112A Omtentamen II 2014-02-15 Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad KOD: TENTAMEN Delkurs 1 Medicinsk vetenskap I Delkurs 1 OM112A Datum: 2014-02-15 Maxpoäng: DEL A + B + C + D + E + F
Läs merTentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1
Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1 Anna och Marina pluggar till tentamen på T1. Anna känner sig trött och har svårt att koncentrera sig. Marina tror att det beror på att Anna inte äter
Läs merRekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007
Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd
Läs merTenta 2 Cellbiologi ht 2015
Tenta 2 Cellbiologi ht 2015 1. På bilden visas en principiell struktur hos en av cellens makromolekyler. A. Vilken makromolekyl är detta? B. Makromolekylen kan ha två olika grundstrukturerer. Vilken av
Läs merLite basalt om enzymer
Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen
Läs merTentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1
Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Maria Svensson, en 20-årig kvinna, söker på mottagningen då hon har behov av ett säkert preventivmedel. Maria har fast partner (Robin) sedan ett drygt
Läs merVilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?
ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom
Läs merTenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp
Tenta 1 Cellbiologi ht 2015 Grundbegrepp 1. På bilden ser du hemoglobin. A. Beskriv de fyra strukturella nivåerna i hemoglobinmolekylen (1p). B. Märk ut en subenhet, en prostetisk grupp samt en sekundärstruktur
Läs merEndokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(19) 2014-02-03 Kurskod: 8LAG10
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(19) Ebba är 28 år och tycker själv att hon lagt på sig lite för mycket de senaste åren och hon har nu ett BMI (Body Mass Index) på 32. Hon är lite
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
Läs merDEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merCELLKÄRNAN. kap 9 + fig 16.24, s , fig i 4th edition Chromatin: s , th edition. INNEHÅLL
CELLKÄRNAN kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina och porer transport till och från kärnan intern organisation
Läs merI regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln.
Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1 I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln. Fråga 1 (4 poäng): Förklara
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater
Läs merÄgg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Läs merMedicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum
Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna
Läs merKromosomer, celldelning och förökning
Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika
Läs merIntracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13
Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas
Läs merKontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå
Kontroll av genuttrycket på transkriptionsnivå 7.1-7.6 Vägen från gen till funktionellt protein består av många steg, fig1-11. Det finns exempel på kontrollmekanismer för alla dessa steg. Transkriptionsstart
Läs merSJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I
Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under
Läs merInstuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg
Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2
Läs merEpigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck
Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,
Läs merCellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider
Läs merEndokrina organ. Håkan Karlsson
Endokrina organ Håkan Karlsson Endokrina organ producerar hormoner Inga utförsgångar (jämför med exokrina organ) Hormonerna utsöndras direkt till blodet eller extracellulärvätskan Specifika receptorer
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 1. DNA:t i arvsmassan lagrar informationen om de RNA och proteiner som cellen behöver
Läs merDetta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.
Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Kandidatprogrammet Biomedicin FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi 7,5 hp den 19 februari 2010 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs
Läs merGynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department
GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3
Läs merBIOLOGI. Vår fantastiska kropp
BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder
Läs merKARLSTADS UNIVERSITET KEMI
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning
Läs merTentamen i Molekylär Cellbiologi
Tentamen i Molekylär Cellbiologi 1 juni 2007 MCB 13p Biomedicinarprogrammet Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med MCB och frågans nummer. Frågorna skall besvaras på frågebladet.
Läs merTENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Ekonomikum A:153
Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-02-19 kl 09.00 13.00 Plats: Ekonomikum A:153 Skrivningen omfattar 28 frågor. Totalt ger skrivningen 77 poäng.
Läs merMatkemi Kemin bakom matens näringsämnen
Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider
Läs merMutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merFör godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p
Tentamen i kemi för Basåret, OKEOOl :2 den 20 april 2012 Skrivtid: 8.00-1300 Plats. 8132 Hjälpmedel: Räknare och tabell För godkänt resultat krävs 20 p och för väl godkänt krävs 30 p. Max poäng är 40 p
Läs merAnvändning av kol och energikällor
Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka
Läs merLadokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:
Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merOmtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)
Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av
Läs merFörläsningens innehåll. Cellsignalering och signaltransduktion. Cellsignalering
Cellsignalering och signaltransduktion CMB Förläsningens innehåll Cellsignalering begrepp Signalermolekyler / ligander Receptorer Signalvägar och signaltransduktion Förändring av proteiners aktivitet Fosforylering
Läs merCitronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.
CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna
Läs merCELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios
CELLDELNING, mitos, cellcykelreglering, meios EUKARYOT CELLDELNING 1. cellcykeln 2. mitos 3. cytokinesis 1 Eukaryot celldelning självreplikering encelliga organismer: en ny organism bildas vid varje celldelning
Läs merBiomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4
Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning)
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)
Läs mer