Dokumentation av smärta En studie baserad på journalgranskning
|
|
- Rasmus Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Dokumentation av smärta En studie baserad på journalgranskning Författare Caroline Bergerson Martha Jorsback Handledare Sören Kjellberg Examinator Ulrika Pöder Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Ht 2010
2 Sammanfattning Syftet med studien var att granska hur väl dokumentationen kring smärtskattning med VAS utförts på smärtkonsulterade patienter. I studien kartlades även hur väl smärtdokumentation stämde överens med rådande riktlinjer. Materialet analyserades med beskrivande statistik och en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att av 37 granskade journaler på smärtenheten var 43,24 % av patienterna smärtskattade med VAS på inskrivningsdagen. Samtliga journaler innehöll dokumentation gällande smärtproblematik. Efter ett journalbortfall granskades 37 journaler under tre sammanhängande dagar på remitterande avdelningar i anslutning till datum för smärtkonsultation. Resultatet för VAS-smärtskattning på avdelningarna var dag A: 27 %, dag B: 24,3 % och dag C: 13,5 %. Resultatet för övrig dokumentation kring smärta på avdelningarna var dag A; 62,2 %, dag B; 56,8 % och dag C; 43,2 %. Resultatet tyder på brister i dokumentation kring smärta och att sjukhusets riktlinjer inte följs. Nyckelord: Smärta, Dokumentation, VAS-skalan, Smärtskattning, Sjuksköterska. Abstract The aim of this study was to examine to what extent documentation of pain assessment with Visual Analogue Scale (VAS) on patients with pain problems was carried out. The study also explored how the documentation followed the existing guidelines of pain. The material was analyzed with descriptive statistics and a qualitative content analysis. The results shows that 43,24 % of total 37 analyzed patient records contained documentation of pain with VAS on the day of hospitalization. All studied journals contained documentation of pain. 37 patient records were followed up during a three day period after pain-consultation at the ward. The results of VAS assessment at the ward day A was 27 %, day B: 24,3 % and day C: 13,5 %. The results of other documented pain problems at the wards were day A: 62,2 %, day B: 56,8 % and day C: 43,2 %. The study shows that there is a shortage in documentation and that the guidelines of the hospital are not followed. Keywords: Pain, Documentation, Visual analog scale, Pain assessment, Nurse.
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 1 Smärtproblematik... 1 Definition av smärta... 1 Smärtskattning... 2 Visuell analog skala (VAS)... 4 Nackdelar med VAS... 5 Utformning av VAS... 5 Regelverk... 5 Smärtcentrum... 6 Akademiska sjukhusets kvalitetsmål för smärtbehandling... 6 Problemformulering... 8 SYFTE... 8 Frågeställningar... 8 METOD... 8 Forskningsdesign... 8 Urval... 9 Datainsamlingsmetod... 9 Procedur Bearbetning och analys Etiska överväganden RESULTAT Dokumentation av smärtskattning med VAS-skalan Dokumentation av smärta i patientjournalerna Aspekter smärta som dokumenteras i journalen Läkemedelsdokumentation Beskrivning av smärta Smärtskattning med VAS Patientens oförmåga att förmedla smärta DISKUSSION Sammanfattning Resultatdiskussion Smärtskattning med VAS-skalan Journalanteckningar om smärta Dokumentationen i enlighet med de skriftliga riktlinjerna Dokumentation med avseende på lokalisation, duration, karaktär etc Metoddiskussion Slutsats REFERENSER Bilaga 1...
4 INTRODUKTION En viktig del av sjuksköterskans dagliga arbete på många vårdavdelningar är att grundligt och omsorgsfullt kartlägga patientens smärtor. Detta ligger till grund för en systematisk och effektiv smärtbehandling som på ett individuellt sätt är utformad för att tillmötesgå patientens tillstånd och behov (Almås, 2001). All vård kring en patient är en process där omvårdnadsdiagnos och mål ska leda fram till adekvata åtgärder och ordinationer. Resultat och utvärdering ska dokumenteras allteftersom sjuksköterskans arbete fortskrider. Detta är ett viktigt arbete och en viktig del i att kvalitetssäkra den vård som bedrivs. För att omvårdnadsdokumentationen skall kunna utvecklas och ständigt bli bättre behöver den regelbundet granskas (Björvell, 2001). Smärtproblematik Smärta är en mycket individuell och subjektiv upplevelse som inte går att generalisera på en större grupp individer eller patienter (Cork, Elsharydah, Saleemi, Zavisca & Alexander, 2004). Smärta består av flera olika dimensioner, däribland en sensorisk aspekt som smärtans intensitet, en affektiv komponent som upplevelsen av obehaget samt en kognitiv aspekt i form av tankar i samband med sjukdomstillståndet. Smärtintensiteten, också benämnd som smärtans allvarlighetsgrad, är den vanligaste bedömda dimensionen av smärta (Briggs & José, 1999). För att kunna kartlägga patientens smärta väl krävs insamling av information gällande smärtans lokalisation, duration, karaktär, varaktighet, intensitet samt konsekvenser för funktionsförmågan. Denna kartläggningsprocess bidrar även till att patienten och vårdande personal blir medvetna om vilka faktorer och behandlingar som lindrar respektive förvärrar smärtan (Almås, 2001). Definition av smärta Då kroppen utsätts för ett smärtframkallande stimuli skickas signaler till smärtcentrum i hjärnan som i sin tur stimulerar det autonoma nervsystemet. Gemensamt för all stimuli är att det skadar eller är nära att skada kroppens vävnad. När autonoma nervsystemet påverkas leder det till att blodtrycket och hjärtfrekvensen ökar samtidigt som blodcirkulationen i huden minskar. Den vanligaste typen av smärta är nociceptiv smärta som kan vara både akut och kronisk. Akut smärta uppstår plötsligt vid till exempel skär- eller brännskada och fungerar som en larmsignal, medan kronisk smärta såsom ledsmärtor sitter i under längre tid. De nervimpulser som framkallar smärta bildas i fria nervändslut hos sensoriska nervfibrer som 1
5 kallas smärtfibrer. I nervändsluten sitter receptorer, så kallade nociceptorer, som påverkas av olika smärtframkallande stimuli. Smärtfibrerna är antingen omyeliserande eller har en svagt utvecklad myelinskida vilket gör att impulsledningen blir långsam. Nociceptorerna kan påverkas direkt vid till exempel skärande eller krossande mekaniska krafter som ger vävnadsskada, eller indirekt via kemiska ämnen som frisätts eller bildas i skadad vävnad, exempelvis ATP, prostaglandiner och histamin (Bjålie, Haug, Sand & Sjaastad, 2007). En annan form av smärta är neurogen smärta som innebär skada på eller nedsatt funktion i centrala nerver eller nerver ute i kroppen. Vid neuropatisk smärta finns en skada uppströms om nociceptorerna. Neurogen smärta uppstår akut, till exempel efter operation eller vid rotsmärta vid diskbråck. Smärtan kan också uppstå i samband med inflammationer, såsom bältros, som innebär inflammerade nerver i skulderregionen. Neurogen smärta ger känselförändringar i ett anatomiskt avgränsat område av kroppen, vilket leder till kraftigt förändrad smärttröskel (Bjålie, Haug, Sand & Sjaastad, 2007). I ryggmärgens bakhorn bildar smärtfibrerna stimulerande synapser med nervceller som leder impulser vidare upp till hjärnan. Upplevelsen av smärta kan variera starkt beroende av situation, även när det gäller samma smärtframkallande stimuli vilket beror på påverkan av synapserna i smärtbanorna. I ryggmärgen finns smärtmodulerande interneuron, så kallade portneuron. När portneuronet stimuleras utsöndras den hämmande transmittorsubstansen enkefalin i synapsklyftan. Enkefalin binder till opiodreceptorer på smärtfibrernas nervändslut vilket hämmar acetylkolinfrisättning och smärtsignalen blir på så sätt svagare (Bjålie, Haug, Sand & Sjaastad, 2007). Smärtskattning Graden av subjektivt upplevd smärta är bara möjlig att bedöma indirekt genom självrapportering från patienten, ofta med hjälp av olika former av smärtskattningsskalor för att fånga smärtans olika dimensioner (Briggs & José, 1999). Att konkret mäta smärta har visat sig vara fördelaktigt för patienters upplevelse av sin situation samt för att skapa copingstrategier för att hantera smärtan. Smärtskattning är även ett bra verktyg för utvärdering av den behandling som utförs (Cork et al., 2004). Den vanligaste använda skalan, både i klinisk verksamhet och i forskningssyfte är kontinuerlig visuell analog skala (VAS) (Lund et al., 2005). För att uppnå en hög kvalitet på smärtlindringen är det nödvändigt med en smärtstrategi baserad på valida, tillförlitliga indikatorer med hög kvalité som systematiskt kan 2
6 användas och utvärderas (Idvall, Hamrin, Sjöström och Unosson, 2001). Även om patienten skulle vara negativt inställd till smärtlindring är det viktigt att konkreta åtgärder genomförs, dels för att det är oetiskt att låta patienten lida utan att ge tillräcklig smärtlindring och dels för att smärta bromsar tillfrisknande och kan leda till komplikationer förknippade med smärtan istället för själva sjukdomen. Exempel på sådana komplikationer är försämrad respiration, immobilitet och venösa tromber (Chung & Lui, 2003). Tidigare studier tyder på att sjuksköterskors dokumentation kring smärtbehandling och utvärdering är bristfällig (Idvall & Ehrenberg, 2002; Dihle & Helseth, 2006). I en studie från 2002, genomförd i Linköping och Västervik, undersöktes hur sjuksköterskor genomförde dokumentationen kring smärta postoperativt. Studien inriktade sig även på hur sjuksköterskorna uppfattade utförd dokumentation i relation till regelverk och riktlinjer. Sjuksköterskorna intervjuades angående deras syn på hur väl dokumentationen kring smärta följde rådande riktlinjer. I samband med studien utfördes även en retrospektiv journalgranskning för att granska hur väl smärta fanns dokumenterat i journalerna. Resultatet visade att mindre än 10 % av dokumentationen innehöll anteckningar av systematiska bedömningar av smärta med bedömningsinstrument. Mindre än 7 % av sjuksköterskorna angav att de använde VAS-skalan vid smärtbedömning. Smärtans lokalisation var dokumenterad i 50 % av fallen som granskats. Vidare fanns smärtans karaktär dokumenterad i 12 % av fallen och hela 73 % av sjuksköterskorna som deltagit i studien angav att utförd dokumentation var enhetligt med reglementet kring hur dokumentationen ska genomföras (Idvall & Ehrenberg, 2002). Layman Young, Horton & Davidhizar (2006) undersökte sjuksköterskors attityder och tilltro till smärtbedömningsverktyg. Både positiva och negativa tankar kring smärtskattningsverktyg framkom under studien. Sjuksköterskor som var negativt inställda till verktygen uppgav att det var en negativ upplevelse för patienten att värdera smärtan i en siffra. Det framkom även att sjuksköterskorna inte ansåg smärtskattningen som tillförlitlig. Patienter som utstrålade stor smärtpåverkan skattade ibland sin smärtupplevelse lägre än patienter som inte utåt sett såg lika smärtpåverkade ut. Det framkom att 9,6 % av de femtiotvå tillfrågade sjuksköterskorna var negativa till smärtbedömningsverktyg och att 83 % endast var svagt positiva till verktygen De positiva erfarenheterna av smärtskattningsverktyg var bland annat att sjuksköterskorna kände att de hjälpte patienterna i sin smärta. De upplevde att patienterna blev mer bekväma i 3
7 sin situation när smärtupplevelsen skattades och bedömdes av sjukvården. Det framkom även att sjuksköterskorna ansåg att smärtskattningsverktyg var viktigt för att göra en korrekt smärtbedömning och för att kunna följa upp patientens smärtproblematik (Layman Young, Horton & Davidhizar, 2006). I en studie utförd i Canada uppgav 57 % av tillfrågade sjuksköterskor att de smärtskattar patienter med ihållande smärta ibland. 40 % uppgav att de alltid smärtskattar sina patienter (Coker et al., 2010). Visuell analog skala (VAS) VAS-skalan har haft stor genomslagskraft inom sjukvården. Det beror dels på att den är liten och lätt att bära med sig, dels på att det går snabbt att skatta smärtan samt att den för de flesta patienter är relativt lätt att förstå sig på. Problemet med VAS-skalan är att den enbart mäter en dimension av smärta, det vill säga smärtintensiteten, och aspekter som smärtans duration, lokalisation och kvalitet förbises (Jakobsson, 2007; Loos, Houterman, Scheltinga & Roumen, 2008). Generellt sett så anses multidimensionella frågeformulär som för långa och komplicerade och därför väljer personalen ofta att använda dessa unidimensionella skalor (Loos et al., 2008). Trots att VAS är en relativt enkel smärtskattningsmetod har den visat sig mycket tillämpbar i flera experimentella och kliniska studier angående smärta (Hauser & Walsh, 2008). Historiskt sett har VAS-skalan använts på en betydande andel vuxna smärtpatienter, på grund av dess känslighet och reproducerbarhet (Sherman, Eisen, Burwinkle & Varni, 2006). Den är känslig för mätbara förändringar över tid (Hauser & Walsh, 2008). Hos både barn och vuxna finns mycket god validitet för användning av VAS i såväl postoperativt medicinska studier, där VAS visat den förväntade sänkningen av smärta efter administrering av analgetika, dels vid kronisk smärta i muskler och skelett hos barn, där VAS visat den förväntade ökningen av upplevd smärta vid ökad aktivitet av den reumatiska sjukdomen (Sherman et al., 2006). Hos yngre patienter har VAS visat sig vara det mest lämpade smärtskattningsverktyget, då yngre barn och barn med sämre läsförmåga har sämre förmåga att kunna ge svar på negativa påståenden i frågeformulär, vilket påverkar deras tolkning av svaret. VAS-skalan tvingar inte in respondenten i fixade kategorier som verbala skalor gör (Laerhoven, van der Zaag-Loonen & Derkx, 2004). Användning av smärtskattningsskalor har även visat sig förbättra frekvensen av administration av analgetika på akutmottagningar (Mohan, Ryan, Whelan & Wakai, 2010). 4
8 Nackdelar med VAS Nackdelar med VAS-skalan är att den begreppsmässigt kan upplevas komplex, framförallt hos äldre patienter med nedsatt kognitiv och motorisk funktionsförmåga (Mohan et al., 2010; Fink, 2000). Patienter med nedsatt finmotorik, immobiliserade patienter, patienter med synproblem och patienter med nedsatt fattningsförmåga kan ha svårigheter att genomföra skattning med VAS (Mohan et al., 2010; Shobha, Lewis, Merkel and Tait, 2005). Tidigare forskning har visat att patientgrupper som alzheimerssjuka, äldre patienter och dementa patienter ibland kan ha svårt att uttrycka sin smärtupplevelse korrekt vilket sjuksköterskan måste ha i åtanke vid smärtskattning av dessa patienter (Scherder & Bouma, 2000). Försiktighet måste tas i beaktande när man fotokopierar skalan då detta kan leda till signifikanta skillnader i längd (Williamson & Hoggart, 2005). Utformning av VAS VAS-skalan finns i olika storlekar, men den som vanligtvis används i Sverige är av storleken 10 centimeter. Den har visat sig ha det minsta mätningsfelet i jämförelse med linjaler av storlek 5 till 20 centimeter (Sherman et al., 2006). Patienten graderar sin smärta med hjälp av en markör på linjalen och ställer in sin aktuella smärtintensitet mellan 0 (ingen smärta) och 10 (värsta tänkbara smärta) (Vårdhandboken, 2010). En fördel med VAS är att textningen längst linjalen kan skrivas på flera olika språk (Loos et al., 2008). Regelverk Enligt Socialstyrelsen är ändamålet med personuppgiftsbehandling (SOSFS, 2008:355, 4) att bland annat upprätta dokumentation som behövs i och för vården av patienter, att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten samt att framställa statistik om hälso- och sjukvården. Syftet med att föra en patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. Dokumentation kring patienter kan även användas för att framställa statistik inom hälso- och sjukvården. Patientdatalagen ska öka patientsäkerheten och inflytandet för patienterna. Lagen ställer krav på säkerhet, dokumentation och regler för sekretess och åtkomst av journalhandlingar. Den gör det möjligt för fler vårdgivare att lättare ta del av patientens journal (SOSFS, 2008:355). Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS, 2008:14) är bindande regler för hur sjukvårdspersonal ska dokumentera kring en patient. I kapitel två beskrivs vårdgivarens ansvar och skyldigheter. Vårdgivaren ska 5
9 ge direktiv och säkerställa att det i verksamhetens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet finns en dokumenterad informationssäkerhetspolicy. Denna policy ska bland annat säkerställa att patientuppgifterna är oförvanskade och riktiga. Informationssystem som är helt eller delvis automatiserade gör det möjligt att i efterhand entydigt kunna härleda åtgärder till en identifierad användare. Det måste således finnas möjlighet till spårning av dokumentation (SOSFS, 2008:14). Smärtcentrum Smärtcentrum är den verksamhet i Uppsala läns landsting som har det övergripande ansvaret för utredning, behandling, utbildning, utveckling och forskning runt smärta. Smärtmottagningen på smärtcentrum tar emot patienter efter remiss. Inriktningen är framförallt att bedöma och i viss mån behandla patienter med komplexa smärttillstånd. Verksamheten är till en del utformad som teambehandling och riktar sig främst till personer boende i Uppsala län, men även till personer i övriga Sverige. Teamet består av en läkare på smärtrehabiliteringen som bedömer patientens nytta av vidare utredning av smärttillståndet. Därefter görs utredning av kurator, psykolog och sjukgymnast som tillsammans tittar på orsaker till smärtan och dess konsekvenser. Syftet med teambehandlingen är gå igenom smärtan ur olika perspektiv. Fokus läggs på sjukdomshistoria, kroppsundersökning, patientens fysiska och psykiska välmående, patientens funderingar kring arbetsuppgifter och social situation, samt patientens förmåga till vardagliga aktiviteter i relation till smärtan. Mottagningen kan erbjuda ett brett specialistkunnande runt diagnostik och behandling av patienter med smärtproblem och hanteringen kring dessa. Inom sjukhuset bedrivs en omfattande smärtkonsultverksamhet som kommer alla sjukhusets avdelningar till del. Det handlar om cirka 1500 besök per år. De patienter som omfattas av verksamheten är svåra smärtfall som inte kan erhålla adekvat smärtlindring med de vanliga rutinbehandlingarna på avdelningarna. Smärtanalys, anamnes och patientens egna berättelser och upplevelser är grunden för de förslag till förbättrad smärtbehandling som föreslås. Konsultarbetet sker i nära samarbete med patientansvarig läkare och sjuksköterska på aktuell avdelning (Uppsala läns landsting, 2007). Akademiska sjukhusets kvalitetsmål för smärtbehandling Varje patient ska ha rätt till en god smärtlindring. Ibland kan det dock av medicinska orsaker vara svårt att uppnå tillfredsställande och adekvat smärtbehandling (Almås, 2001). Bristande kunskap eller svagheter i organisationen är inte godtagbara skäl för att inte uppnå dessa 6
10 kvalitetsmål. En god smärtbehandling är en betydelsefull faktor i patientens upplevelse av en god vård och regelbunden smärtskattning är en av förutsättningarna för att uppnå detta, vilket återfinns i tidigare studier. Regelbunden smärtskattning påverkar patientens upplevelse av sin situation (Cork et al., 2004). Tidigare forsknings resultat tyder även på att emotionelltstöd och en aktiv smärtlindringsstrategi uppskattas och värderas högt av patienter (Carr & Tomas, 1997). Patienter med smärta efter operation och andra patienter med akut smärtproblematik ska skatta sin smärtnivå var fjärde timme på VAS eller motsvarande skala. Även detta kvalitetsmål om regelbunden smärtskattning stöds av tidigare forskning (Cork et al., 2004; Carr & Tomas, 1997; Williamson & Hoggart, 2005). Alla som ansvarar för patientens vård måste vara väl utbildade i moderna principer för smärtbehandling och inse vikten av regelbunden smärtskattning. Målet är att smärtnivå över 3 på VAS ska åtgärdas, analyseras, utvärderas och dokumenteras under rubriken smärta i patientens journal. Genom att regelbundet fråga efter patientens smärtnivå kan patienter upptäckas som annars skulle lida i tysthet. De övergripande riktlinjer som är utarbetade för sjukhuset innefattar ett samarbete mellan smärtcentrum och alla sjukhusets avdelningar. Det ska vid varje avdelning finnas en läkare, en dagsjuksköterska och en nattsjuksköterska utsedda till smärtombud. Dessa ska värna om smärtbehandlingens kvalitet på avdelningen, informera och utbilda nyanställda. Smärtombuden deltar i regelbunden utbildning som arrangeras av smärtcentrum. Om en patient vid upprepade tillfällen, trots behandling, skattar smärtan till 7 eller mer på VAS-skalan ska smärtcentrum kontaktas akut. Konsultation kan även tillgodoses vid lägre smärtnivåer när smärtsituationen är problematisk och ohanterbar för patienten och vårdande personal (Uppsala läns landsting, 2007). Omhändertagande av patienter med långvarig smärta som inte beror på allvarlig sjukdom innebär ofta en mer komplicerad smärtproblematik. Denna patientgrupp har ofta svårare att uppnå en god smärtbehandling och orsaken är en mångfald av medicinska, psykologiska och sociala faktorer som ligger till grund för problematiken. Mycket kan dock göras för att mildra smärtan och/eller hjälpa patienten att fungera bättre trots sin smärta (Uppsala läns landsting, 2007). 7
11 Problemformulering Oavsett användande av visuella eller verbala skalor måste patienten använda dessa regelbundet och resultatet måste dokumenteras. Då blir skalan ett effektivt redskap i smärtbehandlingen. Registrering av smärta och utvärdering av smärtbehandling bör ske lika ofta som andra vitalparametrar bedöms och dokumenteras (Almås, 2001). Alla som ansvarar för patientens vård ska vara väl insatta i de riktlinjer som finns gällande smärtlindring och förstå vikten av regelbunden smärtskattning. Enligt Akademiska sjukhusets riktlinjer för smärta ska patienter med smärtproblematik smärtskattas var fjärde timme med VAS-skalan. Smärtnivån ska regelbundet utvärderas och dokumenteras i patientens journal (Uppsala läns landsting, 2007). Enligt nuvarande riktlinjer för en god smärtbedömning krävs det att smärtskattning och dokumentation görs på regelbunden basis (Williamson & Hoggart, 2005). Syfte Syftet med studien var att granska hur väl dokumentationen kring smärtskattning med VAS utförts på smärtkonsulterade patienter. I studien kartlades även hur väl smärtdokumentation stämde överens med rådande riktlinjer. Frågeställningar Är smärtskattning med VAS-skalan dokumenterat i patientjournalerna? Sker regelbunden skattning (var fjärde timme) av patientens smärta på vårdavdelningar? Förekommer journalanteckningar om smärta (förutom VAS) och på vilket sätt är smärtan dokumenterad? METOD Forskningsdesign En kvantitativ deskriptiv studie samt en kvalitativ innehållsanalys. En deskriptiv studie observerar, beskriver och dokumenterar aspekter av en situation eller ett fenomen. Fler variabler kan mätas utan att ställas i relation till varandra. Denna studiedesign är att föredra då ett beteende, en frekvens eller ett tillstånd ska beskrivas (Polit & Beck, 2008). Resultatet kommer även att presenteras i en innehållsanalys av journalanteckningarna. Innehållsanalysen kommer att analysera det manifesta innehållet i patientjournalerna, det vill säga det som är synligt och uppenbart, för att belysa den fjärde frågeställningen (Graneheim & Lundman, 8
12 2004). Urval Till studien inkluderades patienter som var remitterade för smärtkonsultation på Akademiska sjukhuset i Uppsala och som under september månad 2010 blivit inskrivna vid smärtenhetens verksamhet. Inklusionkriteriet för att ingå i studien var att patienten skulle ha journalanteckningar från minst en dag på remitterande avdelning. Sammanlagt inkluderades 37 patientjournaler. Först granskades journalanteckningarna från inskrivningsdagen på smärtenheten, därefter granskades journalanteckningar från tre sammanhängande dagar på den avdelning som remitterat patienten till smärtenheten. De datum som granskades på de remitterande avdelningarna var datumet patienten remitterades till smärtenheten, samt två dagar antingen innan eller efter besöket på smärtenheten. Dessa tre dagar kommer i studien benämnas dag A, som avser första granskningsdagen, dag B, som avser andra granskningsdagen, och dag C som avser tredje granskningsdagen. Benämningen dag A, B och C används för att patienterna hade journalanteckningar från olika dagar under månaden, och således skulle benämningen dag 1, 2 och 3 kunna misstolkas som tre bestämda datum. Med dessa tre dagar samt inskrivningsdagen på smärtenheten granskades totalt journalanteckningar från 4 dagar. Vid granskningen av de remitterande avdelningarna saknades journalanteckningar hos två patienter under andra granskningsdagen och materialet för andra granskningsdagen blev därför 35 journaler. För det tredje mättillfället saknades tre journaler och totalt granskades 34 journaler den tredje granskningsdagen. Samtliga 37 journaler lästes igenom och av dessa valdes slutligen 12 journaler ut för en vidare analys av innehållet. Journalanteckningarna valdes strategiskt ut beroende på om de innehöll anteckningar som svarade mot studiens syfte eller inte. Datainsamlingsmetod Studien är en kvantitativ deskriptiv studie som bygger på journalgranskning där journalanteckningar från utvalda dagar under september månad 2010 inkluderats. Journalerna granskades systematiskt utifrån en utarbetad granskningsmall (se bilaga 1). Granskningen baserades på om VAS-skattning utförts och dokumenterats i journalerna samt om dokumentationen kring smärta följde Akademiska sjukhusets riktlinjer för smärtbehandling. Under granskningen antecknades även citat rörande smärta ner i fri text för att senare i en innehållsanalys generera fyra huvudkategorier. Materialinsamlingen ägde rum på 9
13 smärtenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala och tidsåtgången var 3 arbetsdagar för två personer. Procedur Innan påbörjad datainsamling kontaktades smärtenheten för presentation av projektet för verksamhetschef och en smärtkonsult. Projektet godkändes av verksamhetschefen och en kontaktperson utsågs. I samband med datainsamlingen erhölls en lista över de patienter som under september månad varit inskrivna vid smärtenheten men som nu avslutat sin konsultation. Sammanlagt rörde det sig om 37 patienter. I samband med detta gavs även tillgång till inloggning i patientjournalsystemet COSMIC. Patienternas journal granskades i den ordning de stod skrivna på listan, uppifrån och ner. Först granskades journalanteckningarna från inskrivningsdagen på smärtenheten, därefter granskades journalanteckningar under tre sammanhängande dagar från den avdelning som remitterat patienten till smärtenheten. Data överfördes till en utarbetad granskningsmall (se bilaga 1). Ett pilottest av granskningsmallen utfördes första granskningsdagen vilket visade en del brister och mallen reviderades. Nya studievariablerna blev; om smärtskattning med VAS-skalan finns dokumentrat i patientens journalhandling på smärtenheten samt remitterande avdelning, regelbundenheten (var fjärde timme) i dokumentationen av patientens smärtskattning samt om dokumentation kring smärta och dess åtgärder finns dokumenterat i journalen. Journalanteckningar rörande smärta antecknades också ner i fri text under insamlingen. Bearbetning och analys De tre första frågeställningarna besvarades med beskrivande statistik där frekvenser och procent presenterades. De aktuella studievariablerna var skattning med VAS på smärtenheten samt dag A, B och C på avdelningarna, dokumentation kring smärta på smärtenheten respektive dag A, B och C på avdelningarna samt regelbunden smärtskattning (var fjärde timme) på avdelningarna. Den skala som tillämpades var nominalskala som användes då det som skulle mätas delades in i grupper utan inbördes ordning. Variablernas värden kan endast beskrivas med ord, till exempel ja/nej (Ejlertsson, 2003). Den fjärde frågan besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys. En kvalitativ innehållsanalys är tillämpbar inom många olika forskningsområden då fokus läggs på tolkning av texter med möjlighet till analys på olika nivåer. Analysen av studien hade en induktiv ansats vilket innebar att hela materialet lästes igenom och ett urval av materialet valdes sedan ut. Genom induktiv analys skapas inga förväntningar eller förutfattade meningar på det material som samlas in. Informationen kan på 10
14 så sätt inte vinklas och informationen framställs på ett relevant sätt (Graneheim & Lundman, 2004). Alla journalanteckningar lästes igenom upprepade gånger för att få en känsla av innehållet. Journalanteckningar som innehöll information relevant för studiens frågeställning plockades ut och bildade meningsenheter. Dessa enheter är meningsbärande delar av texten som sedan kodades och grupperades in i fyra kategorier som på ett väsentligt sätt belyser frågeställningen. Denna studie belyste det manifesta innehållet i journalerna (Graneheim & Lundman, 2004). Etiska överväganden Studien utfördes i samråd med smärtenheten på Akademiska sjukhuset. Syftet med arbetet och tillgång till journalhandlingar godkändes av klinikchefen på smärtenheten. Då ett arbete genomförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå behöver granskning inte ske enligt etikprövningslagen. Dock får en regional nämnd lämna rådgivande yttrande över sådant arbete (SFS 2008:192). All information som granskades och som statistiskt presenteras är avidentifierad. För att öka säkerheten kring journalhanteringen och patienternas identitet avsattes ett separat rum för att ta fram journalerna i COSMIC. Personalen på berörda vårdavdelningar där journalgranskning utförts har inte informerats om studien. Författarna har tagit del av den Offentlighets- och sekretesslag (SFS 2009:400) som råder. 11
15 RESULTAT Resultatet presenteras utifrån studiens frågeställningar. Sammanlagt inkluderades 37 patientjournaler. Dokumentation av smärtskattning med VAS-skalan Mer än hälften av patienterna på smärtenheten saknade dokumentation angående VASskattning i samband med inskrivningen på smärtenheten, se tabell 1. Tabell 1. Antalet patienter som VAS-skattats på smärtenheten. VAS-skattning n Procent (%) Nej 21 56,76 Ja 16 43,24 Total Över 70 procent av de granskade journalerna på de remitterande avdelningarna saknade dokumentation av VAS-skattning samtliga tre dagar, se tabell 2-4. På två patienter saknades dokumentation från en andra dag och hos tre av patienterna fanns ingen dokumentation från en tredje dag, se tabell 2-3. Regelbunden smärtskattning med VAS fanns dokumenterat hos 1 av 37 patienter på remitterande avdelningar (2,7 %), se tabell 5. Med regelbunden smärtskattning menas i det här fallet att skattning med VAS genomförts regelbundet (minst var fjärde timme) under ett arbetspass. Tabell 2. Antalet patienter som VAS-skattats dag A på remitterande avdelningar. VAS-skattning n Procent (%) Nej Ja Totalt Tabell 3. Antalet patienter som VAS-skattats dag B på remitterande avdelningar. VAS-skattning n Procent (%) Nej 26 70,3 Ja 9 24,3 Totalt 35 94,6 Bortfall 2 5,4 12
16 Tabell 4. Antalet patienter som VAS-skattats dag C på remitterande avdelningar. VAS-skattning n Procent (%) Nej 29 78,4 Ja 5 13,5 Totalt 34 91,9 Bortfall 3 8,1 Tabell 5. Regelbunden smärtskattning (var fjärde timme) på remitterande avdelningar. Regelbundenhet n Procent (%) Nej 36 97,3 Ja 1 2,7 Totalt Dokumentation av smärta i patientjournalerna På smärtenheten fanns smärta (exklusive VAS) dokumenterat i samtliga journaler, se tabell 6. Dag A och B fanns dokumentation angående smärta i över hälften av journalerna på de remitterande avdelningarna. Dag C var siffran dock nere på 43, 2 %. Dokumentationsanteckningar från en andra dag saknades hos två av patienterna och 3 patienter hade avsaknad av dokumentationsanteckningar från en tredje dag, se tabell 7-9. Tabell 6. Dokumentation av smärta på smärtenheten. Dokumentation n Procent (%) Nej 0 0 Ja Tabell 7. Dokumentation av smärta på remitterande avdelningar dag A. Dokumentation n Procent (%) Nej 14 37,8 Ja 23 62,2 Totalt Tabell 8. Dokumentation av smärta på remitterande avdelningar dag B. Dokumentation n Procent (%) Nej 14 37,8 Ja 21 56,8 Totalt 35 94,6 Bortfall 2 5,4 13
17 Tabell 9. Dokumentation av smärta på remitterande avdelningar dag C. Dokumentation n Procent (%) Nej 18 48,6 Ja 16 43,2 Totalt 34 91,9 Bortfall 3 8,1 Aspekter kring smärta som dokumenteras i journalen Av 37 granskade journaler valdes 12 journal ut för vidare analys av innehållet. Innehållsanalysen är baserad på journalanteckningar både från smärtenheten och från remitterande avdelningar. Analysen genererade fyra huvudkategorier. Läkemedelsdokumentation Framträdande resultat var att både sjuksköterskor och läkare dokumenterade väl kring administrerade läkemedel men att det fanns en avsaknad av uppföljning kring läkemedlets effekt. Beskrivning av patientens smärtupplevelse samt VAS-skattning i samband med givna läkemedel var bristfällig, eller saknades helt. Med bristfällig dokumentation menas att VASskattning saknades antingen innan eller efter given dos. Följande citat belyser dessa brister: Patienten tycker att inj. Toradol hjälpte bra mot smärtan. Hon är mer nöjd nu än innan (journal 10) Kl : Får prova inj Toradol enl ord av dr NN som var upp på efternatten Kl : Är nöjd nu på morgonen och tyckte sprutan hjälpt bra (journal 10) I samband med åtgärder såsom avveckling av smärtpumpar och in- eller utsättning av ny analgetika saknas ofta vidare dokumentation och uppföljning av den utförda åtgärden: Kopplat bort PCA-pumpen efter diskussion med pat. Ställer in två T. Oxynorm p.b. (journal 22) Beskrivning av smärta I journalerna fanns ofta korta konstateranden angående patientens smärta, dock saknades en smärtanalys angående smärtans lokalisation, duration, intensitet och karaktär vilket gav en 14
18 bristfällig dokumentation. I flertalet journaler saknades även VAS-skattning i samband med smärtdokumentationen: har ont hela tiden och tycker inte att någonting hjälper (journal 30) fortsatta buksmärtor (journal 30) Även mer konkret och beskrivande dokumentation kring smärta påfanns: Mer ont i fötterna, inuti på lateralsidan, VAS 7-8 i vila som vore det vid ansträngning. Även ont och knytdastas vänster hand (journal 15) Patienten är mycket missnöjd med sin nuvarande analgetika, VAS 8, snabb andningsfrekvens. Plåsterdosen höjs till 200 mikrogram, abstral kan ges vid behov utan maxgräns, mikrogram per dos tills patienten är smärtlindrad enligt läkaren från smärtteamet (journal 31) Smärtskattning med VAS Journalgranskningen visar stora brister i regelbundenheten kring VAS-skattning under dygnet. I de flesta fall utfördes endast en VAS-skattning per dygn, trots höga VAS-värden och svår smärtproblematik. Endast i en journal, journal 17, gick det att finna regelbunden skattning med VAS: VAS kl. 07: 4-5. Kopplar på PCA morfin med bolusdoser. VAS sjunker till 2. Kl börjar pat få mer ont. Kont morfin i EDA:n sätts i tillägg till bolusdoserna. Kl VAS 2/5, har även då fått bolusdoser i EDA:n. Kl ökade smärtor, VAS 7-8, får inj Catapresan i tillägg samt bolusdoser i PCA:n. Enl pat ingen förbättring. Kl får pat inj Ketalar, därefter förbättrad, VAS 2. Efter några minuter åter ont, VAS 10 kl Får ytterligare Ketalar-inj samt infusion Ketalar 10 mg/timme startas. Kl VAS 6. Ketalar-inf höjs till 20 mg/timme. (journal 17) I samband med VAS-skattning fanns även en utförligare dokumentation i form av en smärtanalys antecknad: 15
19 VAS 9. Har mkt ont nu på morgonen, det har blivit värre smärta i vä hand. Tycker inte att Norspanplåster hjälper. Är ledsen och uppgiven (journal 29) VAS 6. Ont i öronen, halsen, benen och huvudet (journal 28) I enstaka fall var VAS-skattningen dokumenterad, men utan utförligare beskrivning av smärtan: VAS 6, VAS 7 (journal 12) Patientens oförmåga att förmedla smärta En del patienter hade svårigheter att uttrycka och skatta sin smärtupplevelse. Detta var som mest framträdande i dokumentationen av äldre patienter (> 65 år). patienten har svårt att redogöra (journal 4) Svårt att få anamnes på VAS från patienten (journal 36) Även patienter med kraftig sedering kan vara för medvetandepåverkade och därför ha svårigheter att uttrycka smärta: Pat är såpass sederad att något utförligt anamnes omöjligt. Enligt ansvarig sjuksköterska har smärtor fram till knät (journal 25) 16
20 DISKUSSION Resultatsammanfattning Syftet med studien var att granska hur väl dokumentationen kring smärtskattning med VAS utförts på smärtkonsulterade patienter. Resultatet visar att av 37 granskade journaler på smärtenheten var 43,24 % av patienterna smärtskattade med VAS på inskrivningsdagen. Samtliga journaler innehöll dokumentation gällande smärtproblematik. Trettiosju journaler granskades under tre sammanhängande dagar på remitterande avdelningar i anslutning till datum för smärtkonsultation. Resultatet för VAS-skattning på avdelningarna var dag A: 27 %, dag B: 24,3 % och dag C: 13,5 %. Resultatet för övrig dokumentation kring smärta på avdelningarna var dag A: 62,2 %, dag B: 56,8 % och dag C: 43,2 %. Resultatet tyder på stora brister i dokumentation kring smärta och att sjukhusets riktlinjer inte följs. Resultatdiskussion Smärtskattning med VAS-skalan Smärtenheten är den enhet på sjukhuset som är specialiserade på just smärta. De har tillsammans med de övriga avdelningarna på sjukhuset utarbetat de övergripande riktlinjerna för smärtbehandling. Smärtenheten tar emot patienter med komplexa smärttillstånd, som inte kan erhålla adekvat smärtlindring med de vanliga rutinbehandlingarna på avdelningarna (Uppsala läns landsting, 2007). Trots att det tydligt står i riktlinjerna att patientens smärtnivå inte bör överstiga 3 på VAS, var endast 15 av 37 patienter (39,5 %) skattade med VAS-skalan den aktuella inskrivningsdagen på smärtenheten. Även om vårdpersonal möjligtvis frågat efter VAS så var det inte dokumenterat i journalerna, vilket anses nödvändigt för adekvat uppföljning och utvärdering av patientens vård (Cork et al., 2004). Enligt Almås (2001) bör registrering av smärta och utvärdering av smärtbehandling ske lika ofta som andra vitalparametrar bedöms och dokumenteras. Vid bristfällig uppföljning av smärtnivå kan det leda till att patienten lider i det tysta (Uppsala läns landsting, 2007). I en nyligen publicerad studie visar resultatet att användning av smärtskattningsskalor förbättrar frekvensen av administration av analgetika på akutmottagningar (Mohan et al., 2010). Troligtvis bidrar smärtskattningen till en effektivare smärtbehandling även på vårdavdelningar. För att kunna uppnå en adekvat smärtlindring är det viktigt att regelbunden smärtskattning görs för att följa smärtans förlopp och för att utvärdera effekten av insatt analgetika. Det måste finnas en struktur och regelbundenhet i dokumentation (Idvall, Hamrin, 17
21 Sjöström och Unosson, 2001). I patientens upplevelse av en god vård värderas god smärtbehandling som den mest betydelsefulla faktorn (Uppsala läns landsting, 2007). I journalgranskningen från de remitterande avdelningarna på sjukhuset fanns regelbunden smärtskattning dokumenterat i 1 av 37 journaler, dock sträckte sig regelbundenheten bara under den granskade dagens förmiddag. Smärtskattning med VAS fanns dokumenterat i 27 % av journalerna dag A, 24,3 % av journalerna dag B och 13,5 % av journalerna dag C. Orsakerna bakom detta kan man endast spekulera i då det inte var studiens syfte att kartlägga dessa. Faktorer som möjligtvis skulle kunna orsaka en bristfällig dokumentation är stress och tidsbrist under arbetstid. Sjuksköterskor hinner inte fullt ut dokumentera det arbete som utförts under dagen i journalerna. Sjuksköterskorna kanske då väljer muntlig rapportering och viktig information går på så sätt förlorad i datajournalerna. I en tidigare svensk studie visar resultatet att mindre än 7 % av tillfrågade sjuksköterskor använde VAS-skalan vid smärtbedömning samt att mindre än 10 % av dokumentationen innehöll anteckningar angående skattning av smärta med bedömningsinstrument (Idvall & Ehrenberg, 2002). Liknande siffror redovisas i en studie av Layman et al. (2006) där 9,6 % av femtiotvå tillfrågade sjuksköterskor var negativa till smärtbedömningsverktyg och att 83 % endast var svagt positiva till verktygen. Det här kan vara ytterligare en förklaring till varför smärtskattning med VAS finns dokumenterad i så liten utsträckning i praktiken. I kontrast mot detta tyder andra forskningsresultat på att konkret mäta smärta är fördelaktigt för patienters upplevelse av sin situation, samt för att skapa copingstrategier för att hantera smärtan (Cork et al., 2004). Det är intressanta studieresultat som väcker frågor och ger en ansats till att bedriva vidare studier om hur patienter upplever smärtskattning med VAS. Om en regelbunden smärtskattning kan bidra till att patienter upplever sin vårdtid mer positivt har det en stor betydelse för dagens sjukvård, där vidare arbete med rutiner kring detta kan göras. Tidigare studier angående VAS och smärtskattning har visat att VAS kan upplevas komplex, framförallt hos äldre patienter med nedsatt kognitiv och motorisk funktionsförmåga. Denna patientgrupp kan ha svårigheter att genomföra skattning med VAS (Mohan et al., 2010; Shobha et al., 2005). Detta var även framträdande i vår analys, där vi fann följande exempel; "har svårt att redogöra" (journal 4) och "svårt att få anamnes på VAS från patienten (journal 36). I både exemplen var patienterna äldre (79 år respektive 86 år). Även om 18
22 patienten inte kan använda sig av VAS-skalan är det viktigt att försöka skatta patientens smärta genom att prova ut olika metoder. Sjuksköterskan får även ta till sin kliniska blick och tolka tecken som indikerar smärta och utföra en noggrann dokumentation kring dessa, vilket ger värdefull information om patientens smärta (Almås, 2001). Journalanteckningar om smärta Dag A fanns dokumentation kring smärta i 62,2 % av journalerna, dag B i 56,8 % av journalerna och dag C i 43,2 % av journalerna på de remitterande avdelningarna. När patienter uppger höga VAS-poäng måste vårdpersonalen utgå från att patienten inte är tillräckligt smärtlindrad och se det som ett problem som måste tas på största allvar. Det finns analgetika att tillgå på sjukhus och den medicinska delen kan därför inte ligga till grund för smärtproblematiken, mer än i undantagsfall. Sjukhuset har tillgång till duktig personal, läkemedel, smärtskattningsverktyg samt riktlinjer och rutiner för hur personalen ska arbeta med patienters smärtproblematik. Ändå finns det av journalgranskningen att döma stora brister i dokumentationen. De individuella och situationsbetingade variationerna på vilken effekt ett läkemedel ger är viktigt att uppmärksamma, följa upp och dokumentera. Sjuksköterskan har till uppgift att rapportera ett läkemedels effekt på patienten till ansvarig läkare (Almås, 2001). När detta inte görs och patienten inte själv vet vilken grad av smärtlindring denne kan förvänta sig uppstår ett organisatoriskt problem där patienten blir lidande. Bristfällig dokumentation kring smärta borde även intressera patientansvarig läkare då denne behöver en noggrann och frekvent dokumentering av smärtan för att göra eventuella ändringar av läkemedel. I en tidigare studie återfanns smärtans lokalisation dokumenterad i 50 % av de granskade journalerna och smärtans karaktär i 12 % av journalerna (Idvall & Ehrenberg, 2002). Att det dokumenteras i för liten utsträckning tycks vara ett övergripande problem inom sjukvården. Smärta är inget bestående eller monotont fenomen som kan bedömas vid ett tillfälle i samband med patientens inskrivning på en avdelning. Smärta är ofta en fortskridande och varierande process som patienten ständigt känner av (Almås, 2001). För att smärtdokumentationen ska bli bättre än vad den ser ut att vara idag kan det vara värdefullt att ta reda på personalens inställning till de arbetssätt som råder angående smärta enligt sjukhusets riktlinjer. Då VAS bara mäter en dimension av smärta, det vill säga 19
23 smärtintensiteten, kanske en del av personalen upplever att den gör liten nytta då flera aspekter spelar in på patientens totala smärtupplevelse (Loos et al., 2008). Det kan även upplevas att för stor fokus läggs på själva siffrorna. Det är därför viktigt att tillsammans med dokumentation av VAS även uttrycka smärtans lokalisation, varaktighet och karaktär vid varje dokumentationstillfälle så att en komplett smärtdokumentation kan uppnås (Almås, 2001). Dokumentationen i enlighet med de skriftliga riktlinjerna Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården (SOSFS, 2008:14) är bindande regler för hur sjukvårdspersonal ska dokumentera kring en patient. Informationssystem som är helt eller delvis automatiserade gör det möjligt att i efterhand entydigt kunna härleda åtgärder till en identifierad användare. Det måste således finnas möjlighet till spårning av dokumentation (SOSFS, 2008:14). Vårdpersonal som inte utför korrekt och kontinuerlig dokumentation bryter mot Socialstyrelsens föreskrifter gällande dokumentation. Då omvårdnadsåtgärder inte dokumenteras finns ingen möjlighet till spårning av information i systemet. En ytterligare problematik kring bristfällig dokumentation, förutom att den bryter mot rådande föreskrifter, är att det uppstår ett problem den dag patienten själv vill ha tillgång till sina journalhandlingar. En patient som vårdats på sjukhus och upplevt en svår och ibland traumatisk vårdtid kantad av smärta kan möjligtvis uppleva den minimala dokumentationen kring smärtproblematiken som kränkande. Smärta är ett av de allvarligaste tillstånden en patient måste stå ut med och det är därför av största vikt att alla aspekter av omvårdnaden kring patientens smärta finns dokumenterad i journalen. I Akademiska sjukhusets riktlinjer går det att läsa att patienter med postoperativ smärta och patienter med akut smärtproblematik ska smärtskattas med VAS eller liknande smärtskattningsskala var fjärde timme (Uppsala läns landsting, 2007). Vidare innebär en adekvat smärtlindring att patientens smärtnivå inte ska överstiga 3 på VAS-skalan. Om så är fallet ska smärtproblematiken åtgärdas, analyseras, utvärderas och dokumenteras. Trots att det i flertalet journaler fanns smärtskattningar långt över 3, hade ingen åtgärd eller uppföljning av smärtan dokumenterats. I den svenska studien som tidigare nämnts där mindre än 7 % av tillfrågade sjuksköterskor uppgav att de använde VAS-smärtskattning regelbundet, uppgav hela 73 % att utförd dokumentation var enhetligt med reglementet kring hur dokumentationen ska genomföras 20
24 (Idvall & Ehrenberg, 2002). Kan den bristfälliga dokumentationen vara ett resultat av att vårdpersonal inte känner till rådande riktlinjer och lagstiftning som rör dokumentation? Kan insikten om hur dokumentationen faktiskt ser ut vara bristande? Att kartlägga bakgrunden till varför dokumentationen ser ut som den gör är ett intressant och nödvändigt område att forska vidare på i framtida studier. I enlighet med SOSFS 2008:355 ska den dokumentation som behövs i och för vården av patienten upprättas. Eftersom de patienter som remitterats till smärtenheten har smärta som sitt främsta problem, borde regelbunden smärtskattning och dokumentation vara en del av detta. Vid väl utförd dokumentation kan en överläggande blick av pågående smärtbehandling fås som kan utvärderas för att styra framtida insatser gällande smärta. Detta är en viktig del i att kvalitetssäkra den vård som bedrivs och något vårdpersonalen är skyldiga att göra enligt rådande lagstiftning. Förmodligen har sjukhuset många extra vårddygn som tynger budgeten relaterad till olöst problematik kring smärta. Nertrappning av höga doser av opioider samt övergång från intravenös till peroral administrering är viktiga faktorer vid smärtproblematik, samt för hur många dagar patienten blir inneliggande på sjukhuset. Dokumentationen med avseende på lokalisation, duration, karaktär, varaktighet, intensitet samt konsekvenser för patientens funktionsförmåga I Akademiska sjukhusets riktlinjer för smärtbehandling står bland annat att en smärtnivå över 3 på VAS ska åtgärdas och analyseras (Uppsala läns landsting, 2007). I en smärtanalys ska hänseende tas till hur ont patienten har (VAS), om smärtan tilltagit eller avtagit, smärtans lokalisation, intensitet och karaktär, samt om smärtan strålar ut mot någon kroppsdel (Almås, 2001). Under granskningen påfanns i flera journaler korta påståenden om smärta; "fortsatta buksmärtor" (journal 30) och "ont hela tiden och tycker inte att någonting hjälper" (journal 30), utan fullgod smärtanalys. I enstaka fall fanns VAS dokumenterat i journalen; VAS 6, VAS 7 (journal 12), dock saknades övrig dokumentation kring smärta, till exempel lokalisation, utbredning och framförallt genomförda åtgärder. I exemplet skattar patienten VAS 7 vilket är högt över godtagbar nivå och borde således åtgärdas omedelbart, följas upp och dokumenteras. Studiens resultat visar att smärtdokumentationen är bristfällig på många av sjukhusets avdelningar. I samband med läkemedelsadministrering, bland annat analgetikum, är det av stor vikt att uppföljning görs för att få en uppfattning om läkemedlets effekt. För en fullgod uppföljning 21
25 bör patienten skattas med VAS i samband med att smärtan uppstod, innan analgetika gavs och efteråt för att få ett resultat av analgetikans effekt. Har patientens smärta minskat från till exempel VAS 7 till VAS 3 på skalan så har vårdpersonalen via ett enkelt redskap fått ett mått på att läkemedlet haft önskad verkan. Skattar patienten däremot VAS 7 även efter given analgetika, tyder det på att den insatta analgetikan inte är tillräcklig och att en högre dos eller ett annat läkemedel kan vara nödvändigt. I en journal återfanns följande exempel: "Patienten tycker att inj. Toradol hjälpte bra mot smärtan. Hon är mer nöjd nu än innan" (journal 10). I exemplet står det angivet att patienten tyckte läkemedlet gav god effekt och att patienten var mer nöjd nu än innan. Det saknas dock dokumentation kring VAS-skattning, både innan och efter given dos. Ordet "nöjd" är mycket individuellt och diffust och inte tillräckligt konkret. Vidare beskrivning av patientens smärtupplevelse saknas också. Enligt Almås (2001) bör registrering av smärta och utvärdering av smärtbehandling ske lika ofta som andra vitalparametrar bedöms och dokumenteras. Vid in- och utsättning av ny analgetika eller vid avveckling av smärtpumpar, till exempel PCA, bör en noggrann dokumentation kring smärta göras. Detta för att se effekten av insatt analgetika och för att se hur väl patienten klarar av sin smärta vid utsättning av analgetika. I exemplet "Kopplat bort PCA-pumpen efter diskussion med pat. Ställer in två T. Oxynorm p.b." (journal 22) borde patienten ha följts upp mer ingående och effekten av avvecklingen dokumenterats. Många frågor blir kvarstående; Vilken effekt uppnåddes efter avvecklandet? Hjälpte tabletterna mot smärtan? Har patienten fullgod smärtlindring? Hur skattar patienten på VAS-skalan? I följande exempel; VAS kl. 07: 4-5. Kopplar på PCA morfin med bolusdoser. VAS sjunker till 2. Kl börjar pat få mer ont. Kont morfin i EDA:n sätts i tillägg till bolusdoserna. Kl VAS 2/5, har även då fått bolusdoser i EDA:n. Kl ökade smärtor, VAS 7-8, får inj Catapresan i tillägg samt bolusdoser i PCA:n. Enl pat ingen förbättring. Kl får pat inj Ketalar, därefter förbättrad, VAS 2. Efter några minuter åter ont, VAS 10 kl Får ytterligare Ketalar-inj samt infusion Ketalar 10 mg/timme startas. Kl VAS 6. Ketalarinf höjs till 20 mg/timme (journal 17) är dokumentationen mer beskrivande och följsam. I exemplet ser vi hur patienten pendlar på VAS-skalan och hur åtgärder sätts in mot patientens smärta. Smärta är en mycket individuell och subjektiv upplevelse som inte går att generalisera på en större grupp individer eller patienter (Cork et al., 2004). För att all personal som arbetar kring 22
Smärtbehandling - kvalitetsmål med bilaga
Godkänt den: 2017-06-29 Ansvarig: Rolf Karlsten Gäller för: Akademiska sjukhuset VÅRT MÅL ÄR ATT VARJE PATIENT VID AKADEMISKA SJUKHUSET skall få en så bra smärtlindring som möjligt. Ibland kan det på grund
Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2
Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som
Smärta och smärtskattning
Smärta och smärtskattning VARFÖR GÖR DET ONT? Kroppen har ett signalsystem som har till uppgift att varna för hotande eller faktisk vävnadsskada. Smärta är kroppens sätt att göra dig uppmärksam på att
Smärtskattning är guld värd
Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet
Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Sjuksköterskors smärtskattning och dokumentation av smärtskattning på vårdavdelningen
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Sjuksköterskors smärtskattning och dokumentation av smärtskattning på vårdavdelningen En kvantitativ studie Författare Hanna Camber Handledare Päivi Adolfsson
Informationssäkerhet i patientjournalen
RIKTLINJER FÖR Informationssäkerhet i patientjournalen Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-04-02 Giltighetstid 2023-04-02 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
April Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
PM 2015:127 RVI (Dnr /2015)
PM 2015:127 RVI (Dnr 159-1175/2015) Förslag till föreskrifter om allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 1 september
Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller
Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret
Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska
Godkänt den: 2017-11-07 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala Åtkomst till patientjournal för vårdens personal - blankett, Uppdrag att journalgranska Innehåll Delta i vården av patienten...2
Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.
2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger
Studerandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter
Promemoria 2013-12-31 Utredningen om rätt information i vård och omsorg S 2011:13 Promemorian ingår i utredningens delredovisning enligt direktiv 2013:43 och syftar till att belysa förutsättningarna för
4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun
1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor
Logghantering för hälso- och sjukvårdsjournaler
Sida 1 (7) 2013-09-19 Logghantering för hälso- och sjukvårdsjournaler Övergripande riktlinjer för kontroll av åtkomst av hälso- och sjukvårdsjournaler i Stockholms stads verksamhetssystem. Dessa riktlinjer
Åtkomst till patientuppgifter
Hörsel Syn Tolk 1 (5) Riktlinje Version: 1 Skapad: 2016-11-30 Uppdaterad: JUG Melior E-post: melior.hoh@vgregion.se Åtkomst till patientuppgifter Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade
LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning
Skattning av postoperativ smärta och illamående och påverkan på återhämtning Patientperspektiv och Personalperspektiv Kerstin Eriksson Lotta Wikström Specialistsjuksköterskor inom intensivvård, fil dr
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-02 Reviderad senast 2020-07-02 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Riktlinje för informationshantering och journalföring
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller
Summary in Swedish. Svensk sammanfattning. Introduktion
Summary in Swedish Svensk sammanfattning Introduktion Ett stort antal patienter genomgår olika typer av kirurgi varje dag och många av dem kommer att uppleva postoperativ smärta. För att fånga upp dessa
Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om
Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta
Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig
Sammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord
SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande
Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Brister i kommunikation och försenad koloskopi
Datum: 2018-10-23 Händelseanalys Brister i kommunikation och försenad koloskopi 1 Sammanfattning Remiss skickas från vårdcentral till sjukhus för koloskopiundersökning. Patienten får tilltagande besvär
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.
Kunskapsbanksnummer: KB Datum: Händelseanalys. Inklämd tarm efter gastric bypasskirurgi
Datum: 2018-06-15 Händelseanalys Inklämd tarm efter gastric bypasskirurgi 1 2 Sammanfattning Patient, 36 år, tidigare opererad för gastric bypass söker akut för magsmärtor. Uppger smärta högt upp i magen.
Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.
Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik
Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL
Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 319/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med
Patientdatalag (2008:355)
Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:
Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar
Hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar i ideella föreningar HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL SOM ARBETAR I IDEELLA FÖRENINGAR 1 Har din förening vårdpersonal som arbetar ideellt? Det är vanligt att ideella
Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:
Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta
Patienter som sköter sina läkemedel själva
Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras
Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Riktlinjer för logghantering, kontroll och åtkomst enligt Patientdatalagen (PDL) och SOSFS 2008:14 (Vodok och NPÖ)
Äldreförvaltningen Uppföljning och inspektion Riktlinjer Sida 1 (8) 2016-05-19 kontroll och åtkomst enligt Stadsgemensamma riktlinjer för logghantering och kontroll av åtkomst av hälso- och sjukvårdsjournaler
Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )
1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan
Hälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-10-10 Beslutad av SN 126 2017-10-25 Hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vårdgivaren ansvarar för att det förs patientjournaler.
Bilaga 6 till rapport 1 (5)
till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering
Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser)
Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) En sammanfattning av det juridiska läget från projektet Stöd till Multidisciplinära konferenser Inera våren 2019 Materialet
behandling smärtanalys fysiologi & psykologi
behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B
BESLUT. Datum Dnr Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Region Skåne
Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 Jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2014-06-25 1 (5) Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Följande tillämpningsanvisningar
2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering
1(7) 2. Ledningssystem Handbok för läkemedelshantering Innehåll 2.1 Ledningssystem... 1 2.2 Vårdgivarens ansvar... 2 2.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar... 3 Legitimerad läkares/tandläkare ansvar
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun
Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-01-12 Birgitta Olofsson Ann Karlsson Monika Bondesson VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv
Händelseanalys. Datum: Patient som vårdas efter operation på avdelning. Maj Analysledare: Anestesikliniken
Datum: 2017-10-13 Händelseanalys Patient som vårdas efter operation på avdelning Maj 2017 Analysledare: Anestesikliniken Anna Angenete Medicinkliniken Södra Älvsborgs Sjukhus Västra Götalandsregionen 1
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER
Godkänt den: 2018-08-15 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER Innehåll Uppmärksamhetsinformation i COSMIC...2 Länka journalanteckning...3
Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro
Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi
Förklaringar till Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till journalinformation
Förklaringar till Nationellt regelverk för enskilds direktåtkomst till Bakgrund Regelverket är utarbetat utifrån erfarenheter i Landstinget i Uppsala län, där nästan 50 000 användare haft tillgång till
- En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård
VILKEN BETYDELSE HAR SVENSKA PALLIATIVREGISTRET FÖR SJUKSKÖTERSKOR I MÖTET MED PATIENTER I BEHOV AV PALLIATIV VÅRD - En intervjustudie med sjuksköterskor verksamma i kommunal hälso- och sjukvård Gunilla
Slutrapport. Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid GynStockholm, Cevita Care AB. Februari 2010
Slutrapport Revision av klassificering av diagnoser och åtgärder vid, Cevita Care AB Staffan Bryngelsson Emendor Consulting AB 1 Innehållsförteckning: 0. Sammanfattning... 2 0.1 Slutenvården... 2 0.2 Öppenvården...
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun
Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3
Patientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER
Godkänt den: 2018-12-12 Ansvarig: Barbro Nordström Gäller för: Region Uppsala UPPMÄRKSAMHETSSIGNALEN (UMS) I COSMIC - KUNDGEMENSAMMA RIKTLINJER Innehåll Uppmärksamhetsinformation i COSMIC...2 Länka journalanteckning...3
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården
Riktlinje 2/ Delegering Rev. 2018-06-27 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Allmänt
Slutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Älvsby vårdcentral Agneta Överlind och Eva Boman Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet för palliativa patienter i eget boende Teammedlemar Namn: agneta.overlind@nll.se Namn: eva.boman@nll.se
Bedömning av smärta. Ulf Jakobsson Forskningsingenjör, Dr Med Vet Marianne Gustafsson Leg sjuksköterska, Med Dr. [Uppdaterad ]
Bedömning av smärta Ulf Jakobsson Forskningsingenjör, Dr Med Vet Marianne Gustafsson Leg sjuksköterska, Med Dr [Uppdaterad 2010-08-20] 2010-08-20 1 Bedömning av smärta Ulf Jakobsson, Forskningsingenjör,
BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,
Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Smärta och obehag. pkc.sll.se
Smärta och obehag Palliativ vård- undersköterskans roll Majoriteten av palliativ omvårdnad inom Vård- och omsorg utförs av undersköterskor och vårdbiträden (Socialstyrelsen, 2006) Beck, Törnqvist, Broström
BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)
TgK1 2017v 1.2 gamma,a. _ gmwwa&,-:szgavw~ w, BESLUT inspektionenförvård och omsorg 2017 11-08 Dnr 8.5-8459/2017-10 1(5) Ert dnr STS-2017-084 Södertälje Sjukhus AB Chefläkaren 152 86 SÖDERTÄLJE Vårdgivare
Anvisning för e-tjänsten Journal via nätet
1 (8) Anvisning för e-tjänsten Journalen Version 1.5 Beslutande: Ansvarig: Handläggare: Chefläkare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Chefläkare, vårdgivare Birgitta Cornelius, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Sammanställning punktprevalensmätning Dagen smärta 2013 Lasarettet i Enköping
Sammanställning punktprevalensmätning Dagen smärta 23 Lasarettet i Enköping Den december 23 utfördes prevalensmätningen Dagen smärta på alla slutenvårdsavdelningar (inklusive uppvakningsavdelning) inom
Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård
Beslut Diarienr 2014-05-07 578-2013 Äldrenämnden Karlskrona kommun Äldreförvaltningen 371 83 Karlskrona Beslut efter tillsyn behörighetsstyrning och loggkontroll inom kommunal hälso- och sjukvård Datainspektionens
Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till
Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka
PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka 40 2013 1 Trycksår är ett problem inom vården och orsakar ett stort lidande för patienten, ökat arbete för medarbetare och
Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen
Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga
Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet
Den uppfinningsrika vårdpersonalen om konflikten mellan verksamhet och informationssäkerhet Maria Skyvell Nilsson Leg. ssk, Docent, Högskolan Väst, Trollhättan Hur svårt kan det vara?! Sjukvårdens informationssäkerhetsregler
Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter
2017-10-29 1 [6 Rutin för rapportering, utredning och anmälningsskyldighet av risk för, och allvarlig (Lex Maria) I ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska det finnas dokumenterade rutiner
Cancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
3 Frågor om att ta del av uppgifter i en patientjournal
Bilaga 4 SOU 2014:23 3 Frågor om att ta del av uppgifter i en patientjournal Avsnittet innehåller frågor och svar om att ta del av och använda uppgifter i en patientjournal. För att besvara frågorna har
ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården
Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU20 Förbättrad informationshantering avseende vissa patienter inom hälso- och sjukvården Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2013/14:202
Socialstyrelsens författningssamling
1 Vers 20120323 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna
Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2013-06-13 Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun KVALIFIKATIONSKRAV Legitimerad sjuksköterska,
MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande
Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens
Händelseanalys. Datum: Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt. September Analysledare:
Datum: 2016-11-21 Händelseanalys Opererad spinal stenos, meningit missades initialt postoperativt September 2015 Analysledare: Ortopedi Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning För att förbättra patientsäkerheten
Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen
Regelverk Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Grunden för en god vård innebär en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv och jämlik vård som ges i rimlig
Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Händelseanalys. Datum: Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt. September 2017.
Datum: 2018-01-25 Händelseanalys Diklofenak till äldre patient med axelluxation gav akut njursvikt September 2017 Analysledare: Område 3 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen 1 Sammanfattning
Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun
2012-07-16 SID 1 (9) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2016-07-25 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i
Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017
2018-09-12 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Clara Larsson Kvalitetsdeklaration Statistik om sjukdomar behandlade i slutenvård 2017 Ämnesområde Hälso- och sjukvård Statistikområde Hälsa och
Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet).
Riktlinje 3/ Delegering LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för delegering av medicinska hälso- och sjukvårdsuppgifter inom LSS (gruppboende,
Manus Neuropatisk smärta. Bild 2
Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas