Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Transkript

1 Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

2

3 Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

4 Innehåll INLEDNING...4 Återrapportering och resultatredovisning...6 Intern styrning och kontroll...7 RESULTATREDOVISNING SPECIALPEDAGOGISKT STÖD...9 Strategisk samverkan med skolhuvudmän...10 Processen för insatser inom specialpedagogiskt stöd...11 Nedlagd tid inom specialpedagogiskt stöd...12 Rådgivning...14 Prestationer...14 Effekter...21 Anordna och medverka i kompetensutveckling...24 Prestationer...25 Effekter...28 Dokumenterat specialpedagogiskt stöd...29 Bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet...30 Sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området...32 Erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter...35 Prestationer...35 Utbildning och information vid resurscenter...36 LÄROMEDEL...37 Främjande av läromedelsproduktion...39 Prestationer...39 Effekter...40 Egen produktion och anpassning av läromedel...42 Prestationer...42 Effekter...47 Läromedelsinformation...49 Behovskartläggningar och andra undersökningar...50 SPECIALSKOLA...51 Undervisning i specialskolan inklusive förskoleklass och fritidshem...53 Prestationer...53 Effekter...57 Åtgärder som vidtagits för att fler elever ska nå kunskapskraven...62 Kvalitetsutveckling inom specialskolan...62 Elevutvecklingen totalt i specialskolan Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

5 Boende och fritid för specialskolans elever...66 Prestationer...66 Fritidsaktiviteter...66 Kvalitetsutveckling inom boende och fritid...67 Pågående arbete med omlokalisering av vissa specialskolor...69 STATLIGA STÖD OCH BIDRAG...70 Prestationer...72 Effekter...76 Samlad redovisning av kostnader för administration av statliga stöd och bidrag...89 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING...93 Teckenspråksutbildning för syskon till döva eller hörselskadade barn och barn till döva eller hörselskadade föräldrar...94 Hur myndigheten sprider information om den egna verksamheten...96 European Agency for Special Needs and Inclusive Education...99 Mänskliga rättigheter, jämställdhetsperspektivet och barnkonventionen Samverkan med berörda myndigheter MOTTAGANDE AV ELEVER I SPECIALSKOLAN OCH FÖR RH-ANPASSAD UTBILDNING UPPDRAG I REGLERINGSBREV OCH ANDRA REGERINGSUPPDRAG Strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Övriga regeringsuppdrag KOSTNADER OCH INTÄKTER OCH TRANSFERERINGAR PERSONALREDOVISNING KOMPETENSFÖRSÖRJNING SJUKFRÅNVARO EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING ANSLAGSREDOVISNING TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

6 Inledning Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) verksamhetsår 2015 har präglats av ett ökat samarbete med externa aktörer. Detta gäller inte minst samarbetet med andra skolmyndigheter. Det är glädjande att konstatera detta, samtidigt som det ställer krav på vår flexibilitet och förmåga att prioritera i relation till myndighetens grunduppdrag. Under 2015 har myndigheten fortsatt implementeringen av en processorienterad styrning i syfte att förbättra förutsättningarna för att genomföra myndighetens uppdrag. Arbetet fortlöper enligt plan och har redan bidragit till en tydligare styrning samt en högre kvalitet och likvärdighet i myndighetens kärnprocesser. Ökat samarbete med externa aktörer Efterfrågan på specialpedagogiskt stöd i olika former är hög. Myndigheten har fortsatt att utveckla det specialpedagogiska stödet via webben. Under 2015 har myndigheten bland annat tagit fram ett stödmaterial som kallas för Mötas och som erbjuder specialpedagogiskt stöd i frågor som kan relateras till nyanlända med funktionsnedsättning. Myndigheten har sedan tidigare tagit fram ett webbaserat självvärderingsverktyg för en tillgänglig utbildning. Under 2015 har myndigheten dessutom arbetat fram ett nytt stödmaterial, särskilt inriktat på elevers delaktighet: Delaktighet ett arbetssätt i skolan. Detta material tar upp vikten av att elever får komma till tals i skolans vardag och ger lärare stöd i att identifiera hinder och möjligheter för elevers delaktighet. Vi fortsätter utvecklingen av vår digitala söktjänst som syftar till att ge pedagoger och andra i skolan möjlighet att på ett enkelt sätt hitta lämpliga specialpedagogiska läromedel. I skrivande stund finns nära läromedel inlagda i denna webbtjänst. För tredje året i rad ökade antalet inskrivna elever i specialskolan och vi ser också en fortsatt ökning av antalet ansökningar. Denna bild gäller för både nationella och regionala skolor men i särskilt hög grad för Hällsboskolan. Samtidigt fortsätter undervisningskostnaden per elev att minska. Myndigheten fortsätter arbeta aktivt med att hitta lämpliga samarbetspartners för specialskolan. Vid årsskiftet 2015/2016 flyttade exempelvis Östervångsskolan i Lund till nybyggda skollokaler och har i samband med detta inlett ett nära samarbete med en grundoch grundsärskola i Lunds kommun. 4 Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

7 Inledning SPSM har under 2015 fortsatt att lägga stort fokus på uppföljning av beviljade statsbidrag, dels för att kontrollera att statsbidragen används till avsett ändamål, dels för att höja vår kunskap om bidragens träffsäkerhet och effekt. För tredje året i rad ökade antalet inskrivna elever Fokus för myndighetens kompetensförsörjning har de senaste åren varit vidareutbildning av lärare till speciallärare och för utökad behörighet i ämnen, samt att säkra och utveckla den teckenspråkiga kompetensen vid berörda skolor. För första året ökade andelen undervisningstid med fullt behöriga lärare. När myndigheten genomförde årets kännedomsmätning, visade resultatet att förvaltningschefer, skolledare och specialpedagoger känner mycket väl till oss och våra verksamheter. Vi behöver dock göra oss mer kända hos pedagoger och elevhälsopersonal så att även dessa grupper känner till vilket stöd vi kan ge. Myndigheten arbetar kontinuerligt med att effektivisera och kvalitetssäkra de interna processerna. SPSM har inte förbrukat den tilldelade anslagsramen under året och har ett anslagssparande vid årets slut på närmare tkr. Sammantaget är min bedömning att SPSM har en god kontroll över ekonomin samt en god kontinuitet i verksamhetens samlade utveckling. Greger Bååth Generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

8 Inledning Återrapportering och resultatredovisning Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har valt att redovisa årets resultat i enlighet med den övergripande indelning i fyra verksamhetsområden som finns i myndighetens instruktion. Myndighetens bedömning är att de återrapporteringskrav som finns i regleringsbrevet är uppfyllda. Den övergripande strukturen för resultatredovisningen är i huvudsak densamma som föregående år. I vissa fall finns inte full jämförbarhet för tre år bakåt, i dessa fall anges avvikelser och orsaker till detta. När rubriken obligatoriska skolformer används avses förskoleklass, grundskola, grundsärskola, sameskola, specialskola och fritidshem. Under gymnasieskola redovisas gymnasieskola och gymnasiesärskola. Inom vuxenutbildning redovisas kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare om inget annat anges i respektive avsnitt. Nedlagd tid redovisas inom alla verksamheter för att ge en övergripande bild av hur tid fördelas mellan olika verksamheter och utvecklingen över tid. SPSM redovisar prestationer med volymer och kostnader under respektive verksamhetsområde så som myndigheten bedömer rättvisande och väsentligt och under de flesta verksamheter redovisas även effekter. Figur 1. SPSM:s redovisningsmodell. Resurser/ förutsättningar Aktiviteter Prestationer Effekter Resurser beskriver vilka förutsättningar myndigheten har för verksamheten, aktiviteter är de interna delarna av verksamheten. Det som kommer ut av verksamheten, resultaten, delas upp i två delar; Prestationer, som är den del av verksamheten som levereras eller exponeras till extern aktör; Effekter, som är resultat verksamheten har bidragit till externt genom sina prestationer, på kort eller lång sikt. Under varje verksamhetsområde har prestationer identifierats. Inom alla verksamhetsområden finns resonemang kring effekter. Under rubriken effekter beskrivs kvantitativa och kvalitativa effektindikatorer där myndigheten kan konstatera att prestationerna har bidragit till ett önskat eller förändrat tillstånd inom ett specifikt område, även om inte alltid rena orsakssamband kan fastslås. Inom specialpedagogiskt stöd finns effektindikatorer i form av 6 Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

9 Inledning enkätutvärderingar av ett antal insatser under året. För läromedelsområdet gäller att vissa effekter på kort sikt redovisas utifrån kvantitativa uppgifter kopplat till prestationer. Även statsbidragsområdet redovisar vissa kvantitativa indikatorer på kort sikt, dock inte under varje anslag. Inom specialskolan redovisas framförallt kunskapsresultat. Intern styrning och kontroll Den övergripande interna styrningen och kontrollen beskrivs i myndighetens policy för tillämpning av intern styrning och kontroll. En grupp bestående av myndighetens processägare ansvarar för att verksamhetsstyrningens olika processer samordnas inom myndigheten. Riskhanteringsprocessen inleds i början av året med de riskanalyser som avdelningarna lämnar i samband med sina verksamhetsplaner. Utifrån föregående års risker och årets riskanalyser sammanställs de risker som verksamheterna bedömer som väsentliga för myndigheten. I samma process formuleras även kontrollåtgärder för dessa risker. Gruppen med processägare anlägger ett myndighetsperspektiv på riskerna och kompletterar verksamheternas riskbedömningar. Ledningen gör sedan en värdering och prioritering av riskerna för att fastställa vilka som är myndighetens väsentligaste risker. Under hösten genomför varje avdelning en självutvärdering av kontrollefterlevnaden för var och en av myndighetens väsentligaste risker. Resultatet av denna självutvärdering sammanställs och lämnas till ledningen som ett underlag för nästa års verksamhetsplanering. Internrevisionen granskar och bedömer verksamheten ur ett riskoch väsentlighetsperspektiv. Utifrån en analys av verksamhetens risker granskar internrevisionen om ledningens interna styrning och kontroll är utformad så att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av tredje paragrafen i myndighetsförordningen. Internrevisionen lämnade under året följande rapporter: granskning av myndighetens resurscenter granskning av skolhuvudmannasamverkan granskning av myndighetens läromedelsverksamhet. Samtliga dessa delar ingår i den dokumentation som utgör underlag för generaldirektörens bedömning av myndighetens interna styrning och kontroll i samband med undertecknandet av årsredovisningen. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

10 Resultatredovisning

11 Specialpedagogiskt stöd Ur instruktionen: 2 Myndigheten ska i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ge råd och stöd till huvudmän 3 Myndigheten ska vad gäller sådana verksamheter som avses i 2 1. anordna och medverka i kompetensutveckling, och 2. bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet. 3. sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området 5 Myndigheten ska erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter. I verksamheten vid ett resurscenter ska det ingå att informera och utbilda lärare, annan personal samt vårdnadshavare. Inom specialpedagogiskt stöd redovisas prestationer enligt nedan. Dessutom redovisas effekter inom verksamheten och även viss övrig information. Prestationer: Rådgivningsuppdrag fördelat per funktionsnedsättning, kön och utbildningsform, volymer och kostnader. Kurstillfällen och deltagare inom kompetensutveckling fördelat per kursform, funktionsnedsättning och utbildningsform, volymer. Specialpedagogiska utredningar fördelat per resurscenter, utbildningsform och kön, volymer och kostnader. SPSM ger råd och stöd till skolans huvudmän genom flera olika stödformer. De huvudsakliga stödformerna kan indelas i rådgivningsuppdrag samt kompetensutveckling. Myndigheten bedriver också specialpedagogisk utvecklingsverksamhet samt sammanställer och sprider resultat av forskning inom det aktuella området. Vid resurscenter erbjuds specialpedagogiska utredningar för barn och ungdomar samt information till personal hos skolhuvudmän och till vårdnadshavare. Inom ramen för den processorganisation som infördes under 2014 sker ett utvecklingsarbeten för att myndigheten ska kunna möta de behov målgrupperna har nu och i framtiden. Organisationen innebär att en processägare har ansvaret för att utveckla området specialpedagogiskt stöd. Arbetet sker tillsammans med en processledningsgrupp med representation från samtliga avdelningar. Under 2015 har ett flertal gemensamma processer kartlagts för att förbättra kvaliteten och uppnå en likvärdighet över landet. Bland dessa kan nämnas anordnade av extern kompetensutveck- Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

12 Specialpedagogiskt stöd ling och genomförande av specialpedagogisk utredning. Ett annat arbete som utförts är utvecklingen av en funktion för de så kalllade kortärenden som myndigheten hanterar. Kortärenden är när myndigheten besvarar enklare frågor inom specialpedagogiskt stöd via telefon, webbformulär eller e-post. Denna funktion beräknas att driftsättas under första halvåret 2016 och den syftar till att myndighetens kortärenden ska hanteras så likvärdigt och effektivt som möjligt. Dessutom syftar den till att skapa en större tillgänglighet till myndighetens kompetens. Strategisk samverkan med skolhuvudmän För att nå ut till skolhuvudmännen och visa vilket stöd myndigheten kan utgöra, bedriver SPSM strategisk samverkan med skolhuvudmän. Det innebär att myndigheten via respektive region systematiskt kontaktar skolhuvudmän i syfte att åstadkomma ett möte. Målet är att ge en bild av vilket stöd myndigheten kan erbjuda och samtidigt skaffa oss en uppfattning om skolhuvudmännens behov, förutsättningar och kompetens i specialpedagogiskt arbete. Mötena kan resultera i konkreta överenskommelser om framtida rådgivande insatser. Samverkan med skolhuvudman sker enligt en fastställd processbeskrivning för att säkerställa likvärdighet över landet och samverkan utvärderas regelbundet tillsammans med skolhuvudmannen. Med utgångspunkt i regeringens funktionshinderpolitik, arbetar myndigheten i det specialpedagogiska stödet inom ramen för det första inriktningsmålet att varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Samverkan med skolhuvudmannen är en viktig faktor i detta, genom denna dialog verkar myndigheten för ständig förbättring av förskolors och skolors generella verksamhet. Tabell 1. Antal samverkansmöten med skolhuvudmän. Skolhuvudmän Antal möten Kommunala skolhuvudmän Fristående skolhuvudmän Totalt Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

13 Specialpedagogiskt stöd Myndigheten har under året träffat 295 skolhuvudmän, av totalt cirka kommunala och cirka fristående skolhuvudmän. Fristående skolhuvudmän kan i vissa fall vara en stor koncern med flera skolor i olika regioner, medan det i andra fall kan vara mycket små helt fristående skolor. I denna kategori inryms också enskilda förskolor, där vissa kan vara mycket små. Under året har myndigheten erbjudit samverkansmöten till cirka 800 skolhuvudmän och genomfört 295 möten totalt. Fördelningen av möten mellan åren kan vara ganska ojämn, men myndigheten har en ambition att erbjuda kommunala skolhuvudmän ett möte minst vartannat år vilket också genomfördes under perioden Processen för insatser inom specialpedagogiskt stöd En stödinsats inleds med en förfrågan om specialpedagogiskt stöd till myndigheten. Därefter sker en orientering tillsammans med den som inkommit med förfrågan, då man i samråd avgör vilken typ av insats som ger bäst stöd. Det kan resultera i ett rådgivningsuppdrag, men även exempelvis i en fördjupad specialpedagogisk utredning kring eleven. Efter genomfört stöd sker en uppföljning då man i samråd utvärderar om målet med insatserna är uppnådda. Sedan 2013 genomför myndigheten en effektmätning av rådgivningsuppdrag, genom att effekten av genomförda insatser mäts på ett systematiskt sätt. Sedan 2014 har en liknande effektmätning införts för kompetensutveckling som myndigheten anordnar. Båda dessa mätningar redovisas under respektive avsnitt. Figur 2. Process för insatser inom specialpedagogiskt stöd. Förfrågan Orientering Överenskommelse Genomförande Uppföljning 1 Att antalet kommunala skolhuvudmän överstiger antalet kommuner i Sverige beror bland annat på att ett antal kommuner gått samman och gemensamt bedriver till exempel gymnasial utbildning i ett kommunalförbund. Detta kommunalförbund är då en kommunal skolhuvudman. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

14 Specialpedagogiskt stöd Nedlagd tid inom specialpedagogiskt stöd Tabell 2. Tid fördelad per aktivitet inom råd och stöd. Aktivitet Samverkan med skolhuvudmän 6% 6% 6% Rådgivningsuppdrag 33% 31% 30% Kompetensutveckling 31% 29% 27% Specialpedagogisk utredning 9% 11% 16% Utvecklingsarbete inom specialpedagogik och spridning av forskningsresultat 4% 5% 1% Övrigt specialpedagogiskt stöd 17% 18% 20% Totalt 100% 100% 100% I redovisningen av nedlagd tid inom specialpedagogiskt stöd skedde en förändring Tidigare redovisades ca 30 procent av tiden under Övrigt specialpedagogiskt stöd. Från och med 2014 har myndigheten granskat denna kategori och fördelat ut de delar av denna tid som direkt kan hänföras till aktiviteter. För att nå en jämförbarhet mot tidigare år har motsvarande omräkning gjorts för Det innebär att den tid som nu redovisas som Övrigt i huvudsak innefattar gemensam planering, uppföljning och erfarenhetsutbyte som inte direkt kan härledas till någon av de andra enskilda aktiviteterna. Den totala tid som lagts ned på specialpedagogiskt stöd är cirka timmar. Vilket är i stort sett lika mycket tid som myndigheten lade ner på specialpedagogiskt stöd Fördelningen mellan de olika aktiviteterna inom området har inte heller ändrat sig nämnvärt. Tabell 3. Kostnader för specialpedagogiskt stöd, tkr. Kategori Antal samverkansmöten Antal rådgivningsuppdrag Antal specialpedagogiska utredningar Antal kurstillfällen Antal deltagare Totala kostnader Varav kostnader för specialpedagogiskt stöd exklusive resurscenter Varav kostnader vid resurscenter Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

15 Specialpedagogiskt stöd I de totala kostnaderna ingår rådgivning, sam verkan med skolhuvudman, kompetensutvecklingsinsatser, utveck lingsverksamhet och spridande av forskningsresultat samt special pedagogiska utredningar inom resurscenter. De totala kostnaderna för specialpedagogiskt stöd är i stort sett oförändrade sedan föregående år. Den verksamhet som bedrivs inom ramen för myndighetens resurscenter utgör dock en något större andel Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

16 Specialpedagogiskt stöd Rådgivning En förfrågan där skolhuvudmannen behöver fördjupa sina kunskaper om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar och utveckla strategier för att möta dessa behov, leder ofta till en överenskommelse om ett rådgivningsuppdrag. I orienteringsfasen av ett sådant uppdrag kommer myndigheten och skolhuvudmannen överens om hur insatserna ska utföras. Förutom att ta tillvara den kompetens som redan finns hos skolhuvudmannen, är myndighetens mål också att skolhuvudmannen efter uppdraget ska kunna tillämpa de nya kunskaperna. Rådgivningsuppdraget kategoriseras så långt som möjligt i termer av bland annat huvudsaklig funktionsnedsättning, kön och utbildningsform. Kategoriseringen grundar sig på en bedömning som görs tillsammans med skolhuvudmannen. Det går dock inte alltid att göra den kategoriseringen av uppdrag, eftersom de i flera fall genomförs på en mer övergripande nivå, där insatserna exempelvis kan rikta sig till skolan som organisation för att förbättra förutsättningarna för att möta elevers behov på olika sätt. Det kan handla om hur skolan systematiskt arbetar med betygssättning och bedömningsverktyg eller hur skolan utvecklar elevhälsans förebyggande arbete och stödjande struktur. Prestationer Tabell 4. Antal rådgivningsuppdrag Nya rådgivningsuppdrag Aktiva rådgivningsuppdrag Antalet rådgivningsuppdrag har ökat något sedan föregående år både vad gäller antal inkomna uppdrag under året som antal uppdrag myndigheten har arbetat med under året. Förutom de specifika rådgivningsuppdragen ger myndigheten stöd åt skolhuvudmännen genom att besvara enklare frågor inom specialpedagogiskt stöd via telefon eller e-post; dessa så kallade kortärenden ingår inte i statistiken. Dessutom ger myndigheten rådgivning i form av frågor och svar på myndighetens webbplats. Användningen av tjänsten är fortsatt hög vilket myndigheten tolkar som att specialpedagogisk rådgivning via webbtjänster är uppskattat. 14 Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

17 Specialpedagogiskt stöd Antalet rådgivningsuppdrag ska inte översättas till antal elever som genom rådgivning får stöd riktat till sin lärmiljö. Det finns stora variationer i vilken typ av rådgivning som ges. Många uppdrag riktar sig direkt till enskilda elevers eller gruppers lärmiljö, medan andra uppdrag är av övergripande karaktär och ofta vänder sig enbart till skolan som organisation. Antalet elever som nås av stöd via dessa uppdrag är alltså betydligt fler än själva antalet uppdrag. Tabell 5. Antal rådgivningsuppdrag fördelade per funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning Totalt antal frågeställningar Andel frågeställningar Totalt antal frågeställningar Andel frågeställningar Totalt antal frågeställningar Andel frågeställningar Övergripande uppdrag 308 5% 336 6% 377 7% Dövblindhet 127 2% 110 2% 103 2% Döv/hörselnedsättn % 262 5% 284 5% Förvärvad hjärnskada 68 1% 63 1% 70 1% Läs- och skrivsv./dyslexi 484 8% 488 8% 485 8% Neuropsykiatriska funktionshinder % % % Rörelsehinder 371 6% 396 7% 439 8% Synnedsättning % % % Tal- och språksvårighet % % % Utvecklingsstörning 441 7% 455 8% 488 9% Matematiksvårigheter 200 3% 250 4% 228 4% Övriga funktionsnedsättningar 509 9% 446 8% 350 6% Totalt % % % Tabellen ovan visar det sammanlagda antalet och andelen frågeställningar kring kategoriserade funktionsnedsättningar inom samtliga rådgivningsuppdrag; alltså i hur många uppdrag det finns frågeställningar kring varje enskild funktionsnedsättning. I tabellen kan varje rådgivningsuppdrag finnas i flera kategorier och summan blir därför högre än det totala antalet uppdrag. I samtliga rådgivningsärenden är det en bedömning myndighetens personal gör tillsammans med skolhuvudmannen som ligger till grund för kategoriseringen. Inom flera av dessa områden finns normalt en diagnos på funktionsnedsättningen sedan tidigare, inom andra områden görs endast en bedömning. Därmed finns en viss osäkerhet i kategoriseringen. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

18 Specialpedagogiskt stöd I kategorin Övriga funktionsnedsättningar ryms ett antal ärenden angående pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar som inte faller in under någon annan gruppering, men även ett antal svårbedömda ärenden där man inte kunnat kategorisera funktionsnedsättningen tydligt. Förändringarna i antalet uppdrag inom respektive funktionsnedsättning och fördelning mellan olika funktionsnedsättningar är förhållandevis små mellan 2014 och Sett över en längre mätperiod är det en tydlig trend att antal ärenden som rör neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar. I likhet med föregående år ser myndigheten några möjliga förklaringar till ökningen. Bland annat har det i omvärlden varit ett relativt stort fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, med ökad diagnostisering som följd. Det kan ha gjort att skolan är mer observant och också har en vilja att bli bättre på att hantera pedagogiska utmaningar som kommer av den här funktionsnedsättningen. Kategorin läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har minskat under det senaste året samtidigt som kategorin tal- och språksvårigheter ökat. Samma trender har funnits även tidigare. Myndigheten noterar också en vikande trend för övergripande uppdrag, men en ökande sådan för ärenden kategoriserade som övriga funktionsnedsättningar. Det finns idag inga tillgängliga data som kan belägga varför det är så. Antalet frågeställningar i varje rådgivningsuppdrag är en indikator på graden av komplexitet i uppdraget. I 26 procent av rådgivningsuppdragen finns det frågeställningar kring mer än en funktionsnedsättning. Det finns en svagt vikande trend för rådgivningsuppdrag med frågeställningar kring fler än en funktionsnedsättning med cirka en procentenhet per år under de senaste fyra åren. En annan indikator är den tid som läggs ned på ett uppdrag. Nedlagd tid kan skilja sig åt mellan olika uppdrag, alltifrån några timmar till flera hundra timmar. Tabell 6. Antal rådgivningsuppdrag fördelade på kön. Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Flickor % % % Pojkar % % % Blandade grupper % % % Totalt % % % 16 Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

19 Specialpedagogiskt stöd Inom gruppen Blandade grupper finns både uppdrag som vänder sig till grupper med båda könen representerade, men framförallt övergripande uppdrag som riktar sig huvudsakligen mot skolans organisation och inte direkt mot någon elevgrupp. Myndigheten noterar att det under de senaste åren skett en mycket liten förändring i fördelningen mellan pojkar, flickor och blandade grupper. Över tid har dock andelen rådgivningsuppdrag klassificerade som blandade grupper minskat, framförallt om man går tillbaka fem år, då andelen uppdrag med blandade grupper år 2009 och 2010 var 43 respektive 55 procent. Andelen rådgivningsuppdrag som riktas till blandade grupper skiljer sig dock åt mellan olika funktionsnedsättningsområden. I tabell sex redovisas antalet uppdrag totalt fördelat på pojkar, flickor och blandade grupper. I tabell sju redovisas andelar av det totala antalet frågeställningar inom rådgivningsuppdragen, specificerat per funktionsnedsättning. Tabell 7. Könsfördelning inom frågeställningar rörande pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar inom rådgivningsuppdragen, fördelat per funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning Andel flickor Andel pojkar Blandade grupper Andel flickor Andel pojkar Blandade grupper Andel flickor Andel pojkar Blandade grupper Övergripande uppdrag 11% 20% 69% 11% 21% 68% 9% 21% 70% Dövblindhet 43% 45% 12% 43% 48% 9% 43% 44% 13% Döv/hörselnedsättning 34% 41% 25% 34% 42% 24% 32% 44% 24% Förvärvad hjärnskada 40% 46% 14% 49% 38% 13% 46% 41% 13% Läs- och skrivsv./ dyslexi 17% 47% 36% 19% 45% 36% 15% 45% 40% Neuropsyk. funktionsneds. 14% 56% 30% 14% 54% 32% 14% 57% 29% Rörelsehinder 38% 51% 11% 38% 52% 10% 36% 51% 13% Synnedsättning 42% 51% 7% 43% 50% 7% 41% 52% 7% Tal- och språksvårighet 24% 50% 26% 24% 50% 24% 24% 53% 23% Utvecklingsstörning 21% 43% 36% 24% 45% 31% 26% 42% 32% Matematiksvårigheter 34% 39% 27% 37% 37% 26% 31% 39% 30% Övriga funktionsneds. 20% 35% 45% 22% 32% 46% 20% 38% 42% Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

20 Specialpedagogiskt stöd Det finns en stor och över tid konstant överrepresentation av frågeställningar riktade mot pojkar. För att bedöma rimligheten i pojkars överrepresentation har myndigheten försökt jämföra myndighetens fördelning med en generell fördelning mellan könen av olika funktionsnedsättningar. I Sverige saknas register över personer med funktionsnedsättningar vilket innebär att underlaget bygger på uppskattningar från olika studier och sammanställningar inom begränsade områden. Fördelningen mellan pojkar och flickor i frågeställningar gällande kategorierna rörelsehinder, utvecklingsstörning och synnedsättning stämmer relativt väl överens med generella fördelningen för respektive diagnoskategori. Förekomsten av döv/hörselnedsättning är något vanligare bland pojkar men representationen i rådgivningsuppdrag är ytterligare något högre. Inom kategorin tal- och språksvårigheter stämmer den stora andelen pojkar i frågeställningar någorlunda väl överens med den högre förekomsten bland pojkar generellt. Forskare påpekar att det finns en risk att flickors språkstörning inte uppmärksammas lika tydligt som pojkars. Detta beror dels på att funktionsnedsättningen ofta är lindrigare hos flickor och dels på att flickor har visat sig ha en bättre förmåga att reglera sina känslor med följd att de inte drar till sig uppmärksamhet på samma sätt som pojkar. Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är en kategori som sticker ut i jämförelserna. I frågeställningarna utgör pojkar cirka 45 procent av ärendena medan flickor utgör knappt 20 procent. I generella bedömningar anses det föreligga endast en något förhöjd förekomst bland pojkar. Bland annat ansåg Skolverket i en rapport från 2001 att dyslexi var jämnt fördelat mellan flickor och pojkar, möjligen med en svag övervikt för pojkar. En stor andel elever inom det neuropsykiatriska området har läs- och skrivsvårigheter och detta skulle möjligen kunna förklara en del av snedfördelningen i relation till generella bedömningar av förekomsten. När det gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar efterfrågas i mycket högre grad myndighetens stöd till pojkar än till flickor. Med anledning av detta har myndigheten initierat ett projekt tillsammans med Umeå universitet som undersöker hur flickors och pojkars stödbehov ser ut när någon form av neuropsykiatrisk problematik föreligger. Projektet pågår under 2015 och Diagnoskriterierna vid adhd/add är till stor del baserade på forskning om pojkars beteende vid uppmärksamhets- och hyperaktivitetsproblematik, och diagnoser ställs oftare på pojkar än på flickor. Medan pojkar vanligen uppvisar ett neuropsykiatriskt beteende i lika hög utsträckning i skolan som i hemmet, märks det inte lika tydligt hos flickor i skolan. Flickor diagnostiseras också oftare i 18 Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

21 Specialpedagogiskt stöd senare åldrar än pojkar. Forskare menar att fler flickor än vad som är känt kan ha neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och att symptomen tar sig andra uttryck hos flickor. Det kan exempelvis handla om socialt undandragande, svårigheter att planera, överdriven pratsamhet, depression och ångest. Under åren genomfördes 559 rådgivningsuppdrag med neuropsykiatrisk problematik av myndigheten. Av dessa har 84 uppdrag studerats närmare, hälften av dem rör flickor och hälften av dem pojkar. Många förfrågningar avser elevens sociala beteende i grupp och bemötande av klasskamrater och lärare. När det gäller elevens lärandesituation handlar det om svårigheter för eleven att koncentrera sig, att vara motiverad och att vara tillräckligt uthållig för att fullfölja uppgifter. Många elever har också stor frånvaro. För flickor anges oftare att de har ångest, medan pojkar oftare har problem med utåtagerande beteende och aggressivitet. Skolhuvudmännen efterfrågar goda pedagogiska åtgärder och pedagogiska strategier för den här elevgruppen. Så här långt i studien kan konstateras att det under den studerade tidsperioden genomfördes betydligt fler uppdrag som gällde pojkar än flickor, 328 jämfört med 72. Något som helt enkelt beror på att det inkom fler förfrågningar som avsåg pojkar. Däremot finns inga större genusskillnader avseende innehållet i förfrågningarna i uppdrag som gäller flickor jämfört med pojkar. Det finns inte heller några sådana skillnader i sättet som myndigheten genomförde rådgivningsuppdragen. Skillnader när det gäller flickors och pojkars behov av stöd vid neuropsykiatrisk problematik verkar således uppstå innan förfrågningar inkommer till myndigheten. En slutsats, som Umeå universitet drar, är att orsakerna till skillnader i förekomst mellan pojkar och flickor i frågeställningarna handlar om både generella skillnader i förekomst inom några av funktionshinderkategorierna och om att skolsvårigheter uppmärksammas i högre grad hos pojkar än hos flickor. Skolor tycks ha svårare att identifiera flickors behov av stöd och det kan vara ett skäl till oproportionellt färre förfrågningar om stöd från SPSM. Myndigheten har även inlett samverkan med Umeå universitet och bildat ett nationellt forskarnätverk med syfte att utveckla myndighetens arbete inom genus och funktionsnedsättningar. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

22 Specialpedagogiskt stöd Tabell 8. Andel frågeställningar rörande pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar riktade mot enskild elev respektive flera elever, fördelat per funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning Enskild elev Flera elever Enskild elev Flera elever Övergripande uppdrag 31% 69% 32% 68% Dövblindhet 88% 12% 91% 9% Döv/hörselnedsättning 75% 25% 76% 24% Förvärvad hjärnskada 86% 14% 87% 13% Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 64% 36% 64% 36% Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 70% 30% 69% 31% Rörelsehinder 89% 11% 90% 10% Synnedsättning 93% 7% 93% 7% Tal och språksvårighet 74% 26% 76% 24% Utvecklingsstörning 64% 36% 69% 31% Matematiksvårigheter 73% 27% 73% 27% Övriga funktionsnedsättningar 55% 45% 54% 46% Totalt 72% 28% 72% 28% Myndigheten har, på detta sätt, följt upp hur frågeställningar rörande pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar riktar sig mot enskild elev respektive flera elever sedan 2014, därför finns inga jämförelsetal för SPSM:s stödinsatser utgör alltid ett komplement till skolhuvudmannens egna resurser och syftar till att bidra till utveckling av huvudmannens egen förmåga vad gäller att utveckla elevers lärmiljö. Utformningen av insatserna sker i samråd med skolhuvudmannen utifrån dess kompetens och resurser på olika nivåer. Med utgångspunkt i andelen frågeställningar som kategoriseras som blandade grupper, gör myndigheten bedömningen att knappt 75 procent av alla rådgivningsuppdrag under 2015 riktade sig mot enskilda elevers lärmiljö, medan övriga riktade sig mot lärmiljön för grupper av elever. Myndigheten bedömer också att andelen uppdrag som riktar sig mot enskilda elever är i samma omfattning som föregående år, men har ökat om man räknar flera år bakåt. Fördelningen mellan rådgivningsuppdrag som riktas mot enskild respektive grupper, skiljer sig dock åt mellan olika funktionsnedsättningsområden. Av tabellen framgår att rådgivningsuppdrag inom kategorierna dövblindhet, förvärvad hjärnskada, rörelsehinder och synnedsättning i hög utsträckning riktar sig mot enskilda elever. Rådgivningsuppdrag inom exempelvis kategorierna övergripande, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, läs- och skrivsvårigheter samt utvecklingsstörning riktar sig i betydligt högre utsträckning mot grupper av elever. Generellt sett är stödinsatser som handlar om enskilda elevers lärmiljö mer frekventa när det gäller funktionsnedsättningar som är mindre vanliga och vice versa. 20 Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

23 Specialpedagogiskt stöd Inom området specialpedagogiska utredningar gäller samtliga stödinsatser enskilda barn och elever. Resurscentren inom SPSM har under 2015 genomfört 142 sådana utredningar. Tabell 9. Antal rådgivningsuppdrag fördelade på utbildningsform. Utbildningsform Totalt antal Andel totalt Totalt antal Andel totalt Totalt antal Andel totalt Förskola % % % Obl. skolformer % % % Gymnasiet % % % Vuxenutbildning 94 2% 78 2% 56 1% Övrigt el. kombination 76 2% 68 2% 62 2% Totalt % % % Om man relaterar antalet rådgivningsuppdrag inom de olika utbildningsformerna till det totala antalet elever i skolan i stort, får man en indikation på vilken efterfrågan som finns inom respektive utbildningsform. De obligatoriska skolformerna har den klart högsta representationen av uppdrag sett till antal elever, medan vuxenutbildningen har den lägsta representationen. Av avsnittet Anordna och medverka i kompetensutveckling, framgår att en högre andel av kompetensutvecklingsinsatserna ges till förskolan, jämfört med den andel som når dessa skolformer genom rådgivningsuppdrag. Effekter Under 2015 har myndigheten, för tredje året i rad, undersökt kundnyttan och faktorer som påverkar kundnyttan med rådgivningsuppdragen genom en enkätundersökning. I frågorna ombads skolhuvudmännen på olika sätt att bedöma den upplevda nyttan av de insatser som SPSM bidragit med. Undersökningen för 2015 baseras på drygt 400 utskickade enkäter med en svarsfrekvens på cirka 55 procent. Bortfallsanalyser är gjorda för samtliga år. De ger inte några skäl att misstänka att inkomna svar beskriver rådgivningsuppdrag som systematiskt och väsentligt skiljer sig från samtliga rådgivningsuppdrag. Med hjälp av data från undersökningarna har myndigheten undersökt om det skett någon förändring i den upplevda kundnyttan under åren 2013 till Kundnyttan har uttryckts dels i den spe- Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

24 Specialpedagogiskt stöd cifika nyttan, det vill säga den nytta man upplever att rådgivningsuppdraget gett för eleven eller eleverna med funktionsnedsättning, och dels den generella nyttan, det vill säga den nytta uppdraget gett för samtliga elever som påverkats av uppdraget. Resultatet presenteras i nedanstående diagram. Diagram 1. Nytta för elever med funktionsnedsättning Nytta för enskild elev Nytta för pedagoger Nytta för organisationen Diagram 2. Nytta för samtliga elever Nytta för enskild elev Nytta för pedagoger Nytta för organisationen Resultatet visar att det inte går att belägga att den specifika nyttan som skolhuvudmannen upplever av myndighetens rådgivningsuppdrag har förändrats under perioden Däremot finns en, statistik säkerställd, liten ökning av den generella nyttan. En tänkbar orsak till detta är att myndighetens tydlighet i överenskommelsen med skolhuvudmannen upplevs öka under perioden. 22 Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

25 Specialpedagogiskt stöd Myndigheten har också undersökt hur funktionsnedsättningens specificitet påverkar rådgivningsuppdraget och den upplevda nyttan hos skolhuvudmannen. Funktionsnedsättningars grad av specificitet definieras som storleken på den elevgrupp som berörs. Funktionsnedsättningars specificitet antas ha betydelse för kompetensnivån hos den skolverksamhet som söker specialpedagogiskt stöd hos myndigheten. Vid hög specificitet är elevgruppen liten och verksamhetens kompetens begränsad. Vid låg specificitet, till exempel vid läs- och skrivsvårigheter, är elevgruppen stor och verksamheten förväntas ha minst grundläggande kompetens inom området. Som funktionsnedsättningsområden med hög specificitet klassificeras synnedsättning, rörelsehinder, dövblindhet och förvärvad hjärnskada. Resultatet visar att det har betydelse för rådgivningsarbetets utformning såväl som dess resultat om uppdraget rör ett specifikt funktionsnedsättningsområde. Ju mer specifikt funktionsnedsättningsområdet är, desto mer handläggningstid lägger myndigheten ner, och desto längre pågår uppdragen. Ju mer specifikt funktionsnedsättningsområdet är, desto högre kundnytta för elever med funktionsnedsättning skattar uppdragsgivarna att myndighetens stöd ger. Resultatet ger underlag för att påstå att myndighetens rådgivning är mer framgångsrik inom de funktionsnedsättningsområden där skolverksamheterna i hög grad är beroende av extern stödkompetens. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

26 Specialpedagogiskt stöd Anordna och medverka i kompetensutveckling SPSM erbjuder kompetensutveckling till personal inom alla skolformer från förskola till vuxenutbildning. De främsta målgrupperna är pedagoger och skolledare, men vissa kurser och andra aktiviteter vänder sig till vårdnadshavare och till barn och ungdomar i målgrupperna. Förutom traditionell kursverksamhet ges även nätbaserade kurser för att öka tillgängligheten och ge större flexibilitet. Dessutom anordnar myndigheten konferenser och seminarier. Nätverk av olika slag ordnas för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte. Kurser, konferenser och seminarier planeras och genomförs med utgångspunkt i skolhuvudmännens behov av stöd inom respektive region. Kartläggning av dessa behov sker bland annat i strategisk samverkan med skolhuvudmän och genom omvärldsanalys. Det finns generella kurser som vänder sig till breda grupper och kurser som vänder sig till specifika yrkeskategorier eller skolformer. Insatserna handlar i första hand om kunskaper kring utveckling av lärmiljön för att öka möjligheterna till en likvärdig utbildning, med utgångspunkt i pedagogiska konsekvenser av olika funktionsnedsättningar. Under året har SPSM erbjudit generella kurser med inriktning mot nästan alla funktionsnedsättningsområden och fokus har legat på lärande, anpassning och tillgänglighet. En del av dessa kurser har samordnats över skolforms-, kommun- och länsgränser. På så sätt skapar myndigheten mötesplatser för kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande. Under året har myndigheten gjort en särskild satsning på nätbaserade utbildningar för elevhälsoteam. Elevhälsoteamen har av myndigheten identifierats som en strategisk viktig målgrupp för skolans förmåga att erbjuda en likvärdig utbildning för barn och elever med funktionsnedsättning. När SPSM arbetar fram en utbildning, utgår man från de mål som finns i myndighetens nationella kurspolicy, att enskilda anställda hos skolhuvudmannen ska höja sin specialpedagogiska kompetens inom ett visst område öka sin förmåga att klara av olika krav som ställs i en viss specialpedagogisk situation i en viss verksamhet. Framförallt grundkurser kännetecknas därför av ett kursupplägg, där deltagarna ska kunna ta upp sådana situationer som de möter i sin yrkesvardag. Kursinnehållet betonar möjligheten att anpassa pedagogiken och lärmiljön i ett enskilt fall eller för en elevgrupp. 24 Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

27 Specialpedagogiskt stöd SPSM medverkar också i kompetensutvecklingsinsatser som anordnas tillsammans med andra eller i annans regi. Det kan ske exempelvis i form av föreläsningar eller deltagande i någon form av konferens eller seminarium. När myndigheten deltar i kompetensutveckling med andra utbildningsanordnare, ställs krav på att utgångspunkten ska vara specialpedagogisk, att kursen tydligt ska rikta sig till myndighetens målgrupper med målsättningen att stärka målgruppens förmåga samt att den ska följa SPSM:s plattform för lika värde. Prestationer Tabell 10. Kompetensutveckling anordnad av myndigheten, fördelat på typ av aktivitet. Aktivitet Antal tillfällen Antal deltagare Antal tillfällen Antal deltagare Antal tillfällen Antal deltagare Kurs Nätbaserade kurser* Seminarium Konferens Pedagogisk träff Föräldrakurs Elevkurser Webbseminarium Totalt Nätbaserade kurser har tidigare benämnts distanskurser. Nätbaserade kurser fortsätter att öka och en orsak till detta är att uppdragsutbildningar fortsätter att öka. Uppdragsutbildningar är kurser riktade till en kommun, som genomförs efter överenskommelse med skolhuvudman, de genomförs ofta i form av nätbaserade kurser. Av de kursdeltagare som redovisas i tabellerna är cirka 85 procent från kommunala skolhuvudmän. Bland övriga deltagare ryms en stor andel fristående skolhuvudmän som deltagare från exempelvis landsting, föräldrakooperativ och folkhögskolor. Elev- och föräldrakurser anordnas av resurscentren. Efterfrågan på föräldrakurser vid Resurscenter syn har minskat under senare år, vilket syns i statistiken för åren 2013 och Från och med 2015 redovisas också föräldrakurser vid Resurscenter dövblind och Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

28 Specialpedagogiskt stöd Resurscenter döv/hörsel. Detta har inte gjorts fullt ut tidigare år och det är denna verksamhet som står för ökningen i antal deltagare Antalet elevkurser är noll, eftersom myndigheten gjort och gör uppehåll under läsåren 2014/2015 och 2015/2016 i kursverksamheten för elever med punktskrift som läsmedium. Under denna period undersöks skolhuvudmäns behov av specialpedagogiskt stöd för att utgöra underlag för utformningen av kommande verksamhet. Tabell 11. Kompetensutveckling anordnad av myndigheten, antal tillfällen för respektive kategori samt andel av totala antalet tillfällen. Funktionsnedsättning Antal Andel Antal Andel Funktionsnedsättningar övergripande 42 4% 2 0% Dövblindhet 49 5% 38 4% 20 7% Döv/hörselnedsättning 96 10% 88 10% 67 24% Förvärvad hjärnskada 62 7% 61 7% 28 10% Läs- och skrivsvårigheter 76 8% 66 7% 50 18% Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar % % 71 26% Rörelsehinder 75 8% % 23 8% Synnedsättning % % 79 29% Tal, språk och kommunikation % % 91 33% Utvecklingsstörning 91 10% 90 10% 58 21% Matematiksvårigheter 45 5% 36 4% 17 6% Övriga funktionsnedsättningar 69 7% 72 8% 80 29% Kombinationer 37 13% Tabellen redovisar samtliga av myndigheten anordnade aktiviteter en gång för varje funktionsnedsättning som finns representerad i aktiviteten. Därmed är antal och andel aktivitetstillfällen i tabellen högre än det totala antalet aktiviteter. Kategoriseringen har delvis gjorts om mellan 2013 och De kategorier som ej är relevanta för respektive år har markerats med. Sett till pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar framgår av tabellen att i tio procent av kompetensutvecklingstillfällena ingår pedagogiska konsekvenser av döv/hörselnedsättning och att det i sju procent av tillfällena ingår pedagogiska konsekvenser av en förvärvad hjärnskada. Här finns en skillnad jämfört med rådgivningsuppdragen, där cirka fyra procent av rådgivningsuppdragen hanterar frågeställningar kring döv/hörselnedsättning, respektive en procent för förvärvad hjärnskada 26 Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

29 Specialpedagogiskt stöd Tabell 12. Kompetensutveckling anordnad av myndigheten, antal deltagare fördelat på olika utbildningsformer. Utbildningsformer Antal deltagare Andel Antal deltagare Andel Antal deltagare Andel Förskola % % % Obligatoriska skolformer inklusive förskoleklass % % % Gymnasieutbildning 920 9% 817 8% 629 9% Vuxenutbildning 546 5% 476 5% 239 3% Annan pedagogisk 3% verksamhet 277 3% 403 4% 202 Övrigt eller ej angivit 922 8% 843 8% % Summa % % % I tabellen redovisas deltagare fördelat på de skolformer som de representerar. Även i år kan myndigheten notera att kompetensutveckling är en stödform som är mer intressant för förskolan och vuxenutbildning, relativt andra utbildningsformer, än vad rådgivningsuppdrag är även om en utjämning har skett jämfört med tidigare år vad gäller förskolan. Tabell 13. Kompetensutveckling som myndigheten medverkat i, fördelat på typ av aktivitet. Aktivitet Antal tillfällen Antal deltagare Antal tillfällen Antal deltagare Antal tillfällen Antal deltagare Universitets-, högskolekurser Kurser Seminarier och konferenser Nätverk Summa Det totala antalet deltagare har minskat något sedan föregående år. Deltagarantalet kan dock variera relativt mycket mellan två enskilda år, beroende på storleken på de kompetensutvecklingstillfällen som myndigheten deltar i. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

30 Specialpedagogiskt stöd Effekter En enkätutvärdering har gjorts bland alla deltagare i de av myndighetens kurser som avslutades mellan 1 januari och 6 juni Enkäter skickades ut till deltagare fördelade på 102 olika kurser och 782 svar inkom vilket ger en svarsfrekvens på 32 procent. En majoritet av respondenterna, 65 procent, anger att de helt eller till stor del har fått kunskaper som bidragit till att de i högre utsträckning gett barn, elever eller vuxenstuderande med funktionsnedsättning möjligheter att utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar. En majoritet av respondenterna, 65 procent, instämmer också till stor del eller helt i att kunskaper de fick på kurserna påverkat arbetet med att planera undervisningen utifrån barn, elever eller vuxenstuderande med funktionsnedsättning. Detta är en förändring från föregående år då enbart hälften, 50 procent, av kursdeltagarna angav att deras planering påverkats. En ytterligare indikation som utvärderingen ger är att spridningseffekten till kollegor är fortsatt hög. Cirka 80 procent av deltagarna anger att de spridit sina nyvunna kunskaper till kollegor. 28 Årsredovisning 2015 Specialpedagogiska skolmyndigheten

31 Specialpedagogiskt stöd Dokumenterat specialpedagogiskt stöd Under 2015 har myndigheten systematiserat sitt arbete med att på olika sätt ge ut dokumenterat specialpedagogiskt stöd i olika former. Materialen syftar till att ge myndighetens målgrupper fördjupat stöd i sin yrkesutövning genom att förmedla kunskap om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning och strategier för att möta dem. Innehållet baseras på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Materialen riktar sig till verksamhetens personal i samtliga skolformer till exempel förskollärare, lärare, speciallärare, specialpedagoger, skolledare och förvaltningschefer. Under året har myndigheten nyutvecklat sju material. Myndigheten ger också ut en skriftserie om att anpassa studiesituationen för vuxna med funktionsnedsättning. Det finns en övergripande skrift och fem skrifter som tar upp svårigheter och pedagogiskt stöd kopplat till olika typer av osynliga diagnoser. Skrifterna ger tips om hur pedagoger, skolhuvudmän och utbildningsanordnare kan tillgängliggöra lärmiljön med hänsyn till olika funktionsnedsättningar. Under 2015 har skrifterna fått en ny grafisk profil och uppdaterats. Skrifterna har fått tryckas i nya upplagor flera gånger. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning