Årsredovisning Specialpedagogiska skolmyndigheten

Transkript

1 Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

2

3 Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

4 Innehåll INLEDNING...4 Återrapportering och resultatredovisning...8 Intern styrning och kontroll...9 RESULTATREDOVISNING SPECIALPEDAGOGISKT STÖD...11 Strategisk samverkan med skolhuvudmän...12 Processen för insatser inom specialpedagogiskt stöd...13 Rådgivning...16 Prestationer...17 Effekter...23 Anordna och medverka i kompetensutveckling...25 Prestationer...26 Effekter...28 Bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet...30 Sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området...32 Erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter...34 Prestationer...35 Utbildning och information vid resurscenter...37 Myndighetens arbete med råd och stödinsatser riktade mot enskilda barns och elevers lärmiljö...38 Stöd till skolhuvudmän vid utredningar i samband med mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan...40 LÄROMEDEL...42 Främjande av läromedelsproduktion...44 Prestationer...44 Effekter...45 Egen produktion och anpassning av läromedel...47 Prestationer...47 Effekter...50 Läromedelsinformation...52 Behovskartläggningar...53 SPECIALSKOLA...54 Undervisning i specialskolan inklusive förskoleklass och fritidshem...56 Prestationer...56 Effekter...59 Arbete för ökad måluppfyllelse...63 Kvalitetsutveckling inom specialskolan...64 Elevutvecklingen totalt i specialskolan Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

5 Boende och fritid för specialskolans elever...67 Prestationer...67 Kvalitetsutveckling inom boende och fritid...68 Pågående arbete med omlokalisering av vissa specialskolor...71 STATLIGA STÖD OCH BIDRAG...73 Prestationer...75 Effekter...79 Samlad redovisning av kostnader för administration av statliga stöd och bidrag...91 ÖVRIG ÅTERRAPPORTERING...96 Teckenspråksutbildning för syskon till döva eller hörselskadade barn och barn till döva eller hörselskadade föräldrar...97 Hur myndigheten sprider information om den egna verksamheten...99 European Agency for Development in Special Needs Education Mänskliga rättigheter, jämställdhetsperspektivet och barnkonventionen Samverkan med berörda myndigheter Planering för överföring av administration till Statens servicecenter MOTTAGANDE AV ELEVER I SPECIALSKOLAN OCH FÖR RH-ANPASSAD UTBILDNING UPPDRAG I REGLERINGSBREV Förslag till förändringar i specialskolans verksamhet Strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken KOSTNADER OCH INTÄKTER PERSONALREDOVISNING KOMPETENSFÖRSÖRJNING SJUKFRÅNVARO EKONOMISK REDOVISNING RESULTATRÄKNING, SPSM BALANSRÄKNING, SPSM ANSLAGSREDOVISNING, SPSM TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER SAMMANSTÄLLNING AV VÄSENTLIGA UPPGIFTER Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

6 Inledning Under 2013 har myndigheten utvecklat den inre effektiviteten inom samtliga verksamhetsområden för att skapa ännu bättre förutsättningar för att genomföra myndighetens uppdrag, så att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Stort fokus har legat på att förbättra processer och skapa en tydligare styrning och uppföljning. Utvecklingsarbetet har inneburit att en del återrapportering i denna årsredovisning har ändrat struktur och att vi idag kan säga mer om effekterna av vårt arbete. Utvecklingsarbetet fortsätter och många åtgärder som inletts under 2013 kommer även att få effekt i kommande årsredovisningar. Förtroendet för myndighetens kompetens är mycket högt När myndigheten genomförde 2013 års kännedomsmätning, så visade resultatet dels att allt fler känner till myndigheten och dels att förtroendet för myndighetens kompetens är mycket högt; 90 procent av de rektorer som känner till SPSM ger betyget fyra eller fem av fem till myndighetens kompetens. Samma andel av rektorerna uppger också att den upplevda nyttan är hög och att man haft god användning av kontakterna med myndigheten. Myndigheten bidrar på olika sätt till regeringens inriktningsmål att öka skolhuvudmäns kunskap om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar och hur undervisningen kan anpassas efter detta. Efterfrågan på specialpedagogiskt stöd i olika former är fortsatt hög. Antalet rådgivningsärenden ligger på en fortsatt hög nivå och antalet deltagare i kurser och konferenser som SPSM anordnar eller medverkar i har ökat. Myndigheten har under 2013 utvecklat hanteringen av kompetensutvecklingsinsatser och har därmed effektiviserat, ökat tillgängligheten och möjliggjort en bättre uppföljning på de kompetensutvecklingsinsatser som myndigheten anordnar och medverkar i. SPSM har även under 2013 tagit fram ett självvärderingsverktyg som möjliggör för skolor att bedöma sin verksamhet ur tillgänglighetsperspektiv. Detta arbete har skett i nära samverkan med Handikappförbunden och kommer att lanseras under våren Myndigheten kan notera en fortsatt ökning av antal utvecklade läromedelsprodukter, både via produktionsstöd och egen produktion. En digital tjänst för att pedagoger och andra i skolan lätt ska kunna hitta lämpliga specialpedagogiska läromedel är i drift och kommer att fortsätta att utvecklas under Det finns stor 4 Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

7 INLEDNING efterfrågan på samlad information om detta, då man idag är hänvisad till de olika förlagen för att söka information. Specialskolan har under 2013 infört ett kvalitetsverktyg som bland annat använts för att mäta måluppfyllelsen inom skolan. Specialskolorna har också arbetat mycket med att höja förväntningarna på elevernas prestationer, vilket ligger inom det delmål i regeringens strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken, som säger att skolor ska ha tilltro till alla elevers och vuxenstuderandes förmåga och visa höga förväntningar på deras skolprestationer. Detta syns bland annat i skolornas betygsprognoser, där förväntningarna är högre än tidigare. Den utvecklade processen för åtgärdsprogram ska stödja i det arbetet. Inom ramen för regeringens inriktningsmål om förbättrad tillgänglighet, har myndigheten redan under 2013 börjat tillämpa det egenutvecklade värderingsverktyget för tillgänglighet vid vissa av specialskolorna. Specialskolorna tar också emot studiebesök från andra skolhuvudmän för att bidra till att öka kunskaperna om tillgänglighet. Antalet deltagare i kurser och konferenser som SPSM anordnar eller medverkar i har ökat En gemensam modell för att erbjuda elever från andra skolhuvudmän deltidsutbildning vid specialskolan har utvecklats under Modellen bidrar till en ökad tillgänglighet för elever inom specialskolans målgrupp och ökar valmöjligheten i skolvalet Kostnader för undervisningen i specialskolan har minskat med över sju procent jämfört med föregående år. Myndigheten har arbetat aktivt med omställningsåtgärder med anledning av flera års vikande elevantal och dessa åtgärder börjar nu få effekt. Samtidigt har elevantalet i undervisningen ökat under 2013, vilket tillsammans med minskad kostnad totalt ger en minskning i kostnader per elev på över elva procent. Myndighetens statsbidrag är fortsatt mycket eftersökta och för flera av dessa förekommer tydliga översökningar. SPSM har under 2013 fortsatt att lägga stort fokus på uppföljning av beviljade statsbidrag, dels för att kontrollera att statsbidragen används till avsett ändamål dels föra att höja vår kunskap om bidragens träffsäkerhet och effekt och därmed öka vår precision vid kommande beslut om ansökta statsbidrag. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

8 INLEDNING Under 2013 har fokus för myndighetens kompetensförsörjning i huvudsak varit omställningsarbete i form av uppsägningar på grund av arbetsbrist vid vissa specialskolor, effektivisering av stödverksamheten, samt vidareutbildning av lärare till speciallärare och utökad behörighet i ämnen. Antalet årsarbetare har minskat inom samtliga områden. Inom verksamheten specialpedagogiskt stöd har under 2013, precis som de senaste åren en relativt stor nyrekrytering av rådgivare skett, främst med anledning av pensionsavgångar. Nyrekryteringarna har gjort det möjligt att anpassa myndighetens samlade kompetens utifrån omvärldens förändrade efterfrågan. Myndigheten arbetar kontinuerligt med att effektivisera och kvalitetssäkra de interna processerna. SPSM har under 2012 och 2013 arbetat med att införa e-handel i hela myndigheten. Inom ramen för e-handelsprojektet, utvärderades också alternativet att föra över administrationen av e-handel till Statens servicecenter. Myndighetens bedömning är att planering för överföring av e- handel kan inledas 2015 och att det sedan kan genomföras under De samlade effektiviseringsåtgärderna som har genomförts de senaste åren har fått en tydlig effekt i det ekonomiska utfallet Myndigheten gör ett något bättre ekonomiskt resultat än väntat vilket innebär bättre ekonomiska förutsättningar att klara av planerade utvecklingssatsningar de kommande åren. En särskild styrgrupp ansvarar för att verksamhetsstyrningens processer samordnas inom myndigheten. En av dessa är riskhanteringsprocessen, där ledningen varje år värderar, prioriterar och fastställer myndighetens väsentligaste risker. Under hösten genomför varje avdelning en självutvärdering av kontrollefterlevnaden av dessa väsentliga risker. Resultatet av självutvärderingen sammanställs och lämnas till ledningen som ett underlag dels för nästa års verksamhetsplanering, dels för bedömningen av den interna styrningen och kontrollen. Sammantaget är min bedömning att SPSM har en god kontroll över ekonomin, en god kontinuitet i verksamheten och en god intern styrning och kontroll. Greger Bååth Generaldirektör 6 Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

9 INLEDNING Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

10 INLEDNING Återrapportering och resultatredovisning Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har valt att redovisa årets resultat i enlighet med den övergripande indelning i fyra verksamhetsområden som finns i myndighetens gällande instruktion. Myndighetens bedömning är att de återrapporteringskrav som finns i regleringsbrevet är uppfyllda. Den övergripande strukturen för resultatredovisningen är i huvudsak densamma som föregående år. I vissa fall finns inte full jämförbarhet för tre år bakåt, i dessa fall anges avvikelser och orsaker till detta. När rubriken obligatoriska skolformer används avses förskoleklass, grundskola, grundsärskola, obligatoriska särskolan, sameskola, specialskola och fritidshem. Under gymnasieskola redovisas gymnasieskola och gymnasiesärskola. Inom vuxenutbildning redovisas kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare om inget annat anges i respektive avsnitt. Tid redovisas inom alla verksamheter och nu finns för första året jämförande siffror för tre år inom samtliga verksamheter. SPSM redovisar prestationer med volymer och kostnader under respektive verksamhetsområde så som myndigheten bedömt rättvisande och väsentligt och under de flesta verksamheter redovisas även effekter. Myndigheten arbetar med vidareutveckling av sin verksamhetsstyrningsmodell och inför successivt den systematiska redovisningsmodell som togs fram Figur 1. SPSM:s redovisningsmodell Resurser/ förutsättningar Aktiviteter Prestationer Effekter Under varje verksamhetsområde har prestationer identifierats. Inom alla verksamhetsområden finns resonemang kring effekter. Under rubriken effekter beskrivs kvantitativa och kvalitativa effektindikatorer där myndigheten kan konstatera att prestationerna har bidragit till ett önskat eller förändrat tillstånd inom ett specifikt område, även om inte alltid rena orsakssamband kan fastslås. Inom specialpedagogiskt stöd finns effektindikatorer i form av enkätutvärderingar av ett antal insatser under året. För läromedelsområdet gäller att vissa effekter på kort sikt redovisas utifrån kvantitativa uppgifter kopplat till prestationer. Även statsbidragsområdet redovisar vissa kvantitativa indikatorer på kort sikt, dock 8 Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

11 INLEDNING inte under varje anslag. Inom specialskolan har definitionen av prestationer och effekter omarbetats sedan föregående år, vilket lett till att effektindikatorer redovisas framförallt gällande kunskapsresultat. Dessutom har ett nytt kvalitetsverktyg inom specialskolan inneburit att effekter när det gäller vissa andra delar av måluppfyllelsen redovisas utifrån enkätresultat. Intern styrning och kontroll Den övergripande interna styrningen och kontrollen beskrivs i myndighetens verksamhetsstyrningsmodell. En särskild styrgrupp ansvarar för att verksamhetsstyrningens olika processer samordnas inom myndigheten. Riskhanteringsprocessen inleds i början av året med de riskanalyser som avdelningarna lämnar i samband med sina verksamhetsplaner. Utifrån dessa sammanställs de risker som verksamheterna bedömer som väsentliga för myndigheten. I samma process formuleras även kontrollåtgärder för dessa risker. En styrgrupp anlägger ett myndighetsperspektiv på myndighetens risker och kompletterar verksamheternas riskbedömningar. Ledningen gör sedan en värdering och prioritering av samtliga prioriterade risker för att fastställa vilka som är myndighetens väsentligaste risker. Under hösten genomför varje avdelning en självutvärdering av kontrollefterlevnaden för varje väsentlig risk. Resultatet av denna lämnas till ledningen som ett underlag för nästa års verksamhetsplanering. Internrevisionen lämnade under året följande rapporter Uppföljning av tidigare granskning av verksamhetsstyrningen Marknadsföring av specialskolan Granskning av dokumentationen för intern styrning och kontroll i samband med årsredovisning för 2012 Dessutom genomfördes en granskning av myndighetens interna kommunikation och en granskning av myndighetens efterlevnad av styrdokument mot kränkande särbehandling, något som kommer att slutrapporteras i början av Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

12 Resultatredovisning

13 Specialpedagogiskt stöd Ur instruktionen: 2 Myndigheten ska i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ge råd och stöd till huvudmän med ansvar för 1. utbildning inom skolväsendet, 2. internationella skolor enligt 24 kap. skollagen (2010:800), 3. utbildning vid särskilda ungdomshem enligt 24 kap. skollagen, och 4. annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap. skollagen. 3 Myndigheten ska vad gäller sådana verksamheter som avses i 2 1. anordna och medverka i kompetensutveckling, och 2. bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet. 3. sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning som är relevant för det specialpedagogiska området 5 Myndigheten ska erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter. I verksamheten vid ett resurscenter ska det ingå att informera och utbilda lärare, annan personal samt vårdnadshavare. Prestationer Rådgivningsuppdrag fördelat per utbildningsform, funktionsnedsättning, kön och volymer Kurstillfällen och deltagare inom kompetensutveckling fördelat per utbildningsform, funktionsnedsättning och kursform, volymer Specialpedagogiska utredningar fördelat per resurscenter, utbildningsform och kön, volymer och kostnader SPSM:s uppdrag inom området specialpedagogiskt stöd, delas i instruktionen in i fyra huvudsakliga delar: råd och stöd till skolhuvudmän; kompetensutveckling, utveckling och forskning respektive specialpedagogisk utredning. SPSM ger råd och stöd till skolhuvudmän genom flera olika stödformer. De huvudsakliga stödformerna kan indelas i rådgivningsuppdrag samt kurser och kompetensutveckling. Myndigheten bedriver specialpedagogisk utvecklingsverksamhet samt sammanställer och sprider resultat av forskning inom det aktuella området. Vid resurscenter erbjuds specialpedagogiska utredningar för barn och ungdomar samt information till personal hos skolhuvudmän och till vårdnadshavare. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

14 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Strategisk samverkan med skolhuvudmän För att nå ut till skolhuvudmännen och visa vilket stöd myndigheten kan utgöra, bedriver SPSM strategisk samverkan med skolhuvudmän. Det innebär att myndigheten via respektive region systematiskt kontaktar skolhuvudmän i syfte att åstadkomma ett möte. Målet är att ge en bild av vilket stöd myndigheten kan erbjuda och att skaffa en uppfattning om skolhuvudmännens behov, förutsättningar och kompetens i specialpedagogiskt arbete. Möten kan också resultera i konkreta överenskommelser om hur ett samarbete ska bedrivas. Samverkan med skolhuvudman sker enligt en fastställd processbeskrivning för att säkerställa likvärdighet över landet och samverkan utvärderas regelbundet tillsammans med skolhuvudmannen. Med utgångspunkt i regeringens funktionshinderpolitik, arbetar myndigheten i det specialpedagogiska stödet inom ramen för det första inriktningsmålet att varje barn, elev och vuxenstuderande ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Samverkan med skolhuvudmannen är en viktig del av det första delmålet att förutsättningarna för detta ska öka genom förbättringar av förskolors och skolors generella verksamhet. Tabell 1. Antal samverkansmöten med skolhuvudmän Skolhuvudmän Antal möten /2011* Kommunala skolhuvudmän Fristående skolhuvudmän Totalt *År 2012 gällde siffrorna en sammantagen tvåårsperiod Före år 2012 mättes inte antalet möten, därför finns inte jämförande siffror bakåt över tid. Myndigheten har under året träffat drygt tvåhundra skolhuvudmän, av totalt 295 kommunala och cirka fristående skolhuvudmän. När det gäller fristående skolhuvudmän, har myndigheten svårt att nå ut på ett systematiskt sätt. Fristående skolhuvudmän kan i vissa fall vara en stor koncern med flera skolor i olika regioner, medan det i andra fall kan vara små helt fristående skolor. I denna kategori inryms också enskilda förskolor, där vissa kan vara mycket små och svåra att nå fram till. Myndigheten har för att möta dessa svårigheter bland annat provat att bjuda in 12 Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

15 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD dessa små förskolor till möten i grupp, för att ge dem möjlighet till ett bredare erfarenhetsutbyte kring de aktuella ämnena. Under året har myndigheten erbjudit samverkansmöten till 581 skolhuvudmän och genomfört 207 möten totalt. Fördelningen av möten mellan åren kan vara ganska ojämn, men ännu finns inte jämförande siffror för enskilda år. Skälen till skillnaden mellan antal erbjudna och genomförda möten är dels en viss eftersläpning mellan inbjudan och genomförande, dels att skolhuvudmän inte alltid besvarar inbjudan; detta gäller framförallt fristående skolhuvudmän. Processen för insatser inom specialpedagogiskt stöd En stödinsats inleds med en förfrågan om specialpedagogiskt stöd till myndigheten. Därefter sker en orientering tillsammans med skolhuvudmannen, då man i samråd avgör vilken typ av insats som ger bäst stöd. Det kan resultera i ett rådgivningsuppdrag, men även exempelvis i en fördjupad specialpedagogisk utredning kring eleven eller i någon form av kompetensutvecklingsinsats. Efter genomfört stöd, sker en uppföljning, då man utvärderar om målet med insatserna är uppnådda. Under 2013 har myndigheten påbörjat effektmätning av rådgivningsuppdrag. Detta kommer under 2014 att vidareutvecklas för de olika stödformerna inom specialpedagogiskt stöd. Figur 2. Process för insatser inom specialpedagogiskt stöd Förfrågan Orientering Överenskommelse Genomförande Uppföljning Under 2013 har SPSM systematiskt arbetat med kvalitetsutveckling av processen för insatser inom specialpedagogiskt stöd. Framförallt har detta gällt ärendehantering inom momenten målformulering, ärendeavslut och uppföljning. En särskild satsning har också gjorts när det gäller hur barnrättsperspektivet beaktas i insatserna inom området. Genom dessa åtgärder höjs kvaliteten i dokumentation och uppföljning av de olika insatserna. En ökad tydlighet i processen förväntas också bidra till bättre överenskommelser och ökad upplevd nytta hos skolhuvudmannen över tid. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

16 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Tabell 2. Tid fördelad per aktivitet inom råd och stöd Aktivitet Rådgivningsuppdrag 22% 21% 21% Samverkan med skolhuvudmän 3% 2% Kompetensutveckling 25% 29% 27% Specialpedagogisk utredning 15% 16% 18% Utvecklingsarbete inom specialpedagogik och spridning av forskningsresultat 4% 4% 4% Övrigt specialpedagogiskt stöd 31% 28% 30% Totalt 100% 100% 100% Samverkan med skolhuvudman ingick till och med 2011 i aktiviteten Övrigt specialpedagogiskt stöd, därför finns inte jämförande siffror för det året. Den tid som redovisas som Övrigt innefattar exempelvis gemensam planering, uppföljning och arbete gentemot externa intressenter och kan inte direkt härledas till någon av de andra enskilda aktiviteterna. Den totala tid som lagts ned på specialpedagogiskt stöd är cirka timmar, en ökning från föregående år med närmare timmar. En förklaring är att myndigheten arbetar aktivt med att utöka verksamheterna inom specialpedagogiskt stöd. Fördelningen mellan de olika aktiviteterna inom området har inte ändrat sig nämnvärt. Samverkan med skolhuvudman och övrig tid har ökat något i andel, medan kompetensutveckling och utredningar har minskat något. Tabell 3. Kostnader för specialpedagogiskt stöd, tkr Kategori Antal samverkansmöten * Antal rådgivningsuppdrag Antal specialpedagogiska utredningar Antal kurstillfällen Antal deltagare Totala kostnader Varav kostnader för specialpedagogiskt stöd exklusive resurscenter Varav kostnader vid resurscenter *År 2012 gällde siffrorna en sammantagen tvåårsperiod Före år 2012 mättes inte antalet möten, därför finns inte jämförande siffror bakåt över tid. Myndigheten arbetar aktivt med att utöka verksamheterna inom specialpedagogiskt stöd och de verksamhetsanpassningar som skett inom specialskolan har gett utrymme för detta. De totala kostnaderna för specialpedagogiskt stöd har därför ökat med 14 Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

17 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD drygt sex procent sedan föregående år. I dessa kostnader ingår rådgivning, kompetensutveckling, utvecklingsverksamhet och spridande av forskningsresultat samt specialpedagogiska utredningar. Inom området kompetensutveckling har en ökning av omfattningen skett sedan föregående år. Antalet rådgivningsuppdrag är i stort sett oförändrade, men myndigheten har samtidigt utvecklat stödet som ges med hjälp av rådgivning i form av frågor och svar på webbsidan. Myndighetens inriktningsmål är att fortsätta utveckla specialpedagogiskt stöd via webben. Om utvecklingen får avsedd effekt är det tänkbart att antalet rådgivningsuppdrag minskar över tid. Rådgivningsuppdrag som utgår från överenskommelser kan alltså bli färre till antalet, men målsättningen är att antalet pedagoger som på något sätt tar del av myndighetens stöd ska öka. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

18 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Rådgivning En förfrågan där skolhuvudmannen behöver fördjupa sina kunskaper om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar och utveckla strategier för att möta dessa behov, leder ofta till en överenskommelse om ett rådgivningsuppdrag. I orienteringsfasen av ett sådant uppdrag kommer myndigheten och skolhuvudmannen överens om hur insatserna ska utföras. Förutom att ta tillvara den kompetens som redan finns hos skolhuvudmannen, är myndighetens mål också att skolhuvudmannen efter uppdraget ska kunna omvandla de nya kunskaperna till egen kompetens. Rådgivningsuppdraget klassificeras så långt som möjligt i termer av bland annat huvudsaklig funktionsnedsättning, kön och utbildningsform. Det går dock inte alltid att göra den kategoriseringen av uppdrag, eftersom de i många fall genomförs på en mer övergripande nivå. Det kan handla om hur skolan systematiskt arbetar med betygssättning och bedömningsverktyg eller hur man hittar samarbetsformer med elevhälsan. I ett rådgivningsuppdrag kan också finnas inslag av andra typer av insatser, exempelvis kompetensutveckling. Uppdragen präglas av ett arbetssätt där man riktar sig mot elevens lärande, pedagogens arbetssätt eller skolan som organisation i olika kombinationer, beroende på hur frågeställningen ser ut och vilken överenskommelse man når fram till. Flertalet uppdrag har inslag av samtliga dessa delar. Förutom de specifika rådgivningsuppdragen ger myndigheten stöd åt skolhuvudmännen genom att besvara enklare frågor inom specialpedagogiskt stöd via telefon eller e-post; dessa så kallade kort-ärenden ingår inte i statistiken. Dessutom ger myndigheten rådgivning i form av frågor och svar på webbsidan, en funktion som har utvecklats sedan föregående år. Under 2013 läste över unika besökare frågor på webbsidan. Utöver detta ger SPSM ut ett antal skrifter med information om hur studiesituationen kan anpassas för olika målgrupper. 16 Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

19 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Prestationer Tabell 4. Antal rådgivningsuppdrag fördelade per funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Totalt Antal Andel totalt Totalt Antal Andel totalt Totalt Antal Andel totalt Övergripande uppdrag 219 6% 304 8% 107 3% Dövblindhet 59 2% 33 1% 166 4% Dövhet/hörselskada 165 4% 130 3% 245 6% Förvärvad hjärnskada 41 1% 34 1% 33 1% Läs- och skrivsv./dyslexi 156 4% 159 4% 211 5% Neuropsykiatriska % % % Rörelsehinder 148 4% 191 5% 188 5% Synnedsätning % % % Tal- och språksvårighet % 333 9% 181 5% Utvecklingsstörning 133 4% 176 5% 134 3% Matematiksvårigheter 65 2% 83 2% 17 0% Övrigt 189 5% 140 4% 220 6% Kombinationer % % % Totalt % % % Antalet rådgivningsuppdrag ligger på ungefär samma nivå som föregående år. I samtliga rådgivningsärenden är det en bedömning myndighetens personal gör tillsammans med skolhuvudmannen som ligger till grund för kategoriseringen. Inom flera av dessa områden finns normalt en diagnos på funktionsnedsättningen sedan tidigare, inom andra områden görs endast en bedömning. Därmed finns en viss osäkerhet i kategoriseringen. I den kategori som benämns Kombinationer, finns dels individer med flera olika pedagogiska konsekvenser av en funktionsnedsättning, dels individer med flera funktionsnedsättningar. Det kan också gälla en elevgrupp där skolhuvudmannen behöver kunskap om flera funktionsnedsättningar för att förbättra lärmiljön för en hel grupp. Det är således inte någon enhetlig grupp. I kategorin Övrigt ryms ett antal ärenden angående pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar som inte faller in under någon annan gruppering, men även ett antal svårbedömda ärenden där man inte kunnat kategorisera funktionsnedsättningen tydligt. Sett över tid kan SPSM identifiera en trend att antal uppdrag inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar. Det finns inget belägg för vilka orsakerna är, men myndigheten gör ändå Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

20 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD vissa bedömningar. Dels har det i omvärlden funnits ett fokus kring dessa frågor, med ökad diagnostisering som följd. Det kan i sin tur ha gjort att skolhuvudmän blivit mer observanta på detta och i större utsträckning sökt stöd för att hantera de pedagogiska utmaningar som kan vara en följd. Ett allmänt ökat fokus på kunskapskraven inom skolan har också gjort den här kategorin tydligare. Kategorin neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tillkom som uppdrag i verksamheten 2001 och då inleddes en kompetensuppbyggnad som också kan vara en faktor som inverkar på ökningen. Det finns tydliga indikationer på att myndighetens kompetens påverkar vilka uppdrag man får; finns rådgivare med tydlig och känd kompetens inom ett visst område, så drar det till sig ett antal förfrågningar om stöd inom det området. Kategorin tal och språksvårigheter ökar tydligt över tid. Myndighetens bedömning är att den huvudsakliga förklaringen är att kompetensen inom detta område har ökat inom såväl myndigheten som inom skolan i stort. Därmed uppmärksammas dessa elevers behov av stöd i ökande grad. Antalet rådgivningsuppdrag ska inte översättas till antal elever som genom rådgivning får stöd riktat till sin lärmiljö. Det finns stora variationer i vilken typ av rådgivning som ges. Många uppdrag riktar sig direkt till enskilda elevers eller gruppers lärmiljö, medan andrauppdrag är av övergripande karaktär och ofta vänder sig enbart till skolan som organisation. Antalet elever som nås av stöd via dessa uppdrag, är alltså betydligt fler än själva antalet uppdrag. 18 Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

21 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Tabell 5. Antal rådgivningsuppdrag 2013 och antal kategoriseringar inom rådgivningsuppdragen Funktionsnedsättning Totalt antal rådgivnings uppdrag Andel rådgivnings uppdrag 2013 Antal kategoriseringar i kombinationer Totalt antal kategoriseringar Andel av rådgivnings uppdrag Övergripande uppdrag 219 6% % Dövblindhet 59 2% % Dövhet/hörselskada 165 4% % Förvärvad hjärnskada 41 1% % Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi 156 4% % Neuropsykiatriska % % Rörelsehinder 148 4% % Synnedsättning % % Tal och språksvårighet % % Utvecklingsstörning 133 4% % Matematiksvårigheter 65 2% % Övriga funktionsnedsättningar 189 5% % Kombinationer % Totalt % Myndigheten har inte följt upp rådgivningsuppdrag på detta sätt tidigare, därför finns inga jämförande siffror. Tabellen redovisar i de två första kolumnerna antalet och andelen rådgivningsuppdrag inom varje funktionsnedsättning, på det sätt myndigheten sedan tidigare redovisat. När myndigheten, i samverkan med företrädare för skolhuvudmannen, kategoriserar ett rådgivningsuppdrag görs det genom att kategorisera vilka funktionsnedsättningar som kan ha gett upphov till de pedagogiska frågeställningar som uppdraget behandlar. Om rådgivningsuppdraget klassificeras med fler än en funktionsnedsättning redovisas uppdraget under kategorin Kombinationer. Kategorin Kombinationer utgör närmare en tredjedel av samtliga rådgivningsuppdrag. Ett rådgivningsuppdrag som redovisas som kombination är i snitt kategoriserat med cirka tre olika funktionsnedsättningar. I kolumn nummer tre redovisas kategorin Kombinationer (1 042 rådgivningsuppdrag) utfördelad på de aktuella kategoriseringar som finns i varje sådant rådgivningsuppdrag. De två kolumnerna till höger visar det sammanlagda antalet och andelen kategoriseringar inom samtliga rådgivningsuppdrag; alltså i hur många uppdrag det finns frågeställningar kring olika Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

22 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD enskilda funktionsnedsättningar. I de två kolumnerna kan varje rådgivningsuppdrag alltså finnas i flera kategorier och summan blir därför högre än det totala antalet uppdrag och högre än 100 procent. Tabellen ovan ger en mer nyanserad bild än den myndigheten hittills har redovisat när det gäller i vilken utsträckning myndigheten ger stöd åt olika pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar. Exempelvis framgår av tabellen att i över 30 procent av samtliga rådgivningsuppdrag finns frågeställningar kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Man kan också utläsa att i en stor del av de uppdrag som innehåller frågeställningar kring utvecklingsstörning, finns också andra funktionsnedsättningar med i bilden; eftersom över 355 av totalt 488 uppdrag som tar upp pedagogiska konsekvenser av utvecklingsstörning ryms inom det som redovisas som Kombinationer. Detsamma gäller uppdrag avseende matematiksvårigheter. Att följa upp antalet frågeställningar istället för enbart antalet rådgivningsuppdrag ger myndigheten ett bättre beslutsunderlag för att arbeta med kompetensförsörjning. Antalet frågeställningar i varje rådgivningsuppdrag är en indikator på graden av komplexitet i uppdraget. En annan indikator är den tid som läggs ned i ett uppdrag. Nedlagd tid kan skilja sig åt mellan olika uppdrag, alltifrån några timmar till flera hundra timmar. Tabell 6. Antal rådgivningsuppdrag fördelade på kön Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Flickor % % % Pojkar % % % Blandade grupper % % % Totalt % % % Inom gruppen Blandade grupper finns både uppdrag som vänder sig till grupper med båda könen representerade, men framförallt övergripande uppdrag som riktar sig huvudsakligen mot skolans organisation och inte direkt mot någon elevgrupp. Rådgivningsuppdrag klassificerade som blandade grupper minskar sett över tid, framförallt om man går tillbaka ännu ett par år, då andelen uppdrag med blandade grupper var 43 respektive 55 procent. Andelen rådgivningsuppdrag som riktas mot blandade grupper skiljer sig dock åt mellan olika funktionsnedsättningsområden. 20 Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

23 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Tabell 7. Könsfördelning inom rådgivningsuppdragen 2013, fördelat per funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Totalt antal Andel flickor Andel pojkar Blandade grupper Övergripande uppdrag 219 6% 22% 72% Dövblindhet 59 46% 46% 8% Dövhet/hörselskada % 35% 26% Förvärvad hjärnskada 41 39% 59% 2% Läs- och skrivsv./dyslexi % 36% 52% Neuropsykiatriska % 62% 24% Rörelsehinder % 61% 5% Synnedsättning % 53% 2% Tal och språksvårighet % 54% 22% Utvecklingsstörning % 32% 46% Matematiksvårigheter 65 34% 31% 35% Övrigt % 43% 39% Kombinationer % 52% 19% Totalt % 49% 25% I tabellen redovisas könsfördelningen inom respektive funktionsnedsättning och totalt. Myndigheten har inte följt upp rådgivningsuppdrag på detta sätt tidigare, därför finns inga jämförande siffror. Fördelningen mellan pojkar och flickor i rådgivningsuppdrag gällande kategorierna rörelsehinder, utvecklingsstörning och synnedsättning stämmer relativt väl överens med generella fördelningen för respektive diagnoskategori. Förekomsten av dövhet/hörselskada är något vanligare bland pojkar men representationen i rådgivningsuppdrag är ytterligare något högre. Inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns i rådgivningsuppdrag en betydande överrepresentation av pojkar. Denna kategori omfattar en mängd olika tillstånd och diagnoser, bland annat Aspergers syndrom, ADHD och ADD. Fördelningen av rådgivningsuppdrag stämmer överens med generella fördelningen av förekomsten bland flickor och pojkar. Det är dock ett område där flickors situation uppmärksammas alltmer, men det kan fortfarande finnas ett mörkertal bland flickor. Inom kategorin tal- och språksvårigheter stämmer den stora andelen pojkar i rådgivningsuppdrag ungefär överens med den högre förekomsten bland pojkar generellt, även om andelen pojkar i rådgivningsuppdag är ytterligare något högre. Även inom detta område finns uppfattningen att flickors svårigheter inte uppmärksammats i tillräckligt hög utsträckning. Funktionsnedsättningen är ofta mindre omfattande hos flickor och flickor ger många gånger Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

24 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD uttryck för sina svårigheter på ett mindre störande och utmanande sätt än pojkar. Det kan leda till att flickor inte får det stöd som de behöver och har rätt till. Läs- och skrivsvårigheter är en kategori som sticker ut i jämförelserna. I rådgivningsuppdragen utgör pojkar cirka 3/4 av ärendena. I generella bedömningar anses det föreligga endast en något förhöjd förekomst bland pojkar. Bland annat ansåg Skolverket i en rapport från 2001 att dyslexi var jämnt fördelat mellan flickor och pojkar, möjligen med en svag övervikt för pojkar. En stor andel elever inom det neuropsykiatriska området har läs och skrivsvårigheter och detta skulle möjligen kunna förklara en del av snedfördelningen i relation till generella bedömningar av förekomsten. En slutsats är att orsakerna till skillnader i förekomst mellan pojkar och flickor i rådgivningsuppdragen handlar om både generella skillnader i förekomst inom några av funktionshinderkategorierna och om att skolsvårigheter uppmärksammas i högre grad hos pojkar än hos flickor. Skolor tycks ha svårare att identifiera flickors behov av stöd och det kan vara ett skäl till oproportionellt färre förfrågningar om stöd hos SPSM. Tabell 8. Antal rådgivningsuppdrag fördelade på utbildningsform Utbildningsform Totalt Andel Totalt Andel Totalt Andel antal totalt antal totalt antal totalt Förskola % % % Obl. skolformer % % % Gymnasiet % 354 9% % Vuxenutbildning 56 1% 68 2% 92 2% Övrigt el. kombination 62 2% 258 7% 175 5% Totalt % % % Om man relaterar antalet rådgivningsuppdrag inom de olika utbildningsformerna till det totala antalet elever i skolan i stort, får man en indikation på vilken efterfrågan som finns inom respektive område. De obligatoriska skolformerna har den klart högsta representationen av uppdrag sett till den totala elevandelen, medan vuxenutbildningen har den lägsta representationen. Antalet uppdrag har, med detta sätt att se, ökat ungefär lika mycket inom förskola och obligatoriska skolformer, mindre inom gymnasiet och inte alls inom vuxenutbildningen. Av avsnittet Anordna och medverka i kompetensutveckling, framgår att en högre andel av kompetensutvecklingsinsatserna ges till förskolan, jämfört med den andel som når förskolan i form av rådgivningsuppdrag. Stödet mot förskolan riktas på så sätt i min- 22 Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

25 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD dre utsträckning mot enskilda barns lärmiljö än i övriga utbildningsformer. Detta sammanhänger bland annat med att uppdraget inom förskolan är att bidra till goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande medan övriga skolformer är inriktade på att bidra till förbättrade kunskapsresultat. Effekter Under hösten 2013 genomförde myndigheten i enkätform en utvärdering av effekterna av rådgivningsuppdragen. I frågorna ombads skolhuvudmännen på olika sätt att bedöma den upplevda nyttan av de insatser som SPSM bidragit med. I påståendet Stödet bidrog till att undervisningen i högre utsträckning ger eleven eller eleverna med funktionsnedsättning möjligheter att nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar instämde 65 procent av de svarande till stor del eller helt. Det tolkar myndigheten som att mottagarna av myndighetens specialpedagogiska stöd upplever att insatserna gör stor nytta i de berörda målgrupperna. I påståendet Stödet bidrog till att alla elever i högre utsträckning utvecklas så långt som möjligt utifrån sina olika förutsättningar instämde 41 procent av de svarande skolhuvudmännen till stor del eller helt. Insatserna uppfattas alltså i relativt stor utsträckning göra nytta även för elevgruppen som helhet och inte bara inom de målgrupper som ingår i myndighetens uppdrag. Av de framgångsfaktorer som myndigheten tidigare identifierat, ger enkätresultatet tydligt stöd för flera: Tydlighet i överenskommelsen mellan skolhuvudman och myndigheten Att en bred repertoar av stödformer används i uppdraget Att elevens synpunkter är beaktade Analyser av resultaten har visat att vilken nivå stödet riktas till i första hand organisationen, pedagogen eller eleven inte gör någon skillnad för den upplevda nyttan på lärmiljön. Inte heller har någon skillnad kunnat utläsas mellan olika regioner, vilket kan ses som en indikation på likvärdighet i stödet över landet. Antal funktioner eller vilka funktioner hos skolhuvudmannen som involverats i uppdraget framstår i dessa resultat inte heller som någon avgörande faktor. I de rådgivningsuppdrag som riktat sig mot förskolan, har skolhuvudmannen upplevt en högre grad av nytta för både elevgruppen Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

26 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD som helhet och för elever med funktionsnedsättning. Inom förskolan har man också upplevt en större tydlighet i den inledande överenskommelsen, en framgångsfaktor som har kunnat beläggas inom ramen för denna utvärdering. Den upplevda nyttan hos skolhuvudmannen förefaller utifrån denna utvärdering ha ett nära samband med kvaliteten i den inledande fasen, orientering och överenskommelse tillsammans med skolhuvudmannen. Att se över hur den fasen utformas är därför ett prioriterat utvecklingsområde för myndigheten under kommande år. 24 Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

27 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Anordna och medverka i kompetensutveckling SPSM erbjuder kompetensutveckling till personal inom alla skolformer från förskola till vuxenutbildning. De främsta målgrupperna är pedagoger och skolledare, men vissa kurser och andra aktiviteter vänder sig till vårdnadshavare och till barn och ungdomar i målgrupperna. Kurser, konferenser och seminarier planeras och genomförs med utgångspunkt i skolhuvudmännens behov av stöd inom respektive region. Kartläggning av dessa behov sker bland annat i strategisk samverkan med skolhuvudmän och genom omvärldsanalys. Det finns generella kurser som vänder sig till breda grupper och de som vänder sig till specifika yrkeskategorier eller skolformer. Förutom traditionell kursverksamhet ges även distansutbildning för att öka tillgängligheten och ge större flexibilitet. Insatserna handlar i första hand om kunskaper kring utveckling av lärmiljön för att öka möjligheterna till en likvärdig utbildning, med utgångspunkt i pedagogiska konsekvenser av olika funktionsnedsättningar. En del av kurserna har samordnats över skolforms-, kommun- och länsgränser. På så sätt skapar myndigheten mötesplatser för kunskapsutveckling, erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande. När SPSM arbetar fram en utbildning, utgår man från de mål som finns i myndighetens nationella kurspolicy, att enskilda anställda hos skolhuvudmannen ska: höja sin specialpedagogiska kompetens inom ett visst område öka sin förmåga att klara av olika krav som ställs i en viss specialpedagogisk situation i en viss verksamhet Framförallt grundkurser kännetecknas därför av ett processinriktat kursupplägg, där deltagarna ska kunna ta upp sådana situationer som de möter i sin yrkesvardag. Kursinnehållet betonar möjligheten att anpassa pedagogiken och lärmiljön i ett enskilt fall eller för en elevgrupp. När myndigheten deltar i kompetensutveckling med andra utbildningsanordnare, ställs krav på att utgångspunkten ska vara specialpedagogisk, att kursen tydligt ska rikta sig till myndighetens målgrupper med målsättningen att stärka deras egen förmåga samt att den ska följa SPSM:s plattform för lika värde. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

28 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Prestationer Tabell 9. Kompetensutveckling antal kurstillfällen och deltagare varav distanskurser Antal kurstillfällen 584 (40) 364 (41) 359 (42) Antal deltagare (845) (917) (1 020) Tabellen redovisar antal kurstillfällen och kursdeltagare i kompetensutvecklingsinsatser som myndigheten har anordnat eller medverkat i. Inom parentes redovisas varav antal distanskurser. För 2013 fördelar sig kompetensutvecklingsinsatserna i tabellen ovan på 276 tillfällen och deltagare i aktiviteter som myndigheten själv anordnat samt 308 tillfällen och deltagare i aktiviteter som anordnats av andra och där myndigheten har medverkat. Detta är första året som myndigheten har möjligheten att följa upp anordnad respektive medverkan i kompetensutveckling separat. Den stora ökningen av tillfällen och deltagare har skett framförallt inom de kurser som myndighetens medarbetare har medverkat i. SPSM har under 2013 medverkat i flera större konferenser, vilket gett en kraftig ökning av det totala deltagarantalet. Nedan redovisas de aktiviteter som myndigheten anordnat i separata tabeller. Tabell 10. Kompetensutveckling anordnad av myndigheten, 2013 fördelat på typ av aktivitet 2013 Aktivitet Antal tillfällen Antal deltagare Kurs Distanskurs Seminarium Konferens Pedagogisk träff Föräldrakurs Elevkurser 3 77 Totalt Tillfällen och deltagare i denna tabell ingår i de totala siffrorna för myndighetens kompetensutvecklingsinsatser. Det är första året dessa aktiviteter följs upp systematiskt, därför finns inga jämförande siffror. 26 Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

29 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Tabell 11. Kompetensutveckling anordnad av myndigheten 2013, antal aktiviteter med respektive kategorisering samt andel av totala antalet aktiviteter Funktionsnedsättning Antal Andel Dövblindhet 20 7% Döv/hörselnedsättning 67 24% Förvärvad hjärnskada 28 10% Läs- och skrivsvårigheter 50 18% Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 71 26% Rörelsehinder 23 8% Synnedsättning 79 29% Tal, språk och kommunikation 91 33% Utvecklingsstörning 58 21% Matematiksvårigheter 17 6% Övrigt 80 29% Kombinationer 37 13% Tabellen redovisar samtliga av myndigheten anordnade aktiviteter en gång för varje funktionsnedsättning som finns representerad i aktiviteten. Därmed är antal och andel aktivitetstillfällen i tabellen högre än det totala antalet aktiviteter. Det är första året dessa kurser följs upp systematiskt, därför finns inga jämförande siffror Sett till pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar framgår av tabellen att i elva procent av kompetensutvecklingstillfällena ingår pedagogiska konsekvenser av dövhet eller hörselnedsättning. Det kan jämföras med att drygt fyra procent av rådgivningsuppdragen hanterar frågeställningar kring dövhet eller hörselnedsättning. För att få en bild av vilket stöd myndigheten ger till olika målgrupper, bör hela det specialpedagogiska stödet beaktas. Tabell 12. Kompetensutveckling anordnad av myndigheten 2013, antal deltagare fördelat på olika utbildningsformer Utbildningsformer Antal deltagare Andel Förskola % Obligatoriska skolformer inklusive förskoleklass % Gymnasieutbildning 629 9% Vuxenutbildning 239 3% Annan pedagogisk verksamhet 202 3% Övrigt eller ej angivit % Summa % I tabellen redovisas deltagare fördelat på de skolformer som de representerar. Det är första året dessa kurser följs upp systematiskt, därför finns inga jämförande siffror. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

30 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD 19 procent av deltagarna utgör personal från förskolan. Detta kan jämföras med att cirka 12 procent av myndighetens rådgivningsuppdrag är riktade mot förskolan som skolform. Myndigheten drar slutsatsen att kompetensutvecklingsinsatser är en stödform som är mer intressant för förskolan än vad rådgivningsuppdrag är, relativt andra skolformer. Myndighetens bedömning är att det sammanhänger med att förskolan har mindre behov av insatser riktade mot enskilda individer. Av de kursdeltagare som redovisas i tabellerna, är över 90 procent från kommunala skolhuvudmän. Inom de övriga tio procenten ryms en stor andel från fristående skolhuvudmän samt deltagare från exempelvis landsting, föräldrakooperativ och folkhögskolor. Tabell 13. Kompetensutveckling som myndigheten medverkat i 2013 Form av kompetensutvecklingsinsats Antal tillfällen Antal deltagare Universitets-, högskolekurser Kurser Seminarier och konferenser Nätverk Summa Tillfällen och deltagare i denna tabell ingår i de totala siffrorna för myndighetens kompetensutvecklingsinsatser i tabell 9. Det är första året dessa kurser följs upp systematiskt, därför finns inga jämförande siffror. Myndighetens medarbetare har deltagit som föreläsare och hållit seminarier i flera större konferenser under året. Detta har resulterat i en markant ökning av det antal kursdeltagare som myndigheten mött totalt sett inom kompetensutvecklingsverksamheten. Några exempel är Sett-mässan, Ungdomsstyrelsens rikskonferens, Förskolan i fokus och Skolverkets konferens Forskning lyfter samt en mängd seminarier om resultat från SPSM:s delaktighetsprojekt. Effekter En enkätutvärdering har genomförts bland deltagare på kurser inom områdena neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och läs- och skrivsvårigheter som myndigheten anordnat under procent av de tillfrågade deltagarna instämmer till stor del eller helt i påståendet Den kunskap jag fick under kursen har bidragit till att i högre utsträckning ge elever med funktionsnedsättning möjligheter att utvecklas så långt som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar. 67 procent av de tillfrågade deltagarna instäm- 28 Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

31 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD mer till stor del eller helt i påståendet Den kunskap jag fick under kursen har bidragit till att jag i högre utsträckning tänker på alla elevers olika behov och förutsättningar. Enkätresultaten visar också att spridningseffekten av de förvärvade kunskaperna till kollegor är hög. 74 procent av deltagarna anger att de spridit sina nyvunna kunskaper till kollegor. Dessa resultat tolkar myndigheten som att de aktuella kurserna har bidragit till inriktningsmål ett i regeringens strategi för funktionshinderpolitiken, att varje elev ska ges förutsättningar att utveckla sina kunskaper så långt som möjligt. Specialpedagogiska skolmyndigheten Årsredovisning

32 SPECIALPEDAGOGISKT STÖD Bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet En förutsättning för att myndigheten ska kunna hålla hög kompetens och professionalitet i sitt specialpedagogiska stöd, är att en kontinuerlig kunskapsutveckling äger rum. SPSM har i uppdrag att bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverksamhet när det gäller den verksamhet hos skolhuvudmän där myndigheten ska ge specialpedagogiskt stöd. Myndigheten har valt att arbeta med strategisk samordning av ett antal områden som ses som strategiskt viktiga att utveckla, fördjupa och sprida kunskap inom. Områdena har under 2013 varit: Forskning och utveckling (FoU) Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) It i lärandet Tvåspråkighet Samspelsmodell för tillgänglighet Auditiv miljö Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Samordningen omfattar myndighetens samtliga verksamheter, specialpedagogiskt stöd, läromedel, specialskola och statliga stöd och bidrag samt har både ett internt och externt fokus. Samtliga områden utom FoU är tidsbegränsade. FoU är ett eget fördjupningsområde, men har samtidigt ett koordinerande ansvar för övriga områden. Den strategiska samordningen leder till att myndigheten har möjlighet att sprida kunskap externt, att kompetens säkerställs internt och att kvaliteten i myndighetens utförande av sitt uppdrag säkras. Den externa kunskapsspridningen har i huvudsak skett genom deltagande i nätverk, publicering på myndighetens webb samt arrangerande och deltagande som föreläsare på olika kurser och konferenser. Samordningen av it i lärandet har aktivt arbetat med frågor kring upphovsrätten, vad den innebär och hur den kan tillämpas för barn, elever och studerande med funktionsnedsättningar. Som ett resultat av arbetet har två informationsfilmer publicerats på myndighetens webplats. Den första filmen beskriver upphovsrättslagen generellt medan den andra filmen specifikt beskriver hur lagens 17 Framställning av exemplar med mera till personer med 30 Årsredovisning 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten