Viared Västra, Dagvattenutredning till detaljplan

Transkript

1 Viared Västra, Dagvattenutredning till detaljplan

2 Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare BORÅS STAD BOX BORÅS Norconsult AB Box Göteborg Bertil Israelsson Emma Nilsson Keskitalo / Edgar Villarreal Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: N:\101\27\ \0-Mapp\Beskrivningar\Utredningar - PM\dagvattenutredning_viared-västra_revidering.doc Kvalitetsgranskad av: Tryck: Bertil Israelsson Norconsult AB

3 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared-västra_revidering.doc 3 (24) Innehållsförteckning Innehållsförteckning Orientering Underlag Koordinatsystem Befintlig avvattning Föreslagen dagvattenhantering Översiktlig dimensionering av dagvattenanläggningar Exempel på möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten inom tomtmark Beräkning av föroreningsmängder Översiktlig kostnadsberäkning Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Översiktsplan Avrinning mot Viskan resp. Viaredssjön Befintliga dagvattenförhållanden Principsektioner inom området Föreslagen dagvattenhantering

4 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared- 4 (24)

5 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared-västra_revidering.doc 5 (24) 1. Orientering På uppdrag av Borås stad, stadsbyggnadskontoret, har Norconsult AB utarbetat föreliggande dagvattenutredning till detaljplan för Viared Västra. Inom planområdet planerar kommunen att upprätta ett verksamhetsområde för industri-, kontors, hantverks- och sällanköpshandelsändamål, med tillhörande gator och parkeringsytor. Planområdet omfattar ca 113 ha och är beläget väster om nuvarande verksamhetsområde i Viared. Området avgränsas i norr av Rv 40 och i söder av väg 637, Segloravägen. I väster ansluter området till rastplats Boråstorpet. Närmast i öster ligger Ellos fastighet i Viared, se figur 1. Figur 1. Rödmarkeringen visar lokalisering av planområdet Inom planområdet finns idag några få bostadshus med tillhörande infartsvägar, men till största delen består området av skogsmark och mossmark, se figur 2.

6 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared- 6 (24) Figur 2. Flygfoto över planområdet Marknivåerna inom planområdet varierar mellan ca +160 m och ca +209 m. Längs planområdets norra del lutar marken brant ner mot Rv 40. En kraftledning kommer att ledas om genom naturområdet inom detaljplanområdet, se figur 3. Ledningen kommer fortsatt vara en luftledning. Banverket har utfört en förstudie som redovisar olika alternativ för Götalandsbanan genom Borås. Vid Västra Viared finns två spårsträckningar som ansluter till aktuellt planområde, dels ett läge söder om planområdet, som anknyter till Segloravägen, dels ett som följer Rv 40 omedelbart söder därom. Borås kommun har förordat spårläget söder om planområdet. Detaljplaneförslaget innehåller ett reservat för det norra alternativet. Om detta reservat inte kommer att utnyttjas skall marken kunna nyttjas för verksamhet.

7 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared-västra_revidering.doc 7 (24) Figur 3. Kraftledning som går igenom planområdet Föreliggande utredning skall klarlägga förutsättningarna för dagvattenhanteringen i planområdet. 1.1 Underlag Utredningen baseras på en illustration till detaljplan, daterad , som erhållits från Borås Stad. Digital grundkarta har erhållits av Borås stad. Preliminära normalsektioner samt preliminär höjdsättning av vägarna med profiler har tillhandahållits från Mark & landskap. Geotekniska förhållanden inom planområdet framgår av Översiktlig geoteknisk undersökning, Borås kommun Västra Viared nytt industriområde, WSP Koordinatsystem Allt kartmaterial finns i Sweref (plan) och RH70 (Borås 73) (höjd).

8 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared- 8 (24)

9 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared-västra_revidering.doc 9 (24) 2. Befintlig avvattning Planområdets norra del avvattnas norrut mot Viaredssjön och Rolfsåns avrinningsområde via diken längs med Riksväg 40 och trummor under Rv 40. Huvuddelen av planområdet avvattnas dock mot söder och ingår i Viskans avrinningsområde. Avvattningen till Viskan sker via våtmarker till Västersjön, Bosjön, Bålån, Storsjön och Lillån, se bilaga 1. Planområdet består till mycket stor del av skogsbevuxen naturmark och avvattningen sker idag naturligt till våtmarker och bäckar. Öster om planområdet finns utbyggda system för omhändertagande av dagvatten i det befintliga verksamhetsområdet. Där finns både dagvattenledningar, av dimensioner mellan 300 mm och 1400 mm, samt vägdiken längs Segloravägen. Marken inom planområdet är generellt kuperad och med stor andel berg, vilket minskar möjligheten till naturlig infiltration. I området finns ett flertal bäckar och lågpunkter dit vattnet samlas. Området innehåller relativt mycket mossmark däribland en relativ stor del av Ryds mosse. Områdets nuvarande avvattning och övriga anordningar av betydelse för områdets förutsättningar för omhändertagande av dagvatten inventerades den 19:e oktober Befintlig avvattning illustreras i bilaga 2. Planområdets system för ytvattenavrinning har delats upp i fem mindre avrinningsområden efter topografiska förhållanden och är benämnda efter deras läge i respektive vädersträck, se bilaga 2. Delområdena Nv och Nö avvattnas norrut till Viaredssjön. Delområde Nv lutar naturligt mot Rv 40. Längs vägen finns idag ett mossområde dit vattnet samlas. Längs vägen finns det också vägdike som avvattnar vägen. Vattnet från både mossmarken och vägdiket avrinner i nordöstlig riktning mot trumma under Rv 40 och vidare mot Viaredssjön. Avvattningen från delområdet Nö sker till ett mossområde som finns i den nordöstra delen av planområdet. Där finns också ett antal öppna diken, från vilka avvattningen sker mot norr. Precis efter mossmarken rinner vattnet under en befintlig grusväg via en 800 mm trumma, se figur 4. Avvattningen från delområden Nv och Nö sker sedan under RV 40 via en plåttrumma av dimension 1400 mm mot Viaredssjön, se figur 5.

10 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared- 10 (24) Figur 4. Trumma under grusvägen i den nordöstra delen av planområdet (BTG800) Figur 5. Trumma under Rv 40 (PLÅ1400) Delområdena V, Sv och Sö avvattnas söderut mot Viskans avrinningsområde.

11 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared-västra_revidering.doc 11 (24) Avvattning av delområdena V och Sv sker mot väster. Från delområdet V leds vattnet till en mossmark och därifrån via en bäck till en befintlig damm vid Boråstorpet, se figur 6. Avvattningen från delområdet Sv sker till en del av Ryds mosse och avleds med hjälp av bäckar västerut. Bäckarna går under den befintliga grusvägen med hjälp av betongtrummor av dimension 300 mm, se figur 7. Figur 6. Damm väster om planområdet vid Boråstorpet Figur 7. Trumma under grusvägen som ligger längs den sydvästra sidan av planområdet (BTG300)

12 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared- 12 (24) Delområdet Sö lutar naturligt mot Segloravägen. Delområdet avvattnas i huvudsak till den östra delen av Ryds mosse. Därifrån sker avvattningen med hjälp av ett antal mindre bäckar och vidare till en bäck, som rinner i sydvästlig riktning mot Västersjön. Bäcken går under Segloravägen genom en stenkulvert, se figur 8. Figur 8. Stenkulvert under Segloravägen. I tabell 1 nedan framgår beräknade dimensionerande flöden före exploatering i respektive delområde. För beräkning av flöden har diagram i figuren 4.6 i Svensk vattens publikation P90 använts. Flödena motsvarar ungefär återkomsttiden 10 år. Tabell 1. Beräknad befintlig dagvattenavrinning från delområdena Delavrinningsområde Flöde, Namn Areal [ha] Q bef [l/s] Nv Nö Sö Sv V 12,5 191

13 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared-västra_revidering.doc 13 (24) 3. Föreslagen dagvattenhantering Exploatering av ett område medför vanligtvis både en ökning av dagvattenflödena och föroreningshalten i dagvattnet jämfört med befintliga förhållanden, särskilt när det är naturmark som tas i anspråk. Den framtida dagvattenhanteringen inom planområdet måste säkerställa att den ursprungliga vattenbalansen inom området bibehålls efter exploatering samtidigt som risken för översvämningar, i och nedströms planområdet, minimeras. Principen med lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) inom området bör följas. I det här fallet innebär det att intilliggande områden, d.v.s. Viaredssjöns och Västersjöns avrinningsområden, inte bör belastas med större flöden eller föroreningar från planområdet än som sker idag. För områdets dagvattenhantering föreslås följande huvudprinciper: - Avrinningen mot norr till Viaredssjön minimeras på grund av redan idag hög belastning med översvämningsproblematik. - Bibehållande och utnyttjande av våtmarkerna för utjämning och rening av dagvattnet dit tomternas avvattning i första hand föreslås ske. - Trögt system för vägavvattning med öppna diken dit även tomternas överskottsvatten kan ledas % av tomtytan skall utgöras av grönyta, d.v.s. icke hårdgjord yta. Därutöver kan möjligheten till lokalt omhändertagande av dagvatten på varje tomt tillvaratas. - För företag med speciella verksamheter kommer krav att ställas på att dagvattnet skall passera oljeavskiljare före avledning till våtmark. För parkeringsytor med 50 p-platser eller större ska dagvatten avledas till oljeavskiljare på fastigheten. Bevarande av våtmarker Vid de geotekniska fältundersökningarna i planområdet har fyra våtmarksområden identifierats. Dessa visas i bilaga 2 och 4. De befintliga våtmarkerna som är djupare än 4 m bör bevaras och integreras i dagvattenhanteringen. Under byggtiden är det viktigt att vidta skyddsåtgärder för att säkerställa att inget sediment eller föroreningar når den känsliga mossmarken. Våtmarker tillhandahåller många ekologiska och vattenhushållande funktioner som kan utnyttjas i exploateringen av planområdet.

14 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared- 14 (24) Våtmarkerna har stor betydelse för vattnets kretslopp genom att de samlar, lagrar, renar och sprider vattnet vidare. Våtmarker kan till exempel reducera översvämningar samt ha en renande funktion. Tungmetaller, bekämpningsmedel och partiklar binds av våtmarkernas vegetation och sediment i stället för att spridas med vattnet. I en våtmark samverkar luft, vatten, jord, växter och mikroorganismer genom fysikaliska, kemiska och biologiska processer. För att möjliggöra omhändertagande av massor ifrån området har ett förslag med utfyllnad av mossmarken i den östra delen av planområdet tagits fram. Som kompensation för mossmarken konstrueras fyra dammar som mynnar i breda flacka våtmarksstråk utmed utfyllnadsmassorna. Genom att kunna bibehålla / återskapa våtmarkerna och vattenbalansen inom planområdet, bedöms genomförandet av planen inte innebära markavvattning, vilket det generellt råder förbud mot inom Västra Götaland. Höjdsättning av området En preliminär höjdsättning av områdets huvudvägar med profiler har erhållits och ligger till grund för förslag till dagvattenhantering. Det är viktigt att principen vidhålls, för att säkerställa vattenbalansen i området. Inom mossmarkerna ligger grundvattenytan i marknivå. För att kunna bibehålla och utnyttja våtmarkerna i dagvattenhanteringen är det viktigt att höjdsättningen av planområdet sker så att tillräcklig differens finns mellan våtmarkens överyta och omgivande tomtmark. En minsta höjddifferens om 2 m rekommenderas. Avvattning av dagvatten från tomterna kommer att ske mot öppna diken eller natur-/mossmark. Tomtytorna föreslås ges en minsta lutning av helst 2 % mot diken respektive natur-/mossmarken.

15 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared-västra_revidering.doc 15 (24) Avvattning av vägar Huvudprincip för avledning av dagvatten från planområdet är ett trögt system som består av öppna diken, se bilaga 3. Dikena föreslås anläggas längs vägarna och förses med utlopp till intilliggande naturmark. Dagvatten från både tomter och vägar avleds med hjälp av dikena. Kommunens önskemål att inte upprätta förbindelsepunkt för dagvatten kan därmed uppnås för huvuddelen av fastigheterna. Vägdiken leds kontinuerligt till närmast liggande våtmark. Vägdiket måste ges tillräckligt djup för att kunna avvattna de tomtytor som behöver anslutas. Ett minsta djup om 1,5 m bedöms erfordras, varav den nedersta delen med fördel kan utföras med 0,5 m makadam. Avvattning och dränering av tomtytor Från byggnader med direkt anslutning till naturmarken föreslås såväl takvatten som dräneringsvatten avledas mot tomtgräns och släppas till naturmarken. För de fastigheter som inte kan avleda takvattnet till intilliggande naturmark på ett tillfredsställande sätt kan takvatten och dräneringsvatten anslutas till diket längs intilliggande väg. Därigenom säkerställs avledningen av både tak- och dräneringsvatten samtidigt som en fördröjning sker. Avledning av dagvatten från övrig tomtyta skall ske mot angränsande mossmark alternativt intilliggande öppet dike, enligt huvudprincipen för avledning av dagvatten från planområdet. För att detta skall ske på ett tillfredsställande sätt skall minst 10% av tomtytan planeras som grönyta. Möjligheten till lokalt omhändertagande av dagvatten från hårdgjorda ytor skall därutöver tillvaratas. För parkeringsytor med 50 p-platser eller större skall dagvatten avledas till oljeavskiljare på fastigheten. För företag med speciella verksamheter kommer krav att ställas på att dagvattnet skall passera oljeavskiljare före avledning till våtmark. Förslag till dagvattenhantering framgår av bilaga 4 och beskrivs närmare nedan under 3.1. Några exempel på hur omhändertagande av dagvatten kan ske lokalt inom tomtytan redovisas i avsnitt 3.2.

16 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared- 16 (24) 3.1 Översiktlig dimensionering av dagvattenanläggningar Syftet med föreslagen dagvattenhantering är som tidigare beskrivits att säkerställa att den ursprungliga vattenbalansen inom planområdet behålls efter exploatering samtidigt som risken för översvämningar, i och nedströms planområdet, minimeras. Intilliggande områden ska inte belastas med större mängder dagvatten eller föroreningar från planområdet än idag. Med den preliminära höjdsättningen av planområdets vägar har området indelats i fyra stycken delavrinningsområden, se bilaga 4. Uppdelningen baseras på vilket håll dagvattnet kommer att avledas åt. Delområde N kommer att avledas norrut mot Viaredssjön medan delområdena V, Sv och Sö föreslås avledas söderut till Viskans avrinningsområde. Avvattningen för delområde N föreslås ske till uppsamlande dike, som anläggs utefter norra tomtgränsen och leds via mossen vidare till föreslagen utjämning och rening av dagvattnet i planområdets östra del. Marken i planområdets östra del föreslås fyllas upp med avbaningsmassor från planområdet. Flertalet dammar för utjämning av dagvatten föreslås anläggas med ett utlopp i föreslagen våtmark i form av flacka diken utmed utfyllnadsmassorna. För det fall reservatet för Götalandsbanan inte utnyttjas kommer tomterna att utökas mot Rv 40, det uppsamlande diket förläggas omedelbart norr därom och avledningen av dagvatten kommer även då ske till dammar och våtmark i öster. Mossmarken söder om och utefter Rv 40 kan då komma att ingå i verksamhetsområdet som tomtmark. Delområde V föreslås avvattnas, dels till dike som anlägges norr om tomtgränsen, dels till vägdike söder om tomterna. Det norra diket leder dagvattnet vidare till mossmark öster om Boråstorpet för utjämning och rening och därifrån till damm vid Boråstorpet. Vägdiket mynnar i bäck mot sydväst, som leder vattnet vidare till Ryds mosses västra del. I båda fallen avrinner vattnet till Viskan via Västersjön och Bosjön. Den delen av Ryds mosse som finns i delområdet Sö föreslås utnyttjas för utjämning och rening av dagvatten från anslutande tomter med lutning mot mossen. Från mossmarken föreslås anläggas två stycken utlopp som leder ut i öppet dike längs vägen och vidare mot Västersjön. Övrig del av Sö föreslås avledas till mossområdet nordost om Västersjön för vidare utjämning och rening av dagvattnet. Marken i planområdets östra del föreslås fyllas upp med avbaningsmassor från planområdet. Dammar för utjämning av dagvatten föreslås anläggas med ett utlopp i föreslagen våtmark i form av flacka diken utmed utfyllnadsmassorna. Vattnet leds till området antingen via vägdiken eller direkt från tomter, som ansluter mot mossområdet.

17 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared-västra_revidering.doc 17 (24) Där dagvattenledning utförs upprättas förbindelsepunkt för dagvatten i övrigt inte. I tabell 2 nedan framgår beräknat dagvattenflöde före och efter exploatering samt erforderlig magasinsvolym i respektive delområde. För beräkning av framtida flöden har nederbörd med återkomsttid 10 år och varaktigheten 10 minuter använts. Avrinningskoefficient efter exploatering är antagen till 0,73 för hela tomtytan (inkl. grönyta). Befintliga flöden har beräknats med hjälp av figur 4.6 i Svensk vattens publikation P90. Tabell 2. Beräknad erforderlig magasinsvolym per delområde Delavrinningsområde Flöde Flöde Erforderlig Tillgänglig Namn Areal Reducerad Q bef Q fram magasinsvolym magasinsvolym [ha] area [ha] [l/s] [l/s] [m 3 ] [m 3 ](*) N 10 7, Sö Sv V 5 3, (*) beräknade som tillgänglig areal x 0,5 m regleringsnivå Som kan avläsas av tabellen är tillgänglig magasinsvolym avsevärt större eller minst den samma som erforderlig magasinsvolym för alla delområdena. Det föreslagna öppna diket längs den norra tomtgränsen motsvarar en volym på ca 520 m 3 för delområdet N och ca 140 m 3 för delområdet V. Planerade vägdike för delområdet V motsvarar ca 160 m 3, och för delområdet Sv ca 285 m 3. Den delen av Ryds mosse, som finns i delområdet Sö, har kapacitet för omhändertagande av dagvatten från intilliggande fastigheter. Fördröjningsvolym uppskattas till ca m 3 mot erforderligt ca 3000 m 3. Planerade öppna diken i delområdet motsvarar en volym om ca 1500 m 3. Mossmarken längs Segloravägen föreslås fyllas ut med avjämningsmassor varefter tre dammar och våtmark i form av flacka diken skapas utmed utfyllnadsmassorna för att kunna utjämna resterande del av område Sö. Erforderlig utjämningsvolym om ca 8700 m 3 skapas för att få tillräcklig kapacitet för att fördröja dagvatten från område Sö innan det når Västersjön.

18 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared- 18 (24) 3.2 Exempel på möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten inom tomtmark En förutsättning för exploateringen av planområdet är att minst 10 % av tomtytan planeras som grönyta. Det möjliggör i sig lokalt omhändertagande av dagvatten, utöver dessa 10 % finns även andra exempel på möjligheter till lokalt omhändertagande av dagvatten, varav några framgår nedan. De bidrar även till möjligheten till att skapa en god utomhusmiljö inom planområdet. Genom att planområdet, för att kunna exploateras, till stor del kommer att plansprängas ned till 1,5 m under ny marknivå ökar också möjligheten till infiltration av dagvatten på tomtmark. Gröna öar Gröna öar kan användas som fördröjningsmagasin för att ta hand om dagvatten från hårdgjorda ytor som t.ex. parkeringsplatser, se figur 9. Den hårdgjorda ytan anläggs med lutning mot de gröna öarna. Dagvattnet kan t.ex. avledas in i den gröna ytan genom att en öppning görs i kantstenen. Varje grönyta förses med en brunn, som är kopplad till ett konventionellt ledningssystem. Brunnen fungerar som bräddsystem, om grönytorna överbelastas. Figur 9. Exempel på gröna öar på parkeringsplats, observera utformning av kantsten

19 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared-västra_revidering.doc 19 (24) Perkolationsbrunn Genom den undersprängning om 1,5 m som angivits ske i området kan dagvatten från hårdgjorda ytor tas omhand lokalt genom perkolationsbrunnar, se figur 10. Genom dessa brunnar tillåts vattnet infiltrera ut i sprängstensmaterialet för att där utjämnas. Runt brunnen föreslås kringfyllas med makadam 32 mm. Från vägytor och parkeringsplatser kan det vara nödvändigt att först avleda dagvattnet genom oljeavskiljare för att undvika förorening av mossmarken. Figur 10. Perkolationsbrunn (dim 400 PVC, Uponor) Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan verksamhetslokaler förses med s.k. gröna tak, se figur 12. Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella hårdgjorda tak. Gröna tak, t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Dessutom kan gröna tak magasinera upp till 10 mm vid enskilda regntillfällen. Förutom detta har sedum den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut.

20 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared- 20 (24) Figur 12. Verksamhetsbyggnad med gröna tak En förutsättning för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning, och att takkonstruktionen är dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Det är också mycket viktigt att beakta konstruktionens täthet och beständighet. 3.3 Beräkning av föroreningsmängder Föroreningar i dagvatten från verksamhetsområden härrör i huvudsak från bilavgaser, läckage/spill från fordon, erosion av däck och vägbana etc. Även föroreningar från atmosfäriskt nedfall tillhör en av de större föroreningskällorna. Föroreningsmängder har beräknats som den totala årsnederbörden multiplicerad med schablonvärden för dagvattnets innehåll av föroreningar (enligt: Malmqvist m.fl. Dagvattnets sammanställning, VA-FORSK rapport ). Vid beräkningen av de föroreningsmängder som uppkommer i dagvattnet från aktuellt planområdet har följande förutsättningar använts: - Specifika föroreningshalter (schablonvärden) i dagvatten framgår i tabell 3. Ett medelvärde har antagits för beräkningarna.

21 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared-västra_revidering.doc 21 (24) Tabell 3. Föroreningshalter i dagvatten Ämne Naturmark Verksamhetsområde (mg/l) (mg/l) Kväve, N 0,4 3,0 1,2 2,5 Fosfor, P 0,015 0,09 0,2 0,7 Bly, Pb 0,001 0,04 0,01 0,23 Kadmium, Cd 0,0004 0,0009 0,0005 0,002 Olja 0 0,3 2 Källa: Stormtac ( - Årsnederbörd i Borås, 975 mm (Normal Källa: Väder och Vatten, SMHI, 2008) - Area bebyggelse d.v.s. tomter och vägar 105 ha. - Avrinningskoefficienter: Före utbyggnad 0,1 (skogsmark) efter 0,65 (verksamhet med 20% grönyta) Uppskattade reningseffekter i diken och i våtmarken framgår av tabell 4. Dock är reningseffekten årstidsberoende. Högst reningseffekt uppnås under den varmare årstiden, då växtligheten är stor. Tabell 4. Schablonvärden för reduktion av föroreningar i diken Kväve, N % Fosfor, P % Bly, Pb % Kadmium, Cd % Källa: Vägdagvatten råd och rekommendationer för val av miljöåtgärder Vägverket publikation 2004:195. Föroreningsreduktion längs ett dike har visat sig bli effektivast om diket är minst m långt. För beräkningarna att föroreningsmängder har antagits en maximal reduktion eftersom dikena i planområdet kommer att vara längre än 80 m. Mängden beräknade föroreningar för befintliga förhållanden, efter exploatering och efter föreslagen rening framgår av tabell 5. På grund av osäkerhetsfaktorer i indata bör beräknad föroreningstransport och halt i dagvattnet ses som storleksordningar och inte absoluta värden.

22 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared- 22 (24) Tabell 5. Resultat från beräkning av föroreningsmängder från planområdet Ämne Före exploatering Efter exploatering Efter diken Differens före expl. och efter passage av diken* Kväve (kg/år) , ,2 Fosfor (kg/år) 5, ,3 + 61,9 Bly (kg/år) 2, ,9 + 12,85 Kadmium (kg/år) 0,07 0,97 0,49 + 0,41 *exkl. mossmarkernas reningseffekt Av föroreningsberäkningarna framgår att föroreningsmängderna bedöms öka från det nya verksamhetsområdet i Västra Viared, för alla parametrar, efter rening i diken jämfört med mängderna innan området byggs ut. Mängderna bedöms dock vara relativt små. Dessutom kommer vattnet efter dikena att gå igenom mossmarkerna där ytterligare rening förväntas innan det når recipienten. Som nämndes tidigare är mossmarkens utjämningskapacitet betydlig större än erforderlig magasinsvolym. Areal och utformning är också av stor betydelse för dagvattnets uppehållstid och föroreningsreduktion. Våtmarkerna i allmänhet är minst lika effektiva som dammar när det gäller föroreningsreduktion (se t.ex. Storm Water Technology Fact Sheet, Storm Water Wetlands, US EPA, Office of Water 1999). Efter dagvattnets passage av våtmarkerna förväntas därför en ytterligare reduktion av åtminstone 50% för alla ämnen, se tabell 6. Tabell 6. Resultat från beräkning av föroreningsmängder från planområdet efter utjämning i våtmarken Ämne Före exploatering Efter diken Efter mossmarken Differens före expl. och efter passage av både diken och mossmarken Kväve (kg/år) ,3 345,7 +171,7 Fosfor (kg/år) 5,4 67,3 33,7 +28,3 Bly (kg/år) 2,1 14,9 7,5 +5,4 Kadmium (kg/år) 0,07 0,49 0,25 +0,18 Ca 90 % av de beräknade föroreningsmängderna efter genomförd exploatering uppskattas avledas söderut mot Västersjön och ca 10 % avledas norrut mot Viaredssjön.

23 n:\101\27\ \0-mapp\beskrivningar\utredningar - pm\dagvattenutredning_viared-västra_revidering.doc 23 (24) 3.4 Översiktlig kostnadsberäkning En grov bedömning av anläggningskostnaderna för föreslagna åtgärder för omhändertagande av dagvatten från planområdet har gjorts. Bedömningen avser endast anläggningar som förutsättes allmänna. Vägdiken förutsättes ingå i väganläggningen och ingår ej i kostnadsbedömningen. Terrängdiken bl.a. norr om tomtgränsen i norr ca 1500 m 3,0 Mkr Våtmarksdiken längs utfyllnadsmassorna ca 2300 m 4,6 Dagvattenledningar ca 800 m 4,0 Diverse utlopp mm 2,0 Dagvatten dammar vid utfyllnadsmassorna 4 st 1,0 Oförutsett och diverse ca 15 % 2,2 Projektering och kontroll ca 10 % 1,7 Summa 18,5 Mkr Norconsult AB Mark och Vatten Bertil Israelsson bertil.israelsson@norconsult.com Edgar Villarreal edgar.villarreal@norconsult.com Emma Nilsson Keskitalo Emma.n.keskitalo@norconsult.com

24 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax