AKTIVA PROGRAMRÅD Ett samarbete mellan skola och företag inom motorbranschen

Transkript

1 Motorbranschens Yrkesnämnd, MYN och Lackerarnas Yrkesnämnd, LYN Box 5384, Stockholm Telefon: mail: Ett samarbete mellan skola och företag inom motorbranschen

2 FORUM FÖR MÖJLIGHETER När skola och arbetslivet träffas och hittar gemensamma lösningar skapas de bästa förutsättningarna för en relevant och kvalitativ yrkesutbildning. Med tanke på den tekniska utvecklingen i motorbranschen och skolornas begränsade resurser är ett aktivt och nära samarbete mellan skola och företag en nödvändighet för eleverna ska bli anställningsbara. I skollagen står det att yrkesutbildningarna ska samarbeta med näringslivet. Hur detta samarbete ska se ut beslutas lokalt men alla yrkesprogram ska ha ett lokalt programråd där skola och företag gemensamt diskuterar utbildningen. I denna skrift beskriver vi motorbranschen, gymnasieskolan och hur aktiva programråd kan arbeta. Vi har gett APL och handledarskapet ett särskilt stort fokus. APL-perioden är en viktig del av elevens utbildning och det är där det naturliga samarbetet mellan skola och företag finns. Kompletterande information och tips gällande handledarskapet finns i vår skrift Handledare i motorbranschen och på Bilproffs.se. Motorbranschen utgör en stor del av den svenska arbetsmarknaden och erbjuder många arbetstillfällen i hela landet. Det har dessvärre varit svårt att rekrytera ungdomar till de fordonstekniska utbildningarna. En attraktiv gymnasieutbildning som leder till spännande jobb är ett starkt marknadsföringsverktyg i kampen om ungdomarna. Det är något som alla parter har nytta av. På så sätt är ett ökat samarbete genom aktiva programråd något som alla vinner på. Stockholm, december

3 INNEHÅLL Aktiva programråd Motorbranschen Samverkan skola och arbetsliv APL Handledarutbildning Aktiva programråd i praktiken Sammanfattning Mer information Intervjuer Företagare Skolledare Yrkeslärare APL-elever Handledare Skolledare & yrkeslärare Yrkeslärarepresentant Företagsrepresentant Yrkeslärare De lokala/regionala programråden består av representanter från skolan, kommunen, fackliga organisationer och elever samt företagare från det närliggande näringslivet. De träffas 2 4 gånger per år för att diskutera utbildningsfrågor. Det kan handla om allt från skolans utrustning och lärarnas fortbildning till anpassning av utbildningen för att möta arbetslivets kompetensbehov och hur den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen ska gå till. Påverka genom att delta Genom att delta i programrådet kan du bidra till att påverka utbildningen så att den stämmer överens med de behov som finns på arbetsmarknaden. Kontakterna mellan företag, skola och elever är bra ur ett långsiktigt rekryteringsperspektiv. Kontakterna i programrådet kan dessutom utvecklas till ett intressant nätverk. Vinst för alla Marcus Ölin är yrkeslärare på Tullängsgymnasiet i Örebro. Han sammanfattar arbetet i programrådet på ett bra sätt: I programrådet diskuterar vi viktiga frågor och försöker hitta gemensamma lösningar som fungerar. Det gör att APL:en fungerar smidigare, att eleverna får en bättre utbildning och att företagen får mer förberedda elever som senare söker anställning hos dem. Ett välfungerande programråd levererar resultat som är en vinst för alla: eleven, skolan, de lokala företagen och samhället i stort. Aktiva programråd Motorbranschens Yrkesnämnd MYN, December 2015 Lackerarnas Yrkesnämnd LYN, December 2015 Textbearbetning: Louise Ribbing Grafisk produktion: Modulmedia Sverige AB Foto: Pernille Toftes, sid 18 och 22. Viktor J Fremling, sid 34 Övriga bilder: Jens Sjunnesson 4 5

4 MOTORBRANSCHEN Motorbranschens företag finns i hela Sverige. Det är en innovativ och internationell bransch, fylld med många spännande karriärmöjligheter och gott om jobb. De senaste decennierna har branschens yrken genomgått en stor förändring, vilket har påverkat kompetensbehoven. Tyvärr har skolan svårt att hänga med i denna utveckling. Gymnasieskolans utbildning, fordons- och transportprogrammet, är dyr att driva och skolorna har begränsade resurser. Därför måste en stor del av den fordonstekniska delen av utbildningen förläggas till företagen. Skolans värld hinner inte med i fordonsindustrins tekniska utveckling. Visst tar det tid att engagera sig men det är något som företagen får tillbaka på sikt, säger Louise Billinger, vd för Värmlands Motor. Företaget är aktivt i Nobelgymnasiets programråd och tar varje termin emot två till tre elever på APL. Vi tycker att det är bra att lära känna eleverna redan under skoltiden för då kan vi vara med och forma dem. Det är svårt att hitta mekaniker, men genom vårt samarbete med skolan har vi ändå kunnat nyanställa utan problem. Hon konstaterar samtidigt att skolans värld inte hinner med i fordonsindustrins tekniska utveckling som berör allt från syntetisk diesel till el- och gashybrider samt en hel del elektronik. Samarbete är en nödvändighet för att få till en relevant utbildning. Stort rekryteringsbehov Sedan flera år tillbaka är det generellt sett för få elever som söker utbildningen för att kunna tillfredsställa det rekryteringsbehov som finns på arbetsmarknaden. Branschen arbetar målinriktat med att informera både skolor och elever om hur modernt fordonsarbete ser ut, men det finns fortfarande en förlegad bild av branschen kvar bland studie- och yrkesvägledare, föräldrar och elever. Det är synd, eftersom motorbranschen inte bara erbjuder många möjligheter till en givande karriär utan även har gott om arbetstillfällen. Samarbete för en bra utbildning Skola och arbetsliv måste ha ett nära samarbete för att nå hög kvalitet i yrkesutbildningen och i slutändan anställningsbara elever. Att upplåta APL-platser under ledning av en duktig handledare är ett bra första steg, men företagen måste även engagera sig på andra sätt. Att vara aktiv i skolans lokala programråd är en utmärkt plattform för motorbranschens företag att förstå skolans behov, kunna uttrycka sina egna och däremellan nå varandra med utbildningen och branschens bästa i fokus. 6 7

5 GYMNASIESKOLAN Det finns 18 nationella treåriga program varav fordons- och transportprogrammet är ett av 12 yrkesprogram. Det finns även fem introduktionsprogram för elever som inte är behöriga att söka till ett nationellt program. En kommun är inte skyldig att själv anordna alla program, men elever har rätt att välja vilket nationellt program de vill gå. Det innebär att en kommun som saknar aktuellt program måste hjälpa elever att ordna plats i en annan kommun, där det sökta programmet finns. Skollagen och gymnasieförordningen För gymnasieskolan gäller skollagen SFS 2010:800 från den 1 juli I skollagen står det bland annat att: samma regler ska gälla för kommunala och fristående skolor, eleverna ska bli bättre förberedda för yrkeslivet än tidigare, ett nytt sexgradigt betygsystem införs från A till F, där A till E är godkända betyg och F icke godkänt, det inom yrkesprogrammen får förekomma gymnasial lärlingsutbildning och att denna ska vara förlagd till en eller flera arbets platser, de individuella programmen ersätts av introduktionsprogram, yrkesutbildningarna ska samarbeta med näringslivet, rektorn ska inrätta lokalt eller regionalt programråd. Den 1 februari 2011 trädde en ny gymnasieförordning (SFS 2010:2039) i kraft. Gymnasieförordningen beslutas av regeringen och är mer detaljerad än lagen. Antagning För att antas till ett yrkesprogram krävs godkända betyg från grundskolan i svenska, engelska och matematik samt i fem andra ämnen. 8 9

6 Antagning kan även ske från något av introduktions programmen om eleverna uppfyller samma krav som övriga sökande n. Gymnasieskolans struktur Tidigare kärnämnen kallas nu för gymnasiegemensamma ämnen. Det är teoretiska ämnen som i olika omfattning finns på alla nationella program. Varje program innehåller också ett antal programgemensamma ämnen som ger programmet dess karaktär. För yrkesutbildningarna ingår också yrkesspecifika ämnen, yrkesämnen, programfördjupningar, individuellt val och ett gymnasiearbete som sammanfattar hela programmets utbildning. Godkänd utbildning leder till en yrkesexamen. Som krav för examen gäller att eleven har minst godkända poäng av utbildningens totalt poäng och godkänt i vissa ämneskurser samt i gymnasiearbetet. En poäng motsvarar den kunskap som en elev förväntas tillgodogöra sig under en lektionstimme. Kurser inom gymnasiegemensamma ämnen Engelska, poäng Historia, 1a poäng Idrott och hälsa, poäng Matematik, 1a poäng Naturkunskap, 1a poäng Religionskunskap, poäng Samhällskunskap, 1a poäng Svenska eller Svenska som andra språk..100 poäng Fordons- och transportprogrammets upplägg och struktur Programmet har fem olika inriktningar varav alla utom transportinriktningen leder till yrken inom motorbranschen. I utbildningen ingår minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande, APL. En vecka motsvarar 24 undervisningstimmar. Struktur och poäng: Gymnasiegemensamma ämnen (600 poäng). Programgemensamma kursämnen: Fordons- och transportbranschens villkor och arbetsområden (200 poäng) och Fordonsteknik introduktion (200 poäng). Kurser inom inriktningarna ( poäng). Ett antal kurser som får erbjudas som programfördjupning inom programmet ( poäng). Individuellt val (200 poäng). Gymnasiearbete (100 poäng). Fordons- och transportprogrammets inriktningar: Personbilsteknik, 500 poäng (Personbilsteknik introduktion, 200 p, Reparation av personbilar och lätta transportfordon, 300 p). Lastbil och mobila maskiner, 500 poäng (Maskin- och lastbilsteknik introduktion, 200 poäng, Reparation av lastbilar eller mobila maskiner, 300 poäng). Karosseri och lackering, 400 poäng (Riktningsteknik introduktion, 200 poäng, Lackeringsteknik introduktion, 200 poäng). Godshantering, 400 poäng (Maskinell godshantering, 200 poäng, Lageradministration och terminallogistik, 200 poäng). Transport, 500 poäng (Yrkestrafik 1a, 200 poäng, Yrkestrafik 1b, 300 poäng). Dyr utbildning Den kommunala skolan har begränsade ekonomiska och personella resurser. Fordons- och transportprogrammet anses vara en kostsam utbildning eftersom den kräver dels stora lokaler, dels dyr utrustning

7 Utbildningens kvalitet Utbildning är en investering för både samhället och individen. En av programrådets viktigaste uppgifter är att följa upp och kontrollera utbildningens kvalitet. Viktiga delar för bra helhet Bra kvalitet innebär bland annat att lärarna är rätt utbildade för sin uppgift och att de har möjlighet till kontinuerlig vidareutbildning, att det finns modern och relevant utrustning och bra läromedel i skolan, att det finns ett nära samarbete mellan skola och företagen, att APLperioderna planeras gemensamt av skolan och företagen, att eleverna har engagerade och särskilt utbildade APL-handledare och att de yrkestekniska baskunskaper som eleven får i skolan och de praktiska färdigheter som ges under praktiken kompletterar varandra. Integrera teori och praktik En bra utbildning skapas genom integrering av APL och skolans utbildning samt genom nära integrering av karaktärs- och yrkesämnen. För eleven är det viktigt att förstå olika kunskapers betydelse för yrket, till exempel att även svenska, engelska och samhällskunskap är nyttiga för yrkesutövandet. Eleverna ska få relevanta kunskaper för motorbranschen Motorbranschens tekniska gymnasium, MTG, i Göteborg skapades utifrån idén om att ett stort engagemang från företagen skapar en skola som attraherar duktiga elever. Mycket praktik, en bra dialog med arbetslivet och lärare som är involverade och stöttar så lyder framgångsreceptet som ger eleverna goda möjligheter till jobb efter fordons- och transportprogrammet, samtidigt som företagen får nya anställningsbara medarbetare. Skolan har ett mycket aktivt programråd och i det ingår företagsrepresentanter på hög nivå. Företagen förbinder sig att ställa upp med praktikplatser och möjliggör för 24 veckors APL per elev. Skolan erbjuder färdiga paket med kurser som de tycker är viktiga att eleverna läser, utifrån det företagen berättar för skolan att de tycker att eleverna ska kunna. Därför ingår till exempel tre timmar elektronik i veckan under samtliga tre år. Vårt mål är att eleverna ska fullfölja sin utbildning och att de ska få kunskaper och färdigheter som är relevanta för motorbranschen. Genom att skolan och företagen samarbetar är utbildningen uppdaterad och branschaktuell, säger Kaj Sandgren, rektor för MTG

8 SAMVERKAN SKOLA OCH ARBETSLIV Skolorna har inte möjlighet att hänga med i den snabba tekniska utveckling som präglar motorbranschen. För att kunna tillgodose ett relevant utbildningsinnehåll måste skola och arbetsliv samverka. Skolans roll Den yrkesinriktade gymnasieskolan har blivit allt mer teoretiserad. Drygt halva utbildningstiden ägnas åt yrkesinriktade karaktärsämnen, det vill säga fordonstekniska baskunskaper. Resten ägnas åt gymnasiegemensamma ämnen. Företagens roll Företagens numera lagstiftade roll är att påverka utbildningen, stötta yrkeslärarna och bidra med modern utbildningsutrustning i form av motorer, växellådor, bilar och felsökningsutrustning. Det är också att ge eleverna praktik genom APL och att utbilda dem i de speciella system och metoder som företagen använder och efterfrågar. För att kunna ta emot APL-elever krävs att företagen låter särskilda handledare få den tid som behövs för att ta sig an och utbilda elever vid företaget. Gemensamt intresse Skola och företag har olika förutsättningar och styrs på olika sätt. Ett gemensamt mål är dock att eleverna blir så välutbildade och anställningsbara som möjligt. Skolan ansvarar för den teoretiska och den motortekniska grundutbildningen. Företagen svarar för den praktiska utbildningen. Skola och företag är båda viktiga för att eleverna ska få den utbildning som marknaden kräver. Skolans ämnesplaner gäller under APL. Dessa ska följas och alla ingående moment måste genomföras. Det ska inte vara någon skillnad om utbildningen genomförs vid skolan eller vid ett företag. Lärarfortbildning För att de anställda i motorbranschens företag ska hänga med i den snabba utvecklingen som sker i branschen rekommenderas vidareutbildning för alla medarbetare och det är inte ovanligt med både en och två veckors utbildning per år och anställd. För yrkeslärarna som ska följa utvecklingen av många olika bilmärken bör ett minimikrav vara en till två veckors praktik eller utbildning på företag per år. Det räcker inte med de sporadiska kontakter eller företagskontakter som tas i samband med att eleverna ska ut på APL. Många företag arbetar aktivt för att möjliggöra praktik för lärarna ute på företagen. Det har dock visat sig vara ganska svårt, vanligen på grund av tidsbrist och ekonomiska skäl, då en lärare som inte finns tillgänglig på skolan måste ersättas av någon annan. För att kunna ge en kvalitativt bra utbildning är det emellertid viktigt att ha uppdaterade lärare. Stöd till skolan Med tanke på de ekonomiska förhållanden som råder i skolan och den tekniska utveckling som sker i branschen måste motorbranschens företag räkna med att allt mer av utbildningen av deras framtida medarbetare måste ske på företagen. Företagen måste också engagera sig mer i skolarbetet för att påverka och styra planeringen och genomförandet av yrkesutbildningen. Det är företagen som vet vilken kompetens som behövs och det är viktigt att skolan får veta det så att utbildningens innehåll och kvalitet blir den rätta. Självklart ligger det i företagens intresse att se till att skolan har en modern och ändamålsenlig utrustning och att lärarna fortbildas så att de hänger med i utvecklingen som sker i branschen. För att tillgodose sådana behov kan olika samarbeten upprättas lokalt

9 Skolan är en isolerad ö utan företagen. Jimmy Emanuelsson jobbade som lastbilsmekaniker i många år innan han blev yrkeslärare på Nobelgymnasiet i Karlstad. Den tekniska spetskompetensen försvinner väldigt snabbt när man inte befinner sig ute i arbetslivet, eftersom utvecklingen hela tiden går framåt. Som lärare skulle jag egentligen vilja praoa på företagen kontinuerligt för att hänga med, men det är ju en resursfråga, liksom inköp av fordon och Jimmy Emanuelsson, yrkeslärare material till utbildningen. Kollegan Hans Dölerud instämmer: Vi har den diskussionen med företagen. Skolan kan ge eleverna en bra grund, en bas att stå på. Men det nya, den senaste tekniken, den måste de få tillgång till på sin praktik. Därför är det så viktigt att APL-perioderna verkligen är bra och genomtänkta, att eleverna får göra ordentliga saker, inte bara småjobb. Att de får gå med duktiga, utbildade handledare och att det finns en tydlig plan med praktiken. Han konstaterar att eleverna på Nobelgymnasiet har det rätt bra. De får 22 veckors APL i stället för det normala som är 15 veckor. Förutom att ställa upp med handledare och APLplatser sponsrar samarbetsföretagen även med bilar och utrustning till utbildningen samt lånar ut sina egna tekniker för att utbilda både eleverna Hans Dölerud, yrkeslärare och lärarna. Företagen har ganska stora krav på vad de vill att eleverna ska kunna när de kommer från oss. För att komma i närheten av dessa krav krävs att vi har en bra relation. Vi lärare vårdar våra kontakter ute på företagen väl. Skolan är en isolerad ö utan dem, säger Hans Dölerud

10 APL En viktig uppgift för programråden är att planera och säkerställa elevernas arbetsplatsförlagda lärande, APL. Det är skolornas skyldighet att ta fram APL-platser, men de klarar det inte utan företagens hjälp. Skolor som inte kan ordna APL-platser får inte bedriva yrkesutbildning inom den aktuella inriktningen. Kapitelbild Lokal överenskommelse och avtal APL regleras i avtal mellan skola och företag. Innan ett företag träffar avtal med skolan om att ta emot APL-elever ska man ha en lokal överenskommelse med verkstadsklubben eller med representanter för Industrifacket Metalls (IF Metall) avdelning om detta. Därefter skriver företaget och kommunen/skolan ett avtal om APL, vad som gäller för företaget, skola och eleven, under praktiken. I avtalet fastslås bland annat att det arbetsplatsförlagda lärandet ska ske under ledning av en handledare. Saknar handledaren kvalifikationer för uppgiften ska en särskild handledarutbildning arrangeras genom kommunen/skolans försorg. Lokal överenskommelse och avtal eller överenskommelse om APL regleras i en överenskommelse mellan MAF och IF Metall. Exempel på detta finns som bilaga i avsnittet Avtal Yrkesutbildning i MAF:s och IF Metalls kollektivavtal, Motor branschavtalet. Planering av APL Skolans lärare är de som bäst känner eleverna och vet vilken praktik som behövs. Skolan har också ofta god kännedom om vad de olika företagen arbetar med och vad de är bra på och kan placera rätt elev på rätt företag. Minst 15 veckor av utbildningen ska vara praktiskt inriktad yrkesutbildning på företag under överinseende av en handledare. För många elever är det här den första kontakten med arbetslivet. För många företag blir det deras första kontakt med en framtida medarbetare. Det är viktigt att APL:en planeras noggrant så att de motsvarar elevens, skolans och företagets förväntningar

11 För att företagen internt ska kunna planera APL för olika elever måste de få veta vilka förkunskaper eleven har och vad de kan förvänta sig. Viktigt är också att de får veta vad skolan förväntar sig av APL-perioden. Normalt börjar en period med att en lärare åker ut till företaget och pratar igenom elevens kunskaper och behov. Vid detta tillfälle är det vanligt att företagets kontaktperson informerar läraren om vad som sker på företaget, vilka nya system man arbetar med sedan senaste APL-perioden, och så vidare. På så sätt blir besöket ett ömsesidigt kunskapsutbyte. Många företag efterlyser bättre information från skolans sida vad gäller elevernas kunskaper och skolans förväntningar. Vill man till exempel att eleven ska få lära sig mer om växellådor kan företaget ofta se till att eleven får arbeta med detta, om de får informationen i tid. Digital loggbok Läraren behöver följa elevens kunskapsutveckling på arbetsplaten och regelbundet gå igenom elevens arbete tillsammans med elev och handledare. Bilproffs.se har tagit fram en digital loggbok för att underlätta kommunikation och dokumentation under apl-perioden. Här kan underlag för strukturerade moment göras och elever samt handledare kan följa och bedöma elevens utveckling. Den digitala loggboken kan användas både via dator eller som app (laddas ned från Appstore eller Google Play). Den är till för elever, lärare och handledare. Man loggar in som användare och har översikt över vilken arbetsplats eleven är på, lärarens noteringar om elevens kunskaper, vad eleven ska göra under APL-perioden, handledarens bedömning av upp gifterna som eleven utför och noteringar om närvaro. Eventuell frånvaro meddelas läraren direkt i systemet. Det är kul att få arbeta på riktigt Att komma ut på företag och praktisera är jätteroligt. Det tycker Alexander Pärlefalk och Izak Johansson som går på Tullängsgymnasiet och gör sin APL på Rejmes i Örebro. Det är roligt med variationen och kul att arbeta på riktigt, säger de unisont

12 HANDLEDARUTBILDNING Att vara handledare åt en elev är ofta mycket givande. Många som provar tycker att det är så roligt att de fortsätter år efter år. De flesta företagen anser att handledarna behöver viss praktisk pedagogisk och ungdomspsykologisk utbildning. Skolverket erbjuder en digital handledarutbildning som är ett bra komplement till den utbildning som skolorna ger. Skolverkets e-utbildning kan genomföras i den takt man själv väljer. Vem kan bli handledare? På de flesta företag handplockas erfarna och intresserade mekaniker som handledare. De flesta är väl medvetna om hur viktigt ett bra handledarskap och en väl genomförd APL-praktik är för eleven. APL är en viktig rekryteringskanal för företagen. En bra handledare har intresse för ungdom och utbildning, har social kompetens, har gått handledarutbildning, har konkreta och realistiska förväntningar, ser APL som ett självändamål för företaget, har tålamod och ger eleven av sin tid, tänker på hur det var när han/hon själv var ny på jobbet, ger eleven tid att prova själv och ställa frågor, är en kunnig allroundmekaniker, fungerar som ett föredöme för eleven att se upp till, är insatt i skolans värld, kan delegera och vågar släppa en del av ansvaret

13 Material och stöd till handledare Förutom den digitala loggboken har Bilproffs.se tagit fram informationsfilmer om arbetsmiljö och säkerhet. Det är tänkt att dessa ska fungera som ett diskussionsunderlag mellan handledaren och eleven och att de kan titta på filmen tillsammans under APL-periodens början. Bilproffs.se har även producerat broschyren Handledare i motorbranschen som ger mycket information och handfasta tips. Broschyren och filmerna finns på Bilproffs.se. Vad säger eleverna? Det arbetsplatsförlagda lärandet är ofta elevens första riktiga kontakt med arbetslivet. Därför är det viktigt att APL planeras så noggrant att den motsvarar elevens högt ställda förväntningar. En mindre bra APL-period kan leda till att eleven avbryter sin mekanikerutbildning och väljer ett annat program. Eleven tycker ofta att den lär sig massor under APL. Utan de baskunskaper som skolan förmedlat skulle dock inte APL-perioden ge så mycket. De flesta inser att man behöver en teoretisk bas och kunskaper även i kärnämnen för att klara praktiken. Den stora skillnaden mellan skola och praktik på företag är att det är mer tempo, varia tion och ansvar ute på företaget. Oftast vill eleverna gärna börj a arbeta på den arbetsplats där de har praktiserat. Det är ett mycket bra betyg åt företagen och deras APL-handledare. Att vara handledare ger en ytterligare dimension till arbetet. Peter Söderström har varit handledare nästan lika länge som han har varit anställd på Burlin Motor i Skellefteå. Det innebär att han har handlett de flesta av de som arbetar där. Någon måste ju förbarma sig över ungdomarna och se till att de får en vettig introduktion till arbetslivet, säger han med ett leende. Som handledare vill han från början förmedla ordning och reda, tidspassning och sådana delar. Kunskaperna är inte i fokus i 2:an, det kommer senare. I 3:an bör eleverna vara mer självgående och då släpper jag tyglarna lite. Han tycker att handledarskapet ger en ytterligare dimension till hans arbete. Jag känner att jag bidrar och ger tillbaka lite till skolan, och inte minst till eleverna. Själv har jag alltid hållit på med bilar och jag tycker att det är lika kul i dag som när jag började

14 Jan Magnusson Christer Wallin I PRAKTIKEN Enligt skollagen ska lokala eller regionala programråd finnas som ett samverkansorgan mellan skola och lokala företag för varje yrkesprogram. Det är rektorn som ansvarar för att bilda programråd. Hur dessa ska vara sammansatta och hur ofta de ska sammanträda anges inte i lagen. Tanken är att de ska anpassas efter det lokala näring slivet, det vill säga motorbranschens företag. Programrådet bör sammanträda minst två gånger per läsår. Vi inriktar oss på det företagen efterfrågar På Upplands-Brogymnasiet fungerar arbetet i programrådet bra, mycket beroende på att man behandlar konkreta frågor och att alla deltagare är engagerade i utbildning och ungdomar. Två gånger per år träffas representanter från APL-företagen, en skolledare, en studie- och yrkesvägledare, fordonslärare och elever. Vi diskuterar bland annat hur skolan ska utvecklas, APL, lärarfortbildning, elevantal, antagning, hur marknaden ser ut och skolans utrustning, berättar Christer Wallin, fordonslärare. Skolledaren Jan Magnusson menar att yrkesutbildning inte fungerar utan samverkan mellan skola och arbetsliv. I programrådet förs en kontinuerlig dialog kring frågor som gör att utbildningen hela tiden utvecklas och är relevant för företagens behov, säger han. Programrådet har till exempel löst lärarnas fortbildning genom att de får utbildning av företagen för att hålla sig uppdaterade med ny teknik och kunna fortbilda sig inom yrket. Vi försöker inrikta oss på sådant som företagen efterfrågar. Just nu tittar vi mycket på el, elektronik och kundbemötande, säger Christer Wallin. Vad gör programrådet? De frågor som diskuteras varierar från råd till råd, utifrån de lokala förutsättningarna och de behov och frågeställningar som finns. Vanlig a frågor brukar emellertid vara: skolans kontakter med näringslivet, skolans utrustning, lärarnas fortbildning, undervisningens anpassning till nya arbetsmetoder, utbildningens kvalitet och inriktning, rekryteringen till fordons- och transportprogrammet, lokal anpassning av rekryteringsåtgärder, företagens medverkan i grundskolans yrkesorientering, gemensamma aktiviteter, APL-handledarna och deras utbildning, anskaffning av APL-platser, dimensioneringen av utbildningen

15 Sammansättning Programråden brukar ha 8 10 ledamöter. Normalt ingår: skolledare (sammankallande), 1-2 yrkeslärare, 1-2 elever, 1 studie- och yrkesvägledare, 1 facklig representant samt, företagsrepresentanter för skolans olika yrkesgrenar. Viktigt är också att någon politiker och representant för Arbetsförmedlingen finns med. Det är viktigt att programrådet är allsidigt sammansatt. Det bör dock inte bli så stort att sammanträdena övergår till att bli informationsträffar. Ordföranden bör vara en företagsrepresentant. Branschens representanter Motorbranschens Arbetsgivareförbund, MAF, och Motorbranschens Yrkesnämnd, MYN, och Lackerarnas Yrkesnämnd, LYN, verkar för att företagsrepresentanter ska ingå i de olika programrådet, både lokalt och regionalt. Det är viktigt att de som deltar får möjlighet att avsätta tillräcklig tid för att sätta sig in i hur skola och undervisning fungerar och för att förbereda sig inför sammanträden. Detta kräver aktivt stöd från företagsledningen. En ledamot i programråd är representant för branschen, inte för det egna företaget. Det innebär att ledamoten bör samarbeta med kollegor i andra företag i frågor som behandlas i programrådet. Ledamoten ska också informera sina kollegor om vad som avhandlas i rådet om ordföranden inte distribuerar protokollen till samtliga berörda företag. Kontakt Det är skolans rektor som ansvarar för de lokala programråden och som är kontaktperson. Reglerad verksamhet Verksamheten bör vara reglerad i den lokala skolplanen, där bland annat programrådets befogenheter klargörs. Detta för att rådet ska få stöd för sitt arbete och ett formaliserat inflytande på undervisningen i skolan. Sammanträden och protokoll Det är viktigt att mötena sker regelbundet. De bör inte bara förläggas till skolan utan även till företag, och kombineras med studiebesök på verkstäderna så att skolrepresentanter och icke branschverksamma får en inblick i arbetslivet. Sammanträdena ska protokollföras. Det är en förutsättning för att kunna följa upp verksamheten. Protokollen kan också användas för att ge tyngd åt skolledningens krav inför skol- och kommunstyrelse, genom att man kan visa att även näringslivet står bakom kraven. Verksamhetsplaner Programråden bör upprätta verksamhetsplaner på kort och lång sikt och sätta upp konkreta mål för verksamheten. Efter varje period bör rådens verksamhet utvärderas. Budget Många programråd upplever att de är ekonomiskt styrda av politiska beslut. Möjligen kan denna styrning luckras upp om man verkar för att få till stånd budgetramar för skolverksamheten. Detta ger råden flexibilitet och större möjlighet att styra verksamheten till angelägna områden

16 Viktiga frågor och gemensamma lösningar Sedan några år tillbaka träffas alla skolor som erbjuder fordons- och transportprogrammet i Örebro och representanter för olika företag samt branschorganisationer i det lokala programrådet. Marcus Ölin är yrkeslärare på Tullängsgymnasiet. Han tycker att samarbetet med de omkringliggande företagen och skolorna har blivit mycket bättre i och med programrådets möten. I programrådet diskuterar vi viktiga frågor och försöker hitta gemensamma lösningar som fungerar. Det gör att APL:en fungerar smidigare, att eleverna får en bättre utbildning och att företagen får mer förberedda elever som senare söker anställning hos dem, säger han. Vi attackerar problemet gemensamt i stället för att motarbeta varandra Gustav Alm är servicemarknadschef på Rejmes i Örebro och är med i det lokala programrådet. Företagen i programrådet bestämde sig tidigt för att attackera rekryteringsproblemen gemensamt i stället för att motarbeta varandra bara för att vi är konkurrenter. Vi har alla ett intresse av en fungerande rekrytering till branschen och en bra utbildning. Rejmes och Tullängsgymnasiet har tillsammans med Volvo Cars tagit samarbetet ett steg längre och skrivit ett treårigt avtal om bland annat kompetensutbildning för lärarna, utrustning till skolan och APL-platser till eleverna. Gustav Alm berättar att de andra företagen och skolorna först var lite tveksamma till detta samarbete som skedde vid sidan av det lokala programrådet. Sedan kom de på att de kunde göra samma sak. Det känns roligt och bra att vårt samarbete har inspirerat andra att komma igång med liknande upplägg, säger Gustav Alm

17 SAMMANFATTNING För att skapa ett väl fungerande samarbete mellan skola och företag krävs: en drivande rektor som vill utveckla skolan och utbildningen, engagerade ledamöter, ömsesidig förståelse, dokumenterade befogenheter, regelbundna och protokollförda sammanträden, relevanta frågor, konkreta mål för verksamheten, bra kommunikation till berörda, att fattade beslut följs upp och genomförs, gemensamma branschaktiviteter, en gemensam vilja att förbättra utbildningskvaliteten

18 MER INFORMATION Programråden fyller en viktig funktion Camille Brinkemar, t.h. tillsammans med sin tidigare elev Frida Gustafsson, silvermedaljör i Yrkes-VM. Lugnetgymnasiet i Falun bjuder in företagen i Dalarna till programråd cirka två gånger per år. Det brukar bli runt femton personer inklusive yrkeslärare och elever. På mötena diskuteras olika saker, bland annat vad som händer på skolan, företagens anställningsbehov och aktuella frågor. Företagen i programrådet var väldigt aktiva när det gällde utformningen av vårt yrkesprov och kom med bra input kring vilka moment som borde ingå i provet. Generellt tror jag att man i skolan alltid önskar mer kontakt med arbetslivet. Sedan går det kanske inte alltid att lösa det på grund av att tiden inte räcker till. Där fyller programråden en mycket viktig funktion som kontaktyta och diskussionsforum, säger Camille Brinkemar, yrkeslärare på Lugnetgymnasiets lackskola. Mer information om Fordons- och Transportprogrammet hittar du på följande länkar: Motorbranschens Yrkesnämnder, MYN och LYN Motorbranschens Arbetsgivareförbund, MAF Industrifacket Metall Svenska Målareförbundet Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, TYA Skolverket Material som kan beställas eller laddas ner via bilproffs.se Handledare i motorbranschen Motorbranschavtalet (MAF IF Metall) Lackavtalet (MAF Svenska Målareförbundet) Digitalt stöd på bilproffs.se Digital loggbok (kan även laddas ner som app via AppStore och Google Play) Informationsfilmer om arbetsmiljö och säkerhet 34 35