Kartläggning av landstingens regelverk för rapportering av andra yrkeskategorier än läkare i den öppna specialiserade

Transkript

1 Kartläggning av landstingens regelverk för rapportering av andra yrkeskategorier än läkare i den öppna specialiserade vården

2 Uppdrag avseende landstingens regelverk och registrering av vårdkontakter Socialstyrelsen har idag lagstöd för att ta in uppgifter i patientregistret om vårdkontakter avseende slutenvård respektive läkarbesök inom den öppna specialiserade vården. En allt större del av den öppna specialiserade vården utförs av andra yrkeskategorier än läkare. För dessa grupper saknas lagstöd för att behandla uppgifter. För de vårdkontakter som lagstöd finns arbetar Socialstyrelsen med en handbok för registrering an vårdkontakter till patientregistret. För övriga vårdkontakter finns inget motsvarande arbete. Inom ramen för NordDRG-arbetet har Socialstyrelsen publicerat några dokument för hjälp till registrering av de övriga yrkeskategoriernas vårdkontakter. NordDRG omfattar till skillnad mot patientregistret alla vårdkontakter inom den specialiserade vården. Hur regelverken tolkas och utformas i de olika landstingen påverkar kvaliteten på uppgifterna när de grupperas i NordDRG och används för jämförelser, viktlistor, analyser och ersättning. Landstingen har framfört ett behov av att nuvarande definitioner och regelverk för registrering av verksamhet hos andra yrkeskategorier än läkare bör utökas med mer precisa nationella instruktioner för registrering för att man ska kunna garantera kvalitet i registreringar och jämförbara data. Uppdraget innebär att göra en kartläggning av de befintliga regelverk som finns i landstingen avseende registrering av verksamhet hos andra yrkeskategorier än läkare och en jämförelse av dessa för att få ett underlag för hur de nationella regelverken skulle kunna utvecklas. Karläggningen syftar således till att ge ett kunskapsunderlag för den fortsatta nationella diskussionen. Målet är att ta fram praktiska och enhetliga anvisningar om registreringen, som komplement till exempelvis definitioner i termbanken.

3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnummer Omslag Foto Sättning Tryck Läggs in i större rapporter som ska vara maximalt sökbara. Du får ISBN-numret av produktionsledaren. Har de flesta rapporter. Du får artikelnumret av produktionsledaren. Om formgivet omslag Om det finns foton i rapporten Om sättning gjorts externt Tryckeri, ort, månad årtal, alt. om den publicerats på webbplatsen

4

5 Förord Rapporten redovisar begrepp ur landstingens anvisningar för rapportering av verksamhet för andra yrkeskategorier än läkare i den öppna specialiserade vården. Begreppen är sammanställda i bilaga 1 och 2. Anvisningar på nationell nivå saknas då rapporteringen av andra yrkeskategorier än läkare inte finns lagreglerad. Insamlade uppgifter ska användas som underlag för utveckling av nationella anvisningar på området. I rapporten redovisas även förutsättning för DRG-gruppering samt några begrepp som påverkar DRG-grupperingen. Det är angeläget att sjukvården använder begrepp på ett entydigt sätt både för rapportering till hälsodataregister som för DRG-gruppering. Socialstyrelsen kommer att använda rapportens resultat för fortsatt arbete mot enhetligare tillämpning av begrepp till stöd för landstingen och bättre kvalitet vid inrapportering av hälsodata från landstingen. Stockholm i september 2014 Mona Heurgren Enhetschef Öppna jämförelse 1 Avdelningen för Statistik och jämförelse

6

7 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning... 9 Bakgrund Inledning...10 Uppdrag och syfte...10 Metod Resultat av kartläggning Begrepp som påverkar DRG-grupperingen Vad som rapporteras...14 Krav på kontakten för att den ska rapporteras...15 Vårdhändelser som inte ska rapporteras som vårdkontakter...15 Vårdkontakt efter att patient avlidit...16 Vårdkontakt som har koppling till annan vårdkontakt...16 Organisationens påverkan...17 Närstående...17 Konferens med eller om patient...17 Form av öppenvårdskontakt...18 Teambesök...18 Grupp- och gruppteambesök...19 Fjärrkontakter...20 Skriftlig vårdkontakt...21 Referenser Bilagor... 24

8

9 Sammanfattning Rapporten är ett första steg i att främja en mer enhetlig rapportering av den specialiserade öppenvården för andra yrkeskategorier än läkare. Kartläggning av regelverken visar att det finns: Likheter och olikheter mellan landstingen. Vissa begrepp kan lätt ensas, andra kräver stora insatser av landstingen och den specialiserade öppenvården. Behov av precisering av tillämpning av vissa begrepp i förhållande till DRG och andra klassifikationer utifrån rapportering i de vårdadministrativa systemen Termer och deras definition (begrepp) och hur de tillämpas har stor påverkan på DRG-grupperingen som ger en bred beskrivning av många olika personalkategoriers verksamhet i hälso- och sjukvården. Eftersom patientregistret inte omfattar andra personalkategorier än läkare finns ännu ingen föreskrift som preciserar termer och begrepp för dessa. Rapporten utgör ett underlag för fortsatt arbete på området. I rapporten föreslås följande: Självständig hälso- och sjukvårdspersonal preciseras. Exempel: Ett pricktest som utförs av en sjuksköterska vid ett för åtgärden bokat besök är en självständig vårdkontakt. Vårdkontakt efter att patient avlidit. En person som är död vid ankomsten till sjukhus men som först där formellt dödförklaras, så rapporteras denna åtgärd som en vårdkontakt. Patienten är administrativt död när den är dödförklarad. Inga vårdkontakter ska registreras på en person som är dödförklarad. Vårdkontakt som har koppling till annan vårdkontakt Stockholms läns landstings regelverk ska gälla. Organisationens påverkan på rapportering av specialiserad öppenvård Frågan behöver diskuteras vidare. Teambesök Teambesök ska vara bokat eller planerat. Där av följer att besök på akutmottagningen inte ska registreras eller rapporteras som teambesök. Grupp- och gruppteambesök Ett förslag har lämnats till enheten för Klassifikationer och terminologi att KVÅ-koden XS901 Grupp- och gruppteambesök utgår. Den ersätts med XS903 Gruppbesök och XS904 Gruppteambesök KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE 9

10 Bakgrund Inledning Det finns inget enhetligt nationellt regelverk för rapportering av verksamhet för andra yrkeskategorier än läkare. Det gör det svårt att jämföra och följa upp verksamheterna på nationell nivå. Landstingen har därför framfört önskemål om att Socialstyrelsen ska se över om en nationell anpassning av regelverken kan genomföras. För att komma vidare med frågan behövs mer kunskap om hur den nuvarande rapporteringen i landstingen ser ut. Vad som rapporteras och vilka krav som ska ställas på kontakter som rapporteras till patientregistret har betydelse för registrets kvalitet och DRGgrupperingen. En del variabler i patientregistret finns definierade i Socialstyrelsens Termbank men långt ifrån alla. Det innebär att det krävs ytterligare förtydligande av variabler som ska rapporteras till patientregistret. I den här delen av utredningen presenteras ett antal problemområden. Det som skiljer patientregistret och DRG-systemet för öppenvård åt är yrkeskategori. DRG-grupperingen vid öppenvård omfattas av yrkeskategori. Rapporteringen till patientregistret omfattar inte yrkeskategori eftersom det enbart är vårdinsatser av läkare som får rapporteras. Detta förhållande påverkar negativt kvalitén och jämförbarheten i landstingens sjukvårdsstatistik. Se bilaga 3. I Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer artikelnr framgår att: Ett begrepp är en kunskapsenhet som skapats genom en unik kombination av kännetecken. En term är en benämning för ett allmänbegrepp som tillhör ett fackområde. Term och begrepp hör ihop, det är uttryck och innehåll. Begreppet fångas i en definition och till definitionen hör en term. Uppdrag och syfte Projektet ska göra en kartläggning av de befintliga anvisningar som idag används i landstingen för att rapportera verksamhet angående vårdkontakter hos andra yrkeskategorier än läkare i den öppna specialiserade vården. Syftet är att få ett underlag för hur de nationella anvisningarna kan utvecklas. Landstingen anser inte att de nationella begreppen är tillräckligt definierade för en jämförbar rapportering i de vårdadministrativa systemen. Det behövs mer preciseringar för att data ska bli enhetligt och användbart. Nuvarande preciseringar av viktiga begrepp i anvisningarna ser olika ut i olika landsting. I september 2013 utvidgades uppdraget till att koncentrera det fortsatta arbetet till att särskilt belysa variabler som påverkar DRG-grupperingen i öppen vård. Kartläggningen ska bidra med nytt kunskapsunderlag för den fortsatta nationella diskussionen på området. Uppdragsgivare är Mona Heurgren, Kris- 10 KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE

11 tina Bränd Persson och Lisbeth Serdén på Socialstyrelsen. Projektledare är Leif Sundberg, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Metod Med hjälp av Socialstyrelsens Policygrupp för DRG-frågor har befintliga anvisningar inhämtats från Socialstyrelsen, Stockholms Läns Landsting, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Landstinget i Västernorrland, Landstinget Gävleborg och Norrbottens Läns Landsting. För att genomföra det utvidgade uppdraget med genomgång av de begrepp som mest påverkar DRG-grupperingen bildades en arbetsgrupp. I gruppen ingick representanter från Socialstyrelsen, Stockholms Läns Landsting och projektledaren. KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE 11

12 1 Resultat av kartläggning Ur det insamlade materialet har begrepp och termer extraherats som avser somatisk öppen vård i vid mening. En översiktlig sammanställning över termer och begrepp och från vilka organisationer de härrör framgår av bilaga 1 och bilaga 2. Resultatet av kartläggningen är 85 termer mm. som finns förtecknade i bilaga 1. En tredjedel återfinns i Socialstyrelsens Termbank. Vissa termer återfinns enbart i ett landsting. Några termer kan bestå av två termer men redovisade som en term t ex gruppbesök i hemmet. I många fall hänvisar landstingen till definitioner och kommentarer i Termbanken. Det förekommer också att beskrivningen av en term kan vara snarlik mellan landsting samtidigt som termens namn kan skilja sig åt i olika anvisningar. Sammanställningen i bilaga 1 och 2 visar både på likheter och skillnader mellan landstingen och Socialstyrelsens Termbank. Nedan redovisas några skillnader och likheter i olika begreppsområden och behovet av förtydliganden och preciseringar. Det finns en likhet mellan landstingen i beskrivningen av skillnaden mellan termerna planerad och ej planerad vårdkontakt samt akut och ej akut vårdkontakt. Det första begreppsparet avser huruvida vårdkontakten är på förhand planerad eller inte planerad. Det andra paret avser den medicinska bedömningen av ett tillstånd. Anhörig och närstående är exempel på begrepp där innebörden skiljer sig åt mellan landstingen. Dessutom definieras de på olika sätt i lagtexterna. Det finns skillnader mellan den sociala sektorn och sjukvårdssektorn. Företrädare är ett annat begrepp som utöver anhörig och närstående även kan innefatta god man, förvaltare, hemtjänstpersonal, ledsagare med flera. Här finns det behov av förtydliganden. Öppenvårdsbesök definieras som en vårdkontakt som innebär ett personligt möte mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. Begreppet vårdkontakt är det överordnade begreppet för såväl öppenvårdsbesök som vårdtillfälle. Enligt Termbanken är en vårdkontakt en kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs. Är en vårdkontakt över videolänk ett personligt möte? Det vill säga ett besök eller krävs det att det finns möjlighet till ett handslag? I den nationella statistiken räknas endast vårdkontakter som har dokumenterats i patientens journal. Vårdkontakt kan i vissa landsting även omfatta konsultation, avbokat besök, patienten uteblivit med mera. Här finns det behov av förtydliganden. Besöksform är en rubrik över olika slags besök som används av några landsting. Det är en samlingsterm för enskilt besök, gruppbesök, teambesök och gruppteambesök. Enskilt besök är enligt Termbanken när en patient möter hälso- och sjukvårdspersonal. Det förekommer också att man preciserar var 12 KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE

13 besöket sker till exempel i hemmet. Flera landsting har förtydligandet att det också är en Hälso- och sjukvårdspersonal. Gruppbesök definieras i Termbanken som att fler än en patient träffar hälso- och sjukvårdspersonal. Det förekommer också att man preciserar var besöket sker. Flera landsting har förtydligandet att det också är en Hälso- och sjukvårdspersonal. Det bör också framgå att för varje patient som medverkar ska det rapporteras och journalföras. Teambesök beskrivs i Termbanken som när en patient möter ett vårdteam. Det förekommer också att man preciserar var besöket sker. På samma sätt som ovan bör det preciseras att det är en patient som möter ett vårdteam. Det bör även förtydligas att det är självständigt arbete av teamets medlemmar och inte assistans. Begreppen självstänghet och assistans behöver också förtydligas samt besökets förläggning i tiden. Gruppteambesök finns inte definierat i Termbanken. Flera landsting definierar det som när fler än en patient träffar ett vårdteam. Det förekommer också att anvisningarna preciserar var besöket sker. Även här krävs förtydligande. Familjebesök innebär enligt Termbanken att en eller flera personer med nära relation till patient tillsammans med patienten möter hälso- och sjukvårdspersonal. Begreppet nära relation är kopplat till anhörig och närstående som tidigare beskrivits. Besök för gynekologiska kontroller, cytologprover och besök för vaccination är exempel på begrepp som vissa landsting har definierat. Ett landsting redovisar gynekologiska kontroller som riktar sig till en utvald grupp som medicinsk service men om det riktar sig till en enskild patient är det ett besök. Vaccination är också exempel på ett område där det finns skäl att förtydliga vad det innebär och vad som ska rapporteras. Ett landsting använder begreppet mellanliggande provtagning (provtagning som inte kan hänföras till något besök) och preoperativa besök är ytterligare exempel. Ett stort område där tydligare definitioner behövs är vårdkontakter som är indirekta det vill säga vårdkontakter som inte innebär ett fysiskt möte till exempel brev, e-post, övrigt via internet, telefon och video. Konferens med och om patient är också ett begrepp som behöver ensas. Samma sak gäller för begreppet konsultation i dess olika former. Patienthotell och vårdhotell är andra begrepp där det med all sannolikhet finns skillnader mellan landstingen av vad som bedrivs där och hur den registreras och rapporteras. Det finns ett antal begrepp som speglar tidsaspekten och som används av ett eller flera landsting. Några exempel är: Första behandling/besök/utredning, efterföljande behandling/besök/utredning, nybesök och återbesök. Användningen av dessa begrepp behöver också ensas. KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE 13

14 2 Begrepp som påverkar DRGgrupperingen Den andra delen av projektet har fokuserats på de begrepp som påverkar DRG-grupperingen mest. En arbetsgrupp bestående av Stig Hagström, Stockholms Läns landsting, Mats Karlsson, Stockholms Läns Landsting, Lisbeth Serdén, Socialstyrelsen och Leif Sundberg, projektledare bildades i slutet av september 2013 med uppgift att ta fram 5 7 begrepp som påverkar DRG-grupperingen. Gruppen har haft två möten och Mot bakgrund av omfattningen och variationen som kartläggningen visade bestämde gruppen att ta utgångspunkt i Stockholms läns landstings, Regelverk för rapportering av vårdkontakt i SLL Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Datum Diarienummer HSN På Öppenvårdsgruppens/SWEX möte 2013 diskuterades tio frågeställningar som gruppen tagit fram. Svensk expertgrupp för NordDRG (SWEX) har varit experter i arbetet. Vad som rapporteras Det viktigaste för korrekt DRG-gruppering är dels de grunddata som rapporteras och används och dels logiken i DRG-grupperaren. Det som respektive huvudman registrerar om verksamheten är mer omfattande än de uppgifter som rapporteras. Det som rapporteras kan också variera beroende på vem som är mottagare. I den här delen av rapporten är fokus på vad som rapporteras till Patientregistret på Socialstyrelsen. Logiken i DRG-grupperaren har naturligtvis betydelse för grupperingsresultatet men kvalitén på grunddata kan ha en ännu större påverkan på grupperingsresultatet. Som tidigare konstaterats finns det både likheter men också skillnader mellan landstingen. Socialstyrelsens Termbank används i stora delar av rapporteringen men det finns lokala definitioner och Termbanken är inte heller komplett. Det inrapporterade materialet är således heterogent. Arbetsgruppen har diskuterat följande termer och begrepp mm. som förekommer inom öppenvården: Vilka krav ställs på kontakten för att den ska rapporteras? Besöksform Hur eller var kontakten sker Planerad/oplanerad vårdkontakt Vem vårdgivaren har kontakt med Konferens Konsultation Vårdkontakt som har koppling till annan vårdkontakt Direkt eller indirekt besök 14 KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE

15 Akut eller ej akut vårdkontakt Besökstyp (nybesök, återbesök m.fl.) Remiss eller ej remiss. Arbetsgruppens diskussioner ledde fram till ett tiotal frågeställningar. Av tidsskäl har det inte varit möjligt att grundligt belysa alla frågeställningar. Krav på kontakten för att den ska rapporteras Följande kriterier ska vara uppfyllda för att en vårdkontakt ska rapporteras: Självständig (hälso- och sjukvårdspersonal som har självständigt behandlingsansvar) Kvalificerat (medicinsk bedömning och fattat beslut om eventuell behandling eller ändring av pågående behandling) Dokumenterat i journal Patienten får ej vara dödförklarad Behöver inte vara öga mot öga Besöket ska rapporteras av den enhet där besöket är bokat och dokumenterat i journal Från ett patientperspektiv Med självständig avses hälso- och sjukvårdspersonal som har självständigt behandlingsansvar och gör en kvalificerad medicinsk bedömning av patientens vårdbehov samt planerar, genomför och dokumenterar den vårdinsats som behövs. Som självständig hälso- och sjukvårdspersonal räknas även hälso- och sjukvårdspersonal som på delegation av verksamhetschef utför vissa åtgärder och därmed har journalföringsansvar. Med assisterande avses hälso- och sjukvårdspersonal som deltar i den aktuella vårdkontakten enbart för att assistera behandlingsansvarig. Kan vara såväl legitimerad som icke legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Frågan om ett bokat besök där en sjuksköterska utför ett pricktest ska rapporteras som en självständig vårdkontakt eller är att betrakta som assisterande insats till ordinarie läkare diskuterades. Gruppen föreslår att pricktest utförd av sjuksköterska vid besök som bokas för åtgärden rapporteras som en självständig vårdkontakt. Motiveringen är att denna vårdkontakt kräver medicinsk kompetens och medicinskt ansvar vid undersökningen och ibland även beslut om patienten behöver återkomma till läkare. Vårdhändelser som inte ska rapporteras som vårdkontakter I Stockholms Läns Landstings regelverk anges följande vårdhändelser som inte ska rapporteras som vårdkontakt: Provtagning, medicindelning som en direkt följd av läkarens ordination vid läkarbesöket, eller motsvarande åtgärder som kompletterar, förbereder KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE 15

16 eller avslutar ett läkarbesök ska inte rapporteras som enskilt besök. Sådana åtgärder ingår i läkarbesöket. Vägning och mätning före läkarbesök Utdelning av och instruktion om ifyllande av skattningar eller andra frågeformulär vilka därefter fylls i av patienten Spontana samtal i väntrum eller motsvarande Telefonkontakter av karaktären allmän sjukvårdsupplysning, kontakter av servicenatur t ex bokning av tolk eller sjuktransport, kontakter av allmän natur t ex vägbeskrivning, öppettider mm Transport av patient och ledsagning av patient är inte att betrakta som vårdkontakt. Vårdkontakt efter att patient avlidit Landstingen ser olika på rapporteringen av kontakter efter att en patient avlidit. I Västra Götalandsregionen kan kontakt med anhörig/närstående som kan kopplas till den avlidna patienten registreras/rapporteras på den avlidna patienten. I Stockholms Läns Landsting kan inte vårdkontakt rapporteras efter att en patient har rapporterats som avliden. Undantag är hjärndöd. Gruppen föreslår att en person som är död vid ankomsten till sjukhus men som först där formellt dödförklaras så rapporteras denna åtgärd som en vårdkontakt. Personen är administrativt död när den är dödförklarad. Inga vårdkontakter ska registreras på en person som är dödförklarad. Vårdkontakt som har koppling till annan vårdkontakt I Stockholms Läns Landstings regelverk framgår att: En patient kan ha flera vårdkontakter under samma dag, exempelvis då flera besök bokas in efter varandra för att underlätta för patienten. Dessa vårdkontakter ska då innehålla självständiga bedömningar och/eller åtgärder. Besöken rapporteras var för sig. Besök på akutmottagning ska rapporteras som ett (1) enskilt öppenvårdsbesök oavsett om patienten bedömts av flera olika specialister på akutmottagningen. Preoperativt besök: öppenvårdsbesök som innehåller förberedelser inför en planerad operation. Kan innebära flera möten med hälso- och sjukvårdspersonal t ex operatör, anestesiolog m fl. Ska rapporteras som ett (1) enskilt besök. Öppenvårdsbesök på akutmottagning som leder till inskrivning i sluten vård vid samma sjukhus ska räknas som en del av vårdtillfället och öppenvårdsbesöket ska inte rapporteras. 16 KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE

17 Planerad öppen vård som kompliceras så att patienten måste skrivas in i sluten vård vid samma verksamhetsområde ska räknas som en del av vårdtillfället och öppenvårdsbesöket ska rapporteras som inlagd patient. Gruppen föreslår att detta regelverk ska gälla. Från 2015 ska akutbesök rapporteras till PAR oavsett om det leder till inskrivning eller inte. Organisationens påverkan Hur kontakter registreras och rapporteras kan förmodligen också bero på vårdens organisation. Arbetsgruppen diskuterade ögonbottenfotografering som exempel. Den kan utföras av olika yrkeskategorier. Det kan också ske i flera steg, fotografering vid ett tillfälle, bedömning vid ett annat tillfälle av samma eller annan yrkeskategori. Besöken kan också ske på olika kliniker. Ögonbottenfotografering kan således beskrivas på flera sätt. Det finns fler exempel där organisationen har betydelse för beskrivningen av det som rapporteras. Gruppen rekommenderar att området diskuteras vidare. Närstående I Stockholms Läns Landstings regelverk framgår att: Närstående person är den som den enskilde anser sig ha en nära relation till. Närståendeutbildning (enskilt eller i grupp) som sker utan att patienten är närvarande och som utgör en del av vården av enskild patient dokumenteras i patientens journal. Rapporteras som vårdhändelse utan patientkontakt. Vid närståendeutbildning då flera patienters närstående deltar ska dokumentation ske i samtliga berörda patienters journaler. Med närståendeutbildning i grupp ska gruppen inte vara större än att vårdkontakten möjliggör ett personligt bemötande av var och en i gruppen det vill säga inte aulaföreläsning. Med närståendesamtal menas: Information och rådgivning med företrädare för patienten. Besök där någon företrädare för patienten (vårdnadshavare, god man, anhörig, närstående eller annan som patienten själv utsett som företrädare) möter hälso- och sjukvårdspersonal utan att patienten är med. Besöket dokumenteras i patientens journal och rapporteras på patientens personnummer. Konferens med eller om patient Konferens med patient I Stockholms Läns Landstings regelverk framgår att: KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE 17

18 Möte mellan patient och och/eller patientens företrädare och fler än en hälso- och sjukvårdpersonal från ett eller flera vårdområden. Åtgärden konferens med patient används även vid olika former av vårdplanering. Konferensen ska vara planerad. Konferensen kan ske i ett fysiskt möte eller via elektronisk konferens. Konferens med patient ska endast rapporteras som vårdkontakt i samband med öppen vård. Konferensen rapporteras av den som har det huvudsakliga behandlingsansvaret. Konferens om patient I Stockholms Läns Landstings regelverk framgår att: Konferens utan att patienten är närvarande. Konferens om patient ska endast rapporteras i samband med öppen vård. Konferensen rapporteras av den som har det huvudsakliga behandlingsansvaret. Kan omfatta en eller flera personalkategorier. Varje deltagare kan dokumentera sin insats på sin enhet. Inkluderar nätverksmöte. Samtliga patienter som tas upp vid konferensen ska rapporteras var för sig. Konferensen ska vara planerad. Konferensen kan ske i ett fysiskt möte, per telefon eller via elektronisk konferens (videokonferens). Elektronisk konferens: Planerad kommunikation över elektroniskt nätverk där deltagarna är samtidigt närvarande. Form av öppenvårdskontakt Variabeln Form av öppenvårdskontakt i Patientregistret beskriver både var och hur kontakten skett. Var: Mottagningen, bostaden, annan plats. Hur: Teambesök, Gruppbesök, Gruppteambesök, Enskilt besök eller per telefon/brev. Arbetsgruppen föreslår att dela upp variabeln i två variabler. Uppdelningen är inte aktuell för närvarande då föreskriften för rapportering till Patientregistret för år 2015 redan är beslutad. Teambesök I Stockholms Läns Landstings regelverk framgår att: Teambesök är ett öppenvårdsbesök där patienten möter ett vårdteam. Besöket rapporteras av den vårdenhet där besöket ägt rum. Andra deltagare i teamet har dokumentationsplikt i patientjournalen men de ska inte rapportera till patientregistret. Ett vårdteam är en grupp av samverkande hälso- och sjukvårdspersonal med olika kompetenser och med uppgift att svara för vård av enskild patient eller grupp av patienter. 18 KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE

19 Teambesöket ska vara planerat/bokat. Teamets medlemmar kan både ha enskilda möten med patienten samt gemensamma för teamet men denna arbetsform ska vara planerad. Ett (1) teambesök rapporteras. Arbetsgruppen kan konstatera att det finns skillnader mellan hur teambesök definieras mellan olika landsting. Det finns sjukhus där besök på akutmottagningen rapporteras som teambesök. Gruppen föreslår att teambesök ska vara bokat eller planerat. Där av följer att besök på akutmottagningen inte ska registreras eller rapporteras som teambesök. Grupp- och gruppteambesök I nuvarande DRG-grupperare används tre koder för att beskriva fyra besöksformer. Enskilt besök (XS900), Grupp- och Gruppteambesök (XS901) och Teambesök (XS902), Gruppbesök och gruppteambesök har således samma kod. För yrkeskategori finns en hierarki för vem som registreras för kontakten i Drglogic om man registrerar alla som ingår i teamet. Logiken innebär att läkare går före psykolog som går före logoped som går före Det får som konsekvens att ju längre ner yrkeskategorin är i hierarkin desto större sannolikhet att färre team- eller gruppteambesök kommer att registreras på berörd yrkeskategori. Statistik från Patientregistret för öppen vård 2012 visar att andelen kontakter som är grupp- eller gruppteambesök är liten. Bortfallet av besöksform är dock stort 63,7%. Se tabell 1. Tabell 1. Öppen vård antal kontakter (läkare) per besöksform 2012 Besöksform Antal Andel Enskilt ,7 % Team ,0 % Grupp ,1 % Gruppteam ,1 % Hembesök ,0 % Telefon ,5 % Saknas ,7% Totalt Källa: Socialstyrelsen Patientregistret 2012 Arbetsgruppen har diskuterat frågan om att dela upp grupp- och gruppteambesök i två separata koder. Resursåtgången är sannolikt betydligt högre för gruppteambesök än gruppbesök. Av den nationella statistiken framgår att de tillsammans utgör få besök. Vid DRG-gruppering använder Sveriges Kommuner Landsting (SKL) den yrkeskategori som rapporterats av uppgiftslämnaren. Det innebär att DRGlogikens hierarki inte påverkar vilken yrkeskategori som enligt DRGgrupperingen registreras för besöket vid grupp- eller gruppteambesök. Gruppen har lämnat ett förslag till enheten för Klassifikationer och terminologi att KVÅ-koden XS901 Grupp- och gruppteambesök utgår. Den ersätts med XS903 Gruppbesök och XS904 Gruppteambesök. KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE 19

20 Fjärrkontakter Videomöte I Stockholms Läns Landstings regelverk framgår att: Vårdkontakt där patient möter hälso-och sjukvårdspersonal och där kommunikationen sker med hjälp av video. Deltagarna kan både se och tala med varandra i realtid. Kontakten motsvarar i stort sett ett besök förutom att personalen inte kan palpera eller auskultera. Vårdkontakten får dock anses mer motsvara ett besök än ett telefonsamtal. Fjärrkontakt med patient avseende kvalificerad hälso- och sjukvård I Stockholms Läns Landstings regelverk framgår att: Vårdkontakten ska innehållsmässigt och tidsmässigt ersätta/motsvara ett öppenvårdsbesök. Ett telefonsamtal på ett par minuter kan inte anses ersätta ett öppenvårdsbesök. Behandlingsansvarig gör en medicinsk eller psykiatrisk bedömning och fattar beslut om eventuell behandling, ändring av pågående behandling eller ytterligare utredning. Telefonkontakt med patient eller företrädare för patient, avseende kvalificerad hälso- och sjukvård rapporteras av den vårdenhet som dokumenterar vårdkontakt. Hit räknas även kontakter som är nödvändiga för att inhämta uppgifter om patienten för medicinska utlåtanden men inte för delgivning av utlåtandet. Följande kontakter ska inte rapporteras: Upplysningar, information och råd: Allmänna upplysningar samt råd angående om patienten bör uppsöka någon vårdinrättning eller inte. Telefonkontakt som leder till besök eller inskrivning i sluten vård i direkt anslutning till telefonkontakten. Information om förberedelser inför en kommande vårdkontakt. Begäran om journalkopia utan att personalen förklarar journalinnehållet eller lämnar ett medicinskt utlåtande baserat på journalinnehållet. Information om öppettider, bokning av tolk eller sjuktransport etc. Sjukskrivning, recept, hjälpmedel Förlängning av sjukskrivning för sedan tidigare kända problem utan ställningstagande till eventuella nytillkomna besvär. Förnyelse av läkemedelsrecept eller hjälpmedelsförskrivning för sedan tidigare kända problem utan ställningstagande till eventuella nytillkomna besvär. Utlåtande/svar 20 KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE

21 Delgivning av medicinskt utlåtande eller av undersökningsresultat, inkluderar remissvar och provsvar. Källa: Socialstyrelsens definitioner Skriftlig vårdkontakt I Stockholms Läns Landstings regelverk framgår att: Brevkontakt innebär en skriftlig vårdkontakt. Med skriftlig vårdkontakt avses även elektroniskt brev (Mina Vårdkontakter MVK) Vårdgivare som erbjuder patienterna e-hälsotjänster ska göra detta via webbtjänsten Mina Vårdkontakter. Vårdkontakten ersätter ett öppenvårdsbesök. Behandlingsansvarig gör en medicinsk/psykiatrisk bedömning och fattar beslut om behandling, ändring av pågående behandling eller ytterligare utredning. Följande kontakter ska inte rapporteras: Upplysningar, information och råd: Kallelse. Information om förberedelser inför en kommande vårdkontakt. Sjukskrivning, recept, hjälpmedel Förlängning av sjukskrivning för sedan tidigare kända problem utan ställningstagande till eventuella nytillkomna besvär. Förnyelse av läkemedelsrecept eller hjälpmedelsförskrivning för sedan tidigare kända problem utan ställningstagande till eventuella nytillkomna besvär. Utlåtande/svar Delgivning av medicinskt utlåtande eller av undersökningsresultat, inkluderar remissvar och provsvar. KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE 21

22 Referenser Socialstyrelsens Termbank Socialstyrelsens webbplats under maj och juni 2013 Socialstyrelsen Förtydliganden om variabeln Form av öppenvårdskontakt Patientregistret vid Socialstyrelsen ( ) Socialstyrelsen Förtydligande av begrepp i patientregistret enligt föreskrift SOSFS 2008:26 ( ) Socialstyrelsen - Förtydligande om variabeln Form av öppenvårdskontakt i Patientregistret vid Socialstyrelsen. Enheten för DRG och patientregistret daterad Socialstyrelsen Förtydligande av begrepp i patientregistret enligt föreskrift SOSFS 2008:26. Daterad Socialstyrelsen Arbetsmaterial Sammanställning av utredningsbehov för nationella kodverk och regelverk/anvisningar för tillämpning av begrepp inom hälso- och sjukvård. Daterad Socialstyrelsen - Uppgifter om patienter som har behandlats av läkare inom den del av den öppna vården hälso- och sjukvården som inte är primärvård. - SOSFS 2009:26 bilaga 3 Socialstyrelsen - Patientregistret. Statistik från PAR öppen vård besöksform Mail från Lisbeth Serdén Socialstyrelsen Socialstyrelsens handledning för arbete med begrepp och termer. Artikelnr publicerad februari SLL (Stockholms läns landsting) Regelverk för rapportering av vårdkontakter i SLL Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Diarienummer: HSN SLL (Stockholms läns landsting) Regelverk för rapportering av vårdkontakter i SLL Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Diarienummer: HSN Bilaga 3 Kompletterande regelverk för rapportering av vårdkontakter inom vuxenpsykiatrisk vård i Stockholms läns landsting Stockholms Läns Landsting Utkast Regelverk för rapportering av vårdkontakt i SLL Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Datum Diarienummer HSN VGR (Västra Götalandsregionen) Arbetsmaterial Regelverk för rapportering av vårdkontakter i Västra Götalandsregionen 2014 utgåva 01 daterad Distanskonsultationer mellan primärvård och länssjukvård i Fyrbodal. Fördelning av ansvar och kostnader. PM Styrgruppen för remissflödesprojektet i Fyrbodal. 22 KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE

23 Region Skåne Arbetsmaterial Definitioner och regelverk för registrering av Hälso- och sjukvård. Mailat från Torbjörn Hermansson , Region Skåne Landstinget Västernorrland Vårdadministrativa regler och anvisningar , version 4 Landstinget Gävleborg Vårdkontakter regler vid registrering. Dokument ID Revisionsnr 1. Fastställandedatum Norrbottens läns landsting Regelverk för Vårdkontaktregistrering giltig fr.o.m Dok nr vers 1.7. Är under revidering. Arbetsgruppen: Lisbeth Serdén, Socialstyrelsen, Stig Hagström, Stockholms Läns Landsting, Mats Karlsson, Stockholms Läns Landsting och Leif Sundberg, projektledare. Policygruppens medlemmar: Mona Heurgren, Socialstyrelsen, Lisbeth Serdén, Socialstyrelsen, Mats Fernström, Socialstyrelsen, Ralph Dahlgren, Socialstyrelsen, Susan Berggren, Socialstyrelsen, Kristina Bränd Persson, Socialstyrelsen, Peter Fitger, Sveriges Kommuner och Landsting, Leif Lundstedt, Sveriges Kommuner och Landsting, Åke Karlsson, Sveriges Kommuner och Landsting, Stig Hagström, Stockholms Läns Landsting, Mats Karlsson, Stockholms Läns Landsting, Marcus Edenström, Västra Sjukvårdsregionen, Leif Sundberg, Västra Sjukvårdsregionen, Jan Steen, Region Skåne, Per Wendel, Planeringsnämnden Region Skåne, Gunilla Siltberg-Lindqvist, Landstinget Gävleborg, Kerstin Jonsson, Landstinget Östergötland, Krister Jansson, Landstinget i Västernorrland, Jens Tjernström, Västerbottens Läns Landsting, Per Hansson, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Martti Virtanen, Nordic Casemix Centre. Deltagare på Öppenvårds/SWEX möte : Mona Heurgren, Socialstyrelsen, Lisbeth Serdén, Socialstyrelsen, Mats Fernström, Socialstyrelsen, Stig Hagström, Stockholms Läns Landsting, Mats Karlsson, Stockholms Läns Landsting, Veronika Stemme, Stockholms Läns Landsting, Leif Sjöman, Stockholms Läns Landsting, Per Wendel, Planeringsnämnden Region Skåne, Margreth Bengtsson, Region Skåne, Åke Karlsson, Sveriges Kommuner och Landsting, Susan Berggren, Socialstyrelsen, Ralph Dalgren, Socialstyrelsen och Leif Sundberg, projektledare. Eva Nilsson, KVÅ-koordinator, Sahlgrenska Universitetssjukhuset KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE 23

24 Bilagor Bilaga 1 Översikt av kartlagda termer mm. per organisation Bilaga 2 Kartlagda termer mm. per organisation Bilaga 3 Uppgiftsskyldighet till Patientregistret 24 KARTLÄGGNING AV LANDSTINGENS REGELVERK FÖR ANDRA YRKESKATEGORIER ÄN LÄKARE I DEN ÖPPNA SPECIALISERADE