Den som beviljats medel ska kunna visa verifikat och andra underlag för redovisningen.

Transkript

1 Insatser för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) Slutredovisning av beviljade insatser ska ha inkommit till Länsstyrelsen senast två månader efter att projektet avslutats. Slutredovisningen ska göras på denna blankett och vara undertecknad. Den som beviljats medel ska kunna visa verifikat och andra underlag för redovisningen. Sökande kommun: Sundbyberg Kontaktperson Anne Gerdin Insats (rubrik): Kompis Sundbyberg Tidsperiod: Oktober 2015-Oktober 2016 (uppskjutet till November 2015-November 2016) Behov Redogör kortfattat för de brister som insatsen avsåg att lösa. Uppnådde insatsen en strukturpåverkan? Om inte, vilka hinder fanns? För Sundbybergs stad är det känt att många nyanlända har svårt att hitta till föreningslivet för sig och sina barn. Många efterfrågar någon att träna svenska med och uttrycker att de känner sig ensamma. Å andra sidan finns det också ett allt mer engagerat civilsamhälle, som på olika sätt vill arbeta för gemenskap, integration och sammanhållning i lokalsamhället. Sundbybergs stad har sett att det finns ett behov av att möta och fånga upp civilsamhällets engagemang och hitta nya sätt att samarbeta och samverka på. Insatsen Kompis Sundbyberg, som är ett samverkansprojekt mellan Sundbybergs stad och frivilligorganisationen Tillsammans Sundbyberg, har verkat på individnivå genom att matcha ihop (mer eller mindre) nyanlända Sundbybergsbor med etablerade, svensktalande Sundbybergsbor till olika kompispar/kompisfamiljer. Insatsen har påverkat strukturer på så sätt att Kompis Sundbyberg, efter projektårets slut, kommer att implementeras som en del i den ordinarie verksamheten. Detta innebär att staden kommer driva Kompis Sundbyberg vidare och att volontärer från civilsamhället är involverade genom att de är med då kompisparen träffas första gången.

2 2 Syfte Beskriv syftet med insatsen. Finns avvikelser från projektplanen? Syftet med insatsen Kompis Sundbyberg har varit att i ett samverkansprojekt med frivilligorganisationen Tillsammans Sundbyberg motverka isolering och främlingsfientlighet och bidra till att ge barn, unga och vuxna nyanlända tillträde till stadens föreningsliv, ett utökat nätverk och en naturlig ingång i samhället. Projektet har genomförts i enlighet med ansökan till Länsstyrelsen och följt projektplanen. Mål med insatsen Uppnåddes målet med insatsen? Om ja, beskriv på vilket sätt. Om nej, redogör för varför. Målet med insatsen har varit att under ett år matcha ihop 60 kompispar samt att ordna minst en gruppaktivitet eller gemensamt studiebesök per månad. Målet har uppnåtts då 70 kompispar har matchats ihop under året och deltagarna i Kompis Sundbyberg bjudits in till 12 Tillsammanscafeér i Allaktivitetshuset och 8 gemensamma aktiviteter/studiebesök. De gemensamma aktiviteterna har varit guidade turer på Marabou Konsthall och Sundbybergs museum, stadsvandring i Sundbyberg, cykelkurs för nybörjare, sommarpicknick vid Golfängarna, besök på Det stora knytkalaset, föräldrainformation om kommunens aktiviteter för barn, besök på Sveriges Riksdag samt ettårsjubileumsfirande för projektet. Deltagarna har också fått inbjudningar eller allmän information om teaterföreställningar på Bristol, sommarlovsaktiviteter, inspirationshelg Open Doors för unga tjejer/kvinnor, gratis konserter och aktiviteter i kommunen (kräft- och surströmmingsskiva, nationaldagsfirande etc). Framkom det några mervärden genom insatsen som ni inte räknat med vid insatsens start? En positiv effekt har varit att insatsen hjälpt många, både nya och gamla, Sundbybergsbor att hitta till Allaktivitetshuset. Allaktivitetshuset är en del av Kultur- och fritidsförvaltningen i Sundbybergs stad, och där finns många olika sorters aktiviteter för olika målgrupper och flera av de som har kommit på våra möten visste inte sedan tidigare att huset fanns. I Allaktivitetshuset ligger också Café Kultur, som drivs av kultur- och konstföreningen Aftab. På Café Kultur kan man fika även om man har lite mindre pengar i plånboken. Flera av deltagarna i vårt projekt går nu till Allaktivitetshuset även när Kompis Sundbyberg inte har möten, då det är en öppen plats där det går att vistas en längre stund utan att ägna sig åt konsumtion. Målgrupper Har insatsen nått ut till de målgrupper som avsetts? Om ja, beskriv på vilket sätt. Om nej, redogör för varför. Målgrupperna för projektet är nyanlända och etablerade Sundbybergsbor. Insatsen har nått ut till dessa grupper. Vi har valt att använda oss av en bred definition av begreppet nyanlända Sundbybergsbor i projektet. Alla som själva ser sig som nyanlända, bor i Sundbyberg och önskar hitta en kompis att prata svenska med har vi sett som nyanlända Sundbybergsbor. Detta har inneburit att ett fåtal personer som egentligen inte innefattas av 37 har anmält sig och

3 3 matchats ihop med en kompis. Detta har dock inte varit ett problem då majoriteten av de nyanlända i projektet är personer som kommit till Sverige som asylsökande under de senaste åren. I projektet har vi genomgående vägt behovet av att få veta så mycket som möjligt om personerna som anmäler sig för att veta att de tillhör rätt målgrupp, mot behovet av att göra ansökan så enkel och välkomnande som möjligt. Vi har velat vara tydliga med att Kompis Sundbyberg inte innebär någon myndighetsutövning och att det är helt frivilligt att gå med i projektet. Därför har vi bett om ett minimum om information i anmälningsformuläret och hållit nere de obligatiska svarsrutorna till endast ett fåtal. All övrig information har varit frivillig att ange. Åtgärd och metod Vad var den huvudsakliga åtgärden? Beskriv kortfattat vilka metoder som användes. Den huvudsakliga åtgärden har varit att matcha ihop nyanlända Sundbybergsbor med etablerade, svensktalande Sundbybergsbor. Intresserade personer bosatta i kommunen har kunnat anmäla sig på stadens hemsida eller på pappersblanketter som funnits på SFI, biblioteket och i stadshusets reception. De har sedan kontaktats av projektledaren och bjudits in till ett första möte med en blivande kompis. Projektledaren har vid matchningen utgått ifrån intressen, familjesituation (exvis barn/inte barn), kön, ålder och speciella önskemål. Oftast har vi matchat ihop personer av samma kön men i vissa fall har vi matchat ihop man och kvinna, i en dialog med båda två och i tydligt samförstånd om att det rör sig om en kompis-matchning. Det första mötet har ägt rum i stadshuset eller i Allaktivitetshuset. Projektledaren eller personer från Tillsammans Sundbyberg har då varit närvarande och inlett mötet med att berätta om projektet, hur det går till, syfte, förväntningar och så vidare. Därefter har de blivande kompisarna suttit och pratat för sig själva, för att sedan byta mobilnummer och bestämma tid och plats för nästa möte. Tidsplan Har insatsen kunnat genomföras utifrån uppsatt tidsplan? Om nej, redogör för varför. Projektet har genomförts i enlighet med tidsplanen, den enda förändring som skett är att projektets tidsram senarelagts med en månad, från oktober 2015-oktober 2016 till november 2015-november Uppföljning och utvärdering Beskriv hur insatsen har följts upp och utvärderats. I ansökan till Länsstyrelsen 2015 angavs att uppföljning och utvärdering ska ske med hjälp av intervjuer med deltagare samt med två större fokusgrupper. Då fler än 140 personer matchats hittills i projektet har det inte varit tidsmässigt möjligt att intervjua alla, och för att ändå följa upp och få synpunkter från så många som möjligt har vi valt att skicka ut en webbbaserad enkät till alla som fått en kompis genom projektet. 64 par (128 personer) har hittills fått enkäten, tre påminnelser har gått ut till de som inte svarat. Enkäten har besvarats 1-3 månader efter att kompisparet träffats för första gången. 39 kompispar har svarat på den, i vissa fall en av kompisarna och i andra fall båda. 52 enskilda personer har svarat på enkäten. 58 % av de som svarat på enkäten är etablerade och 42 % är nyanlända. Resultatet av enkäten visar följande:

4 4 20 % av de svarande anger att de inte träffat sin kompis igen efter det första mötet. 41 % anger att de träffats 1-2 gånger och 39 % att de träffats fler än 3 gånger sedan de träffades första gången. På frågan kommer ni att ses igen? svarar 16 % nej, 57 % ja och 27 % kanske. Deltagarna i Kompis Sundbyberg har även bjudits in till att delta i två fokusgrupper för att diskutera projektet tillsammans med andra. Till den första fokusgruppen kom nio personer utöver projektledaren och en representant från Tillsammans Sundbyberg, till den andra anmälde sig endast en (vilket innebar att träffen ställdes in). I den fokusgrupp som blev av diskuterades hur projektet presenteras på stadens hemsida, vilka formuleringar som fungerar och vad som kan skrivas på ett tydligare sätt, olika förslag och ideér på gemensamma aktiviteter samt varför vissa kompismatchningar fungerar och andra inte. Sammanfattningsvis är vårt intryck att fler än hälften av de ihopmatchade kompisparen fortsätter att träffas efter första mötet. Av kommentarer och fokusgruppsdiskussioner att döma är tidsbrist den främsta anledningen till att en del kompispar slutar att träffas. Många Sundbybergsbor, både etablerade och nyanlända, har mycket att göra och många aktiviteter med tider att hålla. Det kan därför vara svårt att hitta tider som passar för att träffas, och när det blir för krångligt att få till ett möte tenderar kompisrelationen att rinna ut i sanden. I enkäten har flera deltagare uttryckt att de önskat att de haft mer tid att investera i projektet och sin kompis. Implementering Redogör för vilka möjligheter/svårigheter som funnits för att överföra insatsens resultat och metoder till ordinarie verksamhet. En utmaning har varit att ta reda på om staden och Tillsammans Sundbyberg bör ingå ett IOP (idéburet offentligt partnerskap) eller inte. I och med att Tillsammans Sundbyberg inte är en formell förening samt att de är relativt få som ingår i nätverket/rörelsen, så har det inte varit möjligt. Ett IOP är också ett avtal som innebär att en förening/organisation tar ett ansvar och utför ett arbete och får ekonomisk ersättning för detta från staden. Det behöver alltså finnas finansiering från stadens sida för att kunna ingå ett IOP. Då denna finansiering inte har funnits på plats och då Tillsammans Sundbyberg inte har den organisationsform som krävs har vi istället gemensamt kommit fram till ett upplägg som ryms inom förvaltningens befintliga resurser och som beskrivs mer utförligt nedan, under kapitlet samverkan. Hur bedömer ni utsikterna för att insatsen ska leva vidare i ordinarie verksamhet efter projekttidens slut? Utsikterna för att insatsen ska leva vidare i ordinarie verksamhet efter projektårets slut, om än i något mindre omfattning, bedömer vi som goda. Samverkan Vilka partners har ni samverkat med under insatsen? Fungerade samarbetet som tänkt? Hur har styrgruppen och/eller referensgruppen fungerat? Samarbetet mellan staden och frivilligorganisationen Tillsammans Sundbyberg har fungerat bra och ungefär enligt plan. Projektledaren och representanter från Tillsammans Sundbyberg har setts ca 1 gång varannan månad i en arbetsgrupp för att diskutera och besluta om det

5 5 löpande arbetet. Ungefär en gång per kvartal har styrgruppen träffats, bestående av arbetsgruppen samt enhetschefen för Social- och arbetsmarknadsförvaltningen. I styrgruppen har vi diskuterat övergripande frågor och fokuserat på framtiden och implementeringen av projektet i ordinarie verksamhet. Har insatsen lett till formaliserade integrationsöverenskommelser med civilsamhället? Om ja, beskriv överenskommelsen/överenskommelserna. I ansökan till Länsstyrelsen 2015 angavs att stadens avsikt var att ingå ett IOP (idéburet offentligt partnerskap) med Tillsammans Sundbyberg under projekttiden. Vid tidpunkten då ansökan skrevs övervägde Tillsammans Sundbyberg att starta en formell förening, vilket de senare bestämde sig för att inte göra. Staden ser därför på Tillsammans Sundbyberg som ett informellt nätverk. I samråd med Tillsammans Sundbyberg och Länsstyrelsen under året beslutade vi att inte ingå ett IOP. Ett IOP är heller inte nödvändigt för att kunna fortsätta samverka. Samverkan mellan staden och civilsamhället kommer fortsätta ändå, i form av följande konkreta upplägg för Kompis Sundyberg: - Anmälan till Kompis Sundbyberg görs på stadens hemsida eller på pappersblanketter. - Anmälningarna landar i mailboxen hos en av stadens flyktingsekreterare, som ansvarar för att administrera projektet. - Flyktingsekreteraren tänker ut lämpliga matchningar, kontaktar eventuella blivande kompisar och bjuder in de till schemalagda grupp-matchningsmöten en kväll/månad. - Kompisparen träffas på ett första möte i Allaktivitetshuset. En person från Tillsammans Sundbyberg är med vid det första mötet och informerar om projektets bakgrund och syfte och svarar på frågor. - Efter matchningsmötet skickar personen från Tillsammans Sundbyberg ett mail till flyktingsekreteraren och informerar om att matchningsmötet har ägt rum och flyktingsekreteraren för då in det nyblivna kompisparet i administrationen. Fördelarna med denna arbetsfördelning är att alla parter får göra det som de är bäst lämpade att göra. Ansvaret för verksamheten ligger hos Sundbybergs stad och anmälningarna administreras av staden. Ihopmatchningen av kompisparen sköts av en flyktingsekretarare på Sundbybergs stad per telefon och mail. En person från Tillsammans Sundbyberg är med och håller i de blivande kompisarnas första möte, som volontär. Personer från Tillsammans Sundbyberg medverkar vid matchningsmötena på ideell basis, det finns ingen ekonomisk överenskommelse mellan Sundbybergs stad och Tillsammans Sundbyberg. Staden samverkar också gärna med fler organisationer/föreningar kring Kompis Sundbyberg, om intresse finnes. Under året har vi till exempel fört en dialog med Röda Korset i Sundbyberg om ett eventuellt samarbete kring deras spåkcaféer och Kompis Sundbybergs gemensamma studiebesök, men utan att det har mynnat ut i något konkret. Parallellt med projektet Kompis Sundbyberg så har social- och arbetsmarknadsförvaltningen också påbörjat samverkansprojektet VIDA (Välj Inkludering, Delaktighet och Aktivitet). VIDA drivs av Länsstyrelsen i Stockholm i samarbete med ett tiotal kommuner och Arbetsförmedlingen. Målet är att etablera en modell där kommuner, Arbetsförmedlingen och organisationer i civilsamhället samverkar för att öka den sociala inkluderingen för nyanlända. Här ser vi i Sundbybergs stad stora möjligheter till att framöver kunna samverka med många olika organisationer och föreningar i Sundbyberg, för att främja nyanländas kontakter med civilsamhället.

6 6 Jämställdhet Beskriv om och i så fall hur jämställdhetsperspektivet har beaktats i insatsen. Vilka hinder har insatsen mött? Jämställdhetsaspekten har beaktats genomgående i projektet då vi har försökt nå både män och kvinnor och lyckats med det. Vi har matchat ihop 33 kvinnliga kompispar, 21 manliga, 10 blandade kompispar och 5 familjer med barn. Även om kvinnor är överrepresenterade i projektet, så tycker vi att vi uppnått en rimligt god balans mellan andelen män och kvinnor. Till skillnad från andra liknande matchningsprojekt runt om i landet, så har vi inte utgått ifrån att det inte går att matcha ihop män och kvinnor till att bli kompisar. Missförstånd kan uppstå mellan man/kvinna, kvinna/kvinna eller man/man, det går inte att undvika missförstånd bara genom att inte matcha ihop män och kvinnor med varandra. Vi har, vid alla matchningar, varit så tydliga som möjligt om vad projektet innebär, att det handlar om just en kompisrelation. I de fall vi har matchat ihop en kvinna och en man så har vi varit extra tydliga i förväg i alla kontakter och i klartext diskuterat om det går bra att matcha med någon av det andra könet, varför vi gör det (obalans i antalet anmälda av varje kön eller annan anledning), vad som är syftet med projektet och så vidare. Vi har kort sagt gjort vad vi har kunnat för att undvika missförstånd, och det har gått bra. Barnperspektiv Beskriv om och i så fall hur barnperspektivet har beaktats i insatsen. Vilka hinder har insatsen mött? Vi har i så hög utsträckning som möjligt försökt matcha ihop familjer med barn med andra familjer med barn i samma ålder. En svårighet med detta har varit att många av de (mer eller mindre) nyanlända har anmält sig enskilt till projektet, dvs de har i första hand velat hitta en vuxen person att bli kompis med, även om de har haft barn och familj. I de etablerade, svensktalande familjerna har man ofta tänkt tvärtom, de har i en del fall varit väldigt specifika i sina önskemål om vilken slags familj de vill bli kompis med och hur gamla deras barn ska vara. Det har hänt att de tackat nej till kontakt enbart för att det skilt något år mellan barnen. Denna skillnad i tankesätt har skapat en viss obalans i projektet, där en del etablerade, svensktalande familjer fortfarande står på kö och väntar på att få en kompisfamilj med barn i just sina egna barns ålder, medan de nyanlända i en del fall inte ens anger hur gamla barnen är. Vi har matchat ihop fem barnfamiljer med varandra under året, men även flera av de kvinnliga kompisparen har haft barn i liknande ålder. Många barn har således fått lära känna nya kompisar genom Kompis Sundbyberg. Kopplingar till andra projekt och program Har insatsen kopplats till andra pågående projekt och program? Om ja, på vilket sätt? Nej. Information

7 7 Beskriv hur ni arbetat med informationsspridning. Vi öppnade projektet för allmänheten genom att ha en informationskväll på ett av Tillsammans Sundbybergs Tillsammanscaféer i Allaktivitetshuset i december Inför denna kväll besökte projektledaren alla klasser på SFI i Hallonbergen och berättade om projektet och bjöd in alla intresserade till cafékvällen. Det sattes också upp affischer och lades ut flygblad på många olika ställen runt om i Sundyberg, som SFI, biblioteket, Hallonbergens centrum, stadshusets reception, Allaktivitetshuset etc. På öppningskvällen bjöds det på fika och levande musik och ca personer kom och lyssnade och pratade. Väldigt många anmälde sig till projektet redan första kvällen. Lokaltidningen Mitt i Sundbyberg kom också till öppningskvällen och skrev därefter om det i ett reportage. Efter öppningen har vi inte behövt göra mer riktad marknadsföring på SFI utan det har kommit in anmälningar allt eftersom i en någorlunda jämn ström. Flera av lärarna på SFI informerar löpande om projektet och visar eleverna på SFI hur kan anmäla sig. På stadens nationaldagsfirande på Golfängarna var Kompis Sundbyberg närvarande och delade ut ballonger och informerade om sitt projekt. Sundbybergs andra lokaltidning Vi i Sundbyberg har också skrivit om projektet under året och stadens egen informationstidning Nytt i Sundbyberg gjorde ett reportage om två barnfamiljer som träffades via Kompis Sundbyberg. I övrigt har information om projektet spridits via de som redan är med, som tipsar andra de känner. Information finns också på stadens hemsida och hamnar ibland längst fram på hemsidan som en blänkare. Projektets samverkanspart Tillsammans Sundbyberg har också vid några tillfällen lagt upp information om projektet på sin Facebooksida. Som en del i informationsarbetet har vi även producerat en kort informationsfilm om projektet, med hjälp av en extern filmare. I filmen berättar sex deltagare om varför de är med i Kompis Sundbyberg och vad de har fått ut av det. När vi valt medverkande till filmen har vi lagt stor vikt vid att visa på mångfalden i projektet, att Kompis Sundbyberg är både för yngre och äldre, män och kvinnor och familjer med barn. Filmen kommer att användas vid presentationer av projektet, spridas på sociala medier och läggas upp på stadens hemsida för att visa eventuella blivande deltagare vad projektet går ut på. Filmen om Kompis Sundbyberg bifogas denna slutrapport, se länk: (här ska länk skrivas in) Ekonomi I kostnadsredovisningen ska endast beviljade 37a-medel redovisas. Har kommunen/annan aktör gått in som finansiär i delar av projektet ska de summor som kommunen/annan aktör stått för inte redovisas nedan. Redovisa era kostnader för redovisningsperioden enligt följande: Kostnadsslag Utfall Budget Aktiviteter (ange typ av aktivitet ex. möten och seminarier mm) Gemensamma aktiviteter, fika, cykelkurs etc Externa tjänster (typ av köpt tjänst)

8 8 Personalkostnader (månadslön, bruttolön, lönebikostnader) Lön projekltedare Åse Fougner Lokalkostnader (ange typ av lokal) Material/expenser (ange typ av material) Marknadsföring, informationsspridning etc Resekostnader (ange typ av aktivitet) Summa OBS! Därutöver ska utdrag ur huvudboken bifogas slutrapporten. Sammanfattande bedömning Har insatsen kunnat genomföras enligt planering? Om inte, vilka åtgärder har vidtagits? Insatsen har kunnat genomföras enligt planering. Vad gick bra och vad gick mindre bra i arbetet? Redogör för möjliga orsaker. Arbetet med Kompis Sundbyberg har gått bra i alla de olika beståndsdelarna. Orsakerna till att det gått bra är ett positivt och väl fungerande samarbete med nätverket Tillsammans Sundbyberg, ett stort engagemang för projektet på Social- och arbetsmarknadsförvaltningen och stadens kommunikationsavdelning, samt en väl fungerande samverkan med Allaktivitetshuset och SFI. En bidragande orsak var också att vi, inför projektets uppstart, noga läste på och lärde oss av hur andra liknande projekt i landet fungerar. På så vis behövde vi inte uppfinna hjulet på nytt. Vilka tips skulle du vilja ge framtida projektägare vars insatser behandlar samma område? Ha tidigt i projektet en fokusgrupp där deltagarna själva kan komma med förslag på gemensamma aktiviteter, ha synpunkter på hur projektet presenteras etc. Gör deltagarna delaktiga i projektet. Eventuellt starta en Facebookgrupp så att alla deltagare i projektet enkelt kan bjudas in, kommentera, komma med egna ideér. Boka in återkommande, fasta, gruppmatchningsdatum, exempelvis 1-2 tillfällen per månad, kanske ett på dagtid och ett på kvällstid. Informera deltagarna om att det är dessa mötestider som gäller, att de behöver frigöra tid för att kunna komma på ett matchningsmöte med en blivande kompis. Mycket av projektledarens tid går annars åt till att hitta tider, ändra, boka om, kompromissa med sin egen arbetstid och så vidare. Det är också bra för deltagarna att tidigt förstå och kunna ta ställning till det faktum att man behöver prioritera sin kompisrelation för att det ska fungera och att det kommer att ta viss tid i anspråk.

9 9 Ort och datum: Namn: Titel: