FRITT ORD 250 ÅR. Möt KB på Bok- och biblioteksmässan. Seminarie- och monterprogram 2016 Välkommen till E04:39

Transkript

1 FRITT ORD 250 ÅR Möt KB på Bok- och biblioteksmässan Seminarie- och monterprogram 2016 Välkommen till E04:39

2 SVERIGES NATIONALBIBLIOTEK Kungliga biblioteket, KB, är Sveriges nationalbibliotek och nationalarkiv för audiovisuella medier. Vi svarar för insamling av och tillgång till fysiska och digitala medier till förmån för forskning och samhällsutveckling samt har nationell överblick och utvecklar biblioteksväsendet i samverkan. Vi gör materialet tillgängligt för allmänheten. Välkommen att besöka oss för att beställa fram och ta del av olika typer av material. KB är också ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek, som köper in forskningslitteratur på flera språk. Kungliga biblioteket är en statlig myndighet. Med reservation för eventuella ändringar. Produktion: Kungliga biblioteket. Dnr: Foto: Jann Lipka, Jens Östman, Jens Gustavsson Tryck: Åtta.45 Tryckeri, Stockholm september 2016

3 FRITT ORD 250 ÅR Kungliga biblioteket, KB, är Sveriges nationalbibliotek. Hos oss finns nästan allt som publiceras i Sverige och på svenska böcker, tidningar, reklamblad och kataloger, såväl som musik, tv-program och filmer. KB samordnar även det svenska biblioteksväsendet. Vi tar fram statistik, fördelar bidrag och utvecklar bibliotekskatalogen Libris. Just nu pågår dessutom arbetet med en nationell biblioteksstrategi, som du kan höra mer om under Bok- och biblioteksmässan. Riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg För 250 år sedan, 1766, införde Sverige som första land i världen en tryckfrihetsförordning. Därför handlar flera av våra programpunkter om tryckfrihet och yttrandefrihet: Vilken betydelse har det fria ordet ur ett historiskt perspektiv och hur mår tryckfriheten i dag? Hur rimmar yttrandefrihet med personlig integritet? Och hur hanterar ett nationalbibliotek material som är förbjudet att sprida? Under Bok- och biblioteksmässan kan du dessutom lyssna på föredrag om KB:s mödosamma jakt på stulna böcker, hbtq-perspektiv på biblioteken och export av kvinnliga författarskap. Bland mycket annat. Välkommen att ta del av vårt fullspäckade program, och kom gärna förbi montern och prata med vår personal. Vi finns på plats under hela mässan. 3

4 KOM OCH PRATA BIBLIOTEK Kom och prata biblioteksfrågor med oss. Här är några du kan träffa i vår monter. Torsdag 22 september Christina Jönsson Adrial, avdelningschef, Publik verksamhet Peter Axelsson, kommunikationsstrateg Anna Berggren, Libriskoordinator Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie Christina Jönsson Adrial, avdelningschef, Publik verksamhet Fredag 23 september Christina Jönsson Adrial, avdelningschef, Publik verksamhet Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie Anna Berggren, Libriskoordinator Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie Peter Axelsson Anna Berggren Gunilla Herdenberg Lars Ilshammar Christina Jönsson- Adrial 4

5 MÄSSANS SEMINARIER Tre tips Torsdag 22/9 kl Made by Sweden? Lokal: K infördes offentlighetsprincipen och Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Hur har svenskt debattklimat sett ut historiskt och hur står det sig internationellt idag? Under våren har KB och Kulturrådet belyst dessa frågor i samtalsserien Tisdagar med tryckfriheten. Här drar moderatorerna Henrik Berggren och Lotta Gröning ihop trådarna tillsammans med Jonas Nordin, historiker och verksam vid KB, och några av vårens gäster: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Uppsala universitet, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, Uppsala universitet, Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, Göteborgs universitet, Folke Tersman, professor i filosofi, Uppsala universitet. Torsdag 22/9 kl Nationell biblioteksstrategi Lokal: E1 Det finns stora skillnader i hur biblioteken arbetar med att göra nyheter, litteratur och information tillgängliga för alla. Hur kan en nationell biblioteksstrategi bidra till ett mer likartat erbjudande hos biblioteken, oavsett var du bor? Frågan är särskilt aktuell idag, när många saknar förmågan att t. ex. förstå en vanlig nyhetstext. Nästa år lägger KB fram en första rapport om nationell biblioteksstrategi. Hur kommer strategin att påverka tillgängligheten? Detta diskuterar Erik Fichtelius, samordnare för nationell biblioteksstrategi, med riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg, Calle Nathanson, ordförande Svensk Biblioteksförening, och Katti Hoflin, stadsbibliotekarie i Stockholm. Moderator: Camilla Batal, avdelningschef, Marknad och kommunikation på MTM. Fredag 23/ Jakten på de stulna böckerna Lokal: E upptäcktes Wytfliets atlas hos en bokhandlare i New York. Atlasen var en av de många böcker som stals från KB mellan 1995 och 2004 av en dåvarande anställd. Wytfliets atlas tryckt 1597 är den första av böckerna som återbördats till biblioteket. Den lyckliga hemkomsten markerar början på en fortfarande pågående bokjakt. Greger Bergvall och Jan Ottosson, bibliotekarier på KB, berättar om det mödosamma arbetet med att spåra och återbörda de stulna böckerna. Tillsammans med forskaren Lars Korsell på Brottsförebyggande rådet lyfter de även fram problematiken med insiderbrott, kulturarvsbrott och den internationella bokmarknaden. 5

6 MONTERPROGRAM E04:39 Torsdag Är biblioteket den rätta platsen? Ett samtal om digitala fotspår och biblioteksanvändarnas behov av digital integritet Är biblioteken anpassade för personer som av olika anledningar behöver omgärdas av säkra digitala miljöer för att skyddas från hot och trakasserier? I USA har Library Freedom Project bildats för att tillvarata användarnas digitala rättigheter. Efter 11 september har övervakningen ökat. Samtidigt ökar bibliotekens vilja att skydda sina användare från att lämna digitala spår och erbjuda skyddade och krypterade miljöer. Hur långt kan biblioteken skydda och värna och bli en plats där ordet kan vara fritt utan att fångas upp under vägen? Moderator: Amelia Andersdotter, Dataskydd.net, Örjan Hellström, Kultur i Väst, Lars Ilshammar, bitr. riksbibliotekarie, KB, Peter Krantz, CIO, KB. Elisabet Ahlqvist, KB Fritt ord 250 år År 2016 fyller Sveriges och världens första konstitutionella dokument till skydd för det fria ordet 250 år. Jonas Nordin berättar om bakgrunden till den svenska tryckfrihetsförordningen och om dess betydelse historiskt och i nutid. Jonas Nordin, ansvarig för KB:s arbete med Fritt ord 250 år Ett inkluderande bibliotek hur arbetar biblioteken med hbtq? Biblioteken ska vara en plats för alla. Därför måste vi ställa höga krav på ett inkluderande arbete, för att inte riskera att marginalisera och osynliggöra vissa grupper av människor. I detta samtal tar vi utgångspunkt i ett hbtq-perspektiv och tittar på hur ett par bibliotek har arbetat med frågan. Carlos Díaz, Utbildare Hbtq-certifiering, RFSL, Karin Fredriksson Franzén, Enhetschef Kulturhuset Kåken, bibliotek och program, Göteborgs Stad Sofie Samuelsson, utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm, Elisabet Ahlqvist och Beate Eellend från Nationell bibliotekssamverkan, KB. 6

7 Torsdag Nationell bibliotekssamverkan KB har i uppdrag att ansvara för nationell överblick och samverkan av det allmänna biblioteksväsendet. Vi berättar om hur vi arbetar med uppdraget och ger exempel på aktuella frågor. Anna Berggren, Libriskoordinator, Christina Jönsson Adrial, avdelningschef, KB Skolbibliotek hur ser det ut? Skolbiblioteksfrågan i Sverige uppfattas ofta som komplex och svår att överblicka. Åtta myndigheter har därför gått samman och bildat en myndighetsöverskridande skolbiblioteksgrupp. Gruppen har gjort en gemensam läges- och problemskrivning som ger en unik helhetsbild av en fråga som berör många. Kjell Ahlgren, inspektör, Skolinspektionen, Anette Holmqvist, undervisningsråd, Skolverket, Helena Nordqvist, Användarservice, Myndigheten för tillgängliga medier, Elin Lucassi, ansvarig för KB:s arbete med skolbiblioteksfrågor. De statliga myndigheter som står bakom sammanställningen är: Kulturrådet, Kungliga biblioteket, Myndigheten för tillgängliga medier, Skolforskningsinstitutet, Skolinspektionen, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens medieråd. Läs sammanställningen här: korta.nu/lcj En nationell biblioteksstrategi vad innebär den och vilka utmaningar står biblioteken inför? KB har av regeringen fått i uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi. Utredningssekretariatet redogör för sitt arbete och finns sedan tillgängliga i montern för frågor. Erik Fichtelius, nationell samordnare, tillsammans med utredarna Krister Hansson och Karin Linder. 7

8 Torsdag Att samarbeta i Libris Hur arbetar vi i Libris? Vi berättar om metadataflöden och om hur biblioteken gemensamt bygger upp Libris samkatalog. De senaste åren har Libris utökats med många nya bibliotek. Det innebär nya utmaningar för oss som arbetar med anslutningsprocessen och systemen och påverkar också innehållet i databasen. Hur har Libris utvecklats sedan allt fler folkbibliotek anslutit sig till samarbetet? Helena Forssblad från Libris biblioteksstöd, KB Svensk mediedatabas och KB:s samlingar av film, musik, ljudböcker och spel Vi berättar om arbetet med att ta fram genre/form-ämnesord för film, musik, ljudböcker och spel. Vad någonting är kontra vad det handlar om. Katarina Sandblom-Laamanen Enheten för film, musik och spel, KB RDA ny katalogiseringsstandard RDA (Resource Description and Access) är den katalogiseringsstandard som ersätter AACR2 och som KB:s katalogisatörer kommer att börja katalogisera enligt under hösten Under 2017 följer övriga Librisbibliotek efter. Samtalet handlar om vad som händer inom RDA i Sverige och vad övergången kommer att innebära för Librisbiblioteken. Olle Johansson och Katarina Synnermark, RDA-projektet, KB samtalar med Miriam Säfström, enhetschef Metadata och systemstöd, KB. För mer information: 8

9 Torsdag KB:s partners inom det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget. Moderator: Hilda Androls, KB Gallrade böcker avfall eller resurs? Sveriges depåbibliotek och lånecentral är ett gemensamt fjärrlånemagasin för hela landets bibliotek. Samlingarna omfattar gamla och nya böcker på svenska och byggs upp genom donationer främst från folk- och skolbibliotek runt om i landet. Böckerna registreras och katalogiseras i Libris. Magdalena Sjöström från Sveriges depåbibliotek och lånecentral Snabbspår till de digitala möjligheterna? Vårt samhälle digitaliseras allt mer, men att söka, navigera och ta del av information på internet är inte lätt om man har bristande kunskaper i svenska språket. Hur kan vi på biblioteken bäst hjälpa till när det gäller att erbjuda egna digitala tjänster och att visa vägen till andra digitala möjligheter? Vilka är förutsättningarna och möjligheterna och hur kan vi samarbeta kring dem? Gunilla Fors och Sofia Murray från Digitala biblioteket, Malmö stadsbibliotek Nya stödinsatser för mångspråkigt biblioteksarbete via interbib.se Vilka stödinsatser önskar bibliotek när det gäller mångspråkigt biblioteksarbete? Vi berättar om de nya och förbättrade funktionerna på Internationella bibliotekets webbplats som är ett resultat av de enkätsvar som samlades in under Elisabet Risberg och Junko Söderman, utvecklingsledare, Internationella biblioteket. 9

10 Fredag Sveriges nationalbibliotek Vision 2025 KB har tagit fram en ny långsiktig vision med sikte på år Riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg presenterar visionen och några av de områden där KB kommer att prioritera insatserna under de kommande åren. Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie, KB E-böcker via Libris Vi berättar om KB:s uppdrag att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris. Miriam Säfström, enhetschef, Metadata och systemstöd, KB Kommunerna och e-böckerna Sveriges Kommuner och Landsting arbetar för att folkbiblioteken ska kunna erbjuda en stor tillgång till e-böcker utan orimliga kostnader. Under 2015 testades därför en modell som innebar en överenskommelse med sex förlag. Under våren 2016 gjordes en uppföljande enkät bland kommunerna för att se om de hade använt sig av modellen. Några frågor handlade också om hur kommunerna hanterar e-boksfrågan generellt. Nu presenteras enkätsvaren. Louise Andersson och Maria Jacobsson, ansvariga för biblioteksfrågor vid Sveriges Kommuner och Landsting Fritt ord 250 År 2016 fyller Sveriges och världens första konstitutionella dokument till skydd för det fria ordet 250 år. Jonas Nordin berättar om bakgrunden till den svenska tryckfrihetsförordningen och om dess betydelse historiskt och i nutid. Jonas Nordin, ansvarig för KB:s arbete med Fritt ord 250 år. 10

11 Fredag Nationell bibliotekssamverkan KB har i uppdrag att ansvara för nationell överblick och samverkan av det allmänna biblioteksväsendet. Vi berättar om hur vi arbetar med uppdraget och ger exempel på aktuella frågor. Anna Berggren, Libriskoordinator, KB, Christina Jönsson Adrial, avdelningschef, KB Kvinnlig litteraturexport då och nu ett samtal mellan Yvonne Leffler och Liv Strömquist Moderator: Ett av KB:s uppdrag är att samla in, beskriva, bevara och tillhandahålla utomlands utgivna publikationer med svensk anknytning. Det innefattar även alla översättningar av svensk skön- och facklitteratur. Exporten av kulturarvet påverkar både ett författarskaps spridning och dess status men också hur bilden av ett land formas. Yvonne Leffler och Liv Strömquist samtalar om kvinnliga författares framgångar utomlands på 1800-talet och i dag. Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap, Göteborgs universitet, Liv Strömquist, serieskapare. Eva Häusner, Suecana-koordinator, KB Suecia.kb.se ett titthål in i 1600-talets Sverige Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna (Det forna och nuvarande Sverige), som producerades mellan 1661 och 1715, är den rikaste bildskatten vi har ur Sveriges äldre historia. På webbplatsen suecia.kb.se har KB fritt tillgängliggjort alla bevarade skisser, teckningar och gravyrer. Jonas Nordin berättar om verkets tillkomst och om byggandet av KB:s bilddatabas. Jonas Nordin, KB, som under flera år arbetat med Suecia antiqua et hodierna. 11

12 Fredag Serietidningar i nationalbibliografin I nationalbibliografin finns beskrivningar över serietidningar utgivna i Sverige från 1937 och fram till idag. En sökning på serietidningar i den nationella katalogen Libris visar att serietidningar som utgivningsform historiskt sett har vänt sig framför allt till barn och ungdomar. Vilka äldre serietidningar influerar dagens barnserieskapare och hur ser utgivningen av tecknade serier för barn ut? Kan barnserier ha något med yttrandefrihet att göra? Siska Humlesjö, bibliotekarie Chalmers bibliotek och en av manusförfattarna i serieantologin Knas humor för tokstollar utgiven av Rabén & Sjögren, Josefin Svenske, redaktör, Rabén & Sjögren, Åsa Warnqvist, fil. dr och forskare på Svenska barnboksinstitutet, Johan Hermfelt och Ylva Sommerland, Enheten för nationalbibliografin, KB Fritt ord 250 år samtal om Anders Chydenius Prosten Anders Chydenius ( ) var en av de drivande krafterna bakom 1766 års tryckfrihetsförordning. Hans samlade skrifter har nyligen getts ut i fem volymer av Svenska Litteratursällskapet i Finland. Jonas Nordin samtalar med verkets huvudredaktör, docent Henrik Knif. Docent Henrik Knif, Svenska Litteratursällskapet och Jonas Nordin, ansvarig för KB:s arbete med Fritt ord 250 år Tryckfrihetens gränser ur ett nationalbiblioteksperspektiv Ett exemplar av allt tryckt material ska levereras till KB och bevaras där. Där ska det också vara tillgängligt för allmänheten. Alla skrifter som trycks får dock inte spridas. Anledningarna kan vara många, men vanligtvis ligger juridiska avväganden bakom. Med hjälp av valda exempel ur KB:s samlingar för vi grundläggande resonemang kring tryckfrihetens gränser. Wolfgang Undorf, Avdelningen för publik verksamhet, KB. 12

13 Fredag Gamla dansprogram berättar Hur har dansprogrammen sett ut över tid och vad kan de berätta om vår historia? Vi visar dansprogram ur KB:s samlingar som skildrar nöjesliv, kulturhistoria och grafiska tekniker från 1800-talet och framåt. Carina Broman Enheten för vardagstryck, KB, Ann-Sofie Persson, Enheten för digitalisering, KB Fritt ord 250 år Den första svenska tryckfrihetsförordningen fyller tillsammans med offentlighetsprincipen 250 år I KB:s skrift 1766 års tryckfrihetsförordning redogör Jonas Nordin, forskare och historiker vid KB, för de idéer och strömningar som låg till grund för beslutet. Webbplatsen Frittord250.se samlar meddelanden, information och material rörande tryckfrihetsåret års tryckfrihetsförordning 2 Jonas Nordin Bakgrund och betydelse Läs mer: frittord250.se 13

14 Lördag Suecia.kb.se ett titthål in i 1600-talets Sverige Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna (Det forna och nuvarande Sverige), som producerades mellan 1661 och 1715, är den rikaste bildskatten vi har ur Sveriges äldre historia. På webbplatsen suecia.kb.se har KB tillgängliggjort alla bevarade skisser, teckningar och gravyrer. Jonas Nordin berättar om verkets tillkomst och om byggandet av KB:s bilddatabas. Jonas Nordin, KB, som under flera år arbetat med Suecia antiqua et hodierna Fritt ord 250 år År 2016 fyller Sveriges och världens första konstitutionella dokument till skydd för det fria ordet 250 år. Jonas Nordin berättar om bakgrunden till den svenska tryckfrihetsförordningen och om dess betydelse historiskt och i nutid. Jonas Nordin, ansvarig för KB:s arbete med Fritt ord 250 år Suecia.kb.se ett titthål in i 1600-talets Sverige Se ovan Fritt ord 250 år Se ovan. 14

15 Söndag Presentation av nyutkommen bok: Labyrinten Vilhelm Scharps minnen från Tyskland under och 30-talen Vilhelm Scharp ( ) var aktiv i de antinazistiska sammanslutningarna Tisdagsklubben och Nordens frihet under andra världskriget. Efter kriget arbetade han för demokratiseringen av det besegrade Tyskland och med att sprida kunskap om nazismen i Sverige. Andreas Åkerlund berättar om Scharps samlade minnen från resor i mellankrigstidens Europa och hans tid som lektor i Berlin, där han bl.a. blev ögonvittne till Hitlers maktövertagande Av okänd anledning gavs Vilhelm Scharps manuskript aldrig ut under 1940-talet som planerat. Istället donerades en kopia till Kungliga biblioteket Materialet ges nu ut i sin helhet av KB tillsammans med ytterligare två texter ur hans efterlämnade papper. Andreas Åkerlund, docent i historia, Uppsala universitet, som samtalar med Johannes Rudberg, Enheten för kunskapsuppbyggnad, KB Presentation av: Labyrinten Vilhelm Scharps minnen från Tyskland under och 30-talen Se ovan Presentation av: Labyrinten Vilhelm Scharps minnen från Tyskland under och 30-talen Se ovan. 15

16 Skolbibliotek hur ser det ut? Åtta myndigheter har kartlagt skolbiblioteken. Ladda ner rapporten: korta.nu/lcj Öppna data För dig som vill utveckla nya tjänster och vill använda material som finns fritt tillgängligt ur Kungliga bibliotekets samlingar. Gå in på: data.kb.se Ledarskap för biblioteksutveckling KB:s bibliotekschefskonferens, Stockholm november 2016 Evenemanget vänder sig till bibliotekschefer från alla bibliotekskategorier och andra berörda samarbetsorganisationer. Program och anmälan: Upptäck våra källor! KB bevarar dagens berättelser för framtida generationer. I våra samlingar finns till exempel radioprogram, tidtabeller, böcker, prislistor och mycket mer. NÅGRA AV VÅRA SÖKTJÄNSTER: Digitala dagstidningar tidningar.kb.se Filmarkivet.se Filmhistorisk plattform Libris libris.kb.se Svensk mediedatabas 16

17 Tipsa KB om Suecana! Suecana = utländsk litteratur om Sverige eller översättningar från svenska original. Skriv en rad till: suecana@kb.se Över svenska 1900-talstidskrifter i stor svensk bibliografi Nu finns bibliografin Svenska 1900-talstidskrifter i den nationella biblioteksdatabasen Libris. Bibliografin innehåller beskrivningar av de mer än tidskrifterna som utgavs i Sverige under 1900-talet. En stor lucka i den svenska nationalbibliografin är alltså täckt och de svenska 1900-talstidskrifterna är nu tillgängliga för forskare och intresserad allmänhet. Bibliografin är en djup och rik källa både för pressforskningen och för historiska studier i vid bemärkelse. Den är också ett självklart hjälpmedel för urvalet till framtida digitaliseringsprojekt. Den har utarbetats vid Kungliga biblioteket (KB) under åren och till största delen finansierats med medel från Riksbankens Jubileumsfond. Bibliografin utgår från KB:s samlingar av pliktexemplar. De fysiska tidskrifterna i KB:s underjordiska magasin har tagits fram, gåtts igenom och beskrivits i Libris enligt en särskild standard som bl.a. tar med större förändringar under tidskriftens utgivningstid. På KB:s webbplats finns utförligare information om bibliografin Svenska 1900-talstidskrifter. 17

18 Bortom förlägenheten En antologi om bibliotekariens pedagogiska roll Boken innehåller personliga texter som tillsammans ger en bild av utvecklingen på området inom bibliotekssektorn under mer än 50 år. Boken finns att ladda ner på kb.se. emedborgarveckan emedborgarveckan är en nationell kampanjvecka där e-tjänsternas tillgänglighet är i fokus. emedborgarveckan äger rum den 3-9 oktober och är en chans att samordna insatser som främjar ökad användning av e-tjänster och ökad digital delaktighet. Läs mer: digidel.se/emedborgarveckan Libris inspirationsdag 2016: Vi är Libris Stockholm 11 oktober 2016 Libriskollektivet har de senaste åren utökats med tidningar.kb.se många nya medlemmar. Vad är det som förenar och Gör skiljer en omarbetad oss åt? Hur kan annons vi inom av innehållet kollektivet hitta i Upptäck nya kreativa samarbeten? Vad är Libris nu och i framtiden? våra källor men korta ned texten rejält. Vi har ju många Kom och källor inspireras så fokusera av, lyssna på tidningar.kb.se på och samtala med kollegor i och utanför kollektivet. Dagen inleds med att Tobias Degsell från Nobelmuseet pratar på temat kreativitet och samarbete. Program och anmälan: 18

19 Utsidan av Drottningsporten, Göteborg, graverad 1711 Upptäck 1600-talets Sverige Suecia antiqua et hodierna är ett av de viktigaste bokverk som getts ut i landet. KB har digitaliserat alla bilder ur verket så att de nu är fritt tillgängliga och nedladdningsbara. Erik Dahlbergh ( ) var en krigare med konstnärliga intressen: Han ville att Sveriges kulturella status skulle vara lika stark som dess militära makt under 1600-talet. Därför tog han sig an uppgiften att i ord och bild berätta om stora svenska sevärdheter. Resultatet blev Suecia antiqua et hodierna ( Det forna och nuvarande Sverige ). Verket består av 353 gravyrer med 469 motiv av olika slag: herresäten, städer, kyrkor, landskapsvapen, kartor och porträtt. Nu finns alla gravyrer och teckningar fritt tillgängliga via KB:s webbplats. Ladda ner 1600-talets Sverige på: suecia.kb.se 19

20 KB:s MONTERPROGRAM Torsdag 22 september Är biblioteket den rätta platsen? Fritt ord 250 år Ett inkluderande bibliotek hur arbetar biblioteken med hbtq? Nationell bibliotekssamverkan Skolbibliotek hur ser det ut? En nationell biblioteksstrategi Att samarbeta i Libris SMDB och KB:s samlingar av film, musik, ljudböcker och spel RDA ny katalogiseringsstandard Gallrade böcker avfall eller resurs? Snabbspår till de digitala möjligheterna? Nya stödinsatser för mångspråkigt biblioteksarbete via interbib.se Fredag 23 september 9.30 Sveriges nationalbibliotek Vision E-böcker via Libris Kommunerna och e-böckerna Fritt ord 250 år Nationell bibliotekssamverkan Kvinnlig litteraturexport då och nu Suecia.kb.se ett titthål in i 1600-talets Sverige Serietidningar i nationalbibliografin Fritt ord 250 år Tryckfrihetens gränser ur ett nationalbiblioteksperspektiv Gamla dansprogram berättar Lördag 24 september 11.00, Suecia.kb.se 14.00, Fritt ord 250 år Söndag 25 september 10.00, 13.00, Bokpresentation: Labyrinten Välkommen till E04:39! 20