ÅRSREDOVISNING för. Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel. inkl Sjuk- och behandlingsresor

Transkript

1

2 Habilitering & Hjälpmedel Bilaga HH 1/10 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH ÅRSREDOVISNING 2009 för Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel inkl Sjuk- och behandlingsresor Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 1(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

3 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH SAMMANFATTNING I Habilitering och Hjälpmedel ingår Sjuk och behandlingsresor, Handikappservice, Habiliteringsverksamheten samt Kommunikationscenter. Utöver detta har förvaltningen driftsansvaret för Hjälpmedelscentralen. Habiliteringsverksamheten i Sörmland invigdes officiellt den 1 april 2009 efter en stor omorganisation. Organisationsförändringen innebär ett intensivt arbete med att samordna de tidigare verksamheterna för Barn-, Ungdomsoch Vuxenhabilitering samt Neuropsykiatriskt Centrum. Inom Kommunikationscenter påbörjades under hösten en organisationsöversyn. Syftet är att uppnå en tydlig och kostnadseffektiv organisation med ett väldefinierat uppdrag och med förutsättningar till en ekonomi i balans. Ett Syn-hörselteam med företrädare från Kommunikationscenter och Habiliteringsverksamheten har under året införts i ordinarie verksamhet. Tillströmning av nya brukare med misstänkt autismspektrum tillstånd är fortsatt högt och ytterligare ansträngningar att effektivisera arbetet krävs för att nå målsättning avseende väntetider. Sörmland deltog som ett av tre landsting, i det statligt finansierade projektet Fritt val av hjälpmedel. Projektet avslutades under året. Totalt har 68 brukare använt sig av möjligheten till Fritt val. Resandet med sjukresa har till följd av nytt reglemente vid ingången av 2009 minskat. Under 2009 genomfördes även ett pilotprojekt tillsammans med hälso- och sjukvården för att lägga ut kostnadsansvaret för sjukresor till vissa utvalda kliniker. Försöket anses lyckosamt varför en fortsättning sker under Budget för klimatvård reducerades inför Full ersättning har därmed beviljats färre personer under 2009, medan öppenvårdsbehandlingar där brukaren själv bekostar resa, kost och logi har ökat. Trenden för sjukfrånvaron är positiv jämfört med Den sammanlagda sjukfrånvaron per anställd har gått ner med fyra dagar till 11,9. Antalet långtidssjukskrivna har också minskat från 7 till 6 anställda. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 2(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

4 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH Årets ekonomiska resultat för Habilitering och hjälpmedel inklusive sjukresor visar ett överskott på 5,7 mnkr, vilket utgör en förbättring med 12,6 mnkr jämfört med Det extra resultatkravet från Landstingsfullmäktige har uppnåtts. Sjuk- och behandlingsresor visar ett överskott på 6,9 mnkr, medan Habiliterings- och hjälpmedelsverksamheten visar ett resultat på minus 1,2 mnkr. För Habilitering och Hjälpmedel inkl. Sjukresor har landstinget fastställt 3 mål och 3 specifika uppdrag. Den sammanvägda bedömningen för Habilitering och Hjälpmedel inkl. Sjukresor visar att samtliga mål och specifika uppdrag uppnås delvis. Miljöledningsrutiner har tagits fram för verksamheten av miljösamordnaren och verksamhetens miljöombud. Internkontroll är gjord enligt fastställd internkontrollplan. Förbättringsområden har identifierats. Verksamhetsledningen på olika nivåer inom förvaltningen har engagerats i kontrollarbetet och enhetschefer från olika verksamheter har utfört granskningen. 2. Analys och kommentarer 2.1 Medborgarperspektiv (Patient-brukare-kund) Tillgänglighet Under året har förvaltningen klarat väntetidsmålet att erbjuda besök inom 90 dagar till 81 %. Högsta andelen som väntat mer än 90 dagar avser brukare som väntar på utredning av autismspektrumtillstånd. Tillströmningen av remisser för utredningar är fortsatt hög. Inom Kommunikationscenter har väntetid utöver 90 dagar främst förekommit för besök till optiker samt heminstallationer av hörseltekniska hjälpmedel. Förstärkt vårdgaranti för barn och ungdomar med psykisk ohälsa kommer sannolikt även att gälla delar av Habiliteringsverksamhetens målgrupper. I de direktiv som givits av Sveriges kommuner och landsting (SKL), nämns barn och unga med autismspektrumtillstånd men också barn och unga med kognitiva störningar. Slutgiltiga besked från SKL har ännu inte givits. Utöver ett internt utvecklingsarbete krävs resursförstärkning för att kunna uppnå målen i den skärpta vårdgarantin. Ett Syn-hörselteam med företrädare från Kommunikationscenter och Habiliteringsverksamheten har under året införts i ordinarie verksamhet. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 3(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

5 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH Uppdraget är att för vuxna med dövblindhet erbjuda habiliteringsinsatser som bidrar till ökad självständighet och delaktighet. För barn och ungdomar ger teamet stöd till befintlig kompetens inom syn-, hörsel- och habiliteringsverksamheten. Mångsidiga intensiva insatser, (MII) för barn med autism, har nu övergått i permanent verksamhet. Under året har 10 barn och deras nätverk deltagit. Hos samtliga barn har kommunikationen och nyfikenheten att lära utvecklats positivt. Vårdnadshavare och övriga deltagare är nöjda med det stöd som givits. Flera erbjudanden om gruppaktiviteter har genomförts inom Habiliteringsverksamheten, efter önskemål från brukare. Exempel på gruppaktiviteter under året är information och föreläsningar inför vuxenlivet, kurser om funktionsnedsättningar, tjej- och killgrupper. Hjälpmedel Sörmland har som ett av tre landsting ingått i projektet Fritt val av hjälpmedel. Förutom landstinget deltar också sex av länets kommuner. Kommuner som valt att avstå är Strängnäs, Flen och Vingåker. Projektet avslutas i och med utgången av Målgrupp har varit brukare som bedömts ha behov av hjälpmedel och som önskat välja sitt hjälpmedel själv. De brukare som valt har fått en rekvisition av sin förskrivare för att själv inhandla och därefter äga sitt hjälpmedel. Det fria valet har bedömts som ett beslut om egenvård. Inledningsvis var det enklare hjälpmedel som omfattades av möjligheten till Fritt val. Sedan november 2008 har det funnits möjlighet att välja fritt bland i stort sett alla hjälpmedel förutom hjälpmedel för hörsel och ortopedteknik. En rad informationsinsatser till brukare och förskrivare har genomförts sedan projektstart. Totalt sett har 68 brukare använt sig av möjligheten till Fritt val. De fria valen har fördelat sig på flera olika typer av hjälpmedel, från enklare till mer komplicerade. De flesta fria valen har gjorts av brukare i åldern år. En slutrapport från Hjälpmedelsinstitutet presenteras under våren Som en del i ett gemensamt fallpreventionsprogram har samtliga huvudmän under året infört s.k. höftskyddsbyxor som hjälpmedel. Efter beslut i Landstingsfullmäktige under våren kan också Daisyspelare och program som underlättar stavning förskrivas till vuxna med läs- och skrivsvårigheter. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 4(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

6 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH Sjuk och behandlingsresor Resandet med sjukresa har till följd av nytt reglemente vid ingången av 2009 minskat med 41 %. Minskningen finns inom såväl taxiresor, resor med egen bil som resor med kollektivtrafik. Antalet resenärer i behov av ledsagning har ökat vilket minskat möjligheten till samordning av resor och nyttjande av sjukreselinjen Omfattande informationsinsatser har lämnats till både beställare och resenärer. Avtalet med Länstrafiken angående Pulsen samt avtalet med ambulansverksamheten har sagts upp under året. Under 2009 genomfördes ett pilotprojekt tillsammans med hälso- och sjukvården som byggde på att för vissa utvalda kliniker lägga ut kostnadsansvar. Sammanlagt överfördes 13,3 mnkr till hälso- och sjukvården att täcka faktisk kostnad på 12,7 mnkr. Skillnaden, 0,6 mnkr, behåller hälso- och sjukvården. Tio kliniker har berörts av försöket. Av dessa har endast två kliniker överskridit sin budget för sjukresor. Försöket anses vara så lyckosamt att fortsättning sker under Handikappservice I enlighet med den genomförandeplan som antogs av nämnden för Habilitering & Hjälpmedel i december 2008 reducerades 2009 års budget för klimatvård. Som en konsekvens av detta har sluten klimatvård endast beviljats 40 personer under året. Öppenvårdsbehandlingar där brukaren själv bekostar resa, kost och logi har däremot dubblerats jämfört med föregående år. Avtal om klimatvård finns för personer med neurologiska-, och reumatiska sjukdomar samt psoriasis på Teneriffa, Gran Canaria samt på det spanska fastlandet. För att få en uppfattning om standard och kvalitet på berörda anläggningar görs årliga uppföljningar i form av enkäter. Enkätsvaren för år 2009 visar att flertalet är nöjda med vistelsen och att vård och behandling givit resultat. Den kritik som framförts rör i stort brister i fysisk miljö, tillgång till trivselaktiviteter samt kost och logi. Utöver ovan lämnas bidrag till handikapporganisationer, generellt bidrag för glasögon till barn 8-12 år, utdelning av fonder samt lägerbidrag. Lägerbidrag omfattar bland annat vistelser för barn vid Move ang Walk som ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 5(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

7 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH arbetar med konduktiv pedagogik, Ågrenska i Göteborg som anordnar läger för brukare med sällsynta diagnoser, anpassningskurser mm. 2.2 Verksamhetsperspektiv Organisationsutveckling Habiliteringsverksamheten i Sörmland invigdes officiellt den 1 april Organisationsförändringen innebar att samordna de tidigare verksamheterna för Barn-, Ungdoms- och Vuxenhabilitering samt Neuropsykiatriskt Centrum. Syftet har varit att hitta förbättringar för brukare som behöver insatser i flera verksamheter samt underlätta övergången från ungdom till vuxen. Verksamheten som har drygt 100 medarbetare, är uppdelad på enheter i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. Rutiner, processer och begrepp inom en rad områden skall sammanföras och utvecklas. Rutiner har tagits fram för ett gemensamt remissmottagande i länet. Rutiner för mottagande, utredning, introduktion, kartläggning och habiliteringsplanering pågår. Revidering av vårdprogram autism och ADHD har i samverkan med Barnoch ungdomspsykiatrin påbörjats under hösten. Förslag på gemensam mall för autismutredningar samt kvalitetsindikatorer kommer också att tas fram. Ett projekt kring prioriteringar enligt den nationella modellen för vertikala prioriteringar har påbörjats. Modellen syftar till att säkerställa att de insatser som ger bäst effekt prioriteras högt. Inom Kommunikationscenter påbörjades under hösten en organisationsöversyn. Syftet är att uppnå en tydlig och kostnadseffektiv organisation med ett väldefinierat uppdrag och med förutsättningar till en ekonomi i balans. Slutrapport beräknas till mars Kommunikationscenter har sett över sina rutiner för hörseltolkning. De genomarbetade rutinerna säkerställer att rätt tolk tillsätts på rätt uppdrag och att samordningsrutiner förbättras. Samverka med vårdgrannar Samverkan mellan öron-, näs- och halskliniken och Kommunikationscenter sker i gemensamma frågor inom ramen för Samordnad hörselvård. Habiliteringsverksamheten arbetar i nära samarbete med andra verksamheter för att vardagen för den enskilde skall fungera så bra som möjligt. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 6(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

8 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH Formaliserade mötesplatser för samverkan kring enskild individ finns såväl mellan landstingsverksamheter (SamLa) som mellan landsting och kommun (ex. VITS). På ett övergripande plan finns arbetsgrupper för barn- respektive vuxenfrågor i kommun och landsting. Frågor som bland annat diskuteras är hur behovet av läkarinsatser inom primärvården skall kunna tillgodoses på ett tillfredställande sätt till vuxna med funktionsnedsättningar. Utöver detta pågår diskussioner om vad som bör ingå i skolhuvudmannens ansvar innan remiss skickas till landstingets specialistverksamheter. Dialog har också påbörjats med kommunerna för att tydliggöra ansvaret för skolhjälpmedel. Ett förslag på länsgemensamma rutiner för "Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering" enligt SOSFS 2008:20, har tagits fram tillsammans med Hälso- och sjukvården. Förslaget är nu ute på remiss i landstinget samt i länets kommuner. Nyckeltalsamverkan sker i 7-län liksom samverkan för att implementera nationellt framtagna habiliteringsriktlinjer. Ett samarbete med Socialstyrelsen har påbörjats för att ta fram kvalitetsindikatorer inom habiliteringsområdet. Folkhälsoinstitutets rapport "Onödig ohälsa", pekar på höga ohälsotal bland personer med funktionsnedsättning. Med anledning av rapporten har samverkan inletts i länet. Tre länsdelsvisa seminarier kommer att genomföras under hösten 2010 för att sprida kunskap och initiera till goda initiativ som kan leda till förbättrad hälsa för målgruppen. I början av året träffades i DU-nämnden ett samverkansavtal mellan hjälpmedelsverksamheterna i Landstinget Sörmland och Landstinget Västmanland. Syftet är att uppnå en effektivisering av hjälpmedelsförsörjningen. Samverkan har skett inom olika områden. En gemensam inköpare har rekryterats, med anställning i Västmanland. Länen har i anslutning till avslutad upphandling, enats om ett gemensamt sortiment för hygienhjälpmedel och personlyftar. Lokaler Flera lokalprojekt pågår inom förvaltningen. Habiliteringsverksamheten i Nyköping är i behov av utökad yta, vilket möjliggörs genom flytt av ledningskansliet i mars I Eskilstuna samt i Katrineholm bedrivs verksamheten på två platser skilda från varandra. Möjligheter till en samordnad lösning undersöks. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 7(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

9 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH Arbete pågår också för att samla Kommunikationscenters verksamheter i samma lokaler i Nyköping. I de lokaler som planeras skall även personal från Syncentralen i Eskilstuna kunna ta emot brukare från södra länsdelen. IT utveckling Ett omfattande förberedelsearbete har pågått under året för att ansluta Habiliteringsverksamheten samt Kommunikationscenter till det vårdadministrativa systemet. Kosmos inom Kommunikationscenter har under året börjat använda teknik för att via tjänstedator fjärrstyra brukarens dator. Arbetssättet innebär både en tidsbesparing samt minskad miljöpåverkan. 2.3 Personalperspektiv Personalkostnaderna har i jämförelse med 2008 minskat med 1,1 %. Detta trots att det nya löneavtalet kostat 3,3 % och personalomsättningen kostat 1,1 % i löneökning. Om hänsyn tas till prisskillnaderna mellan åren är lönekostnaderna reellt sett 4,7 % lägre än Att personalkostnaderna kunnat hållas nere beror främst på att antalet ersättningsrekryteringar begränsats under våren och sommaren och att personalstyrkan inom ledningskansliet reducerats med två medarbetare sedan föregående år. Totalt sett har den arbetade tiden minskat med 1,1 %. Frånvaron är lägre 2009 än Det är positivt att den sammanlagda sjukfrånvaron uttryckt i antal dagar per anställd gått ner med fyra hela dagar till 11,9. Antalet långtidssjukskrivna har minskat från 7 till 6 anställda vid mättillfället i november. Två av de sex sjukskrivningarna upphör vid årsskiftet och förbättrar förhållandena ytterligare. Sedan ett par månader är ingen heltidssjukskriven och under året har 40,5% av personalen inga sjukskrivningsdagar alls. Gällande samrådsavtal och regler för det systematiska arbetsmiljöarbetet följs. Engagemanget i verksamheternas utvecklingsarbete är stort. Chefer och medarbetare med utvecklings- och kvalitetsuppdrag har här en viktig roll. Kompetensförsörjningen utgår generellt sett från verksamhetens behov. Att utvecklingsintresset är stort har flera orsaker t ex hög specialiseringsgrad, teamarbete, kvalitetsarbete med översyn av processer samt flera års arbete med balanserat styrkort. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 8(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

10 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH I slutet av året genomfördes en medarbetarenkät där svarsfrekvensen var 83 %. Resultaten varierar mellan verksamheterna. Underlagen kommer att analyseras och diskuteras och utgöra grund i fortsatt utvecklingsarbete inom respektive verksamhet. Under året har samtliga verksamhetschefer och enhetschefer deltagit i förvaltningens chefsträffar. Basenhetsråd och arbetsplatsträffar lever väl upp till landstingets samrådsavtal. Tre arbetsskador och tre tillbud har rapporterats. 2.4 Ekonomiperspektiv Årets resultat inklusive sjuk- och behandlingsresor visar ett överskott på 5,7 mnkr, vilket utgör en förbättring med 12, mnkr jämfört med Budgeterat resultat var +/-0. Landstingsfullmäktiges beslut om 5,7 mnkr. har uppnåtts. Resultatet fördelar sig mellan Habilitering och Hjälpmedel och sjuk- och behandlingsresor med -1,2 mnkr respektive +6,9 mnkr. Resultatet för Habilitering- och hjälpmedel exkl. sjuk- och behandlingsresor avviker mot budget enligt följande: Intäkter Material Personal Övriga kostnader +1,2 mnkr -6,6 mnkr +0,4 mnkr +3,8 mnkr Verksamheten är prestationsersatt enligt landstingsfullmäktiges budget 2009 och har producerade mer än avtalat vad avser tolk- och teckenspråkstimmar. Detta har föranlett en efterdebitering av anslag motsvarande 0,3 mnkr. Övriga prestationer föranledde ingen reglering av anslag. Prestationer Planerat antal Utfall antal Procent Antal prestationer ,6 % (inkl klimatvård) Antal tolktimmar ( ,2% ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 9(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

11 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH Resultatet för Sjuk- och behandlingsresor avviker mot budget enligt följande: Intäkter Personal Övriga kostnader +1,4 mnkr +0,1 mnkr +5,4 mnkr Viktiga händelser som påverkat årets resultat: Kostnader för hjälpmedel ökar Kostnader för inhyrda tolktjänster Ändrat regelverk sjuk- och behandlingsresor Nedläggning av Pulsen från och med 1 juli 2009 Resultat 2009 för Habilitering- och hjälpmedel exkl. sjuk- och behandlingsresor i jämförelse med 2008 avviker enligt följande: Intäkter -10,2 % Material +1,6 % Personal -0,2 % Övriga kostnader -34,1 % Den relativt stora skillnaden som råder avseende intäkter respektive övriga kostnader mellan åren 2008 och 2009 kan i huvudsak hänföras till förändrade redovisningsprinciper mellan åren avseende förvaltningsgemensamma/interna kostnader. Såväl intäkter som övriga kostnader stämmer väl i jämförelse med budget. Resultat 2009 för Sjuk- och behandlingsresor i jämförelse med 2008 avviker enligt följande: Intäkter +2,9 % Personal -7,3 % Övriga kostnader -20,4 % Skillnaden beror i sin helhet på ändrat regelverk. Kommunikationscenter har med något undantag klarat sina prestationsmål. Tolkservice inklusive teckenspråkstolkning har presterat över budget vilket inneburit att extra anslag på ca 0,3 mnkr kunnat rekvireras. Däremot har inte budgetmålet på +0,4 klarats. Verksamheten redovisar ett underskott på 1,2 mnkr vilket då är 1,6 mnkr sämre än budget. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 10(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

12 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH Budgetavvikelsen kan i huvudsak hänföras till köpta tolktjänster, kostnader för hjälpmedel, samt personalkostnader. Habiliteringsverksamheten har med något undantag klarat sina prestationsmål. Dock inte i sådan omfattning att extra anslag kunnat rekvireras. Budgetmålet 1,8 har klarats. Verksamheten redovisar ett underskott på 0,7 mnkr vilket då är 1,1 mnkr bättre än budget. Budgetavvikelser kan i huvudsak hänföras till ett stort överskott, 4,3 mnkr, på personalbudgeten. Däremot har kostnaderna för hjälpmedel inklusive inkontinenshjälpmedel, språktolkning, köp av specialistresurser och konsulter, samt IT-system kostat mer än budget. Soliditeten har minskat från 82 % till 73 % men är fortsatt synnerlig stabil. Osäkra fordringar är på oförändrad nivå. Anläggningsvärdet reducerat för avskrivningar har ökat med 0,1 mnkr. Årets investeringar uppgår till 0,3 mnkr. Sjuk- och behandlingsresor har väl klarat sitt budgetmål. Verksamheten redovisar ett överskott jämfört med budget på 6,9 mnkr. Överskottet kan i huvudsak hänföras till ändrat regelsystem för brukare av sjukresor vilket medfört ökade intäkter och minskade kostnader, samt att reselinjen Pulsen upphört från 1:a juli Utöver detta har ett samarbetsavtal med ambulanssjukvården växlats ut mot en lösning tillsammans med Samres, vilket inneburit minskade kostnader motsvarande 1,0 mnkr. Förvaltningen gemensamt inklusive Handikappsservice har ej klarat budgetmålet på + 1,4 mnkr. Verksamheten visar dock ett överskott på drygt 0,6 mnkr. Överskottet är i huvudsak hänförbart till Handikappservice. Osäkra fordringarna fortsätter öka avseende såväl sjukresor som Habilitering- och hjälpmedel. Dessa uppgår vid årets utgång till 128 tkr, en ökning med 24 kkr. Årets investeringar uppgår till 0,3 mnkr vilket är lägre än budget. Det totala anläggningsvärdet efter avskrivningar har minskat 0,2 mnkr. 2.5 Åtgärdsplan samt krav på förbättrat resultat Åtgärdsplan i enlighet med Landstingsfullmäktiges beslut, respektive beslut i Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden under hösten 2008 har delvis genomförts under året. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 11(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

13 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH De områden som berörs av beslutade åtgärder är klimatvård där en halvering av anslaget inneburit att antalet beviljade resor reducerats i motsvarande omfattning. generellt besparingsbeting på 2 %, undantaget sjukresor, Dammsdal, och Klimatvård där särskilda sparkrav preciserats, har ej kunnat genomföras under året. Betinget har lagts ut i respektive verksamhetsbudgetar men har inte kunnat hanteras främst beroende på ekonomisk obalans inom Kommunikationscentrum, samt höga hjälpmedelskostnader inom Habiliteringsverksamheten. ändringar i regelverk för sjukresor som genomförts har fått full effekt under uppsägning av avtal med Länstrafiken avseende Pulsen. Avtalet har sagts upp och upphört från 1 juli Halvårseffekten uppgår till ca 1,0 mnkr. Övriga besparingsförslag 2,0 mnkr har ej uppnåtts. Landstingsfullmäktige beslutade i oktober 2008 om åtgärdsplan för en ekonomi i balans. Berörda nämnder fick uppdraget att ta fram konkretiseringar, genomförandeplaner samt därefter genomföra åtgärder. Posten övriga besparingsförslag innefattade ett antagande att datorer till vuxna samt trehjuliga eldrivna rullstolar skulle upphöra att vara samhällsbetalda hjälpmedel. Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel beslutade under våren att datorer till vuxna, med vissa undantag from inte längre skulle förskrivas som hjälpmedel. Landstinget har fortfarande ett kostnadsansvar för att anpassa och utrusta brukarens egen dator med styrsystem och särskild programvara. Datorer som förskrivits innan får behållas av brukaren. Besparingen över tid är minskade inköp av datorer. Utgiften för inköp av datorer har de senaste åren legat på 1 mnkr/år (0,3 mnkr i avskrivnings-kostnad per år). Nämnden beslutade vid sitt sammanträde i oktober att trehjuliga eldrivna rullstolar även fortsättningsvis kan förskrivas. Detta på grund av att ett borttagande skulle kunna innebära kostnadsökningar för kostnadsansvariga inom landstinget. I Landstingsfullmäktiges åtgärdsplan med anledning av befarat underskott efter tertialrapport beslutades att Habilitering- och ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 12(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

14 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH hjälpmedelsnämnden inklusive sjukresor skall styra verksamheten mot ett överskott på 5,7 mnkr. Utökat resultatkrav har uppnåtts. 2.6 Avstämning fastställda mål För Habilitering och Hjälpmedel inkl. Sjukresor har landstinget fastställt 3 mål och 3 specifika uppdrag. Sammanvägd bedömning för Habilitering och Hjälpmedel inkl. Sjukresor visar att samtliga mål och specifika uppdrag uppnås delvis. För Habilitering och Hjälpmedel har landstingsfullmäktige fastställt målen: Mål och uppdrag Brukarperspektiv Tillgängliga verksamheter, ett gott bemötande och rätt insatser i rätt tid Brukare och anhöriga ska ha en central funktion i utvecklingen av vårdens kvalitet och innehåll. En handlingsplan för tillgänglighet för alla oavsett funktionsnedsättning skall tas fram. Åtgärder som vidtagits redovisas Uppföljning Målsättning avseende väntetider uppnås inte fullt ut. Tillströmning av nya brukare och behov är fortsatt högt. Vissa prioriteringar görs och processer har effektiviserats. På grund av rådande ekonomiska läge har resursförstärkning inte kunnat ske. Ytterligare ansträngningar att effektivisera arbetet krävs. Brukarundersökningar har genomförts inom både Habiliteringsverksamheten och Kommunikationscenter. På Kommunikationscenter genomfördes denna via enkäter. Frågor ställdes om bemötande, förståelse och kompetens. För samtliga enheter gavs ett positiv svar på över 90 %. Sammanställning och analys av genomförd enkätundersökning inom Habiliteringsverksamheten senhösten 2008 visar att verksamheten ger ett respektfullt och stödjande bemötande. Förbättringsområden finns främst inom områdena generell och specifik information samt lärande. Av de anonyma frågor som ställs i samband med utvärdering av individuell plan framgår att 88 % skattar påverkansmöjligheten som god eller mycket god ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 13(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

15 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH Samtliga insatser verksamheterna lämnar ges i samråd med brukaren själv eller dennes företrädare. Inom både Kommunikationscenter och Habiliteringsverksamheten pågår ett utvecklingsarbete om rutiner för, och dokumentation av individuella planer. Brukarråd/samrådsträffar hålls regelbundet med intresseföreningar för berörda verksamheter. Inom förvaltningen finns också ett barn och ungdomsråd i vilket ungdomar med olika funktionsnedsättningar deltar. Tillgängligheten till verksamheternas lokaler har inventerats. Åtgärder för att öka denna har genomförts men vissa åtgärder återstår. Åtgärder som behöver vidtas är inom områdena information, skyltning, ledstråk för synskadade, anpassad höjd och belysning. Vissa av dessa är enkelt avhjälpta hinder, andra av investeringskaraktär varför ekonomiska medel behöver avsättas. Mål Personalperspektiv Ökad förmåga till kontinuerlig anpassning av kompetenssammansättning utifrån uppdrag. Uppföljning Hela organisationen ses över under 2009/10. I arbetet ingår att se över bemanningen per enhet och ort. Detta sker såväl av verksamhetsmässiga som ekonomiska skäl. I ett femårsperspektiv kommer pensionsavgångarna inom psykolog- och läkargruppen att kräva extra rekryteringsinsatser. Under det senaste året har vakanserna inom psykologgruppen minskat numerärt. Mål Ekonomiskt perspektiv En god ekonomi och ett resultat i enlighet med budget. Uppföljning Verksamheten bedrivs i allt väsentligt med god ekonomisk hushållning. Under 2009 har resultatet sammantaget överstiget budget. Det ekonomiska läget beträffande Sjuk- och behandlingsresor har dramatiskt förändrats i jämförelse med tidigare år. Ändrat regelverk tillsammans med ambitionen att hela tiden söka kostnadseffektiva lösningar och tillsammans med hälso- och sjukvården påverka utnyttjandegraden optimalt, borgar för en långsiktig sund ekonomi inom verksamheten. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 14(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

16 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH Övrig verksamhet exklusive Dammsdal har under året kortsiktigt en ekonomisk obalans. Habiliteringsverksamheten är fortfarande under uppbyggnad efter genomförd organisationsförändring. Inom Kommunikationscenter pågår en organisationsöversyn som skall leda fram till ett väldefinierat uppdrag som balanserar mot de ekonomiska resurser som finns tillgängliga. Uppdrag Miljöperspektiv De miljöledningsrutiner som åligger Nämnden för habilitering och hjälpmedel ska upprättas och genomföras samt de övergripande miljöledningsrutinerna ska följas. Uppföljning Förvaltningens miljösamordnare har, i samråd med miljöenheten, tillsammans med verksamhetens miljöombud utarbetat rutiner inom områden som har betydande påverkan på miljön. Verksamhetsanpassade rutiner har tagits fram för Energianvändning, Vattenanvändning, Transporter, Upphandling och inköp. Vidare har centrala rutiner tagits fram för Avfallshantering och Kemikaliehantering. Inom vissa områden krävs fortsatt arbete med att utforma förtydligande rutiner/instruktioner. Under 2010 kommer arbetet med att inarbeta de centrala och verksamhetsanpassade miljöledningsrutinerna i verksamheten att fortsätta. En förteckning över miljörelaterade lagar och andra krav som berör HH har tagits fram i det webbaserade verktyget Miljöguiden. Målen i Miljöprogram bryts ned i de årliga verksamhetsuppgifterna och genom miljöperspektivet i budgeten kommer förvaltningens satsningar inom miljömålsområdena att tydliggöras. Ledningen har under ledningsgruppsmöte (ledningens genomgång) gått igenom förvaltningens miljöledningsarbete. Verksamheten är länsövergripande och flera möten berör medarbetare från flera orter, telefonkonferens används frekvent som ett alternativ till att resa. För tjänsteresor sker samåkning när det är möjligt och videokonferenser genomförs när det är ett lämpligt alternativ. Under 2010 är videokonferensutrustning en planerad investering vid Habiliteringen i Eskilstuna och Katrineholm. Kosmos har inventerat kemikalier i verksamheterna och påbörjat upprättandet av utfasningsplaner. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 15(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

17 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH Intern kontroll Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel beslutade i december 2008 om 2009 års internkontrollplan. Planen innehöll fyra kontrollmål. Kontrollmomentet handlade om att granska att rutiner finns och att rutinerna följs. Det innebär att kontrollen inte syftar till att bedöma om målen uppnås, utan om systemet med t ex rutiner och organisation fungerar för att mäta och nå målet. I kontrollen ingick också att göra en riskanalys för vilken sannolikheten är för att rutinerna inte ska fungera och vilka konsekvenserna blir om rutinerna fallerar. Internkontrollen utgör en del i förvaltningens kvalitetsarbete med ständiga förbättringar och där mål och styrtal i det balanserade styrkortet också ingår. Metod Verksamhetsledningen på olika nivåer har engagerats i kontrollarbetet. Enhetschefer från verksamheter inom förvaltningen har utfört granskning av dessa kontrollmoment utanför sina ordinarie verksamhetsgränser. Avsikten var dels att undvika att granska sitt eget område, dels att ta vara på lärandet som finns i att sätta sig in i rutinerna för en annan verksamhet. Det är första gången som detta arbetssätt prövas och metodik och utförande kan utvecklas vidare till nästkommande år. Sammantaget fungerade arbetssättet och metoden bra. Det vi ser redan nu är att kontrollfrågorna kan formuleras tydligare för att bättre styra mot kontrollmomenten när det gäller rutingranskning och att hitta systematiska fel. Modellen för riskanalysen bör också utvecklas till nästa år för att kunna få ut mer av det analysresultatet. Sammanfattat resultat av granskningen av de fyra kontrollmålen Följs mål för väntetider? Rutinerna för hur väntetider mäts och rapporteras har granskats på fyra enheter inom Kommunikationscenter samt inom Habiliteringsverksamheten. Habiliteringsverksamheten har skriftliga och kända rutiner för rapportering av väntetider. Dessa finns samlade i en kvalitetshandbok tillsammans med andra rutiner för verksamheten. Inom berörda enheter i Kommunikationscenter sker rapporteringen av väntetider efter praxis och skriftliga rutiner finns inte ännu. Detta är ett kommande förbättringsområde. 2. Ges brukare möjlighet att vara delaktiga i den individuella planeringen? Rutinerna för delaktighet i den individuella planeringen har granskats på Habiliteringsverksamheten och på två enheter inom Kommunikationscenter. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 16(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

18 Habilitering & Hjälpmedel HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Eva Andrén HH-HOH En skriftlig rutin finns på Habiliteringsverksamheten som säkerställer att barn och föräldrar görs delaktiga i planering och genomförande av habiliteringsinsatserna. Inom Pedagogiska Hörselvården finns för barn flera styrande dokument, bl a ett vårdprogram som ger föräldrar/vårdnadshavare stort inflytande på habiliteringen. För både barn och vuxna finns planer på att ta fram en individuell plan. På Syncentralen görs en skriftlig individuell överenskommelse vid första besöket. Rutiner för delaktighet i den individuella planeringen är ett område som fortsatt behöver utvecklas och följas i internkontrollen. För år 2010 finns det även med som en åtgärd i förvaltningschefens överenskommelse med verksamhetschef. 3. Är medarbetare engagerade i utvecklingen av verksamheten? Granskningen skulle syfta till att kontrollera rutiner på Habiliteringsverksamheten och Kommunikationscenter för att säkerställa att medarbetare är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Det visade sig vara svårt att fånga detta kontrollområde och att koppla ihop det med rutiner. Intervjuer som gjorts för granskningen har resulterat i en kartläggning av vilka forum t ex regelbundna arbetsplatsträffar och möten för information och delaktighet som finns för aktivt samråd mellan verksamhetsledningen och medarbetarna, men det är oklart vilka skriftliga eller andra rutiner som finns för medarbetarnas engagemang. Till nästa år bör övervägas om detta kontrollområde lämpar sig att följa upp på detta sätt och 2010 undersöks medarbetarnas engagemang i förvaltningens medarbetarenkät och i medarbetarsamtalen som är ett bättre verktyg för detta område. 4. Följs landstingets policy avseende representation; syfte, namn på deltagare och inom godkända beloppsgränser. Rutinen att ange syfte, deltagare och attestansvarig vid representation följs huvudsakligen. Totalt är det ett fåtal fakturor, fem stycken. I två fall saknas namn och syfte. Beloppsgränsen kan inte fastställas i de två fall där inte syftet angivits. Här behövs ständig påminnelse om den rutin som gäller. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och SID 17(17) Hjälpmedel\Årsredovisning 2009.doc Utskriftsdatum: :45

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR HH-HOH010- Märta Levenstam Persson, handikappkonsulent Bilaga X Klimatvård rehabilitering utomlands 2009 Statistik Det finns avtal med tre olika anläggningar 2009 för denna typ av vård. Diagnosgrupper som får möjlighet till vistelse är personer främst med inflammatorisk ledsjukdom, har en neurologisk diagnos eller med psoriasis. Hittills har 33 svar redovisas. Av dem fick 28 med ledsjukdom, neurologisk diagnos behandlingar, information med mera av Vintersols personal Teneriffa och 5 personer med psoriasis var på Valle Marina. Genus och åldersfördelning 23 kvinnor och 10 män har svarat på enkäten. Åldersgrupperna fördelade sig kvinnor män totalt 0 9 år Totalt Månad för vårdperiod för samtliga patienter som beviljats vård under 2008 Januari 3 Februari 9 Mars 8 April - Maj - Juni 1 Juli - Augusti - September 5 Oktober 5 November 7 December 1 Totalt anhöriga Psoriatiker behandlas i tre veckor, de med neurologiska och reumatiska diagnoser i fyra veckor och barn och ungdomar med reumatiska sjukdomar i tre veckor. Landstinget Sörmland Habilitering & Hjälpmedel Nyköping Fax Tfn E-post marta.levenstampersson@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och Hjälpmedel\Klimatvård SID 1(3) enkät 2009 siffror.doc

37 Klimatvård utlandsrehabilitering enkät 2009 Totalt 33 personer har hittills besvarat den enkäten. Svar sker i absoluta tal. Alla har inte svarat på alla frågor. Värdering av följande Mycket bra Bra Ganska bra Dåligt Kontakt handläggare i Landstinget Kontakt med researrangören Resan Bagagehantering Inkvarteringen Handikappanpassning Kosten Omhändertagandet på anläggningen Rehabiliteringsinsatserna Läkarkontakten Trivselaktiviteterna Möjlighet till självträning Hälsotillstånd efter resan Vistelsen totalt sett ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och Hjälpmedel\Klimatvård SID 2(3) enkät 2009 siffror.doc Utskriftsdatum: :49

38 Sammanställning av utlåtanden för personer som rest under 2009 Resultat redovisas genom sammanfattning av efterutlåtanden från personal på Vintersol (neurologiska diagnoser, ledsjukdomar) och Valle Marina (psoriasis). Psoriatiker Alla blev bättre i sin psoriasis och två blev helt utläkta, två blev mycket bättre och två enligt läkares bedömning. Egen skattning och läkares skattning stämde med varandra. I utlåtanden redovisas också bedömning PASI score(förändring av psoriasisens utseende) antal soltimmar och fysisk aktivitet för varje enskild person vilket har betydelse för resultatet. Neurologiska diagnoser Alla har huvudsakligen uppnått de överenskomna målen och fått förbättring av något slag. Alla har mått bra av vistelsen. Förbättringar finns till exempel vad gäller bättre balans, bålstabilitet, gångförmåga, kondition och styrka i benen, arm, hand och ökad rörlighet. Det gäller också minskad smärta och minskad stelhet. Ledsjukdomar Alla har blivit mycket bättre med något undantag av speciella skäl. Huvudsakliga förbättringar ses nedan i absoluta tal för de mest frekventa variablerna. Efterutlåtande kan innehålla flera variabler för samma patient. De med psoriasisartrit har också förbättrats i sin psoriasis. Mindre smärta 21 Ökad rörlighet 20 Minskad stelhet 20 Ökad kondition 19 Bättre gångförmåga 17 Bättre handstyrka 15 Bättre benstyrka 12 Variabler som också nämns rör till exempel balans, bålstabilitet, uthållighet med mera. Totalt sett har så gott som alla som beviljats en vistelse blivit förbättrade i större eller mindre omfattning och också upplevt vistelsen som positiv. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hh\2010\hh-nämnden\(01) Februari\Årsredovisning 2009 Habilitering och Hjälpmedel\Klimatvård SID 3(3) enkät 2009 siffror.doc Utskriftsdatum: :49

39 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Habilitering & Hjälpmedel inkl Sjukresor Habilitering & Hjälpmedel inkl Sjukresor 1) Måluppfyllelse 3 Målet är helt uppfyllt (vid tidpunkten för nämndens beslut) 2 Målet bedöms bli helt uppfyllt under verksamhetsåret 1 Målet bedöms bli delvis uppfyllt under verksamhetsåret 0 Målet bedöms inte bli påbörjat under verksamhetsåret Kortsiktiga mål Måluppfyllelse 1) Ha en god ekonomi och uppvisa ett resultat i enlighet med budget. 1 Verksamheten bedrivs i allt väsentligt med god ekonomisk hushållning. Under 2009 har resultatet sammantaget överstiget budget. Det ekonomiska läget beträffande Sjuk- och behandlingsresor har dramatiskt förändrats i jämförelse med tidigare år. Ändrat regelverk tillsammans med ambitionen att hela tiden söka kostnadseffektiva lösningar och tillsammans med hälso- och sjukvården påverka utnyttjandegraden optimalt, borgar för en långsiktig sund ekonomi inom verksamheten. Övrig verksamhet exklusive Dammsdal har under året kortsiktigt en ekonomisk obalans. Habiliteringsverksamheten är fortfarande under uppbyggnad efter genomförd organisationsförändring. Inom Kommunikationscenter pågår en organisationsöversyn som skall leda fram till ett väldefinierat uppdrag som balanserar mot de ekonomiska resurser som finns tillgängliga.

40 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Habilitering & Hjälpmedel inkl Sjukresor Erbjuda tillgängliga verksamheter, ha ett gott bemötande och ge rätt insatser i rätt tid. 1 December månad har förvaltningen klarat väntetidsmålet att erbjuda besök inom 90 dagar till 66,5 %. För hela året är motsvarande siffra 81 %. Högsta andelen som väntat mer än 90 dagar avser brukare som väntar på utredning av autismspektrumtillstånd, med en genomsnittlig väntetid på 321 dagar. För barn i förskoleåldern vilka prioriteras, är den genomsnittliga väntetiden 141 dagar. Tillströmningen av remisser för utredningar är fortsatt hög. Under året har 140 remisser för utredning antagits. Inom Kommunikationscenter har väntetid utöver 90 dagar främst förekommit för besök till optiker samt heminstallationer av hörseltekniska hjälpmedel. Det sistnämnda till förmån för installation av hjälpmedel i skola samt bild och texttellefoni. Brukarundersökningar har genomförts inom både Habiliteringsverksamheten och Kommunikationscenter. På Kommunikationscenter genomfördes undersökningen via enkäter. Frågor ställdes om bemötande, förståelse och kompetens. Svarsfrekvensen var god och för samtliga enheter gavs ett positiv svar på över 90 %. Inom Habiliteringsverksamheten skickades en stor enkät ut senhösten Denna sammanställdes under våren Av 353 utskickade enkäter besvarade 59 %.

41 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Habilitering & Hjälpmedel inkl Sjukresor Resultatet pekar på att verksamheten ger ett respektfullt och stödjande bemötande. Vad gäller verksamhetens förmåga till stärkande samarbete och erbjudande om samordnad och allsidig habilitering så uppfylls detta till viss del. Förbättringsområden finns främst inom områdena generell och specifik information samt lärande. I samband med utvärdering av den individuella planen ställs också frågor om bemötande anonymt. Av de 141 utvärderingar som genomförts under 2009 har 88 % skattat påverkansmöjligheten till god eller mycket god. Fokusgrupp intervjuer erbjöds under hösten till ungdomar och vårdnadshavare med temat bemötande och tillgänglighet. På grund av lågt intresse kunde dessa inte genomföras. Framtagna förbättringsförslag kommer att användas i verksamheternas fortsatta utvecklingsarbete.. Öka sin förmåga till att kontinuerligt anpassa kompetenssammansättningen till uppdragen. Samtidigt ska den långsiktiga kompetensförsörjningen säkerställas. 1 Hela organisationen ses över under 2009/10. I arbetet ingår att se över bemanningen per enhet och ort. Detta sker såväl av verksamhetsmässiga som ekonomiska skäl. I ett femårsperspektiv kommer pensionsavgångarna inom psykolog- och läkargruppen att kräva extra rekryteringsinsatser. Under det senaste året har

42 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Habilitering & Hjälpmedel inkl Sjukresor vakanserna inom psykologgruppen minskat numerärt. Specifika uppdrag Brukare och anhöriga ska ha en central funktion i utvecklingen av vårdens kvalitet och innehåll. En handlingsplan för tillgänglighet ska tas fram, samt i bokslutet ska de åtgärder som vidtagits för att uppnå det nationella målet om full tillgänglighet, för alla oavsett funktionsnedsättning, till 2010 redovisas. De miljöledningsrutiner som åligger Nämnden för habilitering och hjälpmedel ska upprättas och genomföras samt de övergripande miljöledningsrutinerna följas. 1 Samtliga insatser verksamheterna lämnar ges i samråd med brukaren själv eller dennes företrädare. Dokumentation och rutiner för upprättande av planering/individuell överenskommelse och habiliteringsplan ses över. Brukarråd/samrådsträffar hålls regelbundet med intresseföreningar för berörda verksamheter. Inom förvaltningen finns också ett barn och ungdomsråd i vilket ungdomar med olika funktionsnedsättningar deltar 1 Tillgängligheten till verksamheternas lokaler har inventerats. Åtgärder för att öka denna har genomförts men vissa åtgärder återstår. Vissa av dessa är enkelt avhjälpta hinder, andra av investeringskaraktär varför ekonomiska medel behöver avsättas.. 1 Förvaltningens miljösamordnare har, i samråd med miljöenheten, tillsammans med verksamhetens miljöombud utarbetat rutiner inom områden som har betydande påverkan på miljön. Verksamhetsanpassade rutiner har tagits fram för Energianvändning, Vattenanvändning, Transporter, Upphandling och inköp.

43 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Habilitering & Hjälpmedel inkl Sjukresor Vidare har centrala rutiner tagits fram för Avfallshantering och Kemikaliehantering. Inom vissa områden krävs fortsatt arbete med att utforma förtydligande rutiner/instruktioner. Under 2010 kommer arbetet med att inarbeta de centrala och verksamhetsanpassade miljöledningsrutinerna i verksamheten att fortsätta. En förteckning över miljörelaterade lagar och andra krav som berör HH har tagits fram i det webbaserade verktyget Miljöguiden. Målen i Miljöprogram bryts ned i de årliga verksamhetsuppgifterna och genom miljöperspektivet i budgeten kommer förvaltningens satsningar inom miljömålsområdena att tydliggöras. Ledningen har under ledningsgruppsmöte (ledningens genomgång) gått igenom förvaltningens miljöledningsarbete. Verksamheten är länsövergripande och flera möten berör medarbetare från flera orter, telefonkonferens används frekvent som ett alternativ till att resa. För tjänsteresor sker samåkning när det är möjligt och videokonferenser genomförs när det är ett lämpligt alternativ. Under 2010 är

44 Avrapportering mål och specifika uppdrag 2009 Habilitering & Hjälpmedel inkl Sjukresor videokonferensutrustning en planerad investering vid Habiliteringen i Eskilstuna och Katrineholm. Kosmos har inventerat kemikalier i verksamheterna och påbörjat upprättandet av utfasningsplan.