Bostaden vik7g pusselbit för lyckad integra7on. Socialchefsdagarna Karlstad 5 oktober 2016

Transkript

1 Bostaden vik7g pusselbit för lyckad integra7on Socialchefsdagarna Karlstad 5 oktober 2016

2 SyEe och mål med projektet Hållbar integra7onsstrategi Bidra Bll en välfungerande integrabon generellt i samhället och i allmänny>an i synnerhet LyDa fram goda exempel Analysera och dra slutsatser av de trender och iak>agelser som fångats upp Presentera konkreta förslag och lösningar

3 Kartläggning Ca 40 besök i kommuner och bostadsbolag: stora, mellanstora, små olika delar av landet Samarbetspartners: MigraBonsverket, Boverket, SKL, Länsstyrelserna m.fl. KvalitaBva intervjuer och samtal Forskning: kunskapsöversikt

4 Kunskapsöversikt Bostadens betydelse i etableringsprocessen Malmö högskola 2016 Professor Tapio Salonen och Anna Ranger Finansierat av SABO Analyserar och sammanställer forskning kring boendesituabonen och bostadens betydelse i etableringsprocessen IdenBfierar kunskapsluckor inom forskningen Beskriver bostadssegregabonens karaktär i Sverige och segregerande processer

5 Samhällskontexten Sedan 1975 har svensk invandringspolibk präglats av två målsä>ningar: - Bevarande av etnisk idenbtet och kulturarv - Deltagande i samhällslivet på samma villkor som den infödda befolkningen Styr for]arande beslut om integrabonspolibken trots utveckling från arbetskradsinvandring Bll flykbng- och anhöriginvandring IntegraBonspoliBken har starka kopplingar Bll arbetsmarknadspolibken då och nu Betydelsen av relabonen mellan arbete och bostad för en lyckad etablering har hamnat mer i centrum

6 Segrega7onen Finns olika sä> a> förstå och beskriva segregabonen SegregaBonsforskning tagit fart sedan slutet 1990-talet Mer om orsaker Bll segregabon än effekter av segregabon

7 Resultatet Segregerande processer orsakas av socioekonomiska faktorer snarare än etniska, men samspelar Faktorer som påverkar boendesituabonen är t.ex. ursprungsland, utbildningsnivå, kulturellt kapital och diskriminering Det finns samband mellan boendesegregabon och välfärdssystemets u]ormning Stadsutveckling vikbgt - flera studier pekar på: - Se staden som helhet för a> påverka integrabon och segregabon mellan grupper och områden - Betydelsen av mötesplatser och förbindande stråk mellan olika delar av staden

8 Forskningsluckor Stora luckor - flera infallsvinklar möjliga Urbaniseringsprocessen ger olika erfarenheter och effekter saknas forskning hur det ser ut med invandrares boende och integrabon på mindre orter Bostadens betydelse för etableringsprocessen saknas forskning om den personliga erfarenheten, d.v.s. nyanländas och invandrares egna berä>elser

9 Vi har el unikt perspek7v Kundnära: bostadsföretagen träffar de boende varje dag Bostaden är inte bara tak över huvudet utan en livsmiljö Goda boendemiljöer= e> bra samhälle Här möts flera perspekbv. Helheten blir tydlig: vikten av sysselsä>ning, goda kommunikaboner, språk, utbildning, hälsa m.m.

10

11 Vem kommer? Vem tar emot? i asylsystemet, ca får stanna Största folkgrupperna som sökt asyl: 1. Syrien 2. Afghanistan 3. Irak Största mo>agarna av asylsökande 2015: - Värmland (KrisBnehamn) - Västra Götaland (Göteborg) - Stockholm (Stockholm) - Kalmar (Borgholm) - Skåne (Malmö)

12 Vad har vi sel? Bostäder och integra7on Stark urbanisering AllmännyLan: unik och vik7g roll Bygg för alla Regionalt synsäl behövs Nyproduk7on: permanent eller temporärt Balansera: nyl/befintligt bestånd, 7llväxtkommuner/avflyLningskommuner Frågor al hantera: EBO och ABO

13 7-9 år? Skola Trygghet Sysselsä>ning

14 Tre nivåer av samhällsansvar NyLan med allmännylan - Nivå 1: Nära förvaltning - Sociala relaboner, förtroende, Bllit, i vardagen - Helt, rent och snyggt! - Trygghet och stabilitet, vikbg social roll - Nivå 2: Sociala projekt - Läxhjälp, sociala klausuler, språkcaféer - Nivå 3: Bostadsförsörjningsansvar - NyprodukBon, stadsutveckling - Socialt hållbar renovering - Uthyrningspolicy MarBn Grander MAH

15 Social hållbarhet i allmännylan Läxhjälp Välkomstjobb Språkcafé Trygghetsvärdar Cykelskola Restaurangskola Social upphandling Konstplank Muralmålningar Stadsodlingar Språkvän Hemkunskapen Sponsring idro>sklubbar DemokraBprojekt Socialt hållbar renovering Sommarjobb Praoplatser Kaninhotell KonstnärskollekBv PrakBkplatser

16 Bostadsbrist Bostadsbrist i många kommuner(240/290) Låg rörlighet på bostadsmarknaden Ny bosä>ningslag mars 2016 DirekBv/dialog Grupper ställs mot grupper i konkurrens Sociala/kommunala kontrakt

17 AvflyLningskommuner Översko> Bll för 2-3 år sedan Åldrande befolkning Bra mo>agande Vill behålla nyanlända Stora investeringsbehov kommunal service, skola, vård/omsorg Sekundäromfly>ningens mönster Bostäder- släkt/familj, arbetsmöjligheter Planlagd mark, bygglov, etc. Avkastningskrav Låg soliditet

18 Tillväxtkommuner Stor infly>ning Invandring förstärker urbanisering God arbetsmarknad Bostadsbrist Svårt med planlagd mark, bygglov, etc. Riksintressen, detaljplaner, översiktsplaner Nimby SegregaBon i storstäder Konsekvenser av EBO Trångboddhet, olovlig andrahandsuthyrning, svartkontrakt

19 Långsik7gt värde i kortsik7g lösning? Permanent? Temporärt? Volym? Bygg HÅLLBARA LIVSMILJÖER Koncept med IKEA, Rädda Barnen, Ikano, Skandia, m.fl.

20 Så vad göra? Hi>a fasta strukturer för okonvenbonellt tänkande och mod, som föddes i krisen Ledarskap- spana på de kommuner som var akbva och innovabva i krisen Många olika lösningar behöver göras sambdigt, finns en enda quick-fix lösning Regionalt synsä>- stärkt regional- och digital infrastruktur, samverka över kommungränser Fortsä> gneta på i allmänny>an, sprid goda exempel mellan allmänny>or och Bll privata bostadsbolag Se över EBO-lagsBDning- t ex inför frizoner för EBO Tro på och stärk samarbeten med näringslivet och civilsamhället, mötesplatser Ökat arbetskradsbehov i fasbghets- och byggbranschen. Allmänny>ans roll? Snabbspår? Utbildningar? Styra mot bristyrken?

21 Tack!