Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden 2014

Transkript

1

2 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING DNR BUN PIA KRON SID 1/1 EKONOM BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden godkänner bokslut och verksamhetsberättelse. Ärendet i korthet Barn- och ungdomsnämnden fastställer årligen verksamhetsberättelse och bokslut för året. Verksamhetsberättelse och bokslut för innehåller en redovisning av verksamhetsförändringar och framtidsutsikter, nämndens måluppfyllelse, ekonomisk uppföljning, verksamhetsmått och personalnyckeltal. Bakgrund Här kan du skriva in text Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Verksamhetsberättelse Barn- och ungdomsnämnden Marie Truedsson - Utbildningschef Elisabeth Johansson Kanslichef Ska expedieras till: Akten Kommunledningskontorets ekonomiavdelning BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN VALLENTUNA TFN FAX BUF@VALLENTUNA.SE

3 Barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsberättelse

4 Innehållsförteckning Nämnden i korthet... 3 Nämndens uppgift är att:... 3 Viktiga händelser under året... 4 Verksamhetsförändringar... 5 Framtiden... 6 Måluppfyllelse nämndens mål... 7 Kund/invånare... 7 God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö Styrkort Ekonomisk analys Sammanfattning Driftsredovisning Investeringsredovisning Personalredovisning Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 2(22)

5 Nämnden i korthet Ordförande: Parisa Liljestrand Bruttokostnad *: Tkr Antal ledamöter: 9 st Nettokostnad: Tkr Förvaltningschef: Marie Truedsson avvikelse: 222 Tkr Antal årsarbetare: 729 st avv. föregående år: Tkr * Exklusive nämndsinterna transaktioner Nämndens uppgift är att: ansvara för förskola och pedagogisk omsorg ansvara för förskoleklass, grundskola och grundsärskola ansvara för fritidshem bedriva öppen förskola bedriva ungdomsmottagning tillsammans med utbildningsnämnden, socialförvaltningen och landstinget Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 3(22)

6 Viktiga händelser under året Ny utbildningsstrateg har börjat under året. Ny kvalitetsmodell för systematiskt kvalitetsarbete utarbetas av en projektanställd kvalitetsutredare som börjat våren. Skolinspektionen gjorde under januari till mars sin regelbundna tillsyn av Vallentuna kommun. Skolorna visade på god kvalité. Tre områden presenterades för åtgärder, systematiskt kvalitetsarbete, rektorsansvaret inom de särskilda undervisningsgrupperna och helhetsbedömningar vid särskoleplaceringar. Karriärtjänsterna har utökats från 10 till 35 st förstelärare och en lektor inom barn- och ungdomsförvaltningen. Utav dessa så arbetar 33 st förstelärare inom grundskolorna i barn- och ungdomsnämnden och 2 st förstelärare och 1 lektor på Vallentuna gymnasium inom utbildningsförvaltningen. Deltagandet i matematiksatsningen SKL PISA 2015 (Sveriges kommuner och landsting) fortsätter och har nu gått in i en ny fas. Projektet fortsätter att, på hemmaplan och i nätverk med andra kommuner, i dialog mellan de fyra nivåerna (politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärare) se över och förbättra verksamheten vad gäller systematisk uppföljning och återkoppling, lärarsamarbete och rutiner för att fånga upp barn i behov av stöd. Dessutom arbetar vi i projektet med att skapa ett klimat med höga förväntningar på alla inom alla nivåer. Vallentuna kommun är med i SKL PRIO - projekt (Sveriges kommuner och landsting). Inom projektet kartläggs och utvecklas processer och arbetssätt på skolorna. Detta genomförs på två skolor per termin med början HT. PRIO står för planering, resultat, initiativ och organisation. Matematiklyftet genom Skolverket startade upp på alla våra kommunala grundskolor i augusti och pågår läsåret ut. Samtliga våra undervisande matematiklärare (116 st) deltar under ledning av åtta utbildade handledare. Inom matematiklyftet utbildas även rektorerna. Bällstabergsskolan har ingått i Skolverkets provomgång för läslyftet under. Projektet "att skriva sig till läsning" fortgår under året på Ormstaskolan och Karbyskolan tillsammans med resurscentrum. Projektet är knutet till en forskare på Stockholms universitet och drivs delvis med stöd av statsbidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Arbetet med att skapa en resultatuppföljningsplan i matematik och svenska för att tidigt fånga upp elever i behov av stöd och utmaning påbörjades i februari och färdigställdes i december. I arbetsgruppen ingår sex stycken speciallärare och specialpedagoger från de kommunala skolorna samt sakkunniga från förvaltningskontoret. Planen börjar användas i alla skolor från och med januari Under togs tre viktiga utvecklingsområden att fokusera på fram. Under året har det detta hänt. Inom förskolans pedagogiska utveckling har genomförts studiebesök, särskilda möten för förskolechefer samt biträdande förskolechefer och arbetslagsledare. Inom systematiskt kvalitetsarbete har det bildats en kvalitetsgrupp på förvaltningskontoret, rektorerna har utbildat sig i analys, framtagandet av ett årshjul har påbörjats. Inom pedagogiskt ledarskap - undervisning har en temadag anordnats för rektorerna. Inom VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi enligt avtalet för i samarbete med Stockholms universitet och Södertörns högskola lokalt anordnat högskolepoänggrundande handledarutbildning på 7,5 hp. Vi har nu utökat antalet utbildade VFU handledare med 20 stycken och våra skolor och förskolor har under varit lokala lärarutbildare (VFU handledare) åt 140 stycken förhoppningsvis framtida kollegor. Under hösten har en styrgrupp för VFU initierats. Styrgruppens syfte är att skapa förutsättningar för att våra åtaganden gentemot universitetens lärarutbildningar kan fullföljas, samt arbeta för att VFU blir en tydligare del i rekryteringen av lärare, förskollärare och lärare inom fritidshem. Lovskola genomfördes under en augustivecka på Vallentuna gymnasium. Målgrupp var elever i årskurs åtta och nio samt årskurs ett i gymnasieskolan. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 4(22)

7 Verksamhetsförändringar Två nybyggda förskolor har öppnat under året, Kragstatrollet med fem avdelningar och Vintergatan med ytterligare fem avdelningar. Vintergatan innefattar numera de två tidigare förskolorna Åbygläntan och Sunnanäng. Förskolan Tallåsen har stängt. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 5(22)

8 Framtiden Vallentuna är en av Sveriges snabbast växande kommuner vilket kräver stora insatser gällande byggandet av förskolor och skolor. Planerad byggnation på Ormstaskolan ersätts med en planerad ny skola på Haga. Projekteringen av Hagaskolan pågår. Ormstaskolans verksamheter flyttas till Hagaskolan när den står klar, vilket är planerat till HT-19. Strix (delen för träningsskola) flyttas till Hammarbacksskolan. Projekteringen pågår och lokalen beräknas klar till VT-17 I södra Vallentuna kommer skolor och förskolor att byggas för att möta den växande stadsdelen Kristineberg. I ett första skede planeras en grundskola och två förskolor vilket sedan kommer att utökas i takt med att stadsdelen växer. Även centrala Vallentuna kommer att få en befolkningsökning vilket gör att förskolebyggnationer planeras bland annat på Åby ängar och Åby gärde. Först ut är förskolan Åbyängar som beräknas stå klar runt årsskiftet 2017/18. Samtliga kommunala grundskolor ska delta i Skolverkets läslyft från och med höstterminen Lovskola kommer att genomföras två gånger under 2015 och målgruppen är samma som under, elever i årskurs åtta och nio samt årskurs ett i gymnasieskolan. Översynen av de särskilda undervisningsgruppernas organisation (SU-grupper) slutförs under våren. Förvaltningen ska under året ta fram en projektplan för utveckling av fritidshemmen. Projektet för översyn av den socioekonomiska fördelningen kommer att lägga fram ett förslag till ny fördelning. En ny fördelning kommer att bygga på "skattad risk att inte nå målen i årskurs nio" samt fördelning av medel till nyanlända utifrån när man anlände till Sverige och från vilket land man har anlänt (HDI = human development index). Syftet är att upprätta en modell som är enkel, transparent och rättvis utifrån mätbara statistiska faktorer. Vi arbetar vidare med de tre fokusområdena: Inom systematiskt kvalitetsarbete kommer rektorerna att arbeta med litteraturseminarier utifrån resultatanalys i skolan. Kontinuerlig resultatuppföljning och analys kommer att genomföras på rektorsmöten. Resultatuppföljningsplanen i matematik och svenska börjar att gälla från och med 2015 och det kommer att genomföras utbildningar i tester och testmaterial med start i januari månad. Inom pedagogiskt ledarskap kommer kommunens rektorer att få handledning av en forskare och doktorand från Stockholms universitet, Ann S Pihlgren. Dessutom fortsätter PRIO projektet under året med fyra nya skolor. Inom förskolans pedagogiska uppdrag och verksamhet ska kommunen delta i förskolelyftet dessutom ska förskolorna ta fram ett kommungemensamt språkutvecklande arbetssätt samt gemensam barnsyn och värdegrund. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 6(22)

9 Måluppfyllelse nämndens mål Under denna rubrik redovisas, per strategisk inriktning, de nämndmål som nämnden har valt att arbeta mot med de kommungemensamma målen som utgångspunkt. Till varje nämndmål redovisas även de indikatorer som har kopplats mot nämndmålet för att kunna mäta hur väl nämnden har nått sitt mål. Sammanställning nämndens mål Nämndens mål Totalt antal: Antal uppnådda: Antal delvis uppnådda: Antal ej uppnådda: 8 st. 4 st 4 st Barn- och ungdomsnämnden arbetar mot och följer upp sin verksamhet mot åtta stycken mål. Fyra mål är uppnådda och markerade med grönt, fyra mål är delvis uppnådda och markerade med gult. För de mål som har fler indikatorer så görs en sammanvägd bedömning av indikatorernas tygnd och dess överrensstämmelse med målet innan färgmarkeringen sätts. Kund/invånare Kund/invånare/företag ska vara nöjda med den verksamhet och service som kommunen levererar. Delvis uppnått Kommentar Målet mäts med hjälp av de enkäter som barn- och ungdomsförvaltningen utför varje år. Årets enkäter gick till elever i årskurs 5 och 8 och vårdnadshavare med barn i familjedaghem, förskola, förskoleklass och årskurs 2, 5 och 8. Indikatorn "Andelen elever i åk 2 i Vallentuna som är nöjda med sin skola " saknar mätverktyg. När det gäller andelen elever som är nöjda med sin skola så finns det ingen säkerställd skillnad mot föregående år. Andelen nöjda vårdnadshavare i förskola har ökat och andelen nöjda vårdnadshavare med barn i årskurs 5 och 8 har minskat. Jämför man med samtliga kommuner som deltar i Våga Visa har Vallentuna ett lägre resultat än genomsnittet för vårdnadshavare med barn i förskoleklass samt åk 5 och 8. I övriga svarsgrupper ligger Vallentunas resultat i nivå med samtliga kommuner. Indikatorer Utfall Målvärde Måluppfyllelse Andelen elever i åk 2 i Vallentuna som är nöjda med sin skola ska vara högre än föregående år. Andelen elever i åk 5 i Vallentuna som är nöjda med sin skola ska vara högre än föregående år. Andelen elever i åk 8 i Vallentuna som är nöjda med sin skola ska vara högre än föregående år. Andelen vårdnadshavare till barn i förskola i Vallentuna som är nöjda med verksamheten ska vara högre än föregående år. 83 minst minst minst Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 7(22)

10 Indikatorer Utfall Målvärde Måluppfyllelse Andelen vårdnadshavare till barn i förskoleklass i Vallentuna som är nöjda med verksamheten ska vara högre än föregående år. Andelen vårdnadshavare till barn i fritidshem i Vallentuna som är nöjda med verksamheten ska vara högre än föregående år. Andelen vårdnadshavare till barn i grundskola åk 2 i Vallentuna som är nöjda med verksamheten ska vara högre än föregående år. Andelen vårdnadshavare till barn i grundskola åk 5 i Vallentuna som är nöjda med verksamheten ska vara högre än föregående år. Andelen vårdnadshavare till barn i grundskola åk 8 i Vallentuna som är nöjda med verksamheten ska vara högre än föregående år. 87 minst minst minst minst minst Invånare ska kunna välja utförare av kommunalt finansierade tjänster inom förskola, grundskola, gymnasium och inom Socialnämndens stödoch omsorgsverksamheter. Uppnått Kommentar Årets enkäter visar att 92 procent bland vårdnadshavarna med barn i familjedaghem, förskola, förskoleklass och årskurs 2, 5 och 8 anser att deras barn går i den förskola/skola som de önskar. Andelen varierar mellan 84 procent bland föräldrar i årskurs 5 till 95 procent bland föräldrar med barn i förskola. Indikatorer Utfall Målvärde Måluppfyllelse Minst 90 av vårdnadshavarna anser att deras barn går i den förskola/grundskola som de önskar. 92 minst Alla som har behov av kommunens tjänster ska uppleva att det är enkelt, snabbt och smidigt att få sitt ärende behandlat. Uppnått Kommentar Kommunen visar kontinuerligt lediga platser på respektive förskola. Via Vallentuna kommuns webbplats kan invånarna ta del av statistik och prognoser gällande platstillgång på samtliga förskolor i kommunen. Medborgarna kan också jämföra kommunens förskolor, pedagogisk omsorg och grundskolor med varandra på hemsidan. Vallentuna klarar den kommunala förskolegarantin. Indikatorer Utfall Målvärde Måluppfyllelse Vårdnadshavare erbjuds plats vid önskad tidpunkt, senast inom 4 månader. Ja Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 8(22)

11 Vallentunas grundskolor ska, vid slutet av perioden, tillhöra den bästa tiondelen av Sveriges skolor. Delvis uppnått Kommentar Enligt senaste Öppna jämförelser från SKL (april ) så hamnar Vallentuna på plats 141 när det gäller det sammanvägda resultatet. Gällande andelen elever som når målen respektive genomsnittligt meritvärde hamnar Vallentuna på plats 159 respektive 184. För läsåret /14 var meritvärdet 217 för Vallentunas kommunala skolor (beräknat på de 16 bästa betygen). Räknar man även in de fristående skolorna så var meritvärdet 221. Andelen elever som får minst godkänt i alla ämnen är 80 procent för de kommunala skolorna och 82 procent för samtliga skolor. Skolverket publicerar inte längre ett SALSA-värde för kommunen totalt utan enbart per skola. Därför saknas målvärden för dessa indikatorer. I åk 6 uppgick andelen F-betyg till 3,6 procent i terminsbetyget. I årskurserna 6-9 uppgick andelen A-E-betyg till 92,3 procent. Det är problematiskt att få fram motsvarande siffra för terminsbetyg för föregående år. På grund av den höga osäkerheten utelämnas därför ett jämförelsevärde. Terminsbetygen för läsåret /15 kommer dock att kunna jämföras med dessa siffror. I åk 3 har resultat i nationella prov i matematik försämrats jämfört med föregående år. Förra året var det 66 procent av eleverna som fick godkänt på alla delprov och motsvarande siffra i år var 61 procent. Jämfört med riket hade Vallentuna ett högre resultat än riket på 6 av 7 delprov (sammantaget resultat saknas för riket). I åk 6 var andelen med provbetyg A-E på samma nivå som föregående år, cirka 95 procent. Motsvarande siffra för riket var 91 procent. I åk 9 var det 93 procent som fick provbetyg A-E jämfört med riket där det var 88 procent. Föregående år var det 88 procent som fick provbetyg A-E i Vallentuna. När det gäller enkätfrågorna till årskurs 5 och 8 visar de flesta resultaten att det inte finns någon statistisk skillnad mot föregående år. I årskurs 5 har dock andelen elever som tycker att lärarna talar om för dem när de lyckats bra minskat från 89 till 82. Av Vallentunas 13 kommunala förskolor så anger 10 stycken att de har och arbetar efter en matematikplan. Övriga anger att de arbetar aktivt och medvetet med matematik i förskolan men inte har en specifik plan. För i stort sett varje fritidshem finns det mål och planer för den pedagogiska verksamheten. Personalens utbildningsnivå redovisas under mål Indikatorer Utfall Målvärde Måluppfyllelse Vallentunas grundskolor tillhör de 60 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. Rank 141 Rank Vallentunas grundskolor tillhör de 45 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser Vallentunas grundskolor tillhör de 30 bästa kommunerna enligt senaste Öppna jämförelser. Meritvärdet för årskurs 9 ska vara högre än det förväntade värdet för Vallentuna enligt Skolverkets mätning (Salsa). Andelen elever som går ut grundskolan med minst betyget godkänt i alla ämnen ska vara högre än det förväntade värdet för Vallentuna enligt Skolverkets mätning (Salsa) Betygen ska vara högre än förväntat värde enligt Skolverkets SALSA-mätning. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 9(22)

12 Indikatorer Utfall Målvärde Måluppfyllelse Andelen elever i åk 6 med betyget F ska minska. 3,6 Andel elever med betyget E-A ska öka. 92 Andelen elever som når minst godkänt på de nationella proven i matematik i åk 3 ska öka. Andelen elever som når minst godkänt på de nationella proven i matematik i åk 6 ska öka. Andelen elever som når minst godkänt på de nationella proven i matematik i åk 9 ska öka. 61 minst minst minst Andel behöriga förskollärare, lärare och fritidspedagoger ska öka. Andelen elever som tycker att lärarna gör lektionerna intressanta ska öka. Andelen elever i åk 5 som tycker att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer ska öka. Andelen elever i åk 8 som tycker att skolarbetet gör dem så nyfikna att de får lust att lära sig mer ska öka. Andelen elever i åk 5 som tycker att lärarna talar om för dem när de lyckats bra ska öka. Andelen elever i åk 8 som tycker att lärarna talar om för dem när de lyckats bra ska öka. Antal förskolor som har och arbetar efter en matematikplan ska öka. För varje fritidshem finns det mål och planer för den pedagogiska verksamheten. 69 minst minst minst minst minst st minst 13 st 77 Ja God ekonomisk hushållning Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt och med god kvalitet. Delvis uppnått Kommentar De kommunala resultatenheterna är femton stycken, tio utav dem är grundskolor. Dessutom enheter för kost, studie- och yrkesvägledning, administration, Optimus (förberedelseklass och modersmål) samt resurscentrums särskilda undervisningsgrupper. Sex utav de femton resultatenheter har ett negativt resultat vid årets slut. På dessa enheter pågår ett arbete mot en balanserad ekonomi genom förändringar inom organisation och kring lokaler. Några enheter är beroende av större lokalförändringar som dröjer. I senaste Öppna jämförelser från SKL (april ) anges Ekerö, Knivsta, Kävlinge och Staffanstorp som jämförbara kommuner till Vallentuna gällande folkmängd, SALSA, mediannettoinkomst och standardkostnad. Bland dessa kommuner hade Vallentuna den högsta kostnaden per betygspoäng med 422 kr. Näst efter kom Knivsta med 394 kr och lägst hade Kävlinge med 334 kr. Medelvärdet för de jämförbara kommunerna blir 369kr/betygspoäng. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 10(22)

13 Indikatorer Utfall Målvärde Måluppfyllelse Positivt ekonomiskt resultat. Kostnad per betygspoäng lägre än jämförbara kommuner. 422 kr 369 kr 86 Vi ska ha kompetenta och engagerade medarbetare med ett ledarskap som levererar mesta möjliga nytta för kunder/invånare. Delvis uppnått Kommentar Processen för rekrytering utvecklas regelbundet inom kommunen. Den senaste personalstatistiken är från oktober och avser läsåret /. Statistiken visar att andelen årsanställda med pedagogisk högskoleutbildning inom förskola, grundskola och fritidshem i stort sett är densamma som året innan. Inom fritidshem uppgår andelen till 21 procent, förskola 29 procent och grundskola 80 procent. Indikatorer Utfall Målvärde Måluppfyllelse Kontinuerlig utvärdering av rekryteringsprocessen. Andel behöriga fritidspedagoger ska öka 21 minst Andel behöriga lärare ska öka 80 minst Andel utbildade förskollärare ska öka 29 minst Ja Tillväxt och utveckling Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion genom en god planering av bebyggelse, infrastruktur, kommunikationer. Uppnått Kommentar Via Vallentuna kommuns webbplats kan invånarna ta del av statistik och prognoser gällande platstillgång på samtliga förskolor i kommunen. Vallentuna klarar den kommunala förskolegarantin. På ett par av Vallentunas grundskolor är platstillgången lägre än efterfrågan vilket gör att vissa förstahandsval inte kan tillmötesgås. Dock får de flesta elever sitt förstahandsval. Indikatorer Utfall Målvärde Måluppfyllelse Vårdnadshavare erbjuds plats vid önskad tidpunkt, senast inom 4 månader. Andel elever som får sitt förstahandsval av grundskola. Ja Delvis uppnått Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 11(22)

14 Energi och miljö Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar, med fokus på innovativa lösningar för miljö och energi. Delvis uppnått Kommentar Under uppgick matavfallet till 92,4 ton i Vallentunas kommunala skolor. Jämfört med föregående år är det en ökning med 1,2 ton. Eftersom elevunderlaget varierar mellan åren är det också intressant att titta på svinn per portion. Under slängdes det i genomsnitt 111 gram per portion. Det är en ökning med 5 gram per portion jämfört med föregående år. Orsaken till ökningen av svinnet mellan åren kan bero på många faktorer. Bland annat säkrare mätmetod, missvisande siffror i portionssstatistiken eller en ökad mängd ekologiska varor som även kan ge en viss ökning av svinnet på grund av minskad hållbarhet. Av de livsmedel som köptes in till Vallentunas kommunala förskolor och grundskolor under 2104 så var 28 procent ekologiska. Det finns ett nationellt inriktningsmål för konsumtion av ekologiskt i offentlig sektor på 25 procent som har fastställts av regeringen. Indikatorer Utfall Målvärde Måluppfyllelse Mängden matavfall ska vara lägre än föregående år kg högst kg 99 Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 12(22)

15 Styrkort Verksamhetsmått Mått Mål Utfall Utfall Utfall 2012 Utfall 2011 Läskunnighet åk Godkänt Nationella prov åk 3 Ma Godkänt Nationella prov åk 6 Ma u.s. Meritvärde åk Gy-behörighet åk 9 yrkesprogram Gy-behörighet åk 9 högsk-förbered Godkänt totalt åk Personaltäthet alla förskolor barn/årsarb * 5,5 5,8 5,7 Personaltäthet skola, elever per lärare * 12,9 12,2 12,5 Andel behöriga lärare grundskola 81 * * Personalstatistik för publiceras i april 2015 Ekonomisk uppföljning (tkr) Mått Sparande i eget kapital Avvikelse Avvikelse Avvikelse 2012 Barn- och ungdomsnämnden BUN resultatenheter Skolpeng och vårdnadsbidrag Invånare/kund Mått Mål Utfall Utfall Utfall 2012 Elever i åk nöjda med verksamheten Barn i åk 2 som trivs på fritidshemmet 88 u.s Nöjda vårdnadshavare förskola Nöjda vårdnadshavare grundskola Nöjda vårdnadshavare fritidshem Medarbetare Mått Mål Utfall Utfall Utfall 2012 Sjukfrånvaro 7,3 6,6 6,0 Könsfördelning, andel män Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 13(22)

16 Ekonomisk analys Sammanfattning Barn- och ungdomsnämndens budget består av flera delar. En fast budgetram omfattande tkr, 15 resultatenheter som är intäktsfinansierade, samt budgeten för skolpeng som omfattar tkr. Inom skolpengen ingår också föräldraavgifterna och statsbidraget för maxtaxa. Fast rambudget har ett totalt överskott på 285 tkr. Fast rambudget består av flera olika delar där några delar går plus och någon del minus. Tilläggsbeloppen för barn och elever i behov av särskilt stöd går med underskott, detta balanseras dock upp av att det har funnits vakanser inom förvaltningskontoret under året. De 15 resultatenheterna har sammantaget ett underskott på tkr. Av de femton resultatenheterna är 10 st grundskolor. Det är 6 av 15 resultatenheter som går med underskott. Skolpeng och föräldraavgifter ger ett överskott på tkr vi. Överskottet beror främst på att utfallet av barn och elever har blivit färre än budgeterat enligt befolkningsprognosen. Driftsredovisning Driftsredovisning nämndens verksamheter Verksamhet (tkr) TOTALT Avvikelse mot budget K I N ,8 Övergripande kommunalt BUN förvaltningsledning, kvalité K I N Övergripande kommunalt, skolskjuts, peng och admin K I N Strukturbidrag K I N Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 14(22)

17 Verksamhet (tkr) Resurscentrum exkl. tilläggsbelopp Avvikelse mot budget K I N Tilläggsbelopp K I N * K = Kostnad, I = Intäkt, N = Netto Kommentarer till avvikelse Övergripande kommunalt innehåller nämndens administration, kvalitet och utveckling, skolskjutsar, administration av föräldraavgifter, allmänt elevstöd inom resurscentrum, hantering av tilläggspeng och övrig myndighetsutövning. Inom den fasta ramen som helhet ligger resultatet för året på 285 tkr plus, den består dock av flera delar och ansvarsområden. Delen för tilläggsbelopp går med drygt en miljon i underskott på grund av fler barn med stora behov som tillkommit under höstterminen. Inom de andra delarna av förvaltningen blir det ett överskott då flera tjänster ej varit besatta under delar av året. Barn- och ungdomsnämndens fasta ram hade med sig ett underskott från 2012 på tkr. et gav ett överskott på tkr varav tkr överfördes i ramen för att användas inom skolutveckling Nämnden har alltså fortsatt med sig ett underskott på tkr. BUN resultatenheter Tkr Sparande i eget kapital Samlat överskott Avvikelse mot budget K I N BUF-kontoret pengfinansierad K I N Kostchef K I N Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 15(22)

18 Tkr Sparande i eget kapital 639 Bällstabergsskolan Avvikelse mot budget K I N Ekebyskolan K I N Gustav Vasaskolan K I N Hammarbacksskolan K I N Hjälmstaskolan K I N Karbyskolan K I N Karlbergsskolan K I N Kårstaskolan K I N Lovisedalsskolan K I N Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 16(22)

19 Tkr Sparande i eget kapital 648 Ormstaskolan Avvikelse mot budget K I N RC skolverksamheter K I N Optimus K I N SYV-organisation OBS: halvårsbudget K I N * K = kostnad, I = intäkt, N = netto Kommentarer till avvikelse BUN resultatenheter Skolpengshöjningen som beslutades i juni har hjälpt upp skolornas resultat men för några skolor har det inte lett till ekonomisk balans. De skolorna får arbeta vidare mot en balanserad ekonomi under Karbyskolan har fortsatt färre elever och är en smal F-9 skola på landet. Detta påverkar skolans möjligheter till rekrytering negativt och även möjligheten att skapa en organisation med sammanhållna tjänster och rätt lärarbehörighet. Skolan har inga elever som pendlar in till skolan. Förskolan är lokalmässigt spridd på tre ställen vilket försvårar en effektiv användning av personalresurser. Viss lokaleffektivisering har skett, dock inte på förskolan som önskat. Lokaleffektivisering och omorganisation för att minska antalet tjänster är ett måste för att få en ekonomi i balans. Skolan planerar och arbetar för detta, dock kommer det dröja innan större lokaleffektivisering kan genomföras. Kårstaskolan är en glesbygdsskola med under 100 elever och ett fåtal elever i årskurs sex. Skolan har just nu förhållandevis många elever med behov av extra stöd och i en liten organisation är det svårt att ge utrymme för extrainsatser utan att utöka tjänsterna. Kårstaskolan har påbörjat en omorganisation som ska ge en lägre kostnad på grund av färre tjänster, detta kommer att ge effekt under 2015 och framåt. Skolan har mycket större yta/elev än de andra skolorna. En lokaleffektiviseringsplan för skolan bör utarbetas för att få till en varaktig balans i ekonomin. Hjälmstaskolans arbete med att effektivisera sina lokaler och sin organisation kommer att fortgå. Ekonomin är i fokus och skolan bedriver ett arbete för att bli mer attraktiv på marknaden. Skolan är på god väg mot en balanserad ekonomi. Ekebyskolan har under året gjort förändringar i sina lokaler och i sin organisation och lyckats att vända sin ekonomi och går nu mot en ekonomisk balans. Lovisedalsskolan har lyckats att vända sin ekonomi till balans under året. Optimus/förberedelseklassen har haft färre elever under höstterminen och det har genererat ett underskott då det är svårt att ställa om organisationen på kort tid. Optimus måste dessutom ha beredskap för att omgående kunna ta emot de nya elever som flyttar in. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 17(22)

20 Ormstaskolan har arbetat för att komma iordning efter branden i våras, De har haft stora utlägg för nyinköp och dessa har nu lagts bort från skolans drift för att ersättas från försäkringsbolag och förvaltning. Kostnaderna för branden uppgår till närmare 1 100tkr. RC skolverksamheter har ett mindre underskott för året som de kommer att vända under 2015 genom förändringar i organisationen. Det totala utfallet för resultatenheterna blir minus tkr för. Skolpeng Tkr Avvikelse mot budget K I N , Förskola K I N Pedagogisk omsorg K I N Grundskola K I N Förskoleklass / 6-åringar K I N Fritidshem K I N Statsbidrag K 0 0 I N Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 18(22)

21 Tkr Föräldraavgifter Avvikelse mot budget K I N Vårdnadsbidrag K I 0 0 N Kommentarer till avvikelser skolpeng en för skolpeng bygger på befolkningsprognos (BFP13). Utfallet av elever och barn har under året varit lägre enligt den nya befolkningsprognosen (BFP14) som gäller sedan maj. Skolpengen för åk 1-5 och åk 6-9 är höjd efter ett beslut i KF i juni. Överskottet på grund av färre barn (framförallt de yngre barnen i förskola 1-2 år) mellan de båda befolkningsprognoserna täckte den beslutade ökningen av pengen till skoleleverna. Skillnaden i antal barn och elever mellan prognoserna ger ett överskott trots höjningen av pengen till skoleleverna under året. Barnomsorg på obekväm arbetstid ligger inom förskolans budget med 700 tkr. Under har ca familjer nyttjat barnomsorg på obekväm arbetstid och administrationen har skötts av förvaltningskontoret. Utfallet för statsbidraget maxtaxa och maxtaxa kvalitet är ett minus till följd av förändringar i det kommunala utjämningssystemet. Utfallet för intäkter av föräldraavgifter är också lägre än i budget eftersom antalet förskolebarn är färre. Utbetalning av vårdnadsbidraget har ökat något under året mot tidigare år och utbetalades till 76 procent av budget. Det totala utfallet för skolpeng, statsbidrag, föräldraintäkter och vårdnadsbidrag blir för ett överskott på tkr. Investeringsredovisning Investeringsprojekt Totalt (tkr) Avvikelse mot budget Lokaleffektivisering av Hjälmstaskolan Duschar i grundskolor Årligt investeringsanslag Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 19(22)

22 Kommentarer till avvikelse investeringar Hemkunskapssalen i Hjälmstaskolan är nu inflyttad i den stora skolbyggnaden och Vallen (särskild undervisningsgrupp för språkstörda elever) har fått större yta i den mindre skolbyggnaden. Ombyggnationen av duschar i Vallentunas grundskolor pågår och under har Hammarbackens, Karbyskolans och Ormstaskolans duschar renoverats. Projektet fortgår och de medel som inte nyttjats i år flyttas med till nästa år. Nämndens årliga investeringsanslag på 4 miljoner kronor har använts till följande: Hammarbackens NO-salar har byggts om för att möta den nya strukturen i skolan med elever ända från förskoleklass upp till årskurs nio. Dessutom har ombyggnationer på Ekebyskolan gjorts för bland annat förskolan Norrskenets flytt inom skolområdet och inför Optimus (förberedelseklass och modersmål) flytt till Ekebyskolan. Optimus har dock ännu inte flyttat in på Ekebyskolan då STRIX särskola har fått ta lokalerna i besittning efter utflytten från Ormstaskolan på grund fuktproblemet där. Fler mindre åtgärder har även gjorts på några förskolor och skolor. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 20(22)

23 Personalredovisning Personal Helår Helår Antal anställda Antal årsarbetare Medelålder (år) 46,7 46,6 46,7 Medellön (tkr) 28,8 28,1 27,5 Medianlön (tkr) 28,9 28,1 27,6 Sjukfrånvaro i av arbetad tid enligt avtal Andel sjukdagar som avser de som är sjuka 60 dagar eller mer Sjukfrånvaro fördelad på kön Mål Helår Helår Helår 2012 Helår ,4 44,8 41,9 Män 4,1 4,6 4,2 Kvinnor 8,0 7,1 6,4 Sjukfrånvaro fördelad på ålder 29 år och yngre 5,2 5,6 4, år 8,2 7,0 5,4 50 år och äldre 7,0 6,6 7,2 Samtliga 7,3 6,6 6,0 Personalomsättning Jämställdhet och mångfald Helår Helår Helår ,9 13,0 11,7 Helår Helår Antal anställda, andel män Kommentarer till avvikelse personal Personaltalen visar att de anställda har blivit fler under året. Helår 2012 Sjukfrånvaron har ökat totalt jämfört med föregående år. Både korttidssjuka och de som är sjuka en längre tid står för ökningen. Andelen anställda män har ökat med en procentenhet från 14 till 15 procent. Personalomsättningen under året har varit lägre än föregående år. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 21(22)

24 Medarbetarenkät (indexform) Område Kommunen, totalt Förskola Grundskola Motivation Ledarskap Styrning HME Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) har tagit fram en modell för att kontinuerligt utvärdera arbetsgivarpolitiken i kommuner och landsting med bäring på Hållbart medarbetarengagemang (HME). Kommuner och landsting erbjuds att använda nio gemensamma enkätfrågor inom området att komplettera sina respektive medarbetarenkäter med, eller att använda som en fristående enkät. Syftet är dels att skapa ett jämförelsematerial, men också att kunna analysera kopplingen mellan medarbetarengagemang och verksamhetsresultat. Barn- och ungdomsnämnden, Verksamhetsberättelse 22(22)