Inledning 3 Latinamerikagrupperna 4 Va ra strategier 5 Latinamerika 6. Likabera ttigade kvinnor och unga politiska beslut

Transkript

1

2 INNEHÅLL Inledning 3 Latinamerikagrupperna 4 Va ra strategier 5 Latinamerika 6 Likabera ttigade kvinnor och unga 7 Starka folkro relser pa verkar 8-9 politiska beslut Sverige/Europa - Latinamerika 10 Sverige 13 Kampanj med ma let schyssta pensionsinvesteringar Makten o ver maten 16 Aktivism fö r en rä ttvis vä rld 17 Sa finansieras vi 19 Organisation 20

3 Mänskliga Rättigheter före vinstintressen! 2014 har varit ett år där attackerna mot urfolk, småbrukare och människorättskämpar i Latinamerika ökat, både i antal och i brutalitet. Intensifieringen av utvinning av naturresurser på kontinenten under de senaste åren är en av orsakerna till det ökande våldet. Polariseringen mellan utvinningsindustrins förespråkare och dess motståndare har skärpts och samtalsklimatet har blivit allt hårdare. Konflikterna skördar liv. Bland annat mördades urfolksledaren José Isidro, som kämpat mot gruvetableringar i Ecuador, och småbrukaren Margarita Murillo som satt sig emot stora markägare som velat köpa upp hennes mark i Honduras. Ecuadors största urfolksnätverk, Confederación de Nacionalidades Indígenas del Ecuador (Conaie), en av våra samarbetspartners, blev i slutet av året varslade om vräkning från sina lokaler. Något som förvånar då Conaie har ett flerårigt avtal med staten. Det är tydligt i debatten att regeringen vill försvåra Conaie:s möjligheter att mobilisera mot regeringens politik. Nätverket är en viktig röst i motståndet mot gruvetableringar och den nya vattenlag som ger företag mer makt över vattenresurser än de urfolk som bor i de områden där resurserna finns. Den här verkligheten gör det än mer tydligt att Latinamerikagruppernas stöd, engagemang och politiska arbete behövs och gör skillnad. Under året har vårt stöd till folkrörelser i Latinamerika bland annat bidragit till att stärka småbrukares och urfolks opinions- och påverkansarbete, gjort det möjligt att synliggöra kränkningar av mänskliga rättigheter inför bland annat FN och Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter, samt stärkt organisationernas och nätverkens organisering och samverkan. Stödet har även bidragit till att fler kvinnor och unga har ökat sitt deltagande i beslutande organ internt i sina respektive organisationer och nätverk, samt gett dem ökade möjligheter att kunna delta i utformandet av organisationernas politiska krav och prioriteringar. I Sverige har vi, tillsammans med andra organisationer, bidragit till att fler partier uttalat stöd för en skärpning av de statliga AP-fondernas regelverk för att garantera investeringar med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål. Detta är ett viktigt steg i rätt riktning. Sverige måste ta ställning för att mänskliga rättigheter alltid ska prioriteras före vinstintressen. Tack till alla medlemmar, aktivister, medlemsorganisationer, givare och folkrörelsepartners för ert engagemang, ert hopp och er tro på förändring! Utan er skulle Latinamerikagrupperna inte kunnat uppnå de resultat som vi gjort under året hoppas vi bli fler för att bli en ännu starkare röst och kraft för global rättvisa. Annelie Andersson Ordförande Latinamerikagrupperna Läs gärna verksamhetsberättelsen tillsammans med Latinamerikagruppernas förvaltningsberättelse och FRIIs kodrapport för 2014 för att få en bredare och bättre överblick över Latinamerikagruppernas arbete under året och hur det förhåller sig till föreningens långsiktiga och övergripande mål. Förvaltningsberättelse, kodrapport och övrig information om Latinamerikagrupperna finns på föreningens hemsida: 3

4 Latinamerikagrupperna är en solidaritets och systemkritisk folkrörelseorganisation som sedan 1968 arbetat tillsammans med latinamerikanska folkrörelser för ett rättvist och hållbart samhälle. Samhället vi arbetar för utmärks av en jämlik resursfördelning och att kvinnors och mäns rättigheter garanteras. Latinamerikagrupperna ser den ekonomiska och politiska koncentrationen av makt på internationell, nationell, och lokal nivå som den mest grundläggande orsaken till den orättvisa fördelningen av resurser i världen. Därför är Latinamerikagruppernas övergripande mål; ökat folkligt inflytande över beslutsprocesser som rör rättigheter för personer och grupper som av strukturella omständigheter tvingas leva i fattigdom och utanförskap. För att förändra de maktstrukturer som gynnar en resursstark minoritet på bekostnad av en förtryckt majoritet, krävs ledande och kraftfulla folkrörelser. Samarbetet mellan folkrörelser över nationsgränser är nödvändigt för att skapa en jämlik, jämställd och rättvis värld. I Latinamerika riktar vi vårt stöd och samarbete till breda och etablerade folkrörelser som organiserar urfolk, småbrukare och lantarbetare grupper som är bland de mest utsatta och diskriminerade i Latinamerika. Allt vårt stöd utgår ifrån dessa folkrörelses egna behov och prioriteringar. På det sättet blir utvecklingssamarbetet långsiktigt och hållbart. I Sverige arbetar vi med att öka kunskapen om hur människor i Latinamerika påverkas av beslut som fattas i Sverige och hur det som händer i Latinamerika även berör oss. Vi arbetar med att påverka beslutsfattare och opinionsbildare, samt informera och engagera människor i Sverige om att en annan värld är möjlig. 4

5 Våra strategier Vi tror att samarbete mellan sociala rörelser världen över är viktigt för att få till en förändring i så väl vårt globala samhälle som i våra lokala samhällen. Pågående utbyten av åsikter, erfarenheter, strategier och visioner stärker kampen för ett rättvist och hållbart samhälle i Latinamerika, liksom i Sverige och i Europa. Vi agerar lokalt, men tillsammans påverkar vi globalt! Av den anledningen samarbetar Latinamerikagrupperna med aktörer, både i Latinamerika och i Sverige/Europa, som är intresserade av en stark och tydlig politisk allians. En allians där kunskap, verktyg, och visioner kan utbytas, och påverkansarbete planeras och genomföras gemensamt. För att uppnå ett hållbart och långsiktigt folkrörelsearbete med intern demokrati och ökat deltagande arbetar Latinamerikagrupperna utifrån tre strategier: Kunskap och politiskt aktörskap Vi tror att människor behöver ha självförtroende och kunskap för att kunna stå upp för sina rättigheter, bilda opinion och utkräva förändring. Därför arbetar Latinamerikagrupperna med folkbildning och ledarskap både i Sverige och tillsammans med folkrörelser i Latinamerika. Engagemang och organisering Vi tror att en förutsättning för förändring är att människor går samman och organiserar sig. Flera projekt som vi stödjer i Latinamerika fokuserar särskilt på ökat deltagande bland kvinnor och ungdomar, eftersom de oftast står längst ifrån den styrande makten. Opinion och påverkan För att kunna förändra attityder, lagar och strukturer samt skapa en jämlik fördelning av resurser krävs ett politiskt påverkansarbete. Därför arbetar Latinamerikagrupperna i Sverige, och genom stöd till folkrörelser i Latinamerika, med att påverka beslutsfattare och skapa opinion i våra prioriterade frågor. Den globala arenan Latinamerika Europa 5

6 Latinamerika Latinamerikagruppernas arbete i Latinamerika bygger på samarbeten med urfolk, småbrukares, och lantarbetares organisationer från hela den latinamerikanska kontinenten. Främst handlar det om att ge människor verktyg för att organisera sig och att stödja processer som främjar politisk förändring till fördel för de målgrupper vi arbetar med. Vi är övertygade om att människor känner till sina egna behov bäst och kan formulera lösningar på sina problem själva. Därför driver vi inga egna projekt i Latinamerika, utan samarbetar med etablerade folkrörelser. Conaie - Confederación de Nacionalidades Indígenas del Ecuador, är en nationell urfolksorganisation i Ecuador. Organisationen för ett påverkansarbete i frågor som rör urfolkens och naturens rättigheter och arbetar även för att stärka folkbildnings- och påverkansarbetet på lokal nivå med avsikt att skapa nya ledare i hela landet. Från och med hösten 2014 är Conaie en av Latinamerikagruppernas samarbetspartner inom vårt biståndsprogram Buen Vivir. Ekonomiskt stöd 2014: kr För mer info: Waqib Kej - Coordinación y Convergencia Nacional Maya, är ett mayanätverk som samlar cirka 15 olika urfolks-och bondeorganisationer i Guatemala. Verksamhet finns i 17 av landets 22 regioner. Under senare år har rörelsen etablerat sig som ett av de starkaste urfolksnätverken i Guatemala. Medlemsorganisationerna har olika inriktningar och arbetsområden, men delar samma samhällsvision -att stärka urfolkens röst och kräva deras individuella och kollektiva rättigheter. Ekonomiskt stöd 2014: kr För mer info: Caoi - Coordinadora Andina de Organizaciones Indígenas är ett regionalt nätverk som organiserar urfolksrörelser i den andinska regionen och består av sex nationella organisationer från sex andinska länder: Argentina, Bolivia, Chile, Colombia, Ecuador och Peru. Nätverkets syfte är att stärka urfolksrörelsens politiska genomslagskraft på internationell nivå. Högt på agendan står frågor som har med miljö, klimat, naturtillgångar och hållbara levnads- och konsumtionsmodeller att göra, där Buen Vivir utgör ett grundläggande begrepp. Ekonomiskt stöd 2014: kr För mer info: Cloc/LVC - Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo/ La Vía Campesina består av 80-tal småbrukarorganisationer från hela Latinamerika. De arbetar för en rättvis värld, folkligt inflytande, rätten till jord och produktionsmedel, klimaträttvisa, matsuveränitet, jämlikhet och en hållbar utveckling. Latinamerikagrupperna arbetar med Cloc/LVC i den Centralamerikanska, Sydamerikanska och den Andinska regionen, samt Cloc/LVC på kontinental nivå. Ekonomiskt stöd 2014: kr För mer info: 6

7 Likaberättigade kvinnor och unga Inom alla samarbetsorganisationer till Latinamerikagrupperna förs diskussioner om maktrelationer och hur de påverkar kvinnor, män och unga. Kvinnor och ungdomar står ofta längst ifrån den styrande makten både i samhället och inom folkrörelserna. Latinamerikagrupperna stöder samarbetsorganisationernas ansträngningar att förändra den ojämlika maktfördelningen. Vi har under 2014 sett att stora framsteg gjorts inom samarbetsorganisationerna på att ge kvinnor och ungdomar reellt inflytande. Urval av resultat 2014: ClocLVC har utvecklat sitt genusarbete genom att bland annat integrera genusfrågor i sina folkbildningsplaner, via konceptet Femenismo Campesino Popular. Ett koncept där feministiska teorier tolkas utifrån småbrukar- och lantarbetarkvinnors situation och position i ett patriarkalt system och klassamhälle. Kvinnonätverket inom Cloc/LVC Centralamerika har upparbetat och förankrat en genuspolicy för Cloc/LVC Centralamerika, samt även anordnat seminarier där frågor om maskulinetet och fadersrollen diskuterats. Cloc/LVC har genom folkbildningsprocesser gett fler kvinnor och ungdomar ökad kapacitet att göra politiska analyser. De har även arbetat fram strategier med specifika krav för deltagande och inflytande. Antalet kvinnor och ungdomar som deltar i folkbildningsprocesser har ökat, kvinnor med 10 % och ungdomar med 14 %. Idag utgör kvinnor ungefär hälften och ungdomar något färre av det totala antalet utbildade. Kvinnor och ungdomar från urfolksrörelserna har fått mer inflytande i interna beslutande organ samt fått gehör för sina politiska förslag inom rörelsen. Waqib Kej har genom sina kvinnokommittéer kunnat presentera förslag för att stoppa våld mot urfolkskvinnor inför den nationella kvinnoförsamlingen i Guatemala. Flertalet av våra samarbetsorganisationer stärkte sin feministiska position bland annat genom olika presskonferenser i samband med firandet av internationella kvinnodagen samt via kulturella festivaler med temat mot våld mot kvinnor. Cristina Guarcax har genom deltagande i Waqib Kejs workshops blivit självförsörjande och ökat sin kunskap om hållbar ekologisk odling. Anledningen till att Cristina deltog i kursen var att hennes familjs jordbruksmark eroderat och blivit näringsfattig vilket lett till att familjen inte kunnat försörja sig på sitt jordbruk. Orsaken är flertalet år av odling utifrån konventionella jordbruksmetoder som krävt mycket kemikalier. Utifrån kunskaperna på Waqib Kej workshops har Cristina börjat värdera sitt kulturella arv och mayafolkets traditionella kunskaper om odling, vilket hon kunnat använda för att återställa sin familjs jordbruksmark. Idag odlar Cristina ekologiskt och samlar sina egna fröer som hon kan odla nästkommande år. Hennes familj har byggt odlingsterrasser i sluttningarna vilket femdubblat skörden och även diversifierat produktionen genom bland annat växelbruk och fruktträd. Cristina och hennes familj är idag självförsörjande och känner att de kan bära sin kultur med stolthet. Cristina Guarcax tillhör mayafolket i Guatemala. Hon bor med sin familj på landsbygden utanför det lilla samhället Sololá. 7

8 Darwin Matute, 40 år, har sedan tidig ålder arbetat med jordbruk. Idag är han aktiv i kampen för småbrukares rättigheter, ett engagemang som inneburit svåra motgångar, våld och förtryck. Som ledare för Federación Nacional de Trabajadores Agroindustriales, Campesinos e Indígenas Libres del Ecuador, Fenacle, och samordnare för den politiska kommittén inom Cloc/LVC, ser han vikten av ett enhetligt arbete mellan organisationer på nationell, regional och kontinental nivå. Genom organisationerna har han kunnat delta i flera seminarier och folkbildningsprocesser i ledarskap, arbetsrätt och offentlig politik. Organisationerna i Cloc/LVC leder en kamp som bidrar till att motverka den imperialistiska makt som förtrycker småbrukare. Småbrukarna är de som livnär folket med hälsosamma produkter utan skadliga bekämpningsmedel, säger Darwin. Avsikten är att förena progressiva regeringar i regionen till förmån för agroekologiskt jordbruk och hänsyn till miljön, menar Darwin Matute. Genom att sätta press på stater hoppas han att de kan få till ett stopp för produktionen av farliga kemikalier för jordbruket. Den Andinska skolan blev ett omvälvande moment i mitt liv som aktivist, jag växte och har sedan dess stått fast vid mitt åtagande att förändra verkligheten. - Walter Daniel Argamonte, MNCI Argentina Yrma Dominguez, 40 år, från Ecuador har länge kämpat för kvinnors rättigheter i jordbruksfrågor. Trots de motgångar hon mött på vägen har hon aldrig gett upp, utan istället stärkt sin vilja att förändra. -Vi kvinnor fick tidigare inte möjligheten att framföra våra åsikter eller stoppa de processer som vi ansåg vara skadliga för oss som jordbrukare, säger Yrma. Genom deltagande i ClocLVC ledarskapskolor upplever hon att hon har större möjlighet att förändra. Yrmas första kontakt med Cloc/LVC var på en ledarskapskola i Bolivia år Utbildningen gav henne kämparglöd och hopp, menar hon. Åren därefter fortsatte hennes engagemang som kvinnoledare inom den ecuadorianska organisationen Confederación Nacional del Seguro Social Campesino (Confeunassc-CNC), medlemsorganisation till Cloc/L VC. Hennes roll i Confeunassc-CNC har hela tiden gått hand i hand med hennes engagemang i kvinnokampen, vilket även gett resultat inom organisationen, då fler kvinnor deltar och har ledande positioner idag. I november fick Yrma chansen att delta i Cloc/LVC:s andra andinska ledarskapsskola för kvinnor. Där kunde kvinnliga deltagare från den Andinska regionen utbyta idéer och erfarenheter med varandra, men även etablera nya samarbeten. - Det är viktigt för oss kvinnor inom nätverket att samlas för att tillsammans hitta gemensamma vägar framåt i hur vi kan skapa en mer feministisk småbrukarrörelse, menar Yrma. I framtiden anser Yrma att organisationen måste inkludera en mer feministisk politik i sitt nationella arbete. Evelyn Adriana Sunun Pablo, 21 år, tillhör mayafolket i Guatemala och är engagerad i organisationen Waqib Kej som leder en kamp mot diskriminering och strävar efter att stärka den kulturella urfolksidentiteten. När jag blev engagerad i Waqib Kejs nätverk fick jag kunskap i bland annat historia och kvinnors deltagande vilket har fått mig att se värdet i de historiska kamper som mitt folk har utkämpat, samtidigt som jag lärt mig att försvara min kultur, säger Evelyn. Inom nätverket har Evelyn deltagit i folkbildning riktad till kvinnor och ungdomar, där de bland annat analyserat och diskuterat frågor som rör deras egen situation. För henne har deltagandet inneburit ett större engagemang i kampen för social rättvisa. 8

9 Yasmin López, 28 år, har genom sitt ledarskap och engagemang inom medlemsorganisationen till Cloc/LVC, Codimca, inspirerat många ungdomar i Honduras. Detta har bidragit till att ena ungdomars kamp för sina rättigheter och stärkt deras position och organisering inom Cloc/LVC i landet. - Som ledare har du ett stort ansvar för utvecklingen av de processer som Cloc/LVC står inför, säger Yasmin. Under 2014, deltog Yasmin i en av Cloc/LVC:s lederskapsskolor i regionen. Hennes nya kunskaper tror hon kommer att kunna stärka och berika organisationernas kamp för att förändra den utveckling som många småbrukare i Honduras står inför, i synnerhet den kriminaliseringsvåg de utsatts för under senaste åren. Mitt deltagande i Cloc/LVC ledarskapsskola förstärkte mitt engagemang inom organisationen samt som jag bidragit till att påverka beslutsfattare såsom mycket av arbetet och främjandet av rättigheterna kräver. Universellt för idén om buen vivir är att leva i harmoni med andra människor och naturen. Det kan användas som riktlinje. Varje land, region och samhälle måste sedan hitta sitt sätt att jobba för buen vivir i praktiken -Domingo Hernandez, Waqib Kej Aleyda del Carmen Aragón, 49 år, har deltagit i flera av Cloc/LVC:s folkbildningsprocesser i Nicaragua genom åren. Genom dessa har hon lärt sig om teman som genus, ledarskap, mark och territorier, matsuveränitet, mänskliga rättigheter och mycket mer. Hon är framförallt glad över att Cloc/LVC har övertygat henne om att hon som kvinna också har ett ansvar att engagera sig i samhället, men även för att hon fått redskap att förändra ojämlika maktstrukturer både i samhället, men också inom sin egen organisation. - Genom Cloc/LVC har jag stärkts och nu vill jag att även andra ska stärkas av det jag lärt mig, säger Aleyda. Därför började jag, tillsammans med andra kvinnor inom organisationen, arbetet med att utforma förslag för att tydliggöra kvinnornas roll och status. Under året godkändes Aleyda del Carmens och de andra kvinnornas förslag och det är nu inkluderat i organisationens policy. Katik Macas, 22 år, tillhör kichwa folket i Ecuador. Hon växte upp under urfolkrörelsens kamp på 90-talet, där hennes far Luis Macas ledde Conaie till urfolksrörelsernas framgång som politiska aktörer. Katik Macas läser på universitet och är en del av ungdomsrörelsen inom Conaie där hon utövar politisk påverkan. Ungdomsrörelsen är idag en politisk plattform som används som verktyg för att stärka urfolksrörelsen. Ungdomarna behöver få insikt i vad som händer, diskutera den politiska processen i Conaie och reflektera över vilket som är det bästa sättet för oss att främja organisationen och dess kamp. 9

10 Matsuveränitet är ett politiskt projekt, ett alternativ och ett analytiskt ramverk som ställer krav på ett annat livsmedels produktionsmodell som utgår från rättigheter, självbestämmanderätt och jämlikhet. Kampen för matsuveränitet ställer demokratiska krav på jämlikt och rättvist deltagande i den politiska processen, såväl på lokalt, nationellt som globalt plan. Matsuveränitetskonceptet har under året stärkts i exempelvis Argentina, där småbrukarorganisationer genom påverkan lyckats få landet att anta en familjejordbrukslag som ämnar stärka utvecklingen av familjejordbrukarnas förutsättningar. I Argentina står familjejordbruket för 65% av nationens produktion, vilket i sin tur utgör mer än hälften av den procentuella sysselsättningen på landsbygden. Antagandet av lagen ska befästa en nationell, populär och inkluderande, ekonomiskt hållbar jordbruksmodell. Där frågor om tillgång till utsäde för traditionella grödor, mark och stopp av avhysningar är centrala. Lagen syftar till en inkluderande utveckling där finansiering ska finnas för att ge förutsättning för en politik i linje med matsuveränitet. I andra fall, som i Guatemala, har lagar som hotar matsuveräniteten stoppats. Lagen om skyddet av växtsorter stoppades innan den hann träda i kraft, då den hotade matsuveräniteten i landet och samtidigt främjade privatisering och monopol på utsädet. Det var mycket tack vare småbrukar- och urfolksrörelsen som denna lag stoppades och motståndet bidrog även till ökad medvetenhet i Guatemala kring matsuveränitet. 10 Starka folkrörelser påverkar politiska beslut Småbrukar- och urfolksrörelsen fortsätter storsatsningarna på att utbilda fler personer i politiskt ledarskap för att stärka upp det politiska arbetet nationellt och internationellt. Arbetet har utvecklats mycket under 2014 vilket resulterat i att tusentals nu kan delta i olika typer av ledarskapsutbildningar inom samarbetsorganisationerna. Ett ökat antal ledare är viktigt för rörelsen då de kan delta i fler politiska processer samt stärka upp det de redan är en del av. Det är viktigt för att kunna fortsätta agera mot det ökade antalet fall av kränkningar av småbrukare och urfolks rättigheter i form av hot, trakasserier och tvångsförflyttningar. Ledare utsätts allt oftare för godtyckliga gripanden och åtal. Detta trots att flera stater i Latinamerika har ratificerat den internationella konventionen om bland annat ursprungsfolks rättigheter (ILO 169), som bland annat ger ursprungsfolk rätt till samråd om projekt som kommer att påverka dem. För att förändra situationen stödjer Latinamerikagrupperna samarbetsorganisationernas arbete med att uppmärksamma, utkräva och få till förändring. Urval av resultat under 2014: Cloc/LVC har internationellt uppmärksammat tre olika fall av kränkning av mänskliga rättigheterna bland annat genom att presentera dessa inför Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter. De tre fallen är Bajo Aguan i Honduras, Polichic i Guatemala, och Curuguaty i Paraguay. Dessa fall bevisar kräkningen av de mänskliga rättigheterna kopplade till konflikter om mark, där småbrukare blivit hotade, fängslade och i vissa fall mördade på grund av kampen för rätten till sin mark. Cloc/LVCs påverkansarbete i Argentina, Chile, Bolivia, Costa Rica, Guatemala och Kuba har fått genomslag då lagar till fördel för matsuveränitet har antagits och i vissa länder har även lagar som hotar matsuveränitet stoppats. Ett exempel på detta är Argentina där Cloc/LVC, genom medlemsorganisationen MNCI, arbetat hårt med att stoppa vissa lagar samt få till stånd andra. Cloc/LVCs har under året stärkt sin interna organisering för att arbeta med påverkan på internationell och nationell nivå. Den kontinentala kommission om mänskliga rättigheter har under året förstärkts och skapat system för att kunna arbeta med att analysera och följa upp hur olika lagar påverkar småbrukare, lantarbetare samt möjligheten till att skapa matsuveränitet. De har även påbörjat arbetet med att ta fram förslag på skrivelse kring småbrukares rättigheter som framöver ska presenteras inför FN. Cloc/LVC har utvecklat sitt folkbildningsarbete 9

11 Under året har kriminaliseringen av småbrukar-och urfolkrörelser ökat. Den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (IACHR) har bland annat uppmärksammat situationen i Honduras, genom att uttrycka sin oro över de långvariga och våldsamma markkonflikterna i Bajo Aguán regionen. Fakta Buen vivir livsfilosofin från urfolken i Anderna. Begreppet är ett politisk alternativ som ifrågasätter det nuvarande utvecklingsparadigmet, som anses överdrivet fokuserat på ekonomiskt tillväxt och som innebär förödande konsekvenser för miljö och människor. Buen vivir innebär välfärd i en vidare bemärkelse, där medborgarnas sociala, kulturella och andliga behov erkänns, samtidigt som naturen respekteras. Beslut ska tas i konsensus och olika folkgruppers tro och sätt att leva ska respekteras. Buen vivir benämns även suma qamaña (aymara) och sumak kawsay (quechua). så att en majoritet av de som utbildads, sprider kunskap vidare i sina respektive organisationer. På så sätt ökar snabbt antalet personer som får kunskaper i teman som genus, agroekologi, påverkansarbete. Detta samtidigt som erfarenheter av att arbeta med kommunikationsredskap samt metoder för att agera som politisk aktör ökar. 225 personer deltog i utbildningar stöda av Latinamerikagrupperna, vilka i sin tur sedan beräknas ha vidareutbildat över 5000 under året. Urfolkrörelserna har genom möten och klagomål mot brott av mänskliga rättigheterna nått beslutsfattare och internationella organ på olika nivåer. Bland annat presenterades fem klagomål om brott mot mänskliga rättigheter och kriminalisering av sociala protester (två klagomål i FN:s permanenta forum för urfolk, ett klagomål under urfolkens kommunikationsmöte i Bolivia och två klagomål under COP 20 i Lima-Peru). Över 200 medlems- och icke medlemsorganisationer till våra samarbetsorganisationer inom urfolksrörelsen slog sig samman under urfolkens toppmöte för urfolkens strävan mot paradigmet buen vivir, (urfolkens alternativa utvecklingsmodell) försvaret av moder jord samt för kvinnors och ungdomars rättigheter. Caoi och Waqib Kej var två av huvudorganisationerna bakom forumet. Waqib Kej har under året kunnat ge juridisk stöd och rådgivning till över 20 icke medlemsorganisationer. Samtidigt har de kartlagt hur många urfolksorganisationer som finns i Guatemala och på så sätt skapat ett verktyg för att bygga allianser för påverkansarbete. Urfolksrörelserna har stärkt sitt kommunikations arbete vilket gett resultat att de hörs och syns mer kraftfult i bland annat Guatemala men även på internationell nivå. Fokus har legat på att kunna svara på falska anklagelser i mer etablerade media eller från politiskt håll. Bland annat har de arbetat mycket med radio och TV program där de även lyft upp försvaret av territorier samt debatterat de förföljelser och kränkningar av olika urfolksledarna som skett under året. Genom dessa kommunikationsmedel har opinions- och påverkansarbetet stärkts markant. Motståndet från småbrukarrörelsen och det civila samhället har resulterat i kriminalisering och förtryck mot dessa grupper. Bland annat har Bajo Aguán konflikten medfört kränkningar av befolkningens rättigheter, genom våldsamma vräkningar, hot och gripandet av småbrukarrörelsers ledare. Det beräknas att över 600 jordbruksfamiljer under året blev vräkta från sina marker av statliga makthavare. Ett flertal internationella organisationer fördömde våldshandlingarna samt uppmanade makthavarna i Bajo Aguán att ge upprättelse till de över 100 mordoffer från markkonflikterna i området de senaste åren. Sedan tio år tillbaka har över familjejordbrukare från provinsen Canindeyú i Paraguay blivit tvångsförflyttade från mark som de sedan länge ockuperat och brukat. Konflikter mellan makthavare och jordbrukare har ökat i regionen på senare år, och resulterat i kriminalisering av motståndet samt flera dödsfall. Jordbruksreformen i landet ger ockupanterna rätt att bruka och bli tilldelade marken för familjejordbruk. Men lagen har inte efterföljts trots ockupanterns krav. Konflikten i Bajo Aguán, Honduras samt Canindeyú, Paraguay bekräftar den allt mer våldsamma verklighet som småbrukar- och urbefolkning i Latinamerika idag står inför. 11

12 Sverige/Europa Latinamerika I Latinamerikagrupperna knyter vi ihop den latinamerikanska och den svenska/europeiska kampen för ett rättvist och hållbart samhälle genom bland annat möten mellan politiska företrädare från rörelserna på de olika kontinenterna. Vi arbetar med att synliggöra lokala kamper som kan inspirera andra. Genom vår närvaro och nära samarbete med de sociala rörelserna i Latinamerika har vi kunnat bygga en stor del av vårt mediala avtryck i Sverige, samt uppmärksammat frågor kopplade till mänskliga rättigheter, miljö och naturresurser i Latinamerika. Urval av resultat under 2014: Latinamerikagrupperna, tillsammans med Urbergsgruppen, har bidragit till att stärka kontakter mellan urfolk i Sverige och Latinamerika samt möjliggjort erfarenhetsutbyte i kampen mot globala gruvföretag. Latinamerikagrupperna har även lyft upp och pekat på att Sveriges mineralstrategi är en del av ett globalt system där jakten på naturresurser ökar, vilket vi anser är problematiskt ur ett hålbarhetsperspektiv. Genom bland annat direkta samtal mellan representanter från folkrörelser i syd och svenska beslutsfattare, debattartiklar, riksdagsseminarier och paneldebatter, har samarbetsorganisationerna från syd fått inflytande över beslutsprocesser som rör deras rättigheter. Representanter från urfolks- och småbrukarrörelsen har träffat politiker som är med och fattar beslut om riktlinjer för AP-fondernas investeringar. Efter möten med de Latinamerikanska folkrörelserna har svenska politiker tagit inomparlamentariska initiativ för att uppmärksamma den situation folkrörelserepresentanterna fört fram. Latinamerikagrupperna har tillsammans med representanter från samarbetsorganisationerna i Latinamerika skrivit gemensamma debattartiklar för att uppmärksamma hur svenska investeringar är med och kränker mänskliga rättigheter i bland annat Guatemala. Under folkets klimattoppmöte (parallellt möte med COP20 i Peru) stödde Latinamerikagruppernas representanter Cloc/ LVC:s informationsspridning i frågor kring de sociala rörelsernas syn på de globala klimatutmaningarna och alternativ på lösningar. 12

13 Lisa Persson och Julia Qwist är två av Latinamerikagruppernas aktivister som deltagit i Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terras, MST, ledarskapsskola på Florestan Fernandes utanför São Paulo, Brasilien. Latinamerikagrupperna är den enda europeiska organisation som bjuds in till kursen, där nära 50 sociala rörelser från den latinamerikanska kontinenten samlas för att under tre månader lära sig om politik, aktivism och organisering. - Vi har under den här tiden fått möjligheten att lära känna ett 60-tal ledande aktivister över hela Latinamerika, fått lära oss om den politiska situationen i deras länder, deras kamp och deras drömmar. Vissa har vi knutit vänskapsband med för alltid, berättar Lisa Persson. Aktivisternas deltagande på skolan har inneburit en möjlighet för Latinamerikagrupperna att visa upp sig som organisation och ett tillfälle att synliggöra sitt arbete i Sverige och Latinamerika. - Vi är ett bevis på att det i Europa inte bara finns NGO:s och miljöorganisationer utan också systemkritiska, politiska organisationer som kämpar för rättvisa och som delar samma kamp som rörelserna i Syd, säger Julia Qwist. Aktivisterna berättar att ledarskapsskolan varit otroligt intensiv, påfrestande och tuff. - Men det var absolut värt det. Vi har så mycket att lära av MST. Vi kommer hem från MST:s ledarskapsskola fulla av ny inspiration, energi och kraft, och stärkta i vår roll som representanter för Latinamerikagrupperna, säger Lisa Persson. Oscar Barajas arbetar som kommunikatör för Latinamerikagrupperna i Ecuador. Under 2014 deltog han i fyra större evenemang som Cloc/LVC anordnade; Frökonferensen i Nicaragua, Cloc/LVC:s kvinnomöte i Quito, Cloc/LVC:s ledarskapskola i den andinska regionen och Folkets klimatmöte i Lima. - Det är mycket glädjande att Latinamerikagrupperna genom vårt arbete och gemensamma politiska förståelse med Cloc/LVC har blivit en allierad och en naturlig del av organisationens kommunikationsarbete, säger Oscar Barajas. -Samarbetet mellan Latinamerikagrupperna och Cloc/LVCs kommunikationsenhet har varit mycket givande ur ett politiskt perspektiv. Kommunikationsarbetet under året var resultatet av Latinamerikagruppernas och Cloc/LVC:s gemensamma mål där kommunikation och påverkan stod i centrum. Det ömsesidiga kommunikativa arbetet har stärkt det politiska samförståndet mellan organisationerna, förklarar Oscar Barajas. Latinamerikagrupperna har tillsammans med Cloc/LVC under året bland annat skapat videoklipp till stöd för småbrukares rättigheter, och identifierat unga ledare som ska arbeta med organisationens kommunikationsarbete i den andinska regionen. Inför Folkets klimatmöte i Lima i december fick Latinamerikagrupperna även en förfrågan av La Vía Campesina om att ingå i Convergencia de Medios Populares ett kommunikationsteam bestående av La Vía Campesina och andra folkrörelseorganisationer och NGO:s med en gemensam politisk vision. 13

14 I december 2014 arrangerades FN:s 20e klimatkonferens, COP20, i Lima; Peru. Där utarbetades förhandlingstexten för en ny global klimatöverenskommelse om utsläppsminskning som kommer att diskuteras under COP21 i Paris Parallellt med klimattoppmötet anordades även ett folkets toppmöte, Cumbre de los Pueblos, där flera småbrukar- och urfolksrörelser deltog. Latinamerikagrupperna befann sig på plats och stöttade kampen för en ny hållbar politik, där initiativen och kunskapen som småbrukar- och urfolksrörelserna besitter uppmärksammades. Cumbre de los Pueblos samlade uppskattningsvis personer och aktörer från sociala organisationer och civilsamhället, vilka tillsammans deltog i en manifestation på Limas gator för att kräva klimaträttvisa. Under det alternativa mötet närvarade även en delegation med svenska politiker som fick tillfället att höra representanter från samarbetsorganisationerna Conaie och Cloc/LVC. Representanterna diskuterade bland annat problematiken kring kriminalisering av protester, mobiliseringar för rätt till mark och territorium, samt konsekvenserna av handelsavtal för urfolksrörelser i den plurinationella staten Ecuador. Andra ämnen som togs upp var klimatsmart jordbruk, agroindustrier och patenträtt för småbrukare. Under Cumbre de los Pueblos tog deltagarna fram en deklaration som delgavs det officiella klimattoppmötet, COP20. Deklarationen kräver att världens ledare tar i beaktande urfolks, småbrukares och andra marginaliserade gruppers världssyner. Deklarationen ifrågasätter synen på konsumtion, exploatering av naturresurser, värdering av kvinnors arbete och istället förespråkar hållbara livsstilar som kräver balans med naturen och sin omgivning. I september var Mario López från urfolksrörelsen Waqib Kej i Guatemala på besök i Sverige. Under elva dagar deltog han i seminarier och möten med politiker, ansvariga för AP-fonderna och media. Syftet med besöket var att öka den svenska allmänhetens medvetenhet om gruvnäringens påverkan på urfolk, lokalinvånare och miljö. Det var slutspurten av valkampanjen i Sverige och Mario López var glad att se att frågan om AP-fonderna lyftes och uppmärksammades av bland andra Latinamerikagrupperna. -Det har varit givande att vara en del av de aktiviteter 14 som ni i Latinamerikagrupperna redan hade på gång och som gjort att en grupp av politiker uttryckt sitt stöd för att förändra AP-fondernas regelverk, säger Mario López. Samarbetet mellan Latinamerikagrupperna och Waqib Kej har pågått ett flertal år och enligt Mario López har det stärkt urfolksnätverkets möjligheter att påverka på Latinamerikansk nivå, men även utanför. Att flera politiker tog ställning för förändring av AP-fondernas regelverk såg han som extra positivt för det ger frågan en plats i politiken och hos allmänheten, vilket är värdefullt. Jag ville göra politikerna medvetna om vad som händer i Guatemala och få dem att sluta investera i guldgruvan Marlin.

15 Sverige I Sverige kanaliseras stora delar av Latinamerikagruppernas medlemmars engagemang genom lokal- och temagrupper, medlemsorganisationer, folkhögskolesamarbete och nätverkande med andra organisationer och nätverk. Lokalgrupper: Skellefteå, Uppsala, Stockholm, Eskilstuna, Västerås, Linköping, Göteborg, Malmö/Lund, Umeå och Skara Temagrupper: Gruvor, TV, Rättvis vinhandel, Urfolk och Naturresurser Medlemsorganisationer: Latinamerikakommittén Jönköping, Colombianätverket, Imagenes del Sur, Latinamerikakommitten i Luleå, Permanic, Vía Campesina stödgrupp. I en rättvis värld kan alla människor fritt utvecklas utan att överskrida vår planets ekologiska gränser. - Fanny Högrell, Göteborg lokalgrupp Företagsledare som fattar ett beslut som får omfattande påverkan på naturen och ekosystem ska kunna ställas till svars för detta i en domstol. -Kim Moberg, Styrelseledamot Mitt engagemang i Latinamerikagrupperna är framförallt i frågor om Buen Vivir och matsuveränitet, som jag tycker är centralt. Det är en grundtanke som vi måste få ut i samhället mer. - Sebastian Dawson, Stockholm lokalgrupp Vi har alla något gemensamt. Det är lätt att hitta varandra för alla har ett intresse av Latinamerika och alla har ganska lika ideologisk ingång. -Frida Ekerlund, Malmö lokalgrupp Det som får mig att ge mitt stöd till Latinamerikagrupperna är föreningens samarbete med starka och drivande folkrörelser så som La Vía Campesina och de Jordlösas rörelse i Brasilien (MST). -Max da Rocha, Malmö lokalgrupp För mig är det viktigt att vi fortsätter få fler engagerade i föreningen, vilket jag tror kan öka vår möjlighet att göra ett kraftfullare påverkansarbete - Nicole Svensson, Uppsala lokalgrupp Robert Nylander, är aktiv i Göteborgs lokalgrupp. Våren 2014 tillbringade han i Nicaragua och El Salvador, något han menar gav honom en ökad förståelse för villkoren som medlemmarna i samarbetsorganisationerna verkar under. Resan gav honom också tillfälle att besöka och få en inblick i arbetet på Latinamerikagruppernas kontor i Managua. Tillbaka i Sverige ville Robert Nylander se om det fanns något han kunde bidra med under sommaren. Resultatet blev att han var med och spred information om Latinamerikagrupperna på festivalen Urkult samt var med på loppis för att samla in pengar till föreningen. Det som gjort störst intryck var att vara med i ett demonstrationståg för kampanjen Schyssta pensioner. - Att i samband med demonstrationen vara med vid överlämningen av namnunderskrifter som vi i föreningen varit med och samlat till ansvarig myndighets representanter är ett minne som dröjer sig kvar, säger Robert. Likaså kändes det mycket upplyftande att under pensionsdebatten på Inspiration Världen höra att de inbjudna representanterna från samtliga riksdagspartier inte ser några motsättningar mellan målet om hög avkastning och etiska pensionsplaceringar, berättar Robert Nylander. Under hösten påbörjade Robert Nylander arbetet med att starta upp en lokalgrupp i Sundsvall. 15

16 Kampanj med målet schyssta pensionsinvesteringar De allmänna pensionsfonderna förvaltar 1300 miljarder av svenskarnas pensionspengar. De företag AP-fonderna investerar i har i ett flertal granskningar visat sig vara koldioxidvärstingar, vapentillverkare och gruvbolag som kränker mänskliga rättigheter och orsakar allvarlig miljöförstöring i bland annat Latinamerika. AP-fondernas investeringar har en tydlig koppling till flera av de gruvinvesteringar som Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer uppmärksammat på grund av kränkningar av mänskliga rättigheter och miljöförstörelse. Latinamerikagruppernas arbete kring AP-fondernas investeringar har fått människor att engagera sig och ta ställning, skriva insändare och arrangera utåtriktade aktiviteter. Bland annat har det resulterat i att AP-fondernas riktlinjer diskuterats mer i media samt att ett flertalet politiska partier har utryckt behovet av att förändra riktlinjerna så att AP-fonderna inte kan investera i företag som kränker mänskliga rättigheter eller förstör miljön. Urval av resultat under 2014: Röster från Latinamerika är Latinamerikagruppernas tidning om Latinamerika ur ett folkrörelseperspektiv. Tidningen är ett verktyg för att lyfta och informera om de frågor som vi och våra samarbetsorganisationer arbetar med, med fokus på småskaliga jordbrukare, lantarbetare och urfolk, samt deras kamp för hållbar utveckling och social rättvisa. Under året kom tidningen ut med två nr med tema: Valupptakt och Buen Vivir. Som medlem i Latinamerikagrupperna får du tidningen gratis personer har genom vykorts- och epost kampanjer uppmärksammat beslutsfattare på behovet av att se över regelverket för AP-fonderna. Tre nya organisationer (Afrikagrupperna, Forum Syd och WWF) har anslutit sig till kampanjen Schyssta pensioner. Ett flertal svenska partier valde inför riksdagsvalet att göra utspel kring just AP-fondernas investeringar. Vänsterpartiet har även skrivit en motion för att få till en ändring av regelverket för APfonderna. En av Latinamerikagruppernas tre motioner som antogs av Klimatriksdagen i Norrköping handlade om att AP-fonderna bör sälja av sina placeringar i fossila bränslen och istället investera i klimatomställningen. Motionen presenterades senare inför Sveriges riksdag. Föreningsmedlemmar har genom ihärdigt arbete bidragit till att sprida information till en bred allmänhet i Sverige om AP-fondernas investeringar i relation till mänskliga rättigheter, miljö och naturresurser. Engagemanget har lett till ökat tryck både på media att informera mer om dessa investeringar samt på politiker att ta ställning i frågan. Under en politikerdebatt, anordnad av bland annat Latinamerikagrupperna, ställdes frågan om AP-fondernas regelverk bör tydliggöras så att investeringar ska ske med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och naturresurser. Samtliga riksdagspartier (förutom SD som inte deltog) svarade med att visa tummen upp. 16

17 2014 var ett framgångsår för kampanjen Schyssta pensioner, i vilken Latinamerikagrupperna har en drivande roll. Kampanjen fick en ny skjuts av den gemensamma kampanjsida som lanserades i juni. Då anslöt sig också tre nya organisationer till kampanjen Afrikagrupperna, Forum Syd och WWF. På sidan startades en e-postaktion riktad till riksdagens pensionsgrupp som nu diskuterar AP-fondernas framtid. Vi fortsatte att ligga på om APfondernas investeringar och regelverk genom debattartiklar, möten med riksdagsledamöter och seminarier. Under året lyfte allt fler frågan. Både medier, politiker och några av APfonderna tog små steg i rätt riktning. Sjunde AP-fonden reagerade på den ökade uppmärksamheten genom en debattartikel på DN Debatt som outtalat riktade sig till oss och andra som jobbar för skärpta regelverk. Vårt arbete gör avtryck. Inför riksdagsvalet i september var Latinamerikagrupperna en av arrangörerna bakom en partiutfrågning på Inspiration Alla vill ha schyssta pensioner Världen i Stockholm. Där gjorde alla partier tummen upp på frågan om AP -fondernas regelverk ska tydliggöra att investeringar ska ske med respekt för mänskliga rättigheter, miljö och internationella klimatmål. Alla var också eniga om att det innebär fossilbolagsfria AP-fonder. En viktig delseger i kampanjandet! Vi fortsätter arbetet under 2015 och hoppas skärpta AP-fondsregler för mänskliga rättigheter, miljö och klimat. Anneli Andersson, Ordförande Media Under 2014 publicerades över 90 debattartiklar, insändare och nyhetsartiklar kopplade till Latinamerikagruppernas arbete. Latinamerikagrupperna.se hade unika besökare under år Under höstterminen 2014 åkte flera från Uppsala lokalgrupp till Latinamerikagruppernas riksträff i Stockholm där de bland annat fick ta del av information om kampanjen Schyssta pensioner. Kort därefter kom Mario López från Wakib Kej i Guatemala på besök till Uppsala, där lokalgruppen hade med sig broschyrer för att dela ut till besökare och på så sätt sprida information. - Det har visat sig vara väldigt uppskattat och bra att ha lättillgänglig, kort och snabb information om något så allvarligt, och många frågar varför man inte har hört talas mer om vad APfonderna investerar i tidigare, säger Maria Ringmar medlem i Uppsalas lokalgrupp. Hon berättar att många av de aktiva i lokalgruppen studerar, och att det i vissa studier ingår att presentera ett valfritt ämne, hålla tal eller skriva debattartiklar.- Då har vi passat på att ta upp Schyssta pensioner som ämne, och på så vis slagit två flugor i en smäll både fått högsta betyg på kursen och spridit information om kampanjen till våra kurskamrater och lärare. Latinamerika.nu Latinamerikagrupperna är tillsammans med Svalorna Latinamerika och Kristna Fredsrörelsen ansvarig utgivare för nyhetssajten Latinamerika.nu. Under 2014 hade nyhetssajten unika besökare. 17

18 Människor har rätt att bestämma över sin matproduktion! En miljard människor i världen lider av hunger. Symptomen på ett orättvist och ohållbart livsmedelsystem är många. Men varken matbrist eller avsaknad av hållbara och rättvisa produktions- och distributionsmodeller är problemet. Det handlar om den ojämna fördelningen av makt, mark och resurser. Människor saknar idag möjlighet att välja vad eller för vem de ska producera. Latinamerikagruppernas mål är att ge människor inflytande över livsmedelssystemet. Kampen för matsuveränitet är global. Därför arbetar vi med att öka kunskapen och kapaciteten om vilka faktorer som påverkar möjligheten till inflytande och självbestämmande, men vi arbetar även med att sprida kunskap och erfarenhet om alternativa livsmedelsproduktionssystem. Det är vår uppgift att ta tillbaka makten över maten! Fakta La Via Campesina La Vía Campesina har utvecklat konceptet matsuveränitet. Matsuveränitet täcker frågor som rör folks rätt att demokratiskt kontrollera eller utforma sina livsmedelssystem och att lokalt kunna producera hälsosam mat på ett kulturellt och miljömässigt anpassat sätt. Konceptet ligger till grund för en politisk plattform som enar urbana och rurala sociala rörelser och organisationer världen över. Urval av resultat under 2014: Under året har ytterligare 47 personer utbildats till skolinformatörer inom temat makten över maten. Skolinformatörerna har nått fler än 2100 skolungdomar. Av dessa har över 90 procent utryckt att de fått ny eller ökad kunskap om sambanden mellan klimat, matproduktion och svensk matkonsumtion. Skolungdomar på en skola startade på eget initiativ, efter workshops med en av Latinamerikagruppernas skolinformatör, en kampanj för att minska matsvinnet på sin skola. Vilket även ledde till minskat matsvinn. Skolungdomar på två andra skolor startade, efter workshops med en av Latinamerikagruppernas skolinformatörer, kampanjer kring mat och klimat via sociala medier, och en av grupperna tryckte även upp affischer som de spred på skolan. Det är tydligt att skolungdomar berörs av frågor som rör mat och klimat. Rättvis vinhandel Rättvis vinhandel är en kampanj som Latinamerikagrupperna driver tillsammans med samarbetsorganisationer i Sverige, Chile och Argentina. Genom vykorts- och epostkampanjer har kampanjen under året uppmärksammat beslutsfattare på behovet att öka Systembolagets kunskap kring negativa aspekter i vinproduktionen kopplat till mänskliga rättigheter, miljö och naturresurser. Över 2500 personer har skrivit under kampanjens namninsamling. 18 Under juni hölls Klimatriksdagen i Norrköping där Latinamerikagrupperna var på plats. Lise Mortensen, från Linköpings lokalgrupp, var med och arrangerade Klimatriksdagen. Idén inför Klimarriksdagen var att skapa en mötesplats där den svenska klimatrörelsen gemensamt skulle kunna diskutera strategier och ta fram konkreta förslag på hur Sverige kan agera för att minska sin klimatpåverkan. Detta gjordes genom att inkomna motioner, 225 stycken, diskuterades och omarbetades. Till slut enades man om sju motioner som skulle presenteras inför Sveriges riksdag. Avsikten var att sända tydliga signaler inför höstens riksdagsval på vilka krav och lösningar en enad klimatrörelse ser att Sveriges politiker måste ta ställning för. Av de sju framröstade motionerna var två Latinamerikagruppernas. En handlade om att AP-fonderna ska sälja sina placeringar i fossila bränslen och investera i omställning och en annan handlade om att kommuners och landstings offentliga konsumtion och investeringar ska vara miljömässigt hållbara. Latinamerikagrupperna var även på plats genom Kajsa Uvenberg, Linköpings lokagrupp, som tillsammans med andra aktivister höll i ett mycket uppskattat rättvisevinmingel en av kvällarna. Pontus Björkman från Latinamerikagrupperna skapade, tillsammans med andra från bland annat Jordens Vänner och Klimataktion, ett insändarnätverk som efter klimatriksdagen har publicerat över hundra insändare i länsmedia och i nationell media kring klimat och Sveriges behov av klimatomställning.

19 Aktivism som bidrar till att uppmärksamma behovet av en rättvis värld I Sverige arbetar Latinamerikagrupperna med kunskapsförmedling i frågor som rör global rättvisa, handel och urfolks och småbrukares rätt till mat, jord och territorier. Merparten av detta arbete utförs av våra medlemmar vilka är aktiva i lokalgrupper, temagrupper och/eller medlemsorganisationer. Under 2014 anordnade föreningsaktiva bland annat seminarier, workshops, studiecirklar, informationsbord, manifestationer och filmvisningar för att skapa diskussion samt öka kunskapen om mänskliga rättigheter och naturresurser i Latinamerika. Cirka personer nåddes i direkta samtal, folkbildande och utåtriktade aktiviteter. Urval av resultat under 2014: Det ideella arbetet från medlemmar och lokala grupper nådde under året över 5000 personer genom föreläsningar, filmvisningar, marknader, studiecirklar, manifestationer och workshops. Över 95 procent av de som nåtts, beräknas ha ökat sin kunskap i ämnen kopplade till Latinamerikagruppernas fokusfrågor. Initiativ från medlemmar, i sammarbete med Klimataktion och Jordens vänner, resulterade under året i att en insändargrupp skapades. Veckovis sedan i juli har denna grupp skrivit insändare i frågor kopplade till klimat och alternativa klimatlösningar. Under året publicerades över 100 insändare i olika media. Fler medlemmar än tidigare har anslutit sig till att skriva argumenterande texter såsom insändare och debattartiklar. Föreningen beräknas ha nått över personer genom debattartiklar och insändare vilka bland annat handlat om klimat, hållbar utveckling i Latinamerika, miljö, naturresurser, investeringar och kriminalisering av sociala rörelser. Bland annat har publiceringarna funnits i tidningen Dagen, Dagens Nyheter, Dagens Samhälle, Folkbladet, ETC, SVT Opinion, samt i ett flertal läns- och veckotidningar. Över 70 medlemmar har under året deltagit i föreningens olika utbildningar. Bland annat har utbildningar hållits kring matsuveränitet, landgrabbing och metoder för påverkansarbete. Under året har även en ny temagrupp startats; tema naturresurser. Urbergsgruppen och Latinamerikagrupperna har bidragit med sydperspektiv från partners som har lång erfarenhet av organisation och motstånd mot transnationella företag. Detta ledde till att en av våra gäster från Guatemala besökte Umeå och deltog i samtal kring jakten på naturresurser och gruvdrift. Sörängens folkhögskolas praktikanter som genomförde sin praktik på medlemsorganisation till CLOC/LVC i Nicaragua, ATC, har hållit cirka 80 föreläsningar och nått över 3200 personer under efterarbetet i Sverige. 18

20 Så finansieras vi Under år 2014 fick Latinamerikagrupperna ekonomiskt bidrag från Kulturrådet, Konsumentverket och Universitets och högskolerådet, samt av Sida via Forum Syd. Till största delen finansieras Latinamerikagruppernas verksamhet av det statliga svenska biståndsorganet Sida (via Forum Syd). Av detta bidrag måste vi själva samla in 10%, den så kallade egeninsatsen, med övriga 90% bidrar Forum Syd. Insamlingen är därmed en väldigt viktig del av vår verksamhet - ju mer vi samlar in, desto mer kan vi ansöka om hos Forum Syd och sedan kanalisera till våra samarbetspartners. Idag kommer större delen av medlen Latinamerikagrupperna samlar in från folkrörelsepartners. Under året startade vi samarbete med två nya partners; Emmaus Fredriksdal och Föreningen för folkbildning och frihet - Eduardo Madariaga. En värdefull del av insamlingen kommer också från privatpersoner, såväl medlemmar som icke-medlemmar. Även medlemsorganisationer, lokalgrupper och temagrupper gör betydelsefulla insatser för insamlingsarbetet genom att exempelvis arrangera julmarknader, klädbyten, filmkvällar och fester. Latinamerikagrupperna samlade år 2014 totalt in kronor. Varifrån kommer våra insamlade pengar? Vad går pengarna till? Latinamerikagrupperna använde under 2014, 79 % procent av de insamlade medlen till arbetet i Latinamerika. Kostnaderna för insamlingsarbetet uppgick till 21% av insamlade medel. Administrationskostnader täcktes i sin helhet med bidragsmedel, och egeninsats på informationsverksamhet finansierades med överskott på sålda tjänster. Kommer pengarna fram? Latinamerikagrupperna har ett 90-konto som granskas av Svensk Insamlingskontroll, vilket innebär att givare har en garanti för att gåvor används på rätt sätt och går till ändamålet. Latinamerikagrupperna granskas även av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Eftersom Latinamerikagrupperna finansieras av Forum Syd granskas projekten också av dem. Latinamerikagrupperna har personal på plats i Latinamerika som arbetar nära samarbetsorganisationerna. Genom ett löpande samarbete kan föreningen tidigt upptäcka eventuella brister i projekt och uppföljning och sätta in åtgärder i tid. Organisationerna ges också stöd för att själva ska kunna förbättra sin kapacitet kring redovisning, kontroll och utvärdering av program och projekt. Tack! Ett stort tack till våra folkrörelsepartners för deras stöd under året. Brödet och Fiskarna Ekonomiskt stöd 2014: kr För mer info: Emmaus Fredriksdal Ekonomiskt stöd 2014: kr För mer info: Latinamerikakommittén i Luleå Ekonomiskt stöd 2014: kr För mer info: Föreningen för folkbildning och frihet - Eduardo Madariaga Ekonomiskt stöd 2014: kr 20

21 Organisation Årsmöte Vid årsmötet maj 2014 röstades Annelie Andersson fram till ordförande i en två års mandatperiod. Den sittande styrelseordföranden Francisco Contreras avtackades och avgick sin post. Workshop om alternativa visioner, buen vivir och matsuveränitet hölls under mötet. Vid mötet deltog 40 medlemmar. Medlemsstatistik 2014 hade Latinamerikagrupperna 1024 medlemmar. Detta är en ökning med 20 medlemmar. Under året var 19 grupper och medlemsorganisationer aktiva. (8 lokalgrupper, 5 temagrupper och 6 medlemsorganisationer) Styrelse Annelie Andersson, Övriga styrelsemedelmar är Kristina Oskarsson, Rebecka Jalvemyr, Kim Moberger, Francisco Contreras, Max da Rocha, Jenny Mörk, Madeleine Winqvist, Kajsa Uvenberg, Silvia Leiva, Carmen Escobar, Claudia Polo, Maria Torstensson och Frida Ekerlund. Kansli och personal Ordförande. Personalen på Latinamerikagruppernas kontor i Stockholm, Managua (Nicaragua) och Quito (Ecuador) utför föreningens operativa arbete, däribland projektadministration, hantering och uppdatering av hemsida, framtagande av medlemstidning och medlemsvård. Föreningens anställda deltar även i prioriterat kampanjarbete och nätverkande med andra organisationer samt bistår styrelsen i dess arbete. Verksamhetsledaren har ordet Under 2014 har Latinamerikagrupperna behövt anpassa sitt arbetssätt och sina verksamhetsprioriteringar till en minskad ekonomi. Det har inneburit färre anställda i Sverige och Latinamerika samt att vi från att ha haft många nationella samarbetsorganisationer i flera länder nu har få samarbetsorganisationer. Nu samarbetar vi näst intill enbart på regional och kontinetall nivå. De nya ekonomiska förutsättningarna och styrelsens beslut om att föreningen ska ha en budget i balans har även bidragit till att föreningen under året stängt sitt kontor i Nicaragua. Samtidigt omorganiserades det administrativa arbetet för att skapa en mer dynamisk och resurseffektiv administration. Fokus och prioritering i förhållande till den totala budgeten var att öka samarbetsorganisationernas stöd, bibehålla Latinamerikagruppernas starka politiska röst i samhället, samt bygga en förening med en hållbar och stabil ekonomi över tid. En förändring i samarbetet med urfolksrörelsen har även skett under året. Samarbetet med det Andinska urfolksnätverket Caoi avslutades då styrelsen efter omfattande anslyser av urfolksrörelsen inte längre såg Caoi som en strategisk samarbetsorganisation. I stället påbörjades ett nytt samarbete med det ecuadorianska urfolksnätverket Conaie. Men även om det varit en del förändringar och anpassningar under året ska vi inte glömma att året även visat på att Latinamerikagrupperna fortsätter förändra och vara en viktig politisk aktör samt en förening som fler visar att de vill stödja. Bland annat har två nya folkrörelsepartners valt att stödja vårt arbete och fler privata givare har gett pengar under året än tidigare. Vårt arbete i Sverige har lyft AP-fondernas investeringar till politisk debatt och klimatsverige har visat att våra frågor är viktiga för det svenska klimatarbetet. Vårt stöd till samarbetsorganisationer i Latinamerika har även visat sig bidra till att öka antalet politiska ledare samt till att skapa fler möjligheter för urfolk och småbrukare att påverkar lagar, presentera kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt utkräva rättvisa och staters uppfyllande av de mänskliga rättigheterna. För mig har det varit ett viktigt år då den stora ekonomiska minskningen av föreningens budget hade kunnat ge upphov till ett tappat engagemang och hopp. Men när jag nu blickar tillbaka på året och ser allt vi i föreningen åstadkommit och gjort, samt vet hur medlemmar och anställda engagerat sig för att Latinamerikagrupperna ska fortsätta vara en stark politisk röst, aktör och samarbetspartners, ger det mig bevis på att vårt engagemang och vår kamp för en rättvis värld styr arbetet mer än vår budget. Markus Malm Verksamhetsledare Latinamerikagrupperna 21

22 w w w. l a t i n a m e r i k a g r u p p e r n a. s e Bli medlem Som medlem i Latinamerikagrupperna tar du ställning för en rättvis och hållbar värld! latinamerikagrupperna.se/ sv/bli-medlem Ge en gåva via SMS Kontakt Tegelviksgatan 40, info@latinamerikagrupperna.se Stockholm latinamerikagrupperna.se Tel facebook.com/latinamerikagrupperna twitter.com/latinamerikagr