Folkbildning för förändring

Transkript

1 Latinamerikagruppernas verksamhetsberättelse 2016 Folkbildning för förändring

2 Innehåll Ledare: Vårt arbete behövs mer än någonsin... 3 Vilka är vi?...4 Vår strategi... 5 Medlemmar berättar Kvinnliga ledare tar plats i småbrukarrörelsen...8 Unga småbrukare på utbyte...9 Här formas framtidens urfolksledare...10 Toppmöte för en avkoloniserande kommunikation...11 En vecka för framtidens mat...12 Urfolkskvinnor samarbetar för att kräva sina rättigheter Utbyte för en kamp utan gränser...14 Krönika Latinamerikagruppernas arbete i Sverige Stöd till folkbildning i Latinamerika...18 Resultat i korthet...19 Ansvarig utgivare: Markus Malm Redaktör: Sigrid Petersson Medarbetare i detta nummer: Anna Nylander, Gina Mörkeberg, Karin Lidström, Lari Honkanen, Markus Malm, Oscar Barajas, Vanessa Daurer Grafisk form: Petter Evertsén, Revoluform Tryck: Åtta.45, 2017 ISSN: Adress: Latinamerikagrupperna Tegelviksg. 40, Stockholm info@latinamerikagrupperna.se Webb och sociala medier: latinamerikagrupperna.se facebook.com/latinamerikagrupperna twitter.com/latinamerikagr instagram.com/latinamerika grupperna 2 Verksamhetsberättelse 2016

3 Ledare Vårt arbete behövs mer än någonsin Latinamerikagrupperna har i närmare 50 år arbetat för att öka människors inflytande över sina livsvillkor i Latinamerika. Det gör vi bland annat genom stöd till viktiga sociala rörelser som kämpar för demokrati, mänskliga rättigheter och mot miljöförstörelse. Trots att de flesta staterna i Latinamerika och Karibien erkänner rätten till yttrandefrihet, föreningsfrihet och mötesfrihet är det, enligt det globala nätverket Civicus som bevakar och arbetar för att stärka civilsamhället världen över, få av länderna som verkligen garanterar sina medborgare dessa rättigheter. Våra samarbetspartners i Latinamerika är starka och viktiga aktörer, men de senaste åren har deras handlingsutrymme begränsats mer och mer; genom lagar, smutskastningskampanjer, hot, förföljelse och mord på aktivister. Enligt den senaste rapporten från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter mördades 127 människorättsaktivister i Colombia under 2016 och inte mindre än 25 har mördats under årets två första månader I Guatemala utsattes människorättsförsvarare för 223 attacker och 14 mord under Majoriteten av fallen har inte utretts. I Paraguay har tusentals småbrukare fängslats och sedan landet demokratiserades 1989 har 115 personer försvunnit eller mördats. Latinamerikagrupperna ser med stor oro på denna globala trend. Samtidigt bekräftar utvecklingen att vårt arbete är viktigare än någonsin. De sociala rörelsernas kamp för fred och rättvisa i Latinamerika behöver vårt fortsatta stöd. Anna Nylander Ordförande i Latinamerikagrupperna Vi får aldrig sluta att arbeta för att stärka de röster som regeringar och mäktiga storföretag försöker tysta. Vi måste kraftsamla, arbeta intensivare, sida vid sida, med våra samarbetsorganisationer. Vi måste fortsätta att granska hur multinationella företag och svenska intressen påverkar människor i Latinamerika. Vi måste fortsätta att sätta fingret på förtryck och orättvisor. Och vi får aldrig sluta att arbeta för att stärka de röster som regeringar och mäktiga storföretag försöker tysta. Genom att stödja människors folkbildning motarbetar vi de krafter som vill minska den stora massans inflytande i samhället till förmån för en liten elit. Genom att stödja urfolk och småbrukares organisering sätter vi spjärn mot de krafter som vill kuva människors krav på mänskliga rättigheter; såsom rent vatten, giftfri mat och rätten till en bit mark att leva av. Utan de sociala rörelsernas kamp hade diskrimineringen av urfolk varit lika utbredd som förut, säger Wendy Quiná som arbetar som sekreterare för Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation Waqib Kej i Guatemala. Det är viktiga ord att ta med oss in i kommande verksamhetsår. Vårt stöd gör faktiskt skillnad. Under verksamhetsåret kan vi se hur fler kvinnor och ungdomar tagit plats i och fått större inflytande inom organisationerna. Vi ser med glädje hur våra partners politiska förslag når bred förankring i samhället och hur flera agroekologiska skolor etablerar sig runt om på kontinenten. I årets verksamhetsberättelse kan du läsa mer om vårt arbete och vad ditt stöd till oss bidragit till. Tack för ett gott samarbete, hasta la victoria siempre! Verksamhetsberättelse

4 Vilka är vi? Vi ger människor makt och inflytande över sina liv Latinamerikagrupperna verkar för en global omfördelning av makt, möjligheter och resurser för att nå en rättvis och hållbar värld. Vi tror att det är först när människor får kunskap och möjlighet att organisera sig som verklig förändring kan ske. Vi driver inga egna projekt i Latinamerika, utan vi stödjer den verksamhet som våra samarbetsorganisationer ser som angelägen för att uppnå verklig förändring. Genom utbyten av erfarenheter lär vi och våra samarbetsorganisationer av varandra. Varför behövs vi? Det grundläggande problemet i Latinamerika är att politiska och ekonomiska beslut fattas av några få på bekostnad av en majoritet som har små möjligheter att göra sin röst hörd och kräva sina rättigheter. Latinamerika är en kontinent som är rik på naturtillgångar och där det finns tillräckligt med odlingsbar mark för att människor på landsbygden ska kunna arbeta och försörja sig själva. Ändå saknar miljontals människor mat för dagen. En liten elit äger mycket medan den stora majoriteten av befolkningen knappt äger någonting. De senaste årtiondena har allt fler utländska företag köpt och investerat i mark, vilket lett till att den orättvisa fördelningen förstärkts ytterligare. Högst pris betalar Latinamerikas urfolk och småbrukare som ofta drivs bort från marken de brukar och lever av. De förlorar inte bara sin försörjning, utan även tillgången till rent vatten, sina traditioner och traditionella territorier. Detta har lett till en stor ökning av markkonflikter i regionen. Småbrukare och urfolk, som ofta redan lever i ekonomisk utsatthet, har små möjligheter att påverka sin livssituation. Deras protester möts i många fall med våld, hot, förföljelse och mord. Latinamerikagrupperna arbetar för att förändra detta! Vårt bidrag går till att öka svaga gruppers inflytande i samhället och att ge människor makt att bestämma över sin egen livssituation och framtid. Det gör vi genom att l Vi stärker latinamerikanska folkrörelser Vi driver inga egna projekt i Latinamerika. Istället stödjer vi etablerade folkrörelser i deras existerande verksamhet. Vårt stöd går till att öka urfolks och småbrukares kunskap om sina rättigheter och deras förutsättningar att organisera sig. 4 Verksamhetsberättelse 2016

5 Vår strategi För att uppnå ett hållbart och långsiktigt folkrörelsearbete arbetar vi utifrån en strategi i tre delar. Kunskap och kapacitet som politisk aktör Vi tror att kunskap är nyckeln till att kunna stå upp för sina rättigheter, bilda opinion och kräva förändring. Vi arbetar därför med folkbildning och ledarskap både i Sverige och, genom stöd till våra samarbetsorganisationers utbildningsinsatser, i Latinamerika. Vi satsar särskilt på unga och kvinnor. l Vi bidrar till internationell solidaritet För att stärka banden mellan kontinenterna skickar vi praktikanter till Latinamerika och bjuder in gäster från kontinten till Sverige. Vi gör det även möjligt för våra samarbetsorganisationer att delta i internationella nätverk. l Vi lyfter röster som sällan hörs Vi arbetar med att uppmärksamma orättvisor, övergrepp på miljö- och människorättsaktivister och informera om svenska aktörers agerande i Latinamerika. Vi arbetar för att skapa opinion, samt få politiker och beslutsfattare att ta sitt ansvar och agera i enighet med internationella konventioner. Engagemang och organisering En förutsättning för förändring är att människor går samman och organiserar sig. Vi arbetar därför med att stärka den interna organiseringen och att utveckla strategier inom Latinamerikagrupperna i Sverige och genom stöd till våra samarbetsorganisationers arbete. Opinion och påverkan För att kunna förändra attityder, lagar och strukturer krävs arbete med att påverka beslutsfattare och skapa opinion i våra frågor. Detta arbete bedrivs av Latinamerikagrupperna, gentemot svenska beslutsfattare, och genom stöd till våra samarbetsorganisationers opinions- och påverkansarbete i Latinamerika. Verksamhetsberättelse

6 Medlemmar berättar Det kändes skitcoolt att vi som lokalgrupp kunde styra upp en konferens UPPSALA. Anna Anderssons engagemang i Latinamerikagrupperna fick en kick-start hösten 2015 när hon började sin praktik på organisationens kansli och samtidigt blev engagerad i Uppsala lokalgrupp. Annas Latinamerikaintresse väcktes under en resa till Brasilien och Argentina efter gymnasiet. Så när hon träffade några aktivister på en insamlingsfest i Uppsala blev hon inspirerad att ta reda på mer om organisationen. Det var bra stämning i lokalgruppen och det var roligt att träffa många likasinnade. I början var jag nog mest intresserad av miljöfrågorna, men allt eftersom har jag fått intresse för och kunskap om frågor som jag inte riktigt reflekterat över innan. Matsuveränitet är till exempel jättespännande! Uppsala lokalgrupp har arrangerat många aktiviteter under den tid som Anna varit aktiv i föreningen, såsom seminarier, bokbord och studiecirklar. I våras anordnade de en två dagar lång konferens om fredsprocessen i Colombia i samarbete med Colombianätverket. Det kändes skitcoolt att vi som lokalgrupp kunde söka pengar och styra upp en hel konferens med representanter från olika folkgrupper och colombianska jurister och MR-försvarare. Ett annat starkt minne som Anna har är från klimattoppmötet i Paris. Det var en häftig upplevelse att vara med om och det kändes både roligt och viktigt att få vara med och försöka påverka. Anna tycker att det känns självklart att vara engagerad i Latinamerikagrupperna, främst för att solidaritet genomsyrar hela verksamheten och för att föreningen lyfter hur hela det globala matsystemet hänger ihop och även tydliggör kopplingarna mellan Sverige och Latinamerika. Hon hoppas att hon inom några år får chans att åka tillbaka till Latinamerika och uppleva det utifrån alla nya kunskaper hon fått genom sitt engagemang i föreningen. Anna Andersson Rolf Viklund Jorge Flores Avilés 6 Verksamhetsberättelse 2016

7 Det är en meningsfull hobby som ger mycket mer än den kräver LULEÅ. I Norrbotten finns en lång tradition av engagemang för Latinamerika, och trots att formerna har förändrats genom åren tycker Rolf Viklund att intresset för kontinenten fortfarande är stort. Rolf är en av drivkrafterna inom Latinamerikakommittén i Luleå och hans eget engagemang har alltid varit en självklarhet. Det är en meningsfull hobby som ger mycket mer än den kräver. Om jag inte gjorde detta hade jag kanske tillbringat några fler timmar i veckan framför tv:n, men då är det mycket mer givande att vara aktiv i föreningen och bidra till rättviserörelsen. Latinamerikakommittén i Luleå är medlemsorganisation i Latinamerikagrupperna. Den bildades som en reaktion på militärkuppen i Chile 1973 som ett sätt att visa stöd för de demokratiska rörelserna i landet. Så småningom ombildades föreningen till att arbeta solidariskt med rättviserörelser i hela Latinamerika, och sedan dess har de anordnat aktiviteter för att lyfta kamper för mänskliga rättigheter över hela kontinenten. För många år sedan tog Latinamerikakommittén initiativ till att skapa ett särskilt band mellan Luleå och Nicaragua då de drev på kommunen att bli vänort med byn Puerto Cabezas. Sedan dess har en stor del av arbetet haft fokus på Puerto Cabezas och kommittén har genom sin loppis samlat in pengar som skickats dit. Vår drivkraft är att skapa anknytning mellan folk i olika delar av världen och att lära oss av och engagera varandra. Det är särskilt inspirerande att ta emot gäster från Latinamerika som delar med sig av sina berättelser, eller folk som kommer tillbaka till Sverige efter resor dit. En viktig del är att knyta band till andra sammanslutningar av latinamerikaner VÄSTERÅS. Jorge Flores Avilés har varit aktiv i Latinamerikagruppernas lokalgrupp i Västerås i 12 år och har genom åren följt föreningens utveckling till vad den är idag. I lokalgruppen har alla just nu aktiva medlemmar sina rötter i Latinamerika. Med en bred representation från olika länder har det blivit ett forum att dela med sig av och lära sig om historiska och pågående händelser i Latinamerika. Vi anordnar utåtriktade aktiviteter som seminarier, studiecirklar och kulturella evenemang. En viktig del av vårt arbete är också att sträcka ut våra händer till andra sammanslutningar av latinamerikaner för att knyta band med dem. Vi har bland annat planerat in ett besök hos en förening i Örnsköldsvik som vi ska träffa för att förhoppningsvis lära oss hur vi kan nå ut ännu bättre till svenskar. Jorge kom själv till Sverige från El Salvador för 25 år sedan och upplever att det finns ett stort intresse för Latinamerika i Sverige. Många svenskar har någon typ av koppling till kontinenten som de fått genom resor dit eller genom latinamerikanska vänner och det har bidragit till att många är nyfikna på kulturen, maten, de klassiska danserna och politiken. Under 2016 har lokalgruppen uppmärksammat fredsavtalet och fredsprocessen i Colombia men framöver planerar de att lägga mer fokus på situationen i Venezuela och El Salvador. För Jorge är den viktigaste frågan att belysa den orättvisa fördelningen av rikedomar och makt i Latinamerika. Han menar att den desperata fattigdomen som råder på många håll står i vägen för människors möjligheter att kräva sina sociala och politiska rättigheter. Verksamhetsberättelse

8 Folkbildning för förändring Kvinnliga ledare tar plats i småbrukarrörelsen Under hösten 2016 arrangerades en ledarskapsutbildning i Nicaragua av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina som medfinansierades av Latinamerikagrupperna. Syftet med utbildningen var att stärka kvinnor i frågor om feminism, organisering och småbrukares rättigheter. NICARAGUA. Under en veckas ledarskapsskola för kvinnliga småbrukare i Nicaragua deltar åttio kvinnor från hela Latinamerika och Karibien. En av dem är Ísis Menezes Táboas. Hon är 28 år och kommer från en småbrukarorganisation i Brasilien. Själv är hon mycket nöjd med utbildningen och menar att mäns närvaro ofta hämmar kvinnor från att delta, tala fritt och uttrycka Ísis Menezes Táboas, Brasilien sina åsikter. Särskilt när det gäller jämställdhet och våld mot kvinnor. Jag tror att en separatistisk arena som denna underlättar för kvinnor att uttrycka sina erfarenheter. Många gånger känner vi oss osäkra inför att representera och tala offentligt, uppgifter som tidigare varit männens. Att vi tar oss an alla olika uppdrag är en viktig del av vår utbildning eftersom det ger oss erfarenheter och kunskaper som stärker oss, säger hon. Även hon är nöjd med utbildningen som hon säger har gett henne fördjupad kunskap i flera olika teman, framför allt om matsuveränitet och feminism. Hon menar även att skolan öppnat hennes sinne och inspirerat henne att tro att förändringar för kontinentens småbrukare är möjliga. Den här utbildningen kommer att hjälpa mig i mitt arbeta för att skydda våra fröer och stödja det traditionella, varierade jordbruket. Den 22-åriga Karen Cañas engagerade sig redan som tioåring för småbrukares rättigheter. Hennes organisation planerar just nu att ta fram en politisk genusplattform och hon tror att ledarskapsutbildningen kommer att vara till stor nytta i det arbetet. Jag har lärt mig väldigt mycket, framförallt under passen om genus och marxism. Jag hade visserligen läst Marx tidigare gav mig på honom redan som elvaåring men nu förstår jag innehållet på ett helt annat sätt, säger hon och spricker upp i ett kluckande skratt. Karen Cañas pratar med djupt engagemang om situationen för Colombias småbrukare. Det är fantastiskt att det finns internationella organisationer som Latinamerikagrupperna, som stödjer utbildningar och organisationsstärkande aktiviteter för oss småbrukare, något den colombianska regeringen hitintills inte har gjort. Det betyder mycket och uppskattas verkligen. Vicky Peña Gonzales är 32 år gammal och kommer från regionen Piura i Peru. Hennes sociala engagemang tog fart när hon deltog på en liknande ledarskapsskola för sex år sedan. Inom kort ska hon kandidera till borgmästare, som första kvinna i sitt distrikt. Man kan inte sitta med händerna i kors när människor runt omkring en drabbas av orättvisor. Man måste kämpa för dem vars röster inte lyssnas på, säger hon med eftertryck. Fakta Latinamerikagruppernas samarbete med Cloc/La vía Campesina Latinamerikagrupperna stödjer projekt som ökar landsbygdskvinnors deltagande i det politiska livet. Det är viktigt eftersom kvinnor på landsbygden är särskilt utsatta, både ekonomiskt och socialt. Med ditt stöd kan fler kvinnor få möjlighet att kräva och försvara sina rättigheter! 8 Verksamhetsberättelse 2016

9 Unga småbrukare på utbyte: Jag känner mig modigare och starkare nu VENEZUELA. I ett före detta semesterparadis, där många Caracasbor tillbringat trevliga men nu avlägsna ledigheter, anordnades ett läger av och för ungdomar i småbrukarrörelsen Coordinadora Latinoamericana de Organizaciones del Campo (Cloc), en del av den internationella rörelsen La Vía Campesina. Trots en extremt regnig helg, och trots att en hel del av deltagarna sov i läckande tält, hördes ingen som klagade. Under sammankomsten diskuterades lösningar till miljöproblem samt sociala, politiska, och ekonomiska utmaningar. Allvarliga teman och givande diskussioner blandades med glädje, skratt och dans till härliga rytmer. Jorge Martines, från El Salvador och organisationen la Asociación Nacional de Trabajadores Apropretarios, menar att läger som detta är viktiga för dagens ungdom. Enligt honom hjälper det unga att inte villa bort sig i neoliberalismen som dagligen attackerar oss alla via massmedia. Dessutom ger det kraft, tar bort våra rädslor och gör oss starkare så att vi kan fortsätta kämpa och försvara våra rättigheter och intressen, säger han. En av de aktiviteter som Latinamerikagrupperna var med och stöttade under 2016 var ett kontinentalt ungdomsläger i Los Caracas, Venezuela. Över 200 ungdomar med kämparglöd från 16 latinamerikanska länder samlades under tre dagar för att diskutera, utbyta erfarenheter och ge kraft åt varandra. Från Peru och organisationen Fenamuricap deltog 24-åriga Milagros de Jesus Avilez. Hon är ny som ungdomsrepresentant inom sin organisation och oerhört tacksam för alla nya idéer hon fått med sig från lägret och de andra deltagarna. Jag lämnar Venezuela och lägret väldigt motiverad. Jag känner mig modigare och starkare nu, säger Milagros. Det är hennes första läger med småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina och hon tycker att det varit ett fantastiskt givande utbyte, både kulturellt och idémässigt. Vi kommer från olika länder men kampen är den samma. Här har jag mött många personer som kämpar för samma saker, som vågar säga att nu är det nog, och står upp mot orättvisor. Det här lägret har gett mig idéer om hur jag kan jobba vidare och stärka ungdomarna i min hemorganisation. En enighet och en strävan om en bättre framtid för alla var det som band ihop och genomsyrade lägret. Innehåll som lyftes upp var bland annat feminism ur ett småbrukarperspektiv, machismo, organisering samt hur landsbygdsbor och stadsbor måste arbeta tillsammans för ett mer hållbart samhälle. Alla teman som diskuterades är viktiga frågor för både Cloc/La Vía Campesina och Latinamerikagrupperna. Verksamhetsberättelse

10 Ledarskap Här formas framtidens urfolksledare Varje helg ordnar organisationen Conaie en ambulerande, politisk ungdomsskola i Ecuador. Detta med finansiellt stöd av Latinamerikagrupperna. Denna helg håller skolan till vid kusten och samlar urfolk från grupperna Puna, Manta och Huancavilca. ECUADOR. Vem hade trott att Obama kunde bli president? Eller Rafael Correa? De är bara kött och blod, precis som ni. Ni kan också bli presidenter, säger José Renzo i svart basker och tonade solglasögon, medan han spänner ögonen i urfolksungdomarna från kusten. Runt 25 personer, de flesta ynglingar, har samlats över helgen i ett kommunalt betonghus med plåttak som skydd mot Stillahavskustens kraftiga solsken. Efter öppningsanföranden och välkomsttal lär deltagarna känna varandra genom gruppdynamiska övningar och lekar. Dessa bryter definitivt isen och frambringar skratt och stora leenden. Just de roliga momenten och möjligheten att få nya vänner var den ursprungliga anledningen till att Rumi Yumbay, idag nationell ungdomsledare för Ecuadors urfolk, blev intresserad av den politiska skolan. I början så var jag med för att träffa kompisar och roa mig. Men sedan blev jag politiskt biten, säger Rumi Yumbay. Efter lekarna följer en analys över världens tillstånd. Kapitalismen pekas ut och ifrågasätts som ekonomisk modell. Deltagarna ombeds reflektera kritiskt över sin egen skolgång och den underliggande världsbilden bakom skolpolitiken. Bakgrunden till den politiska skolan var insikten hos Ecuadors nationella urfolksorganisation Conaie att många urfolksledare saknade politisk ideologi. Det gjorde att de lätt blev koopterade av presidenten Rafael Correa. Det vill säga de blev erbjudna en post i regeringen eller hos en statlig myndighet och blev till regeringens instrument. Därmed tappade urfolksledarna lojaliteten till sina gräsrötter, förklarar Rumi Yumbay. En annan av skolans deltagare heter Diana Mantua. Hon är kvinnoledare från byn Las Tunas i Manabí-provinsen. Det här är första gången hon medverkar. Hon ser den politiska skolan som viktig för att forma ledare och försvara urfolkssamhällen. Jag har fått nya insikter och lärt mig att försvara våra territorier, säger Diana Mantua. Till middagen hjälps alla åt att laga en gemensam måltid bestående av musslor. Kvällen rundas av med politiska diskussioner under mer avslappnade former, gitarrspel och sång. Dagen därpå utvärderas helgen och datum för nästa sammankomst spikas. 10 Verksamhetsberättelse 2016

11 Toppmöte för en avkoloniserande kommunikation Urfolksorganisationer från hela den amerikanska kontinenten har samlats för att utbyta tankar kring kommunikationsstrategier. Latinamerikagruppernas samarbetspartners, Waqib Kej från Guatemala och Pueblo Kayambi från Ecuador är på plats. BOLIVIA. Kommunikationen är ett verktyg för att ändra på folks mentalitet, säger Daniel Pascual. Han kommer från det guatemalanska maya-nätverket Waqib Kej och det här är det första kontinentala toppmötet i sitt slag som han deltar i. Han är imponerad över hur långt man kommit i urfolkskommunikation. Inte bara de rent tekniska framstegen inom radio, teve och skriven media, utan också innehållet i form av urfolksfilosofi och att försvara sina rättigheter. Kommunikation är en strategisk bas som kan användas för olika ändamål som utbildning och folkbildning. Som politisk och ideologisk grund borde den vara anti-neoliberal och anti-patriarkal, säger Daniel Pascual. Till universitetscampuset i Tiquipaya utanför Cochabamba i Bolivia, har närmare två tusen deltagare från 23 länder rest, majoriteten urfolk från spanskspråkiga länder. Det är tredje gången som kontinentens urfolk organiserar ett toppmöte kring kommunikation. Tidigare toppmöten har hållits i Colombia år 2010 och i Mexiko år Latinamerikagrupperna stöttar Waqib Kejs och Pueblo Kayambis deltagande, genom att finansiera resan till Bolivia. Mötesdeltagarna har delat in sig i åtta olika arbetsgrupper med varierande teman rörande urfolkskommunikation. Domingo Hernandez, även han från maya-nätverket Waqib Kej, är mötesordförande för den åttonde arbetsgruppen, vars tema är urfolkskommunikation till försvar av Moder Jord, autonomi och urfolksrättigheter. Kommunikation är mycket mer än det som går igenom en mikrofon eller en kameralins. Kommunikation är också en ideologisk förändring, en världsåskådning, en politisk kamp, säger Domingo Hernandez. Inom hans arbetsgrupp råder en enighet om att kommunikationens politiska utmaning består i avkolonisering med antiimperialistiska- och antikapitalistiska förtecken. Silvia Calagullin, Silvia Calagullin tillhör organisationen Pueblo Kayambi i Pueblo Kayambi Ecuador. Hennes ögon lyser och hela hon skiner upp när hon talar om toppmötet. Hon är särskilt imponerad över skickligheten hos urfolkskommunikatörerna, inte minst de bolivianska. Bolivia har dessutom nationella tevekanaler med programledare och reportrar i traditionella urfolkskläder. Jag har upptäckt att kommunikation är ett verktyg även för oss, säger Silvia Calagullin. Toppmötets 63-sidiga slutdokument är en programförklaring inför de kommande fem åren. Nästa möte kommer att hållas i Guatemala, med Waqib Kej som huvudansvarig för arrangemanget. De här toppmötena handlar inte bara om att träffas under några dagar och prata och äta tillsammans, utan besluten måste implementeras, säger Domingo Hernandez. Vi kommer att utvärdera hur det gått vid nästa toppmöte. Efter att mötet officiellt avslutats stannar representanterna från Waquib Kej och Pueblo Kayambi kvar i Bolivia några dagar för att göra organisationsbesök. Bland annat besöker man den nationella kvinno-organisationen Bartolina Sisa på deras huvudkontor i La Paz. Verksamhetsberättelse

12 Matsuveränitetsveckan En vecka för framtidens mat Om människor världen över ska kunna äta sig mätta i framtiden krävs en global förändring som utgår från småbrukare och konsumenter. Det menade forskare och småbrukare från fem olika kontinenter som deltog i seminarier och debatter runt om i landet under Matsuveränitetsveckan SVERIGE. Enligt FN:s andra globala mål för hållbar utveckling ska världshungern avskaffas, en tryggad livsmedelsförsörjning och en bättre kosthållning uppnås till år 2030, samtidigt som ett hållbart jordbruk ska främjas. Att världens befolkning ska få tillgång till näringsrik mat för att överleva är nog alla överens om. Men i frågan om hur detta ska gå till, finns det stora meningsskiljaktigheter. Allt fler bönder tvingas i dag överge jordbruket i takt med att stora företag köper upp deras mark. Mat ses som vilken handelsvara som helst på marknaden och människor på landsbygden tvingas köpa patenterade fröer till dyra priser, istället för att byta dem med varandra som de gjort genom historien. Mot denna bakgrund bestämde sig Latinamerikagrupperna för att tillsammans med sex andra organisationer i november 2016 arrangera en vecka om matsuveränitet och det globala matsystemet. Matsuveränitet handlar om tillgång till hälsosam och ekologiskt producerad mat, samt människors rätt att själva bestämma över hur maten produceras. Lokal produktion ska prioriteras framför storskalig export. Matsuveränitet innebär också att kräva folkligt deltagande i beslutsfattande som rör jordbruksfrågor. Makten över maten ska enligt matsuveränitetsperspektivet finnas i händerna på producenter och konsumenter. Matsuveränitet handlar i själva verket om att arbeta för en inkluderande demokrati som sätter rättigheter och hållbarhet i centrum, säger Karin Ericsson, en av arrangörerna för matsuveränitetsveckan 2016 och talesperson inom mat och mänskliga rättigheter för Latinamerikagrupperna. Målet med veckan var att informera och skapa opinion Fakta Matsuveränitetsveckan Matsuveränitetsveckan gick av stapeln den november 2016 och var ett samarbete mellan Afrikagrupperna, FIAN, Framtidsjorden, Jordens vänner, NOrdBruk/La Vía Campesina Sverige och Svalorna Indien Bangladesh. Inom Cloc/La Vía Campesina har småbrukare länge kämpat för sin rätt till mat och mark, under det gemensamma konceptet matsuveränitet. om konsekvenserna av dagens livmedelssystem och samtidigt informera om matsuveränitet som ett hållbart alternativ. Inför veckan deltog Latinamerikagrupperna i en svensk delegation vid det europeiska mötet för matsuveränitet Nyéléni European Food Sovereignty Movement i Rumänien under oktober månad. Intresset för matsuveränitet har aldrig varit större vare sig i Sverige eller i Europa. Det känns som ett steg i rätt riktning att vi är här, sade Lisa Persson, styrelseledamot i Latinamerikagrupperna om sitt deltagande under konferensen. Under Matsuveränitetsveckan i Sverige anordnades seminarier i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Lund och Gävle. Till aktiviteterna kom intresserade universitetsstudenter, bestlutsfattare, tillsammans med andra organisationer och intresserad allmänhet. Förutom de utåtriktade seminarierna anordnades även ett rundabordssamtal där representanter från näringslivsdepartementet deltog. Som en del av veckan besöktes Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp där delegationen fick möjlighet att lära sig mer om deras agroekologiska forskningsstation. Veckan avslutades med ett mobiliseringsmöte i Göteborg för aktiva inom, och intresserade av, matsuveränitetsrörelsen. Genom att samla organisationer med olika perspektiv och verksamhetsområden blev det tydligt att kampen för matsuveränitet är en global fråga med lokala såväl som globala lösningar. Trots att kontexten kan skilja sig åt länder och kontinenter emellan, delar människor över hela världen liknande upplevelser kring de negativa konsekvenserna av dagens livsmedelsproduktionssystem. 12 Verksamhetsberättelse 2016

13 Urfolkskvinnor samarbetar för att kräva sina rättigheter Matsuveränitetsveckan 2016 är i full gång i Sverige och María Canil reser över landet för att berätta om hur urfolk och småbrukare i Guatemala drabbas av storföretagens framfart på landsbygden. Hon deltar i paneldebatter och rundabordssamtal, och samtalar med småbrukarkollegor från andra kontinenter. GUATEMALA. María Canil från urfolksorganisationen Conavigua är glad och pratsam, men blir allvarlig när hon berättar om den hårda och farliga kampen för rättigheter i Guatemala. Politiska ledare får utstå förföljelse och det har varit svårt att göra sina röster hörda. Det är vår verklighet. Men vi försvarar vattnet för mänsklighetens skull, inte bara för våra egna byar. Floderna går vidare till andra samhällen, till andra länder. När vi försvarar skogarna är det för reningen av luften som gynnar hela mänskligheten. Vår vision är allomfattande, medan de stora bolagen endast tänker på hur de själva ska bli miljardärer. Organisationen Conavigua bildades år 1988 av guatemalanska urfolkskvinnor som förlorat familjemedlemmar under inbördeskriget ( ). María Canil har suttit i styrelsen sedan starten och blev nyligen omvald på sin nuvarande post som vice samordnare. Därutöver sitter hon i det kontinentala småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesinas samordningskommitté för kvinnor. Med en pappa som urfolksledare och senare borgmästare, och en farmor som arbetade ute i samhället, var María Canil själv entusiastisk när arbetet för kvinnors rättigheter började. Organisationen Conavigua arbetar bland annat med att påverka beslutsfattare för att lyfta urfolkkvinnors rätt till ett anständigt boende, till utbildning och hälsa, samt kvinnors rätt till mark. Som en del av [småbrukarnätverket] Cloc/La Vía Campesina försöker vi lyfta kvinnors roll för en omfattande jordbruksreform. Vi måste kunna garantera att kvinnor har resurser för ett värdigt boende. En plats från vilken ingen kan avhysa henne. Vi behöver även synliggöra kvinnors bidrag till landets ekonomi. Vi arbetar mycket men vårt bidrag uppmärksammas inte och vi får ingen ekonomisk ersättning. På frågan om hur situationen för kvinnor förändrats i landet sedan organisationen grundades i slutet på 1980-talet, säger María Canil att det idag finns fler instanser för kvinnors rättigheter. Det har exempelvis skapats María Canil ett nationellt ombud för frågor som särskilt rör urfolkskvinnor; La Defensoría de la Mujer Indígena. Samtidigt får de fortfarande kämpa hårt för att få möjlighet att påverka den nationella offentliga och ekonomiska politiken. Vi har gjort studier. Efter 30 år av demokratiskt styre har bara nio urfolkskvinnor haft plats i kongressen. Det är inget fullständigt eller jämlikt deltagande. När det gäller viktiga ekonomiska beslut får vi inte något utrymme. Men med allt det arbete vi gör har det blivit bättre. María Canil berättar om när Conavigua grundades, om hur kvinnorna som träffades i början stöttade och motiverade varandra. Hon nämner hur viktig den typen av organisering är: Många kvinnor saknar den här möjligheten att vara talespersoner för kvinnors rättigheter. Det är vi själva som måste hjälpa varandra för att se till att det här utrymmet ska finnas. Fakta: Conavigua Organisationen Conavigua är både en del av urfolksnätverket Waqib Kej och småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina, två av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer. María Canil om hennes deltagande i matsuveränitetsveckan: Det har varit en möjlighet att dela mina erfarenheter, men även att ta del av andras. Det jag hört här kommer jag sedan att dela med mig av i min organisation. Att vi inte är ensamma där borta, utan att det finns andra organisationer i andra länder som också arbetar för samma sak. Vi urfolk och småbrukare gör en stor insats för mänskligheten. Mat är liv. Utan näring kan vi inte överleva. Trots att vi exkluderas och vårt arbete inte värderas, så är vårt bidrag mycket viktigt. Verksamhetsberättelse

14 Praktikanterna berättar Utbyte för en kamp utan gränser Efter fem månader på Paraguays landsbygd, tillsammans med kvinnor som arbetar för småbrukares och urfolks rättigheter, har Fanny Rölander och Nathaly Mejia stärkt sitt politiska engagemang och skapat relationer för livet. PARAGUAY. Fanny och Nathaly talar passionerat om den svåra kampen för mark i Paraguay. Mellan november 2015 och mars 2016 var de en del av organisationen Conamuri (Coordinadora Nacional de Mujeres Trabajadoras Rurales e Indígenas) som praktikanter för Latinamerikagrupperna. Under vår praktik deltog vi i och hade själva möjlighet att organisera workshops om genus för att komplettera det arbete som Conamuri utför för att förbättra situationen för kvinnor på landsbygden. För oss var det väldigt intressant att lära oss om och få möjlighet att praktiskt genomföra det feministiska arbetet för urfolks och småbrukares rättigheter, berättar Fanny. Fanny (26 år) och Nathaly (24 år) reste till Paraguay som en del av det praktikantprogram som Latinamerikagrupperna har tillsammans med folkhögskolan Sörängen. Båda två hade varit i Latinamerika tidigare, men det var första gången de var i Paraguay. Det tog tid att komma in i rutinen på landsbygden och tvåspråkigheten som är väldigt speciell i Paraguay. Men vi lyckades ändå skapa en väldigt stark relation till organisationen och samhället vi bodde i, som vi har kvar än i dag, berättar Nathaly med glädje och nostalgi i rösten. Fanny och Nathaly pratar om kampen för mark i det lilla samhället Itapua Poty där de arbetade och levde under fem månader. Kriminaliseringen av urfolkens och småbrukarnas kamp, mäns våld mot kvinnor och den genmodifierade sojans utbredning var problem de fick uppleva på nära håll. Paraguay är ett kontrasternas land där tre procent av befolkningen äger ungefär 85 procent av landets mark, samtidigt som elva procent av befolkningen lider av hunger. För både Nathaly och Fanny var det en lärorik resa som stärkt deras politiska åsikter mot den så kallade gröna revolutionen. Deras nyfikenhet och lust att lära sig mer om Paraguay utvecklades under praktiktiden till ett politiskt engagemang för matsuveränitet och miljöfrågor. Den här upplevelsen kommer jag alltid att ha med mig. Det fanns många teman jag fick möjlighet att fördjupa under min tid i Paraguay. Urfolkens och småbrukarnas kamp för matsuveränitet har fått en central plats i mitt politiska engagemang, berättar Nathaly stolt. Tillbaka i Sverige har Fanny och Nathaly anslutit sig till Latinamerikagruppernas lokalgrupper i Göteborg respektive Malmö. Innan jag reste till Paraguay kände jag stor tillhörighet till Latinamerikagrupperna och folkrörelserna i Latinamerika. Idag kan jag säga att jag inte bara är aktivist för Latinamerikagrupperna i Sverige, utan även för Conamuri, säger Fanny med eftertryck. 14 Verksamhetsberättelse 2016

15 Krönika Att lära mig om deras kamp är något av det största jag varit med om Efter fem månader i Colombia reser jag tillbaka till Sverige med en ryggsäck fylld av nya upplevelser, kunskaper och relationer. Jag har varit där som praktikant hos organisationen Coordinador Nacional Agrario (CNA), som är en av Latinamerikagruppernas samarbetsorganisationer i Colombia. Min handledare var av den bestämda uppfattningen att den som vill förstå något om småbrukares och urfolks situation och kamp inte kan sitta på ett kontor och samla damm. Så mina månader i landet spenderade jag resandes mellan olika landsbygdsområden som bjöd på varierande äventyr. Exempelvis har jag räknat insekter på baljväxter på en agroekologisk gård. Jag har bott och följt med guldgruvearbetare i deras vardag. Jag har tillverkat traditionella läkemedel i kokaodlingens centrum. Jag har deltagit i ledarskapsskola med småbrukare från hela landet. Jag har pratat machokultur med landsbygdsfeminister och skrivit slagord med MRaktivister. Och jag har druckit oräkneliga koppar sött kaffe med organiserade småbrukare. Jag har också insett att trots att alla förutsättningar finns att leva gott av Colombias bördiga jordar, står det globala ekonomiska systemet på många sätt i vägen för ett värdigt liv på landsbygden. Men de småbrukare, urfolk och aktivister som tillsammans utgör CNA orkar och vågar stå upp för sin rätt att leva som de gjort i generationer. Ett av de ständigt återkommande samtalsämnena i min omgivning under praktiktiden var fredsavtalet mellan regeringen och Farcgerillan. Trots att få trodde att det skulle innebära det definitiva slutet på den fem decennier långa konflikten, rådde en chockartad stämning när beskedet kom i oktober månad att det colombianska folket röstat ner avtalet. Dagen för omröstningen samlades människor på torgen under parollen Sí a la paz! Ja till freden! och feststämning rådde tills dess att resultaten från de Verksamhetsberättelse 2016 olika regionerna ramlat in. Sakta sjönk det in hos folksamlingen att landets befolkning inte givit sitt godkännande till avtalet. Det kändes som att torget där jag befann mig sveptes in i en grå filt när tårar rann ner för kinder, fredsflaggor rullades ihop och ingen förstod vad som skedde. Men bara några dagar senare hade man lyckats mobilisera tiotusentals människor som gav sig ut på gatorna för att manifestera att freden fortfarande var möjlig. Med risk att kliva rakt ut i de djupaste klyschorna så kan jag omöjligt sammanfatta mina månader i Colombia utan att nämna att min största behållning av resan är de människor jag fått chans att träffa och lära känna. Alla som släppt in mig i sina hem och hjärtan och delat med sig av historier om förtryck, motstånd, politiska framgångar och drömmen om att leva i fred. Att lära mig om deras kamp för social rättvisa är något av det största, roligaste och jobbigaste jag har varit med om. Tack Latinamerikagrupperna för chansen att vidga mina vyer och tack Colombia för allt du lärt mig och för insikten att så mycket återstår att förstå! Karin Lidström, praktikant hos Latinamerikagruppernas samarbetsorganisation CNA under hösten 2016 och våren

16 Resultat Latinamerikagruppernas arbete i Sverige under 2016 Antalet medlemmar l 1 49 l l l Antalet medlemmar per län l Gotland: 6 l Skåne: 103 l Blekinge: 9 l Kalmar: 8 l Kronoberg: 6 l Halland: 16 l Jönköping: 15 l Östergötland: 33 l Västra Götaland: 139 l Södermanland: 23 l Örebro: 24 l Värmland: 13 l Stockholm: 303 l Uppsala: 70 l Västmanland: 7 l Dalarna: 11 l Gävleborg: 26 l Västernorrland: 10 l Jämtland: 8 l Västerbotten: 26 l Norrbotten: 9 Ingen länskoppling: 1 Totalt: lokalgrupper l Eskilstuna lokalgrupp l Göteborgs lokalgrupp l Malmö lokalgrupp l Stockholms lokalgrupp l Uppsala lokalgrupp l Västerås lokalgrupp Övriga grupper l 5 medlemsorganisationer: Latinamerikakommittén i Jönköping, Colombianätverket, Imagenes del sur, Latinamerikakommittén i Luleå och Permanic l 6 temagrupper l 4 folkrörelsepartners: Stiftelsen Brödet och Fiskarna, Latinamerikakommittén i Luleå, Föreningen för folkbildning och frihet Eduardo Madariaga och Emmaus Fredriksdal 16 Verksamhetsberättelse 2016

17 5 597 Medlemmars engagemang Idag finns det 12 aktiva grupper runtom i Sverige som tillsammans har arrangerat över 66 folkbildande aktiviteter under året 2016 med syftet att mänskliga rättigheter i Latinamerika ska respekteras. Tack vare våra medlemmars engagemang har vi i direkt personer har deltagit på seminarier anordnade av föreningen dialog kunnat nå uppemot 5600 personer. Våra medlemmar har under året anordnat filmvisningar, deltagit i demonstrationer, samt arrangerat seminarier och debatter. 104 personer av våra medlemmar deltog även i föreningens utbildningar. 104 medlemmar har deltagit i kunskapshöjande utbildningar Arrangerade evenemang l Stockholm: Manifestation för att kräva rättvisa efter mordet på Berta Cacéres, 8 mars 2016 l Göteborg: Manifestation mot handelsavtalet TTIP, 17 september 2016 l Malmö: Seminarium om livsmedelsproduktion med Maria Canil från Guatemala på MR-dagarna, 17 november 2016 l Östersund: Konferens Naturens rättigheter, 5 6 maj 2016 l Uppsala: Konferens om freden i Colombia, 6 juni 2016 l Eskilstuna: Seminarium Eliten kidnappar freden i El Salvador, 19 okt 2016 Verksamhetsberättelse ,3 miljoner människor har nåtts genom media Samarbete med Latinamerikas folkrörelser Nästan hälften av alla våra föreläsningar, seminarier och publiceringar i nationell media i Sverige har genomförts i direkt samarbete med våra samarbetsorganisationer i Latinamerika. Exempelvis deltog María Canil från småbrukarnätverket La Via Campesina i Guatemala under Matsuveränitetsveckan Totalt nåddes närmare 400 personer av 8 aktiviteter den veckan, och 99 procent av deltagarna angav att de lärt sig något nytt om folkligt inflytande och hållbar livsmedelsproduktion. Medial uppmärksamhet Latinamerikagrupperna har under år 2016 nått cirka 1,3 miljoner människor genom nationell och lokal media, samt via sociala medier. Vi har sett en kraftig ökning i sociala medier där antal följare på Twitter och Facebook nästan fördubblats under året. Latinamerikagrupperna har varit avsändare till över 120 tidningspubliceringar i form av debattartiklar, insändare och nyhetsartiklar. Bland dessa finns exempelvis en artikel om kriminalisering efter statskuppen i Brasilien som skrevs tillsammans med De Jordlösas rörelse, MST, och som publicerades i tidningen Omvärlden i september. Därutöver publicerades artiklar om klimatet, som skrivits tillsammans med ett antal andra svenska organisationer, i DN, SVT Opinion och Aftonbladet. Påverkansarbete mot beslutsfattare 100 Medlemmar fick över 100 insändare/artiklar publicerade Under år 2016 nådde Latinamerikagrupperna 11 beslutsfattare, däribland Sveriges utrikesminister och biståndsminister i frågor som rör kränkningar av mänskliga rättigheter i Honduras. Latinamerikagrupperna tog initiativet till en manifestation för att fördöma mordet på den honduranske människorättsaktivisten Berta Cáceres, vilket fick stort gehör även från politiker. Under manifestationen talade bland annat den svenska riksdagspolitikern Hans Linde. 17

18 Resultat Stöd till folkbildning i Latinamerika l Samarbetsorganisationer l Skolor i agroekologi l Skolor i politiskt ledarskap Under året 2016 kunde personer inom småbrukar- och urfolksrörelsen öka sina kunskaper och färdigheter genom stöd från Latinamerikagrupperna. Av dessa var 49 procent kvinnor och 44 procent ungdomar. Skolor i agroekologi Småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesinas agroekologiskolor ger deltagarna kunskap i att bedriva ett miljömässigt hållbart jordbruk där naturens egna processer och kretslopp tas tillvara. Utbildningarna blandar teori med praktik i deltagarnas hembyar eller närliggande samhällen. Skolorna i agroekologi har under året 2016 mer än fördubblats. Latinamerikagrupperna stödjer framför allt processer som möjliggör dialog och samordning mellan Cloc/ La Vía Campesinas olika agroekologiskolor. l IALA Mesoamérica Santa Emilia, Nicaragua. Drivs av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina l IALA Maria Cano Viotá, Colombia Drivs av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina l IALA Amazónico Parauapebas, Pará, Brasilien. Drivs av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina l Escola Latino Americana de Agroecologia Município da Lapa, Paraná, Brasilien. Drivs av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina l IALA Guaraní Asunción, Paraguay Drivs av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina Skolor i politiskt ledarskap På ledarskapsskolorna får urfolk och småbrukare kunskap och verktyg för att analysera dagens situation utifrån ett rättighetsperspektiv. Syftet med utbildningen är att deltagarna ska stärka sin kapacitet som ledare och opinionsbildare. Längden på skolorna varierar, allt ifrån en vecka till ett och ett halvt år. En del skolor är regionala och tar emot studenter från flera olika länder. Latinamerikagruppernas stöd till ledarskapsskolor för urfolk och småbrukare är omfattande och många gånger av avgörande betydelse för att utbildningarna ska bli av. Under de senaste åren har vi ökat stödet till utbyten mellan länder och regioner. l Escola Nacional Florestan Fernandes São Paulo, Brasilien Drivs av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina l Escuela Campesina Francisco Morazán Managua, Nicaragua Drivs av småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina l Ecuador Hela landet Drivs av urfolksnätverket Conaie l Guatemala Hela landet Drivs av urfolksnätverket Waqib Kej Samarbetsorganisationer och erhållet stöd under året l Waqib Kej, Guatemala, 1,5 miljoner kronor l Pueblo Kayambi, Ecuador, 0,6 miljoner kronor l Conaie, Ecuador, 0,8 miljoner kronor l Cloc/La Vía Campesina Region Andina (betalas ut i Colombia) 0,8 miljoner kronor l Cloc/La Vía Campesina Region Sydamerika (betalas ut i Brasilien) 3,0 miljoner kronor l Cloc/La Vía Campesina Region Kontinental (betalas ut i Argentina) 1,1 miljoner kronor l Cloc/La Vía Campesina Region Centralamerika (betalas ut i Nicaragua) 1,8 miljoner kr 18 Verksamhetsberättelse 2016

19 Stärkta röster lokalt och globalt Resultat i korthet från Latinamerikagruppernas verksamhet i Latinamerika. Kvinnor och unga får större plats Genom Latinamerikagruppernas stöd har kvinnor och ungdomar under året 2016 stärkt sin röst inom samarbetsorganisationerna. Det ecuadorianska urfolksnätverket Conaie upplever att fler unga och kvinnor plats i diskussioner än tidigare. I urfolksorganisationen Pueblo Kayambi i Ecuador har de lyft behovet av att omorganisera sin styrelse för att öka inflytandet av kvinnor, och i Guatemala har kvinnorna i urfolksnätverket Waqib Kej arbetat hårt för att påverka politiska partier och få till en valreform som garanterar kvinnligt deltagande i landets parlament. Inom det kontinentala småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina uttrycker ledande kvinnor att de under året kunnat konstatera en attitydförändring hos männen i organisationerna. Detta ses som ett resultat av att de, utöver att arbeta särskilt med kvinnor under de senaste åren, också har inkluderat männen i det feministiska arbetet. I Honduras har kvinnor inom Cloc/La Vía Campesinas nationella medlemsorganisationer arbetat för att få till ett nationellt lånesystem för kvinnor på landsbygden, vilket lyckats så pass bra att det ska antas som nationell lag. Ungdomar i Cloc/La Vía Campesinas medlemsorganisationer har under året fått större plats i olika utskott inom regionala och kontinentala organisationsstrukturer, vilket gör att ungas frågor och åsikter inte lika lätt blir åsidosatta i de politiska diskussionerna och besluten. Småbrukar- och urfolksrörelsen stärker sin position internationellt La Vía Campesina har under året 2016 deltagit flitigt i lobbyarbete gentemot Förenta Nationerna (FN) i Genève för att få till stånd en konvention om småbrukare/lantarbetares rättigheter. Fler aktörer än tidigare har nu ställt sig bakom förslaget. Urfolksnätverket Waqib Kej ses av FN som en viktig aktör i frågor om rasism och diskriminering i Guatemala. Detta ledde under året till att Waqib Kej fick rollen att anordna FNs toppmöte i landet om dessa frågor, samt stötta framtagandet av den rapport som skrivs av FN i frågan. Cloc/La Vía Campesina utsågs av den colombianska regeringen och Farc att tillsammans med EU och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO fungera som observatör i fredsprocessen gällande implementeringen av en landsbygdsreform. Cloc/La Vía Campesina har varit en viktig dialogpartner för FAO inför diskussioner och möten, vilket resulterat i att flera av deras ståndpunkter har inkorporerats i FAOs ställningstaganden under året. Övriga skolor Småbrukarnätverket Cloc/La Vía Campesina genomför även ett antal andra skolor på olika platser varje år: l Escuela Andina Andinsk skola i ledarskap (Venezuela, Colombia, Ecuador, Peru och Bolivia) l Escuela Cono Sur Sydamerikansk skola i ledarskap (Brasilien, Paraguay, Uruguay, Argentina och Chile) l Escuela Egidio Bruenetto Sydamerikansk skola för nationella ledare l Escuela Continental de Mujeres Kontinental skola för kvinnor l Campamento Continental de Jóvenes Ungdomsläger med ledarskapsutbildning l Escuela Continental de Comunicación Kontinental kommunikationsskola Ekonomi Så får vi in pengar 2016: 17,5 miljoner kronor l Sida via Forum Syd 88 % l Insamling 6 % l Övriga intäkter 5 % l Övriga anslag/fonder 1 % Så använder vi in pengar 2016: 17,8 miljoner kronor l Verksamhet i Latinamerika 82 % l Opinion och påverkan 10 % l Administration 6 % l Insamling 2 % Verksamhetsberättelse

20 Röster från Latinamerika Tegelviksgatan 40 S Stockholm Bidra till Latinamerikagruppernas arbete Ditt stöd är avgörande för att vi ska kunna fortsätta stödja folkrörelser i Latinamerika. Det ger människor tillgång till kunskap om demokrati och mänskliga rättigheter, samt möjlighet att organisera sig. Bli månadsgivare l Du kan, förutom att vara medlem, även bli månadsgivare. Som månadsgivare ger du en valfri gåva varje månad utöver din medlemsavgift. Se: latinamerikagrupperna.se/blimanadsgivare Ge en gåva l Via Swish: Fyll i Latinamerikagruppernas Swish-nummer, (123+ Latinamerikagruppernas 90-konto) och valfri summa. Skriv gåva i fritexten. l Via Postgiro: Stöd med valfri summa på vårt postgirokonto: Ditt stöd ger folkrörelser kraft att fortsätta kämpa mot orättvisor!