Latinamerikagruppernas strategiska långtidsplan för åren

Transkript

1 Latinamerikagruppernas strategiska långtidsplan för åren Strategisk långtidsplan , Antagen på årsmötet

2 Innehåll Inledning... 3 Latinamerikagrupperna år Omvärldsanalys... 6 Globalt... 6 Latinamerika... 7 EU/Sverige... 8 Latinamerikagrupperna som förening... 9 Temainriktning... 9 Inledning... 9 Systemkritik... 9 Alternativa visioner Folkligt inflytande Metod Arbete med makt-, demokrati- och rättighetsperspektiven Maktperspektiv Demokratiperspektiv Rättighetsperspektiv Arbete med folkbildning Kunskap/Kapacitet som politisk aktör Engagemang/Organisering Opinion/Påverkan Samarbetet med strategiska partners i Latinamerika Språk Arbete med finansiering och insamling Syfte och uppföljning av den strategiska långtidsplanen Strategisk långtidsplan , Antagen på årsmötet

3 Inledning Latinamerikagrupperna är en solidarisk och systemkritisk folkrörelseorganisation som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för ett rättvist och hållbart samhälle. Detta dokument, föreningens strategiska långtidsplan, utgår från Latinamerikagruppernas policy för folkligt inflytande, och omsätter ståndpunkter och visioner i policyn till strategier och prioriteringar på fem års sikt. Latinamerikagruppernas analys av världen utgår från antagandet att den förändring som krävs för att nå ett rättvist och hållbart samhälle kräver omfördelning av makt, möjligheter och resurser. Det nuvarande ekonomiska och politiska systemet är ohållbart. Latinamerikagrupperna ser den politiska koncentrationen av makt på internationell, nationell och lokal nivå som den grundläggande orsaken till en extremt skev resursfördelning. Därför är Latinamerikagruppernas övergripande mål: Ökat folkligt inflytande över beslutsprocesser som rör rättigheter för personer och grupper som av strukturella omständigheter tvingas leva i fattigdom och utanförskap. I en globaliserad värld är det samma kamp här som där. Ett ökat folkligt inflytande baserat på allas lika rättigheter förändrar både formella och informella maktrelationer på alla nivåer i samhället. Därigenom skapas förutsättningar för att förändra strukturer som vidmakthåller en orättvis resursfördelning. I en process för verkligt folkligt inflytande krävs engagemang, organisering, opinionsarbete och påverkansmöjligheter, samt att folkrörelserna har kunskap och kapacitet att agera som politiska aktörer. Det krävs även folkrörelser som kan utgöra en kraft för att stärka människors inflytande, makt och säkerhet i förhållande till myndigheter och marknadskrafter från lokal till global nivå. I sitt arbete för att stärka det folkliga inflytandet i samhället arbetar Latinamerikagrupperna med ett makt-, demokrati- och rättighetsperspektiv. Dessa perspektiv ska genomsyra Latinamerikagruppernas organisation, omvärldsanalys, samarbetet med organisationer i Latinamerika och Sverige och det opinionsbildande arbetet i Sverige. Latinamerikagrupperna år 2018 År 2018 är vårt mål att Latinamerikagrupperna, genom starka politiska allianser med andra folkrörelser och organisationer i Sverige, Europa och Latinamerika, är en folkrörelseorganisation som påverkar och presenterar konkreta alternativa visioner som bygger på respekt för Moder Jord 1 samt utgår från föreningens makt-, demokrati- och rättighetsperspektiv. 2 Latinamerikagruppernas arbetsmetoder och strategier ger goda förutsättningar för engagemang och aktivism, effektivt påverkansarbete samt har bidragit till att stärka politiska allianser med samarbetsorganisationerna i Latinamerika, i Sverige och i Europa. Latinamerikagrupperna har växt i antal medlemmar sedan år 2014 och fler av medlemmarna är aktiva i någon form inom organisationen. Den finansiella situationen för 1 Innebär att se jordklotet, dess invånare och den omgivande miljön som en helhet och är ett vidare begrepp än t.ex. naturen. 2 Dessa perspektiv beskrivs utförligt i Latinamerikagruppernas policy för folkligt inflytande, antagen vid årsmötet Strategisk långtidsplan , Antagen på årsmötet

4 Latinamerikagrupperna är stabil men det krävs ytterligare arbete för att skapa en självständig ekonomi. För att Latinamerikagrupperna ska stärka möjligheten till att uppnå vår vision, formulerad i policyn, ska föreningen arbeta för att uppnå följande övergripande mål för år 2018: Latinamerikagrupperna har förtydligat de alternativa visioner som vi och de folkrörelser vi samarbetar med lyfter samt stärkt förutsättningar för att förverkliga dessa i Sverige/EU och i Latinamerika. För att kunna uppnå detta övergripande mål har ett antal delmål arbetats fram. Strategisk långtidsplan , Antagen på årsmötet

5 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR FÖRENINGEN Ökat folkligt inflytande över beslutsprocesser som rör rättigheter för personer och grupper som av strukturella omständigheter tvingas leva i fattigdom och utanförskap (se policy). ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR FÖRENINGEN - ÅR 2018 Latinamerikagruppernas arbete har förtydligat de alternativa visioner som vi och de folkrörelser vi samarbetar med lyfter samt stärkt förutsättningar för att förverkliga dessa i Sverige/EU och i Latinamerika. VERKSAMHETEN I L A T I N A M E R I K A ÖVERGRIPANDE MÅL Samarbetspartners har utvecklat sin kapacitet att formulera konkreta alternativa visioner och dessa visioner har påverkat samhällsdebatten. DELMÅL KUNSKAP/ KAPACITET SOM POLITISK AKTÖR Samarbetsorganisationernas medlemmar har ökad kunskap kring sina rättigheter samt självförtroende för att utkräva dessa både av samhället och inom organisationen. ENGAGEMANG/ORGANISERING Ursprungsfolks- och småbrukarnätverkens kapacitet och förmågor att på ett effektivt sätt engagera och organisera människor och lokala/nationella organisationer kring sina centrala frågor har stärkts och utvecklats. OPINION/PÅVERKAN Samarbetspartners opinions- och påverkansarbete kring alternativa visioner har stärkts och utvecklats. MÅL SAMARBETE Latinamerikagrupperna har tillsammans med samarbetspartners en stark och tydlig politisk allians där kunskap, verktyg, metoder och visioner utbyts och påverkansarbete planeras och genomförs gemensamt. ÖVERGRIPANDE MÅL Latinamerikagrupperna är en betydelsefull och slagkraftig politisk svensk aktör inom de frågor föreningen driver, med stärkta relationer till aktörer inom den globala systemkritiska rörelsen. DELMÅL KUNSKAP/KAPACITET SOM POLITISK AKTÖR Latinamerikagrupperna har flera aktivister med fördjupade kunskaper om föreningens centrala frågor och merparten av dem har det självförtroende som krävs för att ta plats i det offentliga rummet och i politiska debatter. ENGAGEMANG/ORGANISERING Latinamerikagrupperna har en stark medlemsbas som aktivt driver föreningens frågor samt samarbetar med lokala, nationella och internationella aktörer i syfte att stärka opinions- och påverkansarbetet kring föreningens frågor. OPINION/PÅVERKAN Latinamerikagruppernas och dess samarbetsorganisationers frågor är synliga i samhället, påverkar opinionen och har lett till politiska beslut i Sverige (utifrån föreningens krav inom drivna kampanjer) med synliga förändringar. VERKSAMHETEN I S V E R I G E - E U FINANSIERING Latinamerikagrupperna har en stabil ekonomisk buffert samt en förhållandevis självständig ekonomi. INSAMLING Latinamerikagruppernas insamlingsarbete har en större förankring inom föreningen och hos samarbetsorganisationerna och insamlingskanalerna är fler. Medlemmar deltar mer aktivt i insamlingsarbetet. Strategisk långtidsplan , Antagen på årsmötet

6 Omvärldsanalys Världen befinner sig idag långt från Latinamerikagruppernas vision om ett rättvist och ekologiskt hållbart samhälle med en deltagande demokrati på internationell, nationell och lokal nivå, i en värld där mänskliga rättigheter respekteras, skyddas och uppfylls. För att kunna se vägarna som leder oss i riktning mot den visionen måste vi veta vilka processer som kommer att påverka världen, Sverige och Latinamerika de närmaste åren. Globalt Världen genomgår idag en systemkris som uttrycks i tre stora och avgörande kriser; demokratikris, ekonomisk kris och miljö- och klimatkris. På många håll i världen råder en demokratisk kris där folkmajoriteten upplever att den inte kan påverka samhällsutvecklingen. Politiska beslut uppfattas som avlägsna och främmande då den politiska makten utövas av en liten elit. Demokratiskt valda församlingar har små möjligheter att påverka samhällsutvecklingen och politiska partier har litet eller inget förtroende. Beslut flyttas från folkvalda församlingar till slutna rum, storbolag och ekonomiska makthavare. Media styrs och kontrolleras av samma maktelit. Yttrandefriheten kränks, information manipuleras och hemlighålls. Spontana folkmassor eller organiserade folkrörelser som protesterar eller ger uttryck för krav på samhällsförändring hörsammas sällan av makthavarna utan bemöts med våld och kriminaliseras. De svåraste hindren för varje enskild människa att kunna påverka sitt liv är de ständiga kränkningar av medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som alltför många människor i världen lever med dagligen. Faktorer som kön, klass, etnicitet, ålder, sexualitet och funktionalitet påverkar vilka möjligheter människor har och vissa utsätts i större utsträckning än andra av förtryck och kränkningar. Den ekonomiska krisen har uppstått i och med nyliberalismens kris och krisen för den rådande tillväxtmodellen. Kriserna spåras tillbaka till storbanker och rika stater men drabbar den enskilda människan och främst de redan marginaliserade. För att lösa krisen pressar mäktiga aktörer på för ytterligare avregleringar av marknader för att hitta avkastning och både transnationella företag och stater tävlar om kontrollen över jordens naturresurser och andra tillgångar, bland annat i Latinamerika. Vi ser därmed att krisen i dagens ekonomiska system leder till en allt hårdare kamp om naturresurser, där småbrukares, jordlösas, lantarbetare och ursprungsfolks livsmiljöer och möjligheter till försörjning hotas av utvinningsindustrin och den nya oroande trenden landgrabbing 3 där utländska företag, pensionsfonder och länder köper upp eller arrenderar stora bördiga landarealer för odling av till exempel biobränsle, mat och foder. Detta leder också till en miljö och klimatkris då det storskaliga industrijordbruket inte är hållbart då det kräver en stor mängd gifter för att odla i monokulturer 4, hotar den 3 Innebär att länder, företag eller individer lägger beslag på mark i fattiga delar av världen. Begreppet används sedan den ekonomiska krisen 2008 ofta i relation till mark som köps eller hyrs för att säkra ett annat lands matförsörjning. Som ersättning lovas utvecklingsländerna ofta jobb, skolor och utbyggnad av infrastruktur. Även uppköp av stora arealer av storföretagare, både inhemska, utländska och transnationella, för att skapa monokulturer kan räknas in 4 Innebär jordbruksproduktion av endast en gröda åt gången (vete och raps, till exempel, i Sverige, sockerrör eller soja i tropiska länder, typ plantagejordbruk). Denna produktionsform är oftast mekaniserad och genomförs i mycket stora skalor. Den framställs som effektiv, men jämfört med ett diversifierat, integrerat jordbruk förlorar den i total produktion. Dessutom är monokulturer mer sårbara för prisfall på livsmedelsmarknaden och sjukdomar/skadeinsekter vilket ofta medför hög användning av kemiska bekämpningsmedel. Detta liksom storskaligheten påverkar den biologiska mångfalden negativt. Strategisk långtidsplan , Antagen på årsmötet

7 biologiska mångfalden samt utgör ett hinder för småbrukares, jordlösas, lantarbetare och ursprungsfolks tillgång till odlingsbar mark. Företag och även stater - genom olika typer av statliga investeringar - konkurrerar allt hårdare för att komma övermineral- och oljefyndigheter och mark, utan hänsyn till miljö eller lokalbefolkningens rättigheter. Detta på grund av det allt snabbare växande masskonsumtionssamhället som kräver en allt större produktion av varor samt staters krav på att klara ökad tillväxt. Även framväxten av ett globalt livsmedelssystem som gynnar storskalighet bidrar till detta. Trots de uppenbara bristerna i systemet så fortsätter jakten på ständig tillväxt och konsumtion på bekostnad av människor, klimat och miljö. Landgrabbing tillsammans med jakten på naturresurser har också lett till skenande matpriser, intensifierade markkonflikter och att tillgång till jord har blivit allt svårare för de som saknar politisk och ekonomisk makt. Utvecklingen sker därmed på bekostnad av medborgarnas inflytande över sitt lands naturresurser och nationella egendom. På så sätt förvärras också den klimatkris som uppstår på grund av den nuvarande ekonomiska modellen. Miljöförstöringen driver på olika sätt på klimatförändringarna och trots att de fattigaste länderna står för mindre än en procent av utsläppen drabbas de hårdast av dessa. Nuvarande system tillåter dock bara en marknadslösning på miljöproblemen, vilken ofta kallas grön ekonomi, och innebär att ett pris sätts på till exempel utsläpp. Detta innebär att den som har pengar kan köpa sig fri från ansvar och att naturen blir en handelsvara. De globala utmaningarna och behoven gör att Latinamerikagrupperna ser ett behov av en förändring som innebär en omfördelning av makt, möjligheter och resurser. Den baseras på respekt för de mänskliga rättigheterna och för miljön. Latinamerika Den folkrörelse- och vänstervåg som i början på 2000-talet stoppade nyliberalismen i Latinamerika och som ledde fram till progressiva och vänsterregeringar har inte alltid resulterat i nödvändiga förändringar. Detta gäller även regeringar som har eller har haft starkt stöd av folkrörelser såsom ursprungsfolk och av fackliga rörelser. Det har visat sig svårt att genomföra radikala förändringar och bryta med den ekonomiska modellen som utgår från utvinning av naturresurser för export. Detta då länderna har en social skuld att betala tillbaka till sin befolkning samt att vi lever i en globaliserad ekonomi där det är svårt att självt gå emot det rådande ekonomiska systemet. Den generella trenden i Latinamerika är att det genomförs allt fler avregleringar och frihandelsavtal med EU, USA och Asien som gynnar de transnationella företagen. De transnationella företagens ökade aktivitet med utvinning av naturresurser och landgrabbing har lett till att jakten på mark intensifierats. Gruvdrift, skogsplanteringar, dammbyggen, vattenkraftverk och monokulturer driver bort människor från deras jord och vatten eller, i ursprungsfolkens fall, territorier. Markkonflikterna blir fler och våldsammare och ursprungsfolks-, småbrukar- och bonderörelser tystas ner genom hot, förföljelse och kriminalisering. Detta visar på att rörelsernas kamp är effektiv och att företagen ser dem som reella hot mot deras verksamhet. Fler och fler rörelser söker sig över nationsgränserna och hittar gemensamma intressen med grupper i andra delar av regionen. Nätverken arbetar aktivt för att motståndet mot utvinningen av naturresurser ska samlas i en enad kamp men också för att utveckla alternativa visioner Strategisk långtidsplan , Antagen på årsmötet

8 som matsuveränitet och Buen Vivir 5 / ett gott leverne. Diskussionerna förs dock på olika nivåer och har kommit olika långt i alla rörelser. Latinamerikagruppernas utmaningar är att skapa politiska allianser och stödja de regionala och kontinentala nätverken och samtidigt behålla kontakten med gräsrötterna. Samt att gemensamt konkretisera och lyfta de alternativa visionerna. EU/Sverige Stora delar av Europa har under de senaste åren drabbats av en ekonomisk och demokratisk kris. Vissa europeiska länder har nästan gått i konkurs eller tvingats till hårda ekonomiska åtstramningar. Åtstramningar som många gånger gjorts utan att medborgarna tillfrågats. Den Europeiska Unionens demokrati har ifrågasatts och medborgarna i drabbade länder har undrat varför de ska betala för något de själva inte anser sig ha gett upphov till. En följd av detta är bland annat behovet av ytterligare ekonomisk stimulans, något som ökat exploateringen av naturresurser och sökandet efter nya marknader att exploatera. Detta har stärkt EU:s roll i att sluta för dem fördelaktiga handelsavtal med bland annat regioner och länder i Latinamerika. Den svenska regeringen är en av de stater som satsat mycket på den nationella utvinningen av mineraler och andra naturresurser där det främst är norra Sverige som är drabbat av en aggressiv gruvexploatering. I Sverige sker nu en omdaning av den globala utvecklingspolitiken 6 som torde fortsätta under de kommande åren. En del av detta är satsningen på nya aktörer inom svenskt utvecklingssamarbete och då inte minst företag som leder till ökad konkurrens om biståndspengarna. Samt en marknadsanpassning av biståndet då andra typer av projekt får finansiering. Även andra tendenser är tydliga. Biståndsbudgeten inkluderar i allt högre grad andra typer av kostnader, däribland flyktingmottagning och skuldavskrivning. Demokratibiståndet minskar och informationsbidraget är skarpt ifrågasatt. Som en reaktion på demokrati- och ekonomikrisen har den globala aktivismens nya former, så som blixtaktioner, användandet av sociala medier och nätverkande ökat i Europa och i Sverige. Det ökade intresset för omställning 7 gör sig också gällande i klimatrörelsen. Inom denna rörelse växer nu flera nya idéer och visioner om ett annat samhälle. Latinamerikagruppernas utmaning i EU/Sverige är att ta vara på den kraft och de idéer som finns inom den nya europeiska och svenska omställnings- och demokratirörelsen. Detta görs främst genom samarbete och erfarenhetsutbyten men även genom gemensamma ställningstaganden. En annan utmaning är att bidra till att övervaka hur Sverige lever upp till målet om att alla politikområden ska sträva efter målet om en rättvis och hållbar global utveckling. Främst genom att övervaka hur statliga investeringar påverkar i Latinamerika. Samt även att övervaka svenska företags agerande utomlands. 5 En livsfilosofi från ursprungsfolken i Anderna. Är samtidigt ett politiskt alternativ som ifrågasätter det nuvarande utvecklingsparadigmet, som anses överdrivet fokuserat på ekonomisk tillväxt och innebära förödande konsekvenser för miljö och människor. Buen Vivir betyder istället välfärd i vidare bemärkelse, där medborgarnas sociala, kulturella och andliga behov erkänns, samtidigt som naturen respekteras. Har även andra benämningar, exempelvis Sumak Kawsay. 6 Även inom andra områden så som handels-, energi-, och jordbrukspolitiken sker en omdaning. 7 Innebär att människor tar lokala initiativ för omställning till ett fossilfritt samhälle för att möta utmaningar såsom oljetopp och klimatförändringar. Detta bland annat genom om att ställa om energiförbrukning och matproduktion lokalt. Strategisk långtidsplan , Antagen på årsmötet

9 Latinamerikagrupperna som förening Latinamerikagrupperna arbetar med regionala och kontinentala nätverk inom de jordlösas, småbrukar-, lantarbetar- och ursprungsfolksrörelsen i större utsträckning än tidigare, då samarbetet var mer nationellt baserat. Relationerna med samarbetsorganisationerna har på många sätt förändrats från tidigare. Idag arbetar Latinamerikagrupperna med en tydligare koppling kring kampanj och påverkan. Politiska dialoger mellan förtroendevalda ses som ett viktigt element i utformandet av gemensamma omvärldsanalyser och påverkansstrategier. Latinamerikagrupperna står idag inför flera utmaningar. Några av de största är kopplade till organisationens ekonomi och till organisationens förmåga att mobilisera och påverka. För att kunna fortsätta stärka samarbetsorganisationerna i Latinamerika behöver Latinamerikagrupperna stärka den egna insamlingskapaciteten samt bredda antalet finansieringskällor. Latinamerikagrupperna behöver också öka antalet aktiva medlemmar som kampanjar och påverkar kring våra och samarbetsorganisationernas frågor. En annan utmaning är att öka kunskapen kring vilka alternativa visioner som ligger i linje med föreningens vision samt hitta former för hur vi tar oss an och kommunicerar dessa visioner. I samverkan med våra samarbetsorganisationer i Latinamerika är det viktigt att vi som organisation förstår och förhåller oss till det koloniala arvet och de maktförhållanden och föreställningar som det bär med sig. Detta betyder bland annat att Latinamerikagrupperna, i relation till våra samarbetsorganisationer, både är finansiär med den yttersta administrativa kontrollen samtidigt som vi ingår i strategiska politiska allianser och kämpar mot samma mål. Det handlar om att identifiera och utmana maktrelationer i det internationella samarbetet och skapa en medvetenhet om vårt koloniala arv och som förening driver det oss att ständigt ställa frågan om vem som äger tolkningarna, och uppmärksamma att det är de som berörs mest av en situation som ska ha tolkningsföreträde. Temainriktning Inledning Givet den analys Latinamerikagrupperna gör av omvärlden kommer arbetet de fem kommande åren att fokuseras på tre huvudsakliga teman för att uppnå organisationens övergripande mål: systemkritik, alternativa visioner och folkligt inflytande. Detta utifrån att dessa påverkar varandra och hänger ihop. Utan en kritik och analys av grunderna till den ojämlikhet omvärldsanalysen beskriver, kommer vi endast angripa symptomen av och inte gå till botten med det som vi anser är de verkliga problemen. Därmed utgår vi från ett systemkritiskt förhållningssätt vilket innebär att vi ifrågasätter bland annat det patriarkala systemet, klassamhället och vårt koloniala arv. Systemkritik Latinamerikagrupperna är kritiska mot de globala och ekonomiska system som inverkar negativt på miljön och klimatet, som gynnar en ojämlik fördelning av resurser samt förstärker och upprätthåller orättvisa maktstrukturer. För att förändra denna situation arbetar Latinamerikagrupperna med att stödja småbrukares, jordlösas, lantarbetare och ursprungsfolks kamp för sin rätt till den mark de behöver för försörjning. Även arbete med att öka folkrörelsernas inflytande för att försvara naturresurser och minska exploateringen av dessa är i fokus. Latinamerikagrupperna arbetar även med att Strategisk långtidsplan , Antagen på årsmötet

10 bevaka att företags och staters agerande inte bidrar till att naturresurser som tillhör latinamerikanska ursprungsfolk och lokalsamhällen utarmas. Därför är påverkansarbetet mot både svenska beslutsfattare och transnationella företag, med koppling till Sveriges förehavanden i Latinamerika, viktigt att utveckla och stärka genom olika nätverk. Systemkritiken grundar sig även i en kritik mot det patriarkala systemet vilket gör att föreningen även måste stärka det egna jämställdhets- och jämlikhetsarbetet. Latinamerikagrupperna utgår ifrån ett normkritiskt perspektiv vilket är nödvändigt för att förändringsarbetet ska bli hållbart och långsiktigt. Normkritik handlar om att synliggöra makt. Det innebär bland annat att sätta fokus på och ifrågasätta de normer som påverkar uppfattningar om vad som är "normalt" i kontrast till något annat, "det avvikande" eller "dom Andra". Det är genom att förändra begränsande strukturer som det skapas förutsättningar för en systemförändring. Alternativa visioner Latinamerikagrupperna arbetar för ett annat ekonomiskt, politiskt och socialt system och inspireras av de alternativa visioner som finns i världen, till exempel ursprungsfolkrörelsens vision av konceptet Buen Vivir och småbrukarnas tankar om agroekologi och matsuveränitet 8. Dessa visioner är holistiska och handlar om småskalighet och kretsloppstänk där fokus ligger på att värna om Moder jord samt om att producera och konsumera lokalt. I detta ingår även att odla utifrån lokala kulturella, sociala, ekonomiska och ekologiska förutsättningar och behov. Det handlar därmed också om vem som har makten över maten och marken och om rätten till självförsörjning. En annan viktig aspekt är att dessa visioner presenterar lösningar för att hejda klimatförändringarna. I Sverige och Europa presenteras ofta förslag på lösningar på klimatkrisen i termer av hållbar utveckling. Till skillnad från matsuveränitet och Buen Vivir så bygger dessa lösningar ofta på fortsatt tillväxt i form av konsumtion samt på teknologiska framsteg och lösningar. För att mer effektivt kunna arbeta för att byta ut det rådande systemet, är det viktigt att Latinamerikagrupperna förtydligar vilka alternativa visioner föreningen ser för Sverige och Europa. I detta arbete behöver Latinamerikagrupperna förhålla sig till de visioner som lyfts både i Latinamerika och i Sverige/Europa. Att visa på väl fungerande alternativ till den rådande nyliberala modellen bidrar till arbetet med opinionsbildning då det öppnar upp för nya sätt att tänka om samhällets organisering och vilka värden som ska stå i fokus. Därför ska föreningen stärka arbetet med att lyfta fram en positiv och trovärdig framtidsvision. I detta arbete krävs att Latinamerikagrupperna arbetar tillsammans med samarbetspartners och systemkritiska rörelser i Sverige, Europa och Latinamerika som formulerar och mobiliserar kring dessa alternativa visioner vi vill se växa fram. Viktigt i detta arbete är att Latinamerikagrupperna väljer att arbeta med rörelser i Latinamerika, inom ursprungsfolks- och småbrukarrörelsen, som fokuserar på detta. Lika viktigt är det att föreningen stärker kontakterna med likande rörelser i Sverige och inom EU för att kunna utbyta erfarenheter och kunskap samt för att kunna nätverka kring 8 Matsuveränitet innefattar, förutom tillgång till mat, rätten för människor att själva bestämma över sin matproduktion och prioriterar lokal konsumtion över export. Konceptet introducerades 1996 av Vía Campesina som ett agroekologiskt, småskaligt svar på en växande transnationell, marknadsstyrd agrobusiness med monokulturer, genmodifierade grödor och växtgifter. Förespråkarna för matsuveränitet kräver också folkligt deltagande i beslutsfattande som rör jordbruksfrågor och respekt för kvinnliga småbönders rättigheter. Strategisk långtidsplan , Antagen på årsmötet

11 påverkansarbete. Ytterligare ett viktigt fokus i detta arbete är att Latinamerikagrupperna ska fortsatta kräva att Sverige lever upp till innebörden av begreppet klimaträttvisa. Detta innebär att ta vårt ansvar och ställa om samhället ställa om till ett hållbart samhälle samt att bistå i lindrandet av klimatförändringarnas effekter globalt. Då utsläppen till största del skett och fortfarande sker i de rika länderna har vi i Sverige en historisk skuld till de som nu drabbas hårdast av förändringarna. Folkligt inflytande För att uppnå ökat folkligt inflytande behövs kunskap om existerande demokratiska system och de legitima påverkansmöjligheter 9 som finns inom dem, samt arbete för att stärka dessa system. Det behövs också ett arbete för rättvisa handelsvillkor där de som berörs av handelsavtalen får komma till tals. Om detta inte görs ökar risken för en urholkning av folkets makt på bekostnad av företags och internationella institutioners inflytande Det handlar också om att motverka den kriminalisering av sociala rörelser som sker där folks rättmätiga krav maskeras i brottsliga termer för att ogiltigförklaras. Denna kriminalisering utgör ett stort hot mot både demokratin i sig samt handlingsförlamar och blockerar de sociala rörelsernas möjlighet att bidra till samhällsdebatten och till det nödvändiga omställningsarbetet för en mer rättvis och hållbar värld. Demokratisering och deltagande handlar om allas rätt att göra sin röst hörd. I detta arbete ingår även ett synliggörande av hur olika maktstrukturer internt i organisationer och rörelser uttrycks och reproduceras, även inom Latinamerikagrupperna själva. För att uppnå ett starkare och mer reellt folkligt inflytande arbetar Latinamerikagrupperna med strategiska samarbetsorganisationer som har möjlighet att påverka politiskt i Latinamerika och inom internationella institutioner för att ursprungsfolks, småbrukares, jordlösas och lantarbetares rättigheter ska stärkas och respekteras. Speciellt fokuserar Latinamerikagrupperna på demokratiseringsprocesser såsom grundlagsreformer, ratificering av ILO och reformer som syftar till att följa FN:s deklaration om ursprungsfolkens rättigheter. Även i Sverige arbetar organisationen med att påverka svenska politiker för att dessa rättigheter ska respekteras i Sveriges och Europeiska Unionens internationella relationer. Genom ett intersektionellt perspektiv 11 som synliggör och utmanar diskriminerande och förtryckande maktstrukturer, kommer Latinamerikagrupperna att stärka arbetet med att förändra ojämna maktstrukturer internt, i samverkansprocesser samt i den externa kommunikationen. Det handlar både om att identifiera och utmana maktrelationer i det internationella samarbetet och skapa en medvetenhet om vårt koloniala arv. Metod Detta metodavsnitt fokuserar på de stora processerna och de mer omfattande behoven som föreningen ser för att kunna uppnå långtidsplanens mål samt bemöta de utmaningar som lyfts i omvärldsanlysen. För en mer detaljerad beskrivning av hur detta arbete ska genomföras 9 Latinamerikagrupperna ser civil olydnad som ett legitimt medel att använda i vissa situationer se s. 10 i Latinamerikagruppernas policy. 10 Konvention om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder. Antagen av Internationella Arbetsorganisationen ILO 1989 och trädde i kraft Syftar till att synliggöra hur flera normer och maktstrukturer ofta samverkar och förstärker varandra, tex könsmaktordningen och åldersmaktordningen, sexualitet, funktionalitet och etnicitet. Strategisk långtidsplan , Antagen på årsmötet

12 hänvisas läsaren till föreningens olika delstrategier 12 samt verksamhetsplaner för respektive år. Arbete med makt-, demokrati- och rättighetsperspektiven Latinamerikagruppernas tre perspektiv (makt, demokrati och rättigheter) ska genomsyra hela föreningens arbete. Arbetet med att få de tre perspektiven att genomsyra föreningsarbetet under den strategiska långtidsplanens tidsperiod syftar till följande mål: Latinamerikagrupperna synliggör och utmanar maktstrukturer, verkar för en deltagande demokrati och motverkar kränkningar av mänskliga rättigheter, både inom organisationen och samhället samt i samverkan med samarbetsorganisationer. Maktperspektiv I arbetet med maktperspektivet ska interna maktstrukturer och maktrelationer på ett bättre sätt synliggöras och utmanas i vårt jämställdhetsarbete. Denna aktiva insats ska även inkludera föreningens arbete i samverkansprocesser med samarbetsorganisationer i både Latinamerika och i Sverige. Latinamerikagrupperna ska även bli bättre på att utmana maktstrukturer och normer i samhället. Det gör vi genom att bli tydligare i vårt opinions- och påverkansarbete samt i den interna och externa kommunikationen. Delmål: I Latinamerikagrupperna finns internt och i samverkan en levande dialog som synliggör och utmanar formella och informella maktstrukturer. Indikator: Det finns forum för denna dialog, samt rutiner och metoder för detta arbete som är förankrade och används i hela föreningen. Delmål: I Latinamerikagrupperna finns en tydlighet gentemot externa aktörer kring hur vi ser på makt och normer. Indikator: Det finns ett gemensamt förhållningssätt och strategier för hur organisationen förhåller sig till och arbetar med maktrelationer och normer i förhållande till externa aktörer 13. Demokratiperspektiv Föreningsarbetet inom Latinamerikagrupperna ska förenklas så att medlemmar på ett enkelt sätt kan delta aktivt i beslutsprocesser. Viktigt blir att tydliggöra beslutsordningen samt hitta olika arenor och verktyg som förenklar deltagande. När det gäller samarbetsorganisationerna i Latinamerika ska en aktiv dialog föras med dessa om olika demokratiska verktyg och arenor som kan bidra till ett aktivt deltagande i interna processer. När det gäller deltagande på samhällsnivå behöver Latinamerikagrupperna tillsammans med samarbetsorganisationerna öka kunskapen kring nya verktyg för att skapa opinion och deltagande i våra frågor samt definiera på vilka nationella och globala arenor vårt deltagande är viktigt. Delmål: Medlemmar inom Latinamerikagrupperna samt inom samarbetsorganisationerna har den kunskap om demokratiska verktyg och processer som behövs för att aktivt kunna delta i beslutsprocesser både inom den egna organisationen och på samhällsnivå. 12 Se Latinamerikagruppernas policy 13 Externa aktörer såsom samarbetsorganisationer men även stater, företag och institutioner. Strategisk långtidsplan , Antagen på årsmötet

13 Indikator: Medlemmarna känner sig delaktiga i interna beslutsprocesser och upplever att de har de verktyg och den kunskap som de behöver för att kunna delta i beslutsprocesser inom organisationen och på samhällsnivå. Rättighetsperspektiv I arbete med rättighetsperspektivet ska föreningen i sitt interna föreningsarbete arbeta aktivt för att garantera allas lika värde och rättigheter. Detta görs bland annat genom att utvärdera nuvarande organisationsstrukturer samt utveckla forum där dessa frågor kan synliggöras och förändras. Även i Latinamerikagruppernas samverkansprocesser, rekryteringar och externa kommunikation ska föreningen ständigt reflektera och utvärdera de arbetsformer som används med syfte att motverka diskriminering, fördomar och förtryck. Tillsammans med samarbetsorganisationerna ska vi öka kunskapen om de mänskliga rättigheter samt om miljöoch klimaträttvisa. Viktigt i föreningens rättighetsarbete är även arbetet med att stärka och utveckla metoder för hur kränkningar av rättigheter kan påvisas och utkrävas både lokalt, nationellt och globalt. Utifrån detta behöver föreningen tillsammans med samarbetsorganisationer utveckla sin kapacitet att anlysera och identifiera vilka metoder och aktörer som är mest strategiska i arbetet för att på ett effektivt sätt kunna utkräva och implementera dessa rättigheter. Delmål - Rättighetsperspektiv: Latinamerikagrupperna arbetar aktivt utifrån ett rättighetsperspektiv 14 både internt, i samverkansprocesser och i vår externa kommunikation. Indikator: Latinamerikagrupperna har implementerat planer för jämställdhets- och likabehandlingsarbete internt och i samverkansprocesser Indikator: Dokumenterat påverkansarbete med koppling till Sveriges och EU:s förehavanden i Latinamerika, i synnerhet där rättigheter kränks. Arbete med folkbildning Latinamerikagruppernas folkbildningsarbete har hög prioritet under de kommande åren. Detta för att utveckla gemensamma alternativa visioner som ska lyftas fram i opinions- och påverkansarbetet som motvikt mot de system, processer och aktörer vi vill förändra. För att folkbildningsarbetet ska bli effektivt behöver folkbildning ses som en metod där olika aktiviteter samverkar för att uppnå en stark och effektiv förändringprocess, se Bilaga 2. Kunskap/Kapacitet som politisk aktör Latinamerikagrupperna ska bygga upp en stark gemensam identitet som bygger på våra perspektiv och våra centrala teman enligt ovan. Centralt i detta arbete är att utforma vilka alternativa visioner föreningen har samt vilka argument vi har för/emot olika system och visioner. 14 Se Latinamerikagruppernas policy. Strategisk långtidsplan , Antagen på årsmötet

14 Latinamerikagrupperna ska även utveckla stödet till och arbetet med aktivistutbildningar som kopplas tydligt till våra tematiska inriktningar samt till ökad kapacitet att agera som politisk aktör i samhället genom konkreta aktioner och verktyg. Engagemang/Organisering I Sverige och inom Europa ska Latinamerikagrupperna utveckla samarbete med strategiska organisationer med syfte att stärka opinions- och påverkansarbete kring våra centrala frågor. Detta arbete inbegriper även stärkande av samarbetet med våra medlemsorganisationer. För att stärka oss som politisk aktör och vara en allierad är det även viktigt att öka antalet aktiva medlemmar och grupper. Dessa medlemmar och grupper är också centrala i framförallt de lokala samarbetsprocesserna. I Latinamerika arbetar vi tillsammans med samarbetsorganisationer med att identifiera vilka metoder, former och verktyg som är centrala i skapandet av effektiva nätverk. Det är även dessa former, metoder och verktyg som vi främst stödjer. Ett annat viktigt arbete för föreningen är att utveckla former och verktyg för en mer stabil internkommunikation inom föreningen. Opinion/Påverkan Föreningen ska arbeta med systemkritik och alternativa visioner som utgångspunkt i opinionsoch påverkansarbetet. Med detta menas att när föreningen lyfter fram problem och kritik ska även förslag på alternativ presenteras och göras trovärdiga. Tillsammans med samarbetsorganisationerna utvecklas även gemensamma kampanjer och ställningstaganden. Föreningen ska utveckla sitt opinions- och påverkansarbete genom att hitta former, metoder och verktyg som skapar ett större deltagande bland föreningens egna medlemmar och medlemsorganisationer i föreningens kampanjer. Viktigt i detta arbete är att stärka den lokala förankringen genom aktivt deltagande inom lokalgrupper, bland medlemmar och i temagrupper. Viktigt för att stärka opinions- och påverkansarbetet blir även samarbetet med media, användandet av sociala medier och nya påverkansformer. Även i fortsättningen ska föreningen stärka arbetet med att påverka beslutfattare. Samarbetet med strategiska partners i Latinamerika Latinamerikagrupperna ska utveckla former för hur den politiska dialogen, utbytet och påverkansarbetet kan stärkas tillsammans med samtliga samarbetsorganisationer. En viktig del av detta arbete är utformandet av programverksamheten och metodarbete samt kriterierna utifrån vilka vi bygger allianser. När vi gemensamt med partners formulerar ställningstaganden och krav som används inom kampanj- och påverkansarbetet, är det viktigt att dessa utgår från en dialog om vilket samhälle vi tillsammans arbetar för. Språk Latinamerikagrupperna ska fortsätta att utveckla snabba och inkluderande former för hur spansktalande inom föreningen kan delta i processer och diskussioner utan större hinder. Latinamerikagrupperna ska också fortsätta att utveckla den externa kommunikationen för att mer effektivt förmedla vårt budskap. Strategisk långtidsplan , Antagen på årsmötet

15 Arbete med finansiering och insamling Latinamerikagrupperna måste prioritera arbetet med att göra ekonomin mindre sårbar och att skapa en långsiktig modell för hur ekonomisk stabilitet kan upprätthållas. I detta arbete är nya stabila finansiärer viktiga att knyta till sig men det är också av största vikt att utöka samarbetet med andra organisationer och aktörer i utförande och/eller finansiering av projekt och aktiviteter. Latinamerikagrupperna ska fortsätta arbeta med EU-finansierade projekt och även se till möjligheten att genom detta stärka samarbetet med prioriterade samarbetsorganisationer inom EU och Sverige. Det är även viktigt att organisationen institutionaliserar arbetet med genomförandet av ekonomisk riskanalys av den egen ekonomi. När det gäller insamlingsarbete ska Latinamerikagrupperna satsa på att finna fler aktörer som bidrar med en relativt stor summa och som definieras som stabila givare över tid. Viktigt är även att insamlingen på ett bra och effektivt sätt genomsyrar föreningsarbetet. Latinamerikagrupperna ser insamling som en politisk handling för att möjliggöra strukturella förändringar. Styrelsens insyn och deltagande gällande ekonomi, finansiering och insamling ska öka och utvecklas på ett sätt så att det bygger på stabilitet och hållbarhet samt på organisationens politiska plattform. Syfte och uppföljning av den strategiska långtidsplanen Syftet med den strategiska långtidsplanen är att omsätta ståndpunkter och visioner i policyn till strategier och prioriteringar på fem års sikt, samt att ge årsmötet ett demokratiskt redskap för att styra Latinamerikagruppernas utveckling. Den ska även ge medlemmarna en god överblick och insyn i föreningens verksamhet samt fungera som ett verktyg för diskussion om hur Latinamerikagrupperna ska hantera viktiga utmaningar inför framtiden. Utifrån den strategiska långtidsplanen arbetar styrelsen fram ett antal mer precisa strategier för olika områden, se Bilaga 1, med syfte att tydliggöra hur Latinamerikagrupperna ska uppnå de uppsatta målen i denna långtidsplan. Dessa av styrelsen antagna strategier ska utvärderas och ses över årligen. Var femte år utformas en ny strategisk långtidsplan som organisationen har för avsikt att hålla fast vid denna femårsperiod. Nästa strategiska långtidsplan presenteras alltså vid årsmötet Inför varje årsmöte ansvarar styrelsen dock för att presentera en utvärdering av långtidsplanen kring hur pass väl organisationen arbetat med att till år 2018 kunna uppnå de uppsatta målen i denna plan. Utifrån den strategiska långtidsplanen ger årsmötet styrelsen i mandat att fastställa verksamhetsplaner och ansökningar till Latinamerikagruppernas finansiärer. Strategisk långtidsplan , Antagen på årsmötet