Överdriven renlighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Överdriven renlighet"

Transkript

1 Teamet Behandling av överdriven renlighet 1 Överdriven renlighet Allmänt Beskrivning Överdriven renlighet är ett problem som brukar kallas för tvättvång eftersom personen som lider av det tvättar sig ofta, noga och länge. Han eller hon har ofta svårt att känna sig tillräckligt ren. Problemet brukar ibland benämnas för bacillskräck eller smutsfobi men det är uttryck som inte beskriver det så bra. Hinder i vardagslivet Vanliga problem är att man får söndertvättade händer, att det går åt stora mängder tvål och schampo, att man undviker att gå på offentliga toaletter och undviker att ta i föremål, t ex dörrhandtag. Det kan bli bråk i familjen därför att andra måste undvika smuts. Många vardagsrutiner tar också mycket lång tid. Personen känner sig ofta smutsig eller tycker att många föremål eller personer är smutsiga eller äckliga trots att de flesta andra människor skulle tycka att de är tillräckligt rena. Med sitt förnuft inser man att man har betydligt högre krav på att vara ren än andra människor och att det egentligen är onödigt. Förnuftet har dock liten inverkan på hur man känner. Viktiga ord om tvång när det handlar om överdriven renlighet Beskrivningarna av hur man förstår och behandlar överdriven renlighet kommer att innehålla bl a följande viktiga ord om tvång. Utlösande situation att ta på ett föremål som personen själv tycker är smutsigt, t ex dörrhandtag, kommer att framkalla en tvångsimpuls om att jag måste tvätta mig (måste-känsla), ta bort äcklet, snusket och samtidigt får jag en katastroftanke jag kan dö av AIDS om jag inte gör mig av med äcklet. Då utförs tvångsritualen att tvätta sig på ett speciellt sätt, t ex ett visst antal gånger eller en viss tid.

2 Teamet Behandling av överdriven renlighet 2 kortsiktig effekt man känner sig ren, dvs. neutraliserar känslan av att känna sig äcklig långsiktig effekt tvångstanke man blir allt försiktigare med att utsätta sig för smuts och blir därför mer hindrad och handikappad därför att man blir allt skickligare på att undvika de situationer som framkallar tvångsimpulser. ordet tvångstanke används ofta och kan ha olika innebörd. Man kan mena - påträngande och obehagliga tankar (t ex ord, bilder, minnen, föreställningar - katastroftankar - tankar som fungerar som ritualer (neutralisering) t ex att tänka rätt. När ordet tvångstanke används försöker vi samtidigt förklara vilken av de tre olika betydelserna vi avser. Behandlingsprinciper Att aktivt söka upp situationer som framkallar tvångsimpulserna och katastroftankarna (exponering). Att hålla tillbaka tvångsritualerna i den takt man orkar med (ritualprevention). Avsikten med behandlingen, exponering med ritualprevention, är att styrkan hos impulserna och obehaget skall minska så att man därigenom tar sig ur tvångsfällan. Detta innebär att man lättare kan stå emot att utföra ritualerna och kan leva ett mera normalt liv. Den exakta utformningen av dessa steg görs efter att en noggrann analys genomförts. Metoden innebär att man arbetar systematiskt och långsiktigt. Innehållet i den här pärmen (Överdriven renlighet) handlar om hur man gör detta på bästa sätt. Man kan behöva annan hjälp utöver behandling med exponering med ritualprevention för att nå sina mål. Dessa behandlingsmetoder kan handla om träning av färdigheter och olika sätt att förändra sin motivation.

3 Teamet Behandling av överdriven renlighet 3 Att diskutera: Tycker jag så här? Vad tycker jag om dessa punkter? Egna konkreta exempel. Det känns pinsamt och obehagligt att berätta om sina konstiga känslor och beteenden Alla människor tycker illa om snuskiga saker. Det är bara det att vi tycker olika saker är snuskiga Jag vet att risken för katastrofen (i katastroftanken) är liten, men jag vill att den skall vara noll För att kunna leva normalt är det nödvändigt att ta risken att t ex få i sig andra människors snusk. Om man vill vara helt säker på att inte få det blir man väldigt handikappad. Att vara smutsig är en del av normalt liv Man kan aldrig vara helt säker på att man skall vara frisk och må bra i framtiden att inget hemskt kan hända Om man tränar sig på att vara osäker klara man lättare av att vara osäker

4 Teamet Behandling av överdriven renlighet Analys ANALYS AV TVÅNGSIMPULSER Första steget i analysen handlar om att förklara för patienten vad som menas med tvångsimpuls. I vår analys är det bra att kunna skatta styrkan i tvångsimpulsen. De flesta människor brukar kunna skatta styrkan utan någon större tvekan, men det är ändå bra att fundera lite på vad man gör när man gör en sådan skattning. Diskutera: Man kan ha flera motstridiga känslor samtidigt, t ex att både vilja äta glass och inte vilja äta glass, vilja gå och lägga sig och fortsätta stanna upp och titta på TV. Man kan kalla detta för att ha dubbla känslor. Att ha en tvångsimpuls är ofta att ha dubbla känslor. En vanlig fråga är Hur känns det?. Det finns många olika sätt att svara på den frågan. Vi har ofta bildspråk när vi pratar om känslor, t ex det känns djupt i mitt hjärta, det känns som fjärilar i magen, det känns som ett tomt hål inuti mig. Bildspråket kan vara viktigt men för att andra skall förstå kan det vara bra att beskriva känslor även på andra sätt. 1) Var det känns i kroppen, t ex jag känner oro i magen. 2) Tala om vad man känner för att göra, t ex jag längtar efter att träffa min mamma. 3) Vad som utlöser känslan (i vilken situation den förekommer) t ex: Jag blir så glad när jag hör den här låten När min bror spelar musik högt blir jag irriterad/arg När jag är ensam hemma på kvällen kan jag känna mig mycket osäker / rädd Jag blir så äcklad när jag ser människor peta näsan Kan du hitta på egna exempel på var olika saker känns? Hunger, glädje, att vara ledsen, tvång. Vad känner man för att göra när man känner på dessa olika sätt? Exempel på beskrivningar utifrån det som utlöser känslan. (OBS det finns inte rätt eller fel svar här) Vi förstår känslan på lite olika sätt genom att beskriva dem på dessa tre olika sätt. Vi förstår oron, irritationen, äcklet, osv. Man kan skatta hur starkt man känner, t ex hur starkt det känns i magen eller hur starkt man känner för att träffa sin mamma. Att skatta hur stark känslan är, är en viktig beskrivning av den. Man kan öva på hur man kan göra det här. Övning i att skatta styrkan: - använd blanketten ÖVNING I ATT SKATTA KÄNSLOR 4

5 Teamet Behandling av överdriven renlighet 5 ÖVNING I ATT SKATTA KÄNSLOR Hur känner du dig just nu? Sätt ett streck på linjen. Glad Inte alls maximalt Trött Inte alls maximalt Ledsen Inte alls maximalt Fler övningar Känsla just nu Styrka (0 10) Orolig Optimistisk Sömnig Hungrig Stressad Arg Törstig Diskutera: Var det svårt? Är du säker på att du satte rätt siffra? Hur gjorde du när du kände efter? Det kan samtidigt vara lätt och svårt att skatta.

6 Teamet Behandling av överdriven renlighet 6 Analys av utlösande situationer Man utreder utlösande situationer med intervju och beteendetest. Intervju Syfte med intervjun är att hitta personens speciella utlösande situationer. Detta för att hitta situationer att arbeta med och för att se ett mönster i (förstå) tvånget. Terapeuten och patienten fyller i situationslistan och diskuterar de punkter som är mest intressanta. Använd Situationslistan nedan (istället för listan kan en bunt kort med motsvarande punkter användas). Problem och förslag till lösningar: utlösande situationer Problem Jag kan inte berätta om (för jobbigt, etc.) Kan inte förstå principerna utifrån behandlarens förklaringar / berättelser Man upptäcker att man börjar korsförhöra patienten t ex för att han/hon är fåordig, tveksam eller osäker Förslag till lösningar - Läsa exempel från andra patienter - Jag förstår att det är svårt att berätta - Använd kort och be patienten lägga ett antal kort (nu, förr, vilka som inte gäller) - Be patienten att berätta om hur det var förr - Gå direkt till beteendetest - Läsa exempel från andra patienter - Gå direkt till beteendetest och demonstration - Vara aktiv med något annat (byt ämne, fråga om barnets intressen, gör något annat, ) Terapeuten lägger på minnet var det blev svårt och kommer tillbaka till detta vid ett senare tillfälle. - Jag förstår om du inte vill prata om det just nu, vi pratar vidare sen. - Berätta, skriva, använda kort

7 Teamet Behandling av överdriven renlighet 7 Situationslista: överdriven renlighet Vad jag tycker är snuskigt / äckligt / obehagligt (0 10) Avföring Snor Saliv Urin Sädesvätska Svett Slem Blod Flytningar Mensblod Mjäll Löss Var Spyor Egen Andras Obehagligt (0 10) ( ) Olja ( ) Bensin ( ) Kemiska ämnen ( ) Avföring från djur ( ) Sopor ( ) Matrester ( ) Avgaser ( ) Cigaretter ( ) Smink ( ) Rengöringsmedel ( ) Offentliga toaletter ( ) Toaletten hemma ( ) Tvålar ( ) Handdukar ( ) Stolar ( ) Diskbänk ( ) Disktrasa ( ) Dörrhandtag ( ) Parkbänkar ( ) Bussar ( ) Duschdraperi ( ) Vissa gator ( ) Simhallar ( ) Affärer (vissa) ( ) Personer (vissa) ( ) Frisersalonger ( ) Apotek Kommentarer: Vad, var, hur etc. Specificera

8 Teamet Behandling av överdriven renlighet 8 Beteendetest Ett annat sätt att testa situationer är att använda beteendetest. Det kan ge mycket tydligare information. Välj en av situationerna från förra listan. Syfte För att kunna testa styrkan hos impulserna och se effekten av olika tvångsritualer görs beteendetest. Ett beteendetest innebär att man medvetet utsätter sig för verkliga föremål, och situationer men också symboliska saker som bilder, ord och tankar används för att testa situationer och reaktioner. Vid beteendetestet väljer man ett antal situationer av dem som kartlagts ovan under rubriken Intervju och testar patientens reaktioner genom att hon eller han får utmana situationer, sedan skatta styrkan i tvångsimpulserna och berätta om innehållet i katastroftankarna. För patienter som inte berättar så mycket om utlösande situationer kan beteendetest användas direkt för att pröva om olika föremål och situationer kan utlösa tvångsimpulser. Man går ofta runt och gör många beteendetest i rad. Som behandlare är man mycket lyhörd för hur patienten reagerar (och undviker). Det är viktigt att förklara för patienten varför man gör beteendetest och vilket innehållet är i de olika uppgifterna. Exempel på förklaring kan vara: Det är svårt att bara genom att någon beskriver och berättar förstå hur det egentligen är. Många saker är automatiska. Man vet kanske inte ens själv hur man känner inför en sak som man inte gjort på länge. Det kan vara stor skillnad att tänka på en sak och att göra den. Vi är intresserade både av hur man tänker om en sak och hur det faktiskt är när man går emot sina impulser. Vår behandling är praktisk och bygger på träning. Vi kan inte göra bra träningsprogram om vi inte känner till konkreta detaljer. För att träningen skall bli effektiv måste vi hitta rätt nivå (inte för svårt, inte för lätt). Exempel på instruktioner till beteendetest När vi gör beteendetestet skall du hela tiden fokusera på vad du gör och berätta för mig vad du känner och tänker. Ha kvar känslan, koncentrera dig på känslan. Jag kommer att påminna dig vad du har gjort. Nu har du smuts på händerna, känn hur äckligt det kan vara.

9 Teamet Behandling av överdriven renlighet 9 Problem och förslag till lösningar: vid beteendetest Problem Lösning Tycker att testet är för svårt - Mindre steg - Terapeuten visar före - Gör symboliskt test (rollspel, demonstration) Patienten säger/skattar att det inte är svårt men terapeuten ser att det är svårt - Berätta vad du ser (utan att skuldbelägga), t ex jag lade märke till att du inte tog i handtaget med hela handen, som vi sade att du skulle göra. Du ryggade tillbaka. är inte det här ett problem? Pat gör inte uppgiften enligt instruktion (subtilt undvikande) - Berätta vad du ser (utan att skuldbelägga) Gills inte när behandlaren är med - Pröva ensam (terapeuten går ut) Sammanfattning: tematisk Fyll i Analysblanketten utifrån de situationer där tankarna, impulserna och ritualerna förekommer.

10 Teamet Behandling av överdriven renlighet 10 Situation: Reaktion direkt: Efter minuter: Katastroftankar Ritualer Situation: Reaktion direkt: Efter minuter: Katastroftankar Ritualer Situation: Reaktion direkt: Efter minuter: Katastroftankar Ritualer Situation: Reaktion direkt: Efter minuter: Katastroftankar Ritualer Situation: Reaktion direkt: Efter minuter: Katastroftankar Ritualer

11 Teamet Behandling av överdriven renlighet 11 Analys av katastroftankar Katastroftankar handlar om den katastrof man föreställer sig, upplever eller tänker skall hända. Exempel: Om jag får smuts i munnen så blir jag mycket sjuk, folk kommer att känna hur smutsigt jag luktar, andra blir sjuka om jag sprider smuts eller bakterier. Om man senare bedömer att katastroftanker är fokus för behandling: använd modulen Behandling av tvångstankar. ATT DISKUTERA Det finns många olika sorters katastroftankar. Det är bra om vi kan få veta så mycket som möjligt om just dina tankar När man har det lugnt och mår bra så tycker man att katastroftankarna är överdrivna. När man har sina tvångsimpulser känns katastroftankarna som sannare/verkligare som att det är en stor risk att faktiskt kan hända Många personer med katastroftankar skäms för dem eller tycker det är pinsamt att berätta om sina otäcka tankar De flesta människor har katastroftankar ibland, vissa har starkare än andra. Att ha OCD betyder att man har svårt att inte tänka på katastrofen. Kan inte glömma bort tankarna så lätt, svårt att inte ta hänsyn till dem Man kan ha olika katastroftankar, dvs de kan variera från en tid till annan. Intervju Intervjun genomförs genom att använda listan för vanliga katastroftankar. Gå igenom listan med patienten, tag god tid på dig och fyll i formuläret tillsammans.

12 Teamet Behandling av överdriven renlighet 12 Lista på vanliga katastroftankar Sätt en siffra hur Du känner inför dessa tankar när Du upplever dina tvångskänslor inte vad du nu anser (inser) med ditt förnuft Jag blir sjuk Jag kommer att dö Jag drabbas av en obotligt sjukdom Jag får cancer Jag får AIDS Jag får rabies Jag kommer att lukta illa Min mamma kommer att dö Min pappa kommer att dö Min syster/bror blir sjuk Jag blir homosexuell Jag blir galen Jag kommer att bli med barn Har den tanken 0 =aldrig 10=mycket ofta Lider av den 0 = inte alls 10 = väldig mycket Kommer att kunna hända 0 =aldrig 10= stor risk Viktigt är att behandlaren försöker få patienten att uppfatta skillnaden mellan hur han eller hon upplever sin situation just nu jämfört med tillfällen när han/hon har starka tvångskänslor. Beteendetest Gör beteendetest och fråga då efter katastroftankar. Registrera (använd t ex blanketten om registrering av beteendetest ovan). Åter vid senare tillfälle om du inte får fram något just nu.

13 Teamet Behandling av överdriven renlighet 13 Problem och förslag till lösningar: att analysera katastroftankar Problem Jag har inga speciella katastroftankar Jag vågar inte berätta för då händer det jag har katastroftanke om Jag vågar inte berätta för dig just nu, tankarna är så pinsamma. Patienten vill heller diskutera vad som är den yttersta orsaken till katastroftanken än att beskriva dem Man kan bli förvirrad av att man tycker att olika tankar hänger ihop och det inte finns någon struktur Förslag till lösning 1) Jag tror att du har några typer av katastroftankar (visa exempel, visa kort, små steg etc.). 2) Du kan upptäcka dem om vi gör ett beteendetest. Vi se om du då får några då. Man kan behöva träna sig på att upptäcka dem. 3) När du gjort många tester och inte hittat något, lämna detta med katastroftankar och gå vidare Närma sig i små steg (skriva på ett papper som vi sedan kan titta på tillsammans, peka på kort, osv) Fyll i hur det var förr (förr, nu aldrig på blanketten) Stryka över det som absolut inte är sant men lämna övriga till nästa gång då vi kanske kan ta bort några till. Berätta för mamma eller någon annan först. Visa fallbeskrivningar berätta om andra, hur det kan vara. Förklara att ordet orsak är ett mycket svårt begrepp det viktigaste i det här läget att vi får grepp om hur de ser ut, när de förekommer, och vad man brukar göra för att hantera dem. Börja med att göra en lista på det som verkar viktigast återkom med strukturen senare.

14 Teamet Behandling av överdriven renlighet 14 Analys av tvångsritualer Intervju Den viktigaste effekten av tvångsritualer är att impulsstyrkan minskar och vid överdriven renlighet den speciella känslan av att bli ren. Man tvättar sig oftare, under längre tid, gör det noggrannare och kanske med mera tvål än de flesta andra. ATT DISKUTERA Alla andra är snuskiga, äckliga, tvättar sig inte tillräckligt. Det är nyttigt att vara ren Hur ren bör man vara, om du jämför med andra människor, vad är förnuftigt och oförnuftigt? Hur känns det att göra ritualerna? Vilka signaler finns när ritualen är färdig. Hur känns det? Det kan vara svårt att känna sig säker på när man är helt ren. Ju längre man haft problem, desto osäkrare kan man bli. Finns det hos dig några tydliga signaler när du känner dig ren? Tvättning syns ju men man kan också ha osynliga ritualer som har med renlighet att göra, t ex att tänka nu är jag ren, nu måste jag vara ren efter att ha tvättat med just den när tvålen. Hur säker kan man vara på att man är ren? Man kan bli osäker direkt eller efter en kort stund.

15 Teamet Behandling av överdriven renlighet 15 BLANKETT: TVÅNGSRITUALER (uppskattning av ritualer) Ritual Tvätta händerna Hur ofta per dag? Hur länge per gång? Hur jobbigt? 0-10 Duscha Tvätta håret Byta kläder Städa Använda mycket toapapper Diskutera efteråt: Vad anser du vara normal, önskvärt? Denna blankett kan vara bra att ha kvar som dokumentation vid uppföljning/utvärdering av behandlingen. BLANKETT: HEMUPPGIFT REGISTRERING AV TVÅNGSRITUALER Datum Ritual Tvätta händerna Hur många gånger idag? Hur länge per gång? Hur jobbigt? 0-10 Duscha Tvätta håret Byta kläder Städa Använda mycket toapapper Man kan lägga till en eller två kolumner som handlar om hur man tycker att man överskred det normala /önskvärda.

16 Teamet Behandling av överdriven renlighet 16 Beteendetest Ritualer vid överdriven renlighet bör observeras i detalj under analysfasen. Vissa ritualer kan patienten vara ovillig att visa och det är viktigt att terapeuten visar respekt för det. Ibland förekommer magiska ritualer dvs sådana som inte logiskt är kopplade till smuts, smitta e dyl. Vid sådana ritualer är det extra vara meningsfullt att göra beteendetest. Se modulen Magiska ritualer / Ritualprevention för förslag på uppgifter för beteendetest när det gäller den typen ritualer. Problem och förslag på lösningar: analysera ritualer Problem Förslag på lösningar Barnet vill inte visa ritualer - Berätta istället - Terapeuten modellerar - Titta på video (t ex på någon annan) - Läsa fallbeskrivningar. Jämför med sig själv (stämmer, stämmer inte) Kan inte uppskatta tiden - Ändra registreringstyp (t ex hur ofta) - Äggklocka - Någon annan typ av registrering - Lappar om påminnelse - Patienten gör själv egna blanketter Har inte gjort hemuppgiften - Förklara tydligare, fyll i blanketten - Har inte förstått instruktionen tillsammans med patienten - Påminner genom föräldrar, - Har glömt bort att göra uppgiften behandlaren ringer, etc. - Uppmuntran (poäng, fråga och följa - Saknar intresse för uppgiften upp tydligare) - En ritual i taget Bestraffa inte upptäckten av en ritual genom att påpeka den (var beredd på att det kan vara obehagligt för patienten att bli upptäckt).

17 Teamet Behandling av överdriven renlighet 17 Analys av försäkringsritualer Med försäkring menas när andra människor är inblandade i ritualerna så att man ger lugnande besked eller hjälper till att kontrollera att föremål eller att man själv är ren eller smutsig. Att be om försäkring och att ge lugnande besked är vanligt mellan människor och är helt naturligt (nödvändigt) mellan barn och föräldrar. De allra flesta föräldrar känner starka impulser att lugna, ge trygghet speciellt om barnet verkar lida mycket. Men det kan gå för långt och kan då bli en tvångsritual. Att be om försäkring är en tvångsritual. Denna ritual kan ersätta andra ritualer. Tvångsimpulser och måste-känslor förekommer även i samband med försäkringsritualer. ATT DISKUTERA Den som ger försäkring kan tröttna och man kan då hamna i konflikter Den som ger försäkringar kan aldrig vara säker på sitt svar utan måste låtsas lite Man kan ändå inte lita på den som ger försäkringar Att be andra om försäkringar kan leda till att man blir allt osäkrare på hur det är egentligen och det gör också att man blir osäker på själv Det kan vara svårt att veta vad som är en försäkringsritual eller inte, det kan ändras och personen med tvångsproblem kan bli listigare med tiden ber om försäkringar på ett mer dolt sätt Exempel på försäkringsritualer och de svar som man kräver: Fråga Är jag ren nu? Finns det någonting farligt i maten? Svar Ja skall svara på visst sätt, med visst tonläge. Kanske ett visst antal gånger Mamma eller pappa måste smaka innan patienten vågar äta. Föräldrarna skall också säga nu är det bra.

18 Teamet Behandling av överdriven renlighet 18 Intervjua om försäkringsritualer Mönstret att be om och ge försäkringar kan vara svårt att upptäcka och beskriva som just del av en försäkringsritual. Det kan handla om gester, blickar, tonlägen hos den som ger försäkring. Att be om försäkring behöver inte innehålla tydliga frågor eller krav. Det kan t ex handla om sätt att titta på mamma, att hålla koll på vad hon gör i vissa situationer, osv. Försäkringsritualer skall knytas till situationer på samma sätt som andra ritualer. Intervjua patienten och den anhöriga om detta. Antingen var för sig eller tillsammans. Vid intervjun kan man använda blanketten Försäkringsritualer. BLANKETT: FÖRSÄKRINGSRITUALER Ritual (var hur) Är jag ren nu? (ber någon t ex lukta, titta) Är... rena? (t ex kläder, möbler, tvättfat) Får hjälp med handdukar efter dusch Hur ofta per dag? Hur länge per gång? Hur jobbigt? 0-10 Knyt sedan uppgifterna om försäkringsritualer till situationer Var, när, osv kan föras in i Analysblanketten..

19 Teamet Behandling av överdriven renlighet 19 Beteendetest Beteendetestet är demonstration av hur det går till, t ex rollspel. Tips till hur scenen kan sättas upp vid beteendetest: Var brukar ni vara, Vad brukar du säga, Vad brukar den andra säga? Säg ungefär det som ni brukar säga! Ni behöver inte göra exakt men visa ungefär hur det brukar vara. Det kanske känns larvigt men försök ändå. Terapeuten kan modellera/visa och spela ömsom barnet, ömsom mamma. Terapeuten uppmuntrar att man visar och betonar vilken viktig information det handlar om. Anknyter till analysen, Analysblanketten. Analys av försäkringsritualer Problem och förslag på lösningar: Problem Barn och föräldrar har olika uppfattning om vad som händer vid försäkringsritualer Blyga, kan inte komma igång Föräldrarna tycker att försäkringarna är bra barnet behöver den tryggheten just nu Stort steg Pat tycker att det är larvigt Varken barn eller förälder tycker att det är ett problem därför att de är inne i systemet (men bedöms vara en väsentlig del av ritualerna av behandlarna) Förslag på lösning Använd rollspel, tydligare instruktioner. Modellera, leka Betona att ge försäkringar inte är fel/ omoraliskt. Påminn om försäkringsfällan. Man kan bli allt osäkrare. Det är bra att träna på att vara osäker. Återkom efter framsteg med andra insatser med E/RP Modellera, gör lekfullt Förklara modellen tydligt ge exempel. Om inte det hjälper: Vänta med att analysera tills andra framsteg har visat sig

20 Teamet Behandling av överdriven renlighet 20 Analys av undvikanden Den som har starka obehagskänslor vid kontakt med smuts undviker att smutsa ner sig. Detta får stora konsekvenser i vardagslivet. ATT DISKUTERA Undvikanden är sådant man avstår från att göra för att slippa obehag Det är bra att undvika saker som är jobbiga men ibland är undvikande dåligt därför att det också hindrar en att göra saker som man tycker om att göra. Då är det viktigt att kartlägga vad man skulle vilja göra om man inte hade sina tvångsproblem Det kan vara svårt att skilja mellan vanor och undvikanden. Man kan undvika av gammal vana och man behöver inte känna obehag innan man undviker någonting När någon frågar varför man undviker något speciellt vet man ofta inte hur man skall svara När man undviker mycket så hindras man från att lära sig saker (som man faktiskt kan lära sig) EXEMPEL PÅ UNDVIKANDE VID ÖVERDRIVEN RENLIGHET Den här Undvikandelistan används för att diskutera patientens egna undvikande. - Tar i dörrhandtag med tröjärmen - Sparkar upp dörren (i stället för att i dörrhandtaget) - Lämnar kranen på när man har tvättat händerna - Undviker att sitta på vissa stolar - Tar en ny handduk varje gång man tvättar sig - Har säkra zoner hemma där ingen annan får befinna sig eller lägga saker - Lämnar föremål utanför rummet - Undviker stadsdelar - Sista biten på maträtter lämnas (t ex den del av smörgåsen som man hållit i) - Tvättar sig i köket i stället för i badrummet - Står långt ifrån andra - Har egen tvål - Sorterar kläder på ett komplicerat sätt

21 Teamet Behandling av överdriven renlighet 21 Sammanfattning av analysen 1 För över ett urval av typiska situationer till analysblanketten och sortera efter teman. 2 Målformulering (se modulen för Målformulering) Man har nytta av alla de moment man gjort hittills. Särskilt gäller detta analysblanketten och undvikandelistan. Dessa ger sammanfattningar av ritualer och anger vad man skall närma sig. 3 Dokumentera tidslinjen (hur ser det ut bakåt från nu). Kontrollera att modulen Utveckling av OCD och livshändelser är ifylld.

22 Teamet Behandling av överdriven renlighet 22 Överenskommelse om behandling Överenskommelser mellan patient och terapeuter ATT DISKUTERA Fokus vad skall vi inrikta oss på? Tidsramar hur länge tror vi att det kommer att ta? Förväntningar vad tror du kommer att hända? Vem gör vad? Vinster (kort- och långsiktiga) för patienten, för anhöriga? Hur tiden kan/skall fördelas: Enskilda möten med behandlarna Möten tillsammans med föräldrar Hemuppgifter Vad behandling är: När vi träffas skall vi - träna - planera hemuppgifter - gå igenom hemuppgifter - patienten skall göra hemuppgifter kanske tillsammans med mamma och pappa Förmedla förväntningarna till patienten: Att var och en uppfyller sin del i överenskommelsen.

23 Teamet Behandling av överdriven renlighet 23 Överenskommelse mellan patient och anhöriga ATT DISKUTERA Vilka belastningar kan förekomma under terapin (frånsett tidsåtgången). Exempel: - Tänker mer på sina besvär under behandlingen - Jobbigt att bli påmind - Hemuppgifterna kan vara jobbiga - Måste kanske avstå ifrån saker som är roliga för att hinna göra hemuppgifter, träffa behandlarna - Man kan vara rädd för att kompisarna skall börja undra vad som står på (om de upptäcker att man får besök av främmande människor) Vilka vinster var och en kan göra om behandlingen går bra. Man kan göra en lista på kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser (vinster och påfrestningar) för patienten och anhöriga. En uppställning ungefär som den nedan kan användas: Förväntad effekt av (lyckad) behandling Kortsiktiga vinster Patientens Föräldrarnas Gemensamma Kortsiktiga påfrestningar Långsiktiga vinster Långsiktiga nackdelar

24 Teamet Behandling av överdriven renlighet 24 Överenskommelser om behandlingsfokus Problem och förslag till lösningar: Problem Man har i familjen mycket olika beskrivning av hur problemen ser ut. Patienten uppfattar att föräldrarna inte förstår hur det är, vad som är svårt Föräldrarna tycker att patienten har givit en förvrängd bild av vad som brukar hända Patienten har hemligheter som rör tvångsproblemet. Vill inte prata med föräldrarna om detta Man har i familjen olika uppfattningar om vad som är gemensamma vinster eller belastningar Lösning Prata om det anknyt till modellen, till diskussionspunkterna. Man får acceptera att man kan ha olika uppfattning. Att förstå är en process, och att förklara ännu tydligare är inte alltid en bra lösning. Det kan behövas tid. Acceptera att det kan finnas hemligheter. Det kan vara att viktigt steg att acceptera att det finns hemligheter. Man kan återkomma sedan om man anser att det är värdefullt att berätta om dessa hemligheter Låt dem ha olika uppfattningar försök inte förhandla för mycket om det. Återkom till frågan om det är en gemensam förbättring när det blivit något framsteg i terapin

25 Teamet Behandling av överdriven renlighet Behandling Behandling för tvång med överdriven renlighet är exponering med ritualprevention. Behandlingsprinciper - Att aktivt söka upp situationer som framkallar tvångsimpulserna och katastroftankarna (exponering). - Att hålla tillbaka tvångsritualerna i den takt man orkar med (ritualprevention). - Avsikten med behandlingen är att styrkan hos impulserna och obehaget skall minska. Förklaring till EXPONERING Andra ord för att exponera för är att närma sig, utsätta sig för, utmana, testa Vi skall ta små steg för att klara av dem i tur och ordning När man lyckats med ett steg blir nästa steg lättare att ta Det är viktigt att aktivt söka upp det man tycker är obehagligt, inte bara låta sig bli smutsig Man skall vara så aktiv som möjligt under träningen inte gruva sig. Ta hellre många mindre steg än vänta tills patienten känner sig redo Du kommer hela tiden att få göra saker på egen hand under träningen; jag kommer t ex inte att smutsa ner dig Om du inte vågar ta ett steg eller inte klarar av uppgiften har vi tagit ett för stort steg Det är viktigt att lyckas. Man skall känna att man klarar av stegen hela tiden. Skall känna att man gör framsteg. Att upptäcka att impulsstyrkan minskar är att göra framsteg Jag kommer absolut inte att försöka tvinga dig att göra någonting. Jag kommer att föreslå saker och du skall hela tiden känna att du själv väljer att ta nästa steg Exempel på små steg: Man har kommit fram till att patienten har obehag inför det han upplever som snor från andra människor. Kan t ex inte ta i dörrhandtag för att det finns risk att det finns snor på dem. Metoden blir att närma sig snor i mycket små steg. Det kan då göras genom att späda ut det som upplevs som snor tills patienten klarar av, med öppna ögon, att stå ut med att få snoret på sig. Man kan ta med ett papper först på ett föremål där snor kan finnas, sedan ta pappret på sin tröja sedan ta på tröjan med handens baksida. Ett ännu mindre steg kan vara att föra över från detta papper till ytterligare papper och först därefter ta med handen. Kan man inte detta får man ta ytterligare papper osv. Ett ännu mindre steg är att använda symbolisk exponering i detta fall t ex en lapp där det står snor på eller ännu mindre ett S (som då upplev som snor av patienten) Så småningom kommer man ändra sin (automatiska) upplevelser av det äckliga eller farliga att få snor på sig. 25

26 Teamet Behandling av överdriven renlighet 26 Förklaring till RITUALPREVENTION Ritualprevention (eller responsprevention, som man också brukar kalla det) är att avstå från att göra en ritual trots att man starkt känner för att göra den. Den som lider av tvångssyndrom har många gånger försökt att stå emot att göra sina ritualer men känt att det inte lönar sig. Tvånget blir för starkt till slut. Man kan tycka att det inte är någon idé att kämpa emot. Ritualprevention som behandling är inte bara att kämpa emot. Det är en systematisk behandlingsmetod som innebär: en noggrann planering för hur man skall kunna stå emot ofta en stegvis metod att stå emot i lagom takt. att avstå ifrån att tvätta sig, göra rent under viss (planerad) tid efter exponeringsövningarna. att minska den totala mängden ritualer t ex systematiskt minska den tid man duschar, tvättar händerna osv. Det handlar alltså inte endast om att bara sluta. Om man i behandlingen bara ägnar sig åt att exponera utsätta sig för, närma sig, utmana och inte är vaksam på mängden och intensiteten i ritualerna kan det bli så att en effekt av exponeringen är att ritualerna ökar (man gör dem kanske i smyg). Om man bara försöker med ritualprevention utan exponering kan det lätt bli så att behandlaren jagar ritualer och det blir en obehaglig fokusering på att ta bort saker (ritualerna). Om man lägger till närmande, utmaning (exponering) i behandlingen blir fokus på att lära sig, förvärva en förmåga, klara av saker öka i stället för att minska, vilket ger en konstruktivare behandlingsplan.

27 Teamet Behandling av överdriven renlighet 27 Steg i exponeringsbehandling 1 Gör lista på viktiga exponeringsuppgifter (liknar beteendetest) 2 Rangordna uppgifterna och kom överens om hur de olika stegen skall tas. Det är viktigt att behandlaren och patienten är överens (har allians) kring detta. 3 Patienten tränar tillsammans med behandlaren man kan använda någon av de blanketter som finns Instruktion till exponering och närmande Exempel: Nu skall vi försöka göra det här, koncentrera dig på vad du gör, att du smutsat ner dig, ta fram känslan och koncentrera dig på katastroftanken. Berätta för mig hur det känns. Situation vad man exponerar för Tid (min) Styrka (0-10) Katastroftanke Kommentar Kom överens om hur lång tid efter träningstillfället som patienten skall avhålla sig från att göra sig ren, städa etc. Med lyckad uppgift menas att man genomförde uppgiften under det att patienten fick tvångsimpulser motsvarande det hon eller han annars får, tog fram katastroftankarna och lyckades stå emot ritualerna. 4 Utforma en hemuppgift gå igenom i detalj kring när, var och hur uppgiften skall göras och träffa en överenskommelse med föräldrar om deras roll. Skatta på en blankett (se nedan). 5 Följ upp hemuppgifterna. Intressera dig för registreringarna; hur många gånger har hemuppgiften genomförts och hur gick det. Använd problemlösning tillsammans med barnet om hemuppgiften gått dåligt. Protokoll för hemuppgift Träningsuppgift / datum Styrka direkt Styrka efter Katastroftankar minuter 0-10 Exponeringen lyckades 0 10 Lyckades Stå emot ritualer 0-10

28 Teamet Behandling av överdriven renlighet 28 Problem och förslag på lösningar: behandling med exponering och ritualprevention Problem Patienten vägrar (motstånd) Kan inte stå emot ritualer efter träningen Ber om försäkringar Motstånd - Vill hellre prata än exponera - Gråter - Skriker, är otrevlig mot terapeuten Glömmer hemuppgift Lösningsförslag Hitta mindre steg Hitta mindre steg Ring och påminn (kontrollera) Påminn om överenskommelse Var vaksam, förklara principer, stå emot att ge försäkringar Prata om problemet med motstånd Återför till överenskommelser och mål; pratar vi om sedan, testar först nu Mindre steg, går att klara av trots gråt Jag ser att du försöker undvika. Dela upp problemet glömma i olika delar, och försök hitta olika lösningar till var och en. T ex - Påminna - Lämpligare steg - Uppmuntran från förälder - Uppmuntran från behandlare

29 Teamet Behandling av överdriven renlighet 29 Protokoll för Behandlings av överdriven renlighet Pat: Terapeut(er): Datum för utvärdering: Bedömning av hur bra olika saker i modulen fungerat (0 10) 0 = mycket dåligt, 5 = varken bra eller dåligt, 10 = mycket bra: Att analysera: Impulser Situationer Katastroftankar Målformulering Behandling Exponering - träning Exponering - hemuppgifter Ritualprevention Patientens skattning Föräldrarnas skattning Terapeutens skattning Kommentarer: Att använda denna modul (nya problem och nya lösningar) Problem Lösning Nya förslag / idéer om denna modul ( skriv på baksidan) Skriva om / lägga till / ta bort t ex nya instruktioner, nya diskussionspunkter, test, blanketter, övningar

30 Teamet Behandling av överdriven renlighet 30

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Om Tvångssyndrom OCD. Bengt Anderson, psykolog VIKTIGA ORD OM OCD. Neuropsykiatriska behandlingsenheten

Om Tvångssyndrom OCD. Bengt Anderson, psykolog VIKTIGA ORD OM OCD. Neuropsykiatriska behandlingsenheten Bengt Andersson BUP, Akademiska sjukhuset, Uppsala Om Tvångssyndrom OCD Bengt Anderson, psykolog Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset, Uppsala Förkortningen OCD kommer från det engelska

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Anhörigutbildning. OCD-mottagningarna i Lerum och Uddevalla

Anhörigutbildning. OCD-mottagningarna i Lerum och Uddevalla Anhörigutbildning OCD-mottagningarna i Lerum och Uddevalla Agenda Introduktion om mottagningen Upplägget 45 min presentation 30 min frågestund Sekretess Vad är tvångssyndrom? Tvångstankar - Påträngande

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

EGENVÅRD AV TVÅNGSSYNDROM ÖVNING: MINA SYMTOMKEDJOR. Utlösande faktor. Befarad följd Att befinna sig i ett offentligt utrymme. Tvångstanke.

EGENVÅRD AV TVÅNGSSYNDROM ÖVNING: MINA SYMTOMKEDJOR. Utlösande faktor. Befarad följd Att befinna sig i ett offentligt utrymme. Tvångstanke. ÖVNING: MINA SYMTOMKEDJOR Den här övningen består av två delar. I den första delen analyserar du dina symtomkedjor. I den andra delen sammanför du dessa kedjor till större symtomgrupper. Samtidigt väljer

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att

Läs mer

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund 1 om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund Detta är en bilderbok för tonåringar och för vuxna, en bok som handlar om utanförskap och vilsenhet. Det är en poetisk bok med korta

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg

Läs mer

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg?

Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? Hur är du som älskarinna? Hämmad, Ambivalent eller Trygg? 1. Hur visar du att du uppskattar din partners kropp? 1. Jag är mest orolig över att hen inte ska gilla min kropp. 2. Jag säger att min partner

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer

Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor. Barbro Beyer When it hurts Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde uttrycka mina känslor Barbro Beyer Under några månader var dessa anteckningar det enda sätt på vilket jag kunde

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Erik på fest Lärarmaterial

Erik på fest Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Erik ska på fest hos Lea. Erik längtar för han är lite kär i henne. Erik ger en vampyrmask till Lea i present. De äter tårta, glass och godis.

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 3:4. Under denna lektion får dina elever:

LEKTIONSTIPS. Lektionstips 3:4. Under denna lektion får dina elever: Lektionen är skriven av Theres Farcher lärare i svenska och svenska som andraspråk. Hon har kopplat lektionen till Svenska Direkt 7 grundbok och studiebok. Svenska Direkt är skriven av Cecilia Peña, Lisa

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB

Träningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består

Läs mer

Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press.

Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press. Att vara förälder i Världens bästa? Att vara tennisförälder är inte alltid så lätt. Du ska engagera dig, men inte för mycket. Du ska stötta, men absolut inte sätta press. Det finns inga givna svar på hur

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

EGENVÅRD AV TVÅNGSSYNDROM ÖVNING: IMAGINÄR EXPONERING. Imaginär exponering

EGENVÅRD AV TVÅNGSSYNDROM ÖVNING: IMAGINÄR EXPONERING. Imaginär exponering ÖVNING: IMAGINÄR EXPONERING Den här övningen består av två delar: detaljerad beskrivning av den befarade händelsekedjan och imaginär exponering. I båda delarna sker exponeringen i fantasin. DEL 1: BESKRIVNING

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Författare: Hans Peterson sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Boken handlar om. Hon är en ganska ensam tjej som gärna vill hänga med de coola tjejerna Anna och Sara. På lunchrasten frågar Anna och Sara om vill

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Lärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG

Lärarhandledning Min skalliga mamma Camilla Dahlson & Malin Roca Ahlgren 2018 LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG LÄRARHANDLEDNING KIKKULI FÖRLAG 1 FÖRORD Boken är skriven av Camilla Dahlson och kan läsas oberoende av lärarhandledningen. Handledningen är skriven av Camilla Dahlson och Malin Roca Ahlgren, leg. lärare.

Läs mer

En samling övningar för att komma igång med samtal

En samling övningar för att komma igång med samtal En samling övningar för att komma igång med samtal Sammanställda av Karin Sjögren, Göteborg, 2010 Övning 1 Spegling - Enkel: säga samma sak tillbaka 2 personer en berättar och en speglar - Jag har en röd

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa

Läs mer

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Inger Granberg Vad handlar boken om? Boken handlar om Myra. En dag får hon ett brev från någon som påstår att han är hennes biologiska pappa. Myra blir ledsen och förtvivlad.

Läs mer

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar För vilka? Grupperna vänder sig till barn i åldern 7-12 år (uppdelat i 7-9 år och 10-12 år) och omfattar 10 träffar, en eftermiddag i veckan. Varje grupp består av 6-8 barn och två gruppledare. Under kursens

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT (BILAGA 1) Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-07-02 Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med deltagare Genomförande och respons

Läs mer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse! Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Dimensional Obsessive-Compulsive Scale

Dimensional Obsessive-Compulsive Scale Dimensional Obsessive-Compulsive Scale Det här frågeformuläret frågar dig om 4 olika typer av oro som du kanske eller kanske inte upplever. För varje typ finns en beskrivning av vilka sorters tankar (ibland

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning

Läs mer