Framtidens kommun - Härryda

Transkript

1 Revisionsrapport* Framtidens kommun - Härryda April 2009 Lotta Wall *connectedthinking

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga, metod och genomförande Granskningesresultat Omvärldsanalysen i kommunledningens processer kring framtidsfrågor Iakttagelser Kommunledningen och Härrydas varumärke Iakttagelser Strategisk framtidsagenda Iakttagelser Strategiska och hållbara allianser för framtiden Iakttagelser Arenor för tvärsektoriellt arbete i politik och förvaltning Iakttagelser Bedömning och förslag

3 1. Sammanfattning Härryda kommuns revisorer har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB i uppdrag att genomföra en granskning av hur Härryda arbetar med sin process för att bli framtidens kommun. Uppdraget har varit att i granskningen besvara och bedöma hur Härryda arbetar med sin process att utveckla framtidens kommun och granskningen visar övergripande att: Omvärldsanalysen bidrar på flera sätt till kommunledningens process kring framtidsfrågor, vilka redovisas senare i rapporten. Härrydas nuvarande varumärken inte arbetats fram strategiskt utan mestadels har blivit så. Ett exempel där Härryda arbetat mer strategiskt med varumärkesbyggande är Hulebäcksgymnasiet, där skolan har arbetat strategiskt för att bygga Hulebäcksgymnasiets varumärke. Kommunledningen har startat ett mer strategiskt arbete med varumärkesbyggande men vår sammanfattande bedömning är att Härryda idag saknar strategisk planering för varumärkesbyggande och kunskap om hur Härryda uppfattas. Härryda idag inte har en samlad strategi för sin framtidsagenda. Vår bedömning är att Härryda däremot arbetar för att bygga och utveckla sin strategiska framtidsagenda. Vi menar att Härrydas arbete med att forma agendan skulle berikas genom dialog kring de trender, tendenser och perspektiv som redovisas i rapporten. Härryda systematiskt arbetar för att skapa strategiska och hållbara allianser genom att politik och förvaltning utgår från kommunens strategi; kan vi göra något som vi gör mer resurseffektivt gemensamt? Frågeställningen finns på agendan såväl inom kommunen, mellan Härryda och andra kommuner som mellan huvudmän. Vår bedömning är att Härryda på ett utmärkt sätt bygger strategiskt hållbara allianser för framtida samarbete. Härryda kommun har byggt tvärsektoriella arenor i politik och förvaltning. Man har skapat och utvecklar informations- och kommunikationsarenor mellan KF, beredningar, KS och utskott som fungerar som tvärsektoriella hängrännor. Exempel på det är kommunens interna informations- och kommunikationsarenor mellan politik och förvaltning genom regelbundna sammanträden i KS-info ; diskussion och information och PSS ; politiskt sektorssamråd. Vår bedömning är att Härrydas medvetna och kontinuerliga process med att politik och förvaltning utvecklar den röda tråden; planering, genomförande och uppföljning av politiska inriktningsmål, verksamhetsmål och 3

4 verksamhetsplaner gynnar det tvärsektoriella arbetet. Vi vill dock peka på en risk att det är lätt att luta sig lite tillbaka eftersom både den politiska och förvaltningsorganisationen blev funktionell vid omorganiseringen i slutet på 1990-talet. Processen har av vad som framkommit i granskningen fortsatt att utvecklas men både politik och förvaltning bör fortsätta ha fokus på att vitalisera processen med att utöka det tvärsektoriella arbetet. Våra utvecklingsförslag kring tvärsektoriella arenor är att: Beredningarnas dialog och tvärsektoriella samarbete ytterligare behöver öka eftersom det generellt gynnar kompetensen i KF. Uppdraget med tvärsektoriellt samarbete i förvaltningen bör tydliggöras på respektive funktion under sektorschef. 2. Inledning 2.1 Bakgrund Härryda kommuns revisorer har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB i uppdrag att genomföra en granskning av hur Härryda arbetar med sin process för att bli framtidens kommun. Härryda kommun arbetar sedan några år med strategisk omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Att skapa framtidens kommun och attrahera människor såväl som kapital och företag är en utmaning som kräver visioner, ledarskap och inte minst handlingskraft. Viktiga delar i processen är bl.a. profilering, varumärkesbyggande och att utveckla strategiska allianser. Uppdraget är att i granskningen besvara och bedöma hur Härryda arbetar med sin process för att bli framtidens kommun. 2.3 Revisionsfråga, metod och genomförande Granskningen syftar till att besvara revisionsfrågorna: På vilket sätt bidrar omvärldsanalysen i kommunledningens processer kring framtidsfrågor? Hur arbetar kommunledningen med att bygga Härrydas varumärke? Har Härryda en strategisk framtidsagenda och i så fall hur har den arbetats fram? Hur arbetar man för att skapa strategiska och hållbara allianser för framtiden? 4

5 Vilka arenor finns för tvärsektoriellt arbete i politik och förvaltning? Granskningen avgränsas till att omfatta kommunfullmäktiges presidium, beredningarna, kommunstyrelsens presidium, utskotten och förvaltningens ledningsgrupp. Gruppintervjuer sker med ett urval berörda politiker och kommunens ledningsgrupp. Metod och genomförande: - Genomgång av relevanta dokument - Gruppintervjuer med representanter från: Kommunfullmäktiges presidium Beredningarnas beredningsledare och vice beredningsledare Kommunstyrelsens presidium Utskottens presidium Kommunens ledningsgrupp; tjänstemän 3. Granskningens resultat Kommunfullmäktige (KF) har det kommunövergripande ansvaret för att kommunal verksamhet. KF beslutar om volym och kvalitet på service genom politiska inriktningsmål. KF har tre fasta beredningar; Utbildnings- och kulturberedningen, Socialberedningen och Samhällsbyggnadsberedningen. Beredningarna formulerar och tar fram förslag till politiska mål- och inriktningsdokument för verksamheterna, genomför löpande den politiska utvärderingen och föreslår ändringar av fastställda mål- och inriktningsdokument. Beredningarnas uppdrag är även att följa verksamheten inom respektive sektor, ta initiativ inom sitt område och skaffa och bibehålla omvärldskunskap inom sitt område. KF har också tillfälliga beredningar för frågor som rör vissa områden, som t.ex. den nu pågående Demokratiberedningens arbete. Kommunstyrelsen (KS) är KF:s verkställande organ, ansvarig nämnd med lednings- och samordningsansvar för all verksamhet (inklusive krisledning) och formulerar verksamhetsmål utifrån KF:s inriktningsmål. KS bereder alla ärenden som skall behandlas i fullmäktige, följer de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning och svarar för att långsiktig planering på det ekonomiska området samordnas med annan planering. 5

6 KS:s utskott; Sociala utskottet och Näringslivsutskottet har en funktion som dock skiljer sig vid jämförelse med en traditionell kommunal politisk organisering. Sociala utskottet beslutar i vissa ärenden som rör bl.a. enskilda ärenden enligt socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt förskole- och skolverksamheten. Näringslivsutskottet bereder och bevakar strategiska näringslivsfrågor inom kommunen och är även politisk kontaktpunkt för näringslivet. Under Kommunstyrelsen ligger även budgetberedningen med uppgift att bl.a bereda budgetförslagen till Kommunstyrelsen liksom pensionärsrådet, handikapprådet, brottsförebyggande rådet, folkhälsorådet och ungdomsforum. Härrydas politiska inriktningsmål fastställs av KF. Konkretiserade verksamhetsmål för sektorernas olika verksamheter formuleras och beslutas av KS utifrån ekonomiperspektiv, verksamhetsperspektiv, medborgarperspektiv och medarbetarperspektiv. Utifrån KF:s mål fastställer KS även prioriterade verksamhetsmål vilka presenteras i Verksamhetsplanen (Vep) för respektive år. Härryda kommun har en budgetmodell som bygger på att verksamheterna styrs av majoritetens strategiska program, politiska inriktningsmål och verksamhetsmål. Politiska inriktningsmål och prioriterade verksamhetsmål styr kommunens olika verksamheter genom Vep och kommunstyrelsens verksamhetsberättelse (Veb). Den politiska utvärderingen sker i beredningarna. Härryda kommuns styrprinciper och styrmodell utgår ifrån de övergripande styrdokumenten Verksamhetsplan, genom vilka KF leder och samordnar all kommunal verksamhet. Styrningen bygger på att det finns en röd tråd, från verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och prioriterade verksamhetsmål till konkret handling i det dagliga arbetet. Budgetprocessen utgår från föregående års flerårsbudget. Under året sker följande process; I januari månad sker en allmänpolitisk debatt om kommunens olika verksamheter. Omvärldsanalysen, är ett viktigt underlag för denna debatt. Under februari månad arbetar KS med förslag till budgetanvisningar utifrån strategiska program samt politiska inriktningsmål m.m. Den i november fastställda långtidsplanen är en viktig del i detta arbete. I mars månad beslutar KF om budgetanvisningar. Under april-maj arbetar förvaltningen med sina respektive budgetar utifrån de av KF antagna anvisningarna. För sektorerna sker även gemensamma överläggningar, Budgetdag, med sektorschefer och verksamhetschefer vilket skall utmynna i en budget inom ram. Ett gemensamt förslag från förvaltningen överlämnas till KS:s budgetberedning i juni månad 6

7 I september månad behandlar budgetberedningen budgetförslagen och det sker även överläggningar med respektive sektor. Den budget som har tilldelats verksamheterna följs upp månadsvis samt i delårsbokslut och årsredovisning. KS får en grundlig redovisning av respektive verksamhet i mars månad. 3.1 Omvärldsanalysen i kommunledningens processer kring framtidsfrågor Omvärldsbevakning (Eng. Business intelligence): De processer genom vilka företag och andra organisationer inhämtar och uttolkarinformation om konkurrenter, teknisk utveckling, politiska risker och affärsmöjligheter. Källa: ne.se Omvärldsanalys (Eng. Environmental scanning): En sammanfattande benämning på de aktiviteter som en organisation, en myndighet ellerett företag ägnar sig åt för att bättre förstå sin omvärld och hur denna förändras. Källa: ne.se Vinster med att genomföra omvärldsarbete; omvärldsbevakning och analys: Brett beslutsunderlag och därmed en bättre hushållning med resurser Tydliggör visioner och strategier Säkrare beslut som också sätts i ett sammanhang Kreativitet och nyskapande Konkurrenskraft Ökat utrymme för dialog Ökad framförhållning och handlingsberedskap Bättre möjlighet att se möjligheter och hot 7

8 3.1.1 Iakttagelser I Härryda arbetar kommunen systematiskt med omvärldsarbete; omvärldsbevakning och omvärldsanalys sedan ganska många år. Omvärldsanalysen är en del i kommunens långtidsplanering och är en årlig analys som sträcker sig 5-7 år framåt i tiden. Analysen görs utifrån fem olika målgrupper och Härrydas modell har sin utgångspunkt i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) skrift om omvärldsbevakning. Genomförandet sker genom att arbetsgrupper arbetar utifrån ett uppdrag att se tendenser och konsekvenser, enligt särskild kommungemensam struktur. Ansvariga och tidsplan för arbetsgrupperna är fastställda. Arbetsgruppernas deltagare spanar inte alltid inom sina egna områden utan deltagarna blandas för att få tvärsektoriell bredd i arbetet. Omvärldsarbetet genomförs under oktober-december varje år och resulterar i ett gemensamt dokument. Analysen är ett underlag för kommunfullmäktiges allmänpolitiska debatt i januari varje år. Förtroendevalda ges tillfälle att diskutera analysen med arbetsgrupperna vid fem olika tillfällen. Förslag till åtgärder behandlas i ordinarie budgetprocess Härryda kommuns underlag för omvärldsarbetet är; översiktsplanen, välfärdsbilder i Göteborgsregionen, befolkningsprognoser, bostadsförsörjningsprogram, och specifikt material för respektive målgrupp 3.2 Kommunledningen och Härrydas varumärke Strategiskt varumärkesbyggande vad vill vi vara kända för, vad vill vi visa som attraktivt och väcka uppmärksamhet i Härryda kommun? En kommuns strategiska varumärkesbyggande kan med fördel bygga på; Dess historia, viktiga händelser Kommunens anda = sammanhållning Nuläge vad gäller engagemang, evenemang och anda = attraktivitet Framtiden att ha en strategisk förståelse och vision för framtiden generellt och specifikt för Härryda 8

9 3.2.1 Iakttagelser Härryda blev det namn på kommunen som man jämkade fram i kommunsammanslagningen på 1970-talet. Namnet Härryda är inget starkt varumärke externt p.g.a. att Härryda kommun består av flera tätorter där t.ex. Landvetter och Mölnlycke är mer kända, medan flera som t.ex. Härryda, Rävlanda m.fl. är mindre kända externt. Idag är Härryda kommun bl.a. känd för: Kvaliteten på sina verksamheter - de är gott att leva i Härryda Närhet till vacker natur Närhet till staden (Göteborg) 3.3 Strategisk framtidsagenda Vilka är Härrydas prioriterade/viktiga områden? Hur tänker man kort- och långsiktigt kring dessa områden? Vad har Härryda och vad saknar man? Hur skapar Härryda agendan och hur är kommunen trovärdig i förhållande till sina målgrupper? Öhrlings PricewaterhouseCoopers (ÖPWC) pekar på, i rapporten Cities of the future global competeition, local leadership att inte alla svenska kommuner kan konkurrera med bästa boende, skola eller barnomsorg. Det är snarare något som de som flyttar till kommunen förväntar sig och sticker inte ut som en tydlig profilering av kommunen. ÖPWC:s rapport visar på att de globala trender och tendenser som starkast påverkar den framtida staden/kommunen är: Konkurrens framförallt om kreativa invånare, företag och arbetstillfällen och evenemang, samt uppmärksamhet är slående i framtidens städer. Ständig jakt på innovation och förnyelse genom nya spännande byggnader och arkitektur, nya mötesplatser för dialog mellan medborgare, företag och föreningar i syfte att skapa tillväxt och utveckling. Globalisering/glokalisering den globala ekonomin integreras sannerligen och man ser samtidigt både en global och en lokal fokusering, känd som glokalisering. Globala företag och ekonomier arbetar i lokal konkurrens men i globala strukturer, så ett multinationellt företags flytt från eller till en stad påverkar många områden i livet. 9

10 Individualisering en allt viktigare social trend som påverkar dialogen mellan staden/kommunen och dess krävande invånare som mer och mer kan betraktas som konsumenter. Utmaningarna handlar bland annat om hur man få ansvarskännande invånare som vill utveckla idéer tillsammans med staden/kommunen. Sammansmältning (samverkan/sammanslagning) många områden i livet smälter samman på nya sätt: länder, företag, arbete och fritid, kultur och värderingar, offentlig och privat sektor. Acceleration tempot ökar på alla områden i livet, ofta pådriven av informationsochkommunikationsteknologin. Hi-Tech teknologin är inblandad snart sagt alla befintliga tjänster och många fler är på väg framöver. Hi-Touch teknologins hårdvara måste gå sida vid sida med mjukvaran för känslor, nostalgi, arkitektur och design. Kunskapssamhället och upplevelsesamhället påverkar städernas strategiska planering på et mycket konkret sätt. Befolkningsstruktur den åldrande befolkningen kommer att ha en stor inverkan jorden runt. Urbanisering metropolitansiation innebär att de största städerna får ett allt större inflytande på stora regioners, i vissa fall länders, ekonomiska välstånd och framgångar. Migration ökad migration medför stora utmaningar för social sammanhållning, integration och sysselsättning. Osäkerhet inför hot om epidemier, naturkatastrofer och terrorism blir alltmer väsentlig för städer och kommuner framöver. Förutom de globala trenderna och tendenserna identifierade även de ledare som intervjuades i rapporten viktiga utmaningar som måste beaktas, när man tar fram en strategisk plan för framtiden; ett nytt integrerat perspektiv för hållbar utveckling: Intellektuellt och socialt kapital att konkurrera i den internationella kunskapsekonomin innebär att säkerställa att lämpliga personer, färdigheter och förmågor utvecklas. Relationskompetens är hårdvara även i framtiden. 10

11 Demokratikapital (förtroendekapital) städernas/kommunernas förtroendevalda och förvaltningar måste visa ansvar och vara transparenta i dialogen med invånarna och samhället i stort. Kultur och varumärkeskapital ett starkt varumärke för en stad är den största tillgången en stad kan ha. Miljökapital städerna/kommunerna måste kunna tillhandahålla en ren, grön och säker miljö. Tekniskt kapital teknologin måste kunna stödja invånarnas förändrade behov. Här ingår grundläggande behov som transporter, bostäder, vatten och energi lika väl som nya krav på effektiv kommunikation med bredband och elektroniska nätverk. Finansiellt kapital ökande krav på nya intäktskällor kräver kreativa och flexibla finansiella strategier och lösningar samt större samarbete med den privata sektorn. Ett starkt och tydligt ledarskap som är mer konsultativt och relationsstyrt krävs för att arbeta utifrån en integrerad syn på städers och kommuners resurser på ett nytt och kreativt sätt i framtiden. Värderingar som styrmedel är avgörande för att skapa styrbarhet i organisationerna. Värdebaserat ledarskap utvecklas mer och mer som metod för att kunna skapa en önskvärd organisationskultur utifrån en medveten värderingsgrund. Att öppet redovisa hur medel används är också viktigt för att engagera medborgarna. Att lämna upplysningar om mål och redovisa i vilken grad målen uppnås, att skapa samarbetsforum för särskilda intressegrupper och att erbjuda tjänster som invånarna behöver bidrar alla till städernas/kommunernas ställning som socialt ansvarstagande förvaltningar Iakttagelser De intervjuade var ganska samstämmiga i att Härryda kommun idag inte har en samlad strategi för samhällsutvecklingen. Däremot är majoritetens strategiska program tillsammans med politiska inriktningsmål, verksamhetsmål och verksamhetsplaner, den strategi kommunen systematiskt arbetar med för att bygga och utveckla den strategiska framtidsagendan. En av de intervjuade beskriver det som att vi har alla instrumenten men kan inte spela riktigt ännu. Det är, beskriver man, ett kontinuerligt utvecklingsarbete där Härryda kommit en bit på väg och där både den politiska organiseringen och förvaltningens organisation gynnar det arbetet. Den gemensamma politiska åsikten bland de förtroendevalda är att det är viktigt att inte tappa tempo vare sig politiskt eller i förvaltningen vid majoritetsskifte. 11

12 KF:s politiska inriktningsmål, KS verksamhetsmål och förvaltningens verksamhetsplaner följs upp i beredningarnas politiska utvärderingar och förvaltningens verksamhetsberättelser. På så vis finns en röd tråd från Hitåt skall Härryda kommun gå, till Vad är genomfört, vad återstår och vad skall påbörjas, förändras eller avvecklas. En strategisk framtidsagenda är att fortsätta ha god ordning på verksamhet och ekonomi och att långsiktigt lösa infrastrukturfrågorna (motorväg, järnväg, flygplats) och öka kollektivtrafiken. 3.4 Strategiska och hållbara allianser för framtiden Hur skapar Härryda möjlighet och utrymme för kommunen, medborgare, företag och samhälle att lämna invanda traditioner och kultur och gå från att kommunen gör allt själv till att skapa möjligheter för andra att göra det, hitta sätt för integration och gemenskap och förverkliga långsiktigt hållbara lösningar? Iakttagelser Kommunens strategi i förhållande till kranskommuner i/utanför GR är; kan vi göra något som vi gör mer resurseffektivt gemensamt? Exempel på det är: Västtrafik AB är ett kollektivtrafikföretag och ägs till hälften av Västra Götalandsregionen och till hälften av alla 49 kommuner i Västra Götaland. Förbo AB är ett bostadsföretag som ägs gemensamt av Härrydas, Kungälvs, Lerums och Mölndals kommuner GöteborgsRegionens Ryaverk AB (GRYAB) ansvarar för reningen av avloppsvattnet i GR-regionen. Bolaget ägs tillsammans av kommunerna: Ale, Göteborg, Härryda, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille Business Region Göteborg AB (BRG), arbetar för ökad tillväxt och sysselsättning i Göteborgsregionen tillsammans med näringslivsansvariga och företag i GRkommunerna Andra exempel på strategiska och hållbara allianser: GR:s kommunalförbund utifrån Göteborgs och kranskommunernas framtida behov 12

13 Förortskommunerna i GR sponsrar två professurer på Handelshögskolan i Göteborg för forskning kring kommunala kärnverksamheter Hulebäcksgymnasiet och Chalmers Tekniska Högskola har ett utbytessamarbete för lärare i disciplinerna matematik och fysik GR-samarbete inom olika delar av de kommunala verksamheterna och utbildningsverksamhet 3.5 Arenor för tvärsektoriellt arbete i politik och förvaltning Hur ser hängrännorna ut och hur har de byggts i Härryda kommun? Historiskt har kommuner kunnat leverera sina tjänster utifrån det kommunala uppdraget, genom att politik och förvaltning har arbetat i sina respektive stuprör, dvs. klarat att leverera utan att samarbeta med andra delar av kommunens politiska organisering och förvaltningens verksamheter. Nu och framåt klarar inte en kommun som arbetar i stuprör att resurseffektivt leverera det kommunala uppdraget. Idag gynnas de politiska och verksamhetsprocesserna av att kommunen utgår ifrån strukturer som bär och gynnar tvärsektoriellt arbete och processer Iakttagelser Av vad som sammantaget framkommit i granskningen har Härryda kommun politiskt byggt strategiska informations- och kommunikationsarenor mellan KF, beredningar, KS och utskott som fungerar som tvärsektoriella hängrännor. Bl.a. genom viss personunion mellan KF, beredningar, KS och utskott; av beredningarnas berednings- och vice beredningsledare är fyra av sex förtroendevalda ledamöter i KS. Härryda kommuns informations- och kommunikationsarenor internt mellan politik och förvaltning är regelbundna sammanträden i KS-info ; diskussion och information och PSS ; politiskt sektorssamråd som är ett informations- och samrådsorgan utan formell beslutanderätt bestående av presidierna i KS och KF:s beredningar, kommundirektör, sektorschef, verksamhetschefer och respektive berednings beredningssekreterare. 4. Bedömning och förslag Uppdraget har varit att i granskningen besvara och bedöma hur Härryda arbetar med sin process för att bli framtidens kommun. Granskningen visar att: 13

14 Omvärldsanalysen bidrar till kommunledningens process kring framtidsfrågor genom: - Analysen är en del av kommunens strategiska arbete som tillsammans med befolkningsprognos, bostadsförsörjningsplan och lokal resursplanen utgör bas för det strategiska programmet, politiska inriktningsmål, verksamhetsmål och verksamhetsplaner. Sammantaget är Härrydas mål att strukturen och metodiken gör att man som medborgare, förtroendevald och medarbetare i förvaltningen kan känna igen sig långsiktigt mellan mandatperioderna i Härryda kommun. - Analysen lämnar inte förslag på lösningar utan levererar ett opolitiskt underlag för den allmänpolitiska debatten som sker i början på varje år. - I den allmänpolitiska debatten får omvärldsanalysen de förtroendevalda att lyfta blicken och diskutera utifrån de gemensamma bilder som analysen lyfter fram. - Analysen blir en avstämning på om Härryda är på rätt väg i sina långsiktiga prognoser och planer. - När analysen lyfts in i den allmänpolitiska debatten blir den ett smörgåsbord och kompetensutveckling för de förtroendevalda och en kompetensutveckling för förvaltningens medarbetare. Härrydas nuvarande varumärken inte arbetats fram strategiskt utan har blivit så. Ett exempel där Härryda arbetat mer strategiskt med varumärkesbyggande är att Härryda inom GR-kommunerna idag är kända för sitt gymnasium; Hulebäcksgymnasiet, ett eftertraktat förstahandsval för GR-kommunernas gymnasielever. Skolan har arbetat strategiskt för att bygga Hulebäcksgymnasiets varumärke. Ett annat exempel är att Mölnlycke centrum byggs om för att nå Vision 2020 och är idag ett attraktivt centrum för både boende och handel, med modernt resecentrum. Ett av målen med det visionsarbetet är att utveckla varumärket Härryda trädgårdsstaden. Idag har kommunledningen startat ett mer strategiskt arbete med att bygga Härrydas varumärke genom att: - Politiskt lyfta frågan vad som finns att vinna med att ha ett varumärke istället för att som hittills att Härrydas marknadsföring skött sig själv bland medborgare och näringsliv. - Politiken givit förvaltningen i uppdrag att genomföra enkäter riktade till medborgare, näringsliv och GR:s kommunalförbund för att ta reda på grupperna tycker om ett ev. namnbyte från Härryda till Landvetters kommun. 14

15 - Arbetet har startat genom att ta fram en kommunvapen. Vår sammanfattande bedömning är dock att Härryda idag saknar en strategisk planering för varumärkesbyggande och kunskap om hur Härryda uppfattas. Härryda idag inte har en samlad strategi för sin framtidsagenda. Vår bedömning är att Härryda däremot arbetar för att bygga och utveckla sin strategiska framtidsagenda. Vi menar att det behöver skapas och utvecklas något mer, något som skapar attraktion och uppmärksamhet; hur skall Härryda kommun bli en möjliggörare istället för en görare? Hur skall Härryda skapa nya intressanta satsningar genom verksamheternas möjligheter, reell och virtuell dialog med medborgarna, nya arenor och mötesplatser för dialog mellan medborgare (i olika åldrar och med olika behov) och förtroendevalda, privat, ideell och offentlig sektor? Vår bedömning är att Härrydas arbete med att forma sin strategiska framtidsagenda skulle berikas genom dialog kring de trender, tendenser och perspektiv som redovisas i rapporten. Härryda systematiskt arbetar för att skapa strategiska och hållbara allianser genom kommunens strategi i förhållande till det egna politiska och förvaltningens arbete, arbete med kranskommuner i/utanför GR m.fl. är; kan vi göra något som vi gör mer resurseffektivt gemensamt? Exempel på detta framgår av avsnitt Vår bedömning är att Härryda på ett utmärkt sätt bygger strategiskt hållbara allianser för framtida samarbete. Härryda kommun har byggt tvärsektoriella arenor i politik och förvaltning mellan KF, beredningar, KS och utskott som fungerar som tvärsektoriella hängrännor. Bl.a. genom viss personunion mellan KF, beredningar, KS och utskott; av beredningarnas berednings- och vice beredningsledare är fyra av sex förtroendevalda ledamöter i KS. Härryda kommuns informations- och kommunikationsarenor mellan politik och förvaltning internt, är regelbundna sammanträden i KS-info ; diskussion och information och PSS ; politiskt sektorssamråd som är ett informations- och samrådsorgan utan formell beslutanderätt, bestående av presidierna i KS och KF:s beredningar, kommundirektör, sektorschef, verksamhetschefer och respektive berednings beredningssekreterare. 15

16 Vår bedömning är att Härrydas medvetna kontinuerliga process med att politik och förvaltning utvecklar den röda tråden; planering, genomförande och uppföljning av politiska inriktningsmål, verksamhetsmål och verksamhetsplaner gynnar det tvärsektoriella arbetet i politik och förvaltning. Vi vill dock peka på en risk att det är lätt att luta sig lite tillbaka eftersom både den politiska organisationen och förvaltningsorganisationen blev funktionell vid omorganiseringen i slutet på 1990-talet. Processen har av vad som framkommit i granskningen fortsatt att utvecklas men både politik och förvaltning bör fortsätta ha fokus på att vitalisera processen med att utöka det tvärsektoriella arbetet. Våra utvecklingsförslag kring tvärsektoriella arenor är att: Beredningarnas dialog och tvärsektoriella samarbete ytterligare behöver öka eftersom det generellt gynnar kompetensen i KF Uppdraget med tvärsektoriellt samarbete i förvaltningen bör tydliggöras på respektive funktion under sektorschef. En av intervjufrågorna i granskningen var hur man arbetar i Härryda om några år, när man utvecklat sin kontinuerliga process med framtidens kommun ytterligare, dvs. Härrydas egna förbättringsförslag: Härrydas politiska organisation har systematiskt finslipat och förfinat sitt arbete Härryda har tillsammans med övriga medlemskommuner finslipat samarbetet så att kommunerna naturligt definieras som exempelvis Härryda en del av GR Järnvägen i Härryda kommun har tvärförbindelser Förbättrad infrastruktur Förbättrade allmänna kommunikationer som bygger på perspektivet uthålligt samhälle Samma politiska spår för bostads- och markplanering Inom Socialtjänstens verksamheter finns större valfrihet för brukarna genom vidöppna dörrar inom socialtjänstens olika verksamheter och med övriga samarbetsparter som brukaren möter 16

17 En del av Härrydas varumärke är rekreation och närturism I Härrydas finns en levande ideell sektor som engagerat arbetar med social ekonomi I Härrydas målstyrning ingår tillfälliga målformuleringar, (under ett eller två år), med tydligt definierat styrande fokus som exempelvis bemötande. 17