Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetion: Plastisk (bestående) deformation. Repetion: Sträckgräns, σ 0.2
|
|
- Elsa Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Konstruktionsmaterial, 4H168, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 5: Fasdiagram och strukturbildning Förstå material Välja material Utveckla material Kursinformation ab 2, börjar den här veckan. Nytt är att ett kort labtest ges efter laborationen (inkluderat i 3h labtiden). abtestet rättas och gås igenom under laborationen. Vid ej gk labtest måste ett nytt utföras senare. Kontakta Matilda ehler, matildat@mse.kth.se om labtider som inte går ihop med ditt schema. Kurslitteratur säljs på eknolog-expeditionen ME. Rum M125A. Öppettider: Må-i 12-14, On 11-13, o-fr W.D. Callister, Jr., John Wiley and ons, Inc. (25). Fundamentals of Materials cience and Engineering: An Integrated Approach, 2nd Edition. Både bok och medföljande CD-ROM. Pris: 45 kr. aborationer 26. Pris: 5:-. Obs, endast kortbetalning, ej kontanter. Repetion: Plastisk (bestående) deformation (för kristallina faser vid låga temperaturer, < smält/3) Enaxlig dragning: spänning σ Elastisk initialt Elastisk+Plastisk vid större spänning permanent (plastisk) töjning efter avlastning Den spänning när en liten mätbar plastisk deformation har inträffat. när εp =.2 (.2%) spänning,σ σ.2 Repetion: träckgräns, σ.2 εp töjning plastisk töjning ε ε p =.2 töjning, ε Repetion: Dragprovkurva: pänning - öjning Repetion: Brottgränsen, σ B Maximal dragspänning innan brott. σ B öjning, ε = Δ/ (teknologisk) ε = ln(/ ), naturlig, sann eller logaritmisk töjning. pänning, σ = F/A (teknologisk)) σ = F/A, sann spänning. Kraft över aktuell area. E-modul, E = tan = Δσ/Δε Beräknas på den elastiska delen av kurvan, materialets styvhet. dragspänning engineering stress ypical ypiskt response beteende of för a en metal metal strain töjning Metaller: inträffar när midjebildning börjar. Keramer: inträffar när sprickor börjar växa. Polymerer: inträffar när polymerens kolkedjor har dragits ut och börjar brista. 1
2 Repetion: Duktilitet Plastisk deformation (töjning) vid brott σ iten töjning, sprödbrott om ε<5% σ Repetion: eghet liten seghet (keramer) stor seghet,(metallet, PMCs) spänning tor töjning före brott liten seghet, polymerer töjning, Med duktilitet menas ett materials förmåga att genomgå (plastisk) formförändring innan brott. ε Repetion: Deformationshårdnande En ökning av sträckgänsen efter plastisk deformation. σ σ y 1 σ y unload reload ε Den energi som krävs för att uppnå brottgränsen. Approximativt lika med ytan under spänningstöjningskurvan. large Deformationshårdnande hardening ej small deformationshårdande hardening Efter avlastning krävs högre spänning för att få fortsatt plastisk deformation, dvs sträckgränsen har ökat. material deformationshårdnar men inte BCC material ε e.g., 1mm sphere Repetion: Hårdhet Materialets motstånd att bli deformerat på ytan. tor hårdhet innebär att materialet har: -- svårt att deformeras plastiskt eller att brytas sönder av tryckspänningar. -- bra slitstyrka. apply known force (1 to 1g) D d measure size of indent after removing load maller indents mean larger hardness. Ger ett samband mellan en lätt mätbar storhet (hårdhet) och ett materials hållfasthet (sträckgräns) ektion 225 Föreläsning 5 Fasdiagram och trukturbildning Viktigt... Vad händer när man blandar två grundämnen, vilka faser/strukturer får jag i materialet? Vad menas med: ermodynamik ermodynamik är läran om hur värme och arbete hänger ihop. Den utvecklades för att förstå och konstruera t.ex. ångmaskiner. Men den hade även stor betydelse för att utveckla t.ex. kvantmekaniken om atomernas energinivåer!!! Vad händer när man varierar ammansättningen och -- emperaturen Det är viktigt att veta... - Hur många faser/strukturer kan man ha? - Vilken sammansättning har varje fas/struktur? - Hur stor mängd finns det av varje fas/struktur? 2
3 ermodynamik Ett system med två eller fler komponenter kan bestå av en, två eller flera faser vid jämvikt. Exempel på faser är, gas (g), smälta (l) eller fast fas (s), som amorf struktur eller i något kristallint gitter (fcc, bcc, etc). De faser som är stabila vid jämvikt i ett system med given sammansättning och för given temperatur och tryck kan bestämmas genom att minimera fasernas Gibbs energi (fria energi). Fas nickel atom koppar atom Fas β ermodynamik En fas har en given struktur (kristallin eller amorf) och en Gibbs energi som beror på dess sammansättning, tryck och temperatur: G = G (,p,n i ), där N i är antalet moler av ämne i. Vid jämvikt har systemet minimal Gibbs energi för given sammansättning, tryck och temperatur. Ett system bestående av en komponent är alltid enfasigt vid jämvikt (Gibbs fasregel). Vid omvandlingar mellan olika faser spelar skillnader i Gibbs energi mellan olika tillstånd stor roll för att bestämma om omvandlingen kan ske. Gibbs energier för faserna i Cu-Ni Varje fas har en Gibbs energi som är minimerad vid det mest stabila tillståndet för en given temperatur och sammansättning. Vid 1295 o C är smälta (liquid) det stabila tillståndet för Cu, medan fast är det för Ni. Mellan 45 och 59 at% Ni är det mest stabila att ha båda faserna stabila. Den röda linjen är en tangent till båda kurvorna och symbolerna markerar sammansättningar för faserna i jämvikt Gibbs energier vid 1295 o C (Ni) (Cu) IQUID MOE_FRACION NI Komponenter: Grundämnen eller kemiska föreningar som blandas (t.ex., Al eller Cu eller H 2 O) Faser: De fysikaliskt och kemiskt unika arrangemang av atomer som bildas (kallas t.ex, och β). Aluminium- Koppar egering Komponenter och faser β (ljus fas) (mörk fas) emperatur ( C) öslighetslinjen Fasdiagrammet för vatten (kaffe) - socker öslighets linje (sockerlösning) (lösning) + (fast socker) Vatten wt% socker ocker Fråga: Vilken är maximala lösligheten av socker I vatten vid 2 o C? var: 65 wt% socker. Om Co< 65wt% socker: sockerlösning Om Co> 65wt% socker: + fast socker öslighetslinjen: Den maximala halten av ett ämne i lösning. ösligheten ökar med : vid, = 1 o C, är lösligheten = 8 wt% socker. Vilka faser beror av och sammansättning emperatur ( C) (flytande lösning) B(1,7) 1 fas (liquid) + (fast socker) D(1,9) 2 faser Fasdiagram för vattensocker 2 A(7,2) 2 faser wt% socker Ändringavkanändra antalet faser: vägen A till B. Ändring av sms kan ändra antalet faser: vägen B till D. 3
4 IQUID _A1#2 En enkel tillämpning av fasdiagram Rent vatten kan behandlas som ett enkomponentsystem. Rent vatten är flytande mellan och 1 o C. Is (fast vatten) smälter vid tillsats av salt. Genom att tillsatta salt sänker man den temperatur där vattnet fryser, då salt löser sig i vatten men inte i is. altet stabiliserar den flytande fasen och isen smälter. Beroende på mängden salt sjunker stelningspunkten för saltlösningen olika mycket. (altet höjer även kokpunkten.) Fasdiagram Beskriver vilka faser som är stabila för olika, P och sammansättningar (%B). I denna kurs: -- Enbart binära system: dvs 2 komponenter. -- Enbart och sammansättning variabla (P = alltid 1atm). Fasdiagram för Cu-Ni. Fullständigt lösliga både i smälta och vid hög temperatur i. Vid låg temperatur får man en uppdelning i en kopparrik (#1) och en nickelrik (#2) fas iquid #1+# MOE_FRACION NI Regel 1: Om vi vet och sammansättning så kan vi i fasdiagrammet avläsa hur många och vilka faser som är stabila. Exampel: A (11 C, 6% Ni): 1 fas: B (125 C, 35% Ni): 2 faser: + C (2 C, 6% Ni): Fasdiagram, antal faser 4 2 faser: #1+#2 C IQUID B _A1#2 A #1+# MOE_FRACION NI Fasdiagram: fasernas sammansättning Regel 2: Om vi vet och medelsammansättningen och det är mer än en fas stabil, så vet vi sammansättningen för varje fas. 14 Exempel: 138 iquid 136 Medelsammansättning 55 at% Ni: x A 134 Vid A : bara smälta (liquid) Vid D : bara fast fas () 132 Vid B : både smälta och fast fas. 13 o x B o mältans sammansättning ges 128 av liquidus, 45 at% Ni. 126 x Fasta fasens sammansättning D 124 ges av solidus, 59 at% Ni injen som förbinder två faser i jämvikt kallas konod (engelska tie-line) 122 liquidus solidus MOE_FRACION NI Fasdiagram, mängder av faserna Regel 3: Om vi vet och medelsammansättningen så vet vi hur mycket vi har av varje fas. Exempel: Medelsammansättning: 55 at% Ni Vid A : 1% smälta (liquid) Vid D : 1% fast fas () Vid B : Både smälta (liquid) och : När vi känner fasernas sammansättning kan vi räkna ut mängden av varje fas ur medelsammansättningen m.h.a. Den s.k. Hävstångsregeln (eng. ever rule) f = (59-55)/(59-45) = 28 % smälta f = (55-45)/(59-45) = 72 % iquid o x A x B 45% Ni 59% Ni MOE_FRACION NI x o D umman av fasfraktionerna: f + f = 1 Medelsammansättningen är matematiskt given av: f x Ni + f x Ni = x Ni En geometrisk tolkning: C R W Härledning av hävstångsregeln Co C W Balanserande moment: W R = W 1 W ger hävstångsregeln 4
5 telning av en Cu-n legering telning av Cu-5 wt% n legering Hela fasdiagrammet för Cu-n (brons) innehåller många olika s.k. intermetalliska faser. För bronser är halter på ett par procent n intressanta så alla faser med högre halt av n kan ignoreras. Detta område är inringat i fasdiagrammet 12 1 iquid MA_PERCEN N En smälta med 5 % n börjar stelna vid 145 o C (likvidus). Den fasta fasen som bildas innehåller mycket lite n (solidus). Vid fortsatt svalning ökar halten av n i båda faserna enligt likvidusoch soliduslinjerna och mängden smälta minskar (hävstångsregeln). Vid 875 o C stelnar den sista smältan och en fast struktur har bildats solidus iquid likvidus MA_PERCEN N Mikrostruktur efter stelning av Cu-5 wt% n Varför syns det variationer i färg på ett bronsmaterial? Fasdiagrammet visar att tennhalten i fast fas (soliduslinjen) varierar när legeringen stelnar... En ledtråd? telning av en Cu-Ni legering ystemet är -- Binärt dvs innehåller två komponenter: Cu and Ni. -- Isomorft dvs fullständig löslighet av båda komponenterna i varandra; fasen går från till 1 wt% Ni. tudera C o = 35 wt% Ni Del av fasdiagrammet Cu-Ni (liquid) : 35wt%Ni 13 : 35wt%Ni : 46wt%Ni (solid) A 35 B 32 C D 36 E : 43wt%Ni Co wt% Ni : 32wt%Ni : 24wt%Ni : 36wt%Ni ammansättningen av den fasta fasen ändras under stelningen. Första som stelnar har sammansättningen: C = 46 wt% Ni. ista som stelnar har sammansättningen: C = 35 wt% Ni. nabb kylning: egring, d.v.s. sammansättningsskillnader egring Första att stelna: 46 wt% Ni ista att stelna: < 35 wt% Ni ångsam kylning: homogen sammansättning Homogen 35 wt% Ni Binärt eutektiskt fasdiagram, Al-i Det binära fasdiagrammet för Al-i innehåller två olika fasta faser. Al har -, och i har Diamantgitter. Bägge har liten lösligheten i fast fas. Där likviduslinjerna från respektive ämne möts finns den lägsta temperaturen med smälta närvarande, den s.k. eutektiska temperaturen Eutektiska temperaturen 5 iquid +Diamond iquid+diamond MOE_PERCEN I 5
6 Dendriter och eutektikum i Al-i Förstoring av Al-i eutektikum En legering av Al-i som stelnar bildar Al-dendriter om i halten är mindre än 12 mol% i. Den smälta som finns kvar när man når eutektiska temperaturen bildar en eutektisk sturktur. I detta fall har man även en viss utskiljning av i i form av kantiga kristaller, då i normalt primärt skiljs ut som kristaller iquid MOE_PERCEN I Blåaktig grundmassa : Al (dendriter + eutektisk utskiljning) varta streck, blå plattor: i (eutektiskt utskiljt) Dendriter och eutektikum i Cu-O Eutektikum kan se olika ut i olika system. I Al-i sammarbetar de olika faserna dåligt vid tillväxten och eutektiket kallas urartat. I systemet Cu-O får man vackra dendriter av Cu 2 O och ett s.k. käppeutektikum av Cu 2 O och Cu. Cu-n legeringen igen: dendriter men inget eutektikum! Den mikrostruktur med dendriter vi sett i Cu-n legeringen har inget eutektikum utan legeringen har stelnat enfasigt. Dendritstrukturen syns genom att vi har varierande halt av n (segring). Cu 2 O dendrit Dendriter - Kornstruktur En skiss av en dendrit i 3D amband mellan dendritstruktur och korn. Kärnbildning sker vid gynnsamma kärnbildningsställen och tillväxt sker i motsatt riktning mot värmeflödet. Dendriter: Kommer av Grekiska, Dendron: vara lik, släkt med och Drys: träd. 6
7 Iskristaller är en form av dendriter nö och iskristaller växer ur gasfas men kan också forma dendriter Binära eutektiska system, Ag-Cu ilver och koppar har båda gitter men blandar sig ändå bara lite i fast fas. Det finns 3 enfasområden,, och β och 3 tvåfasområden, +, +β och +β. Den eutektiska temperaturen E är den lägsta för vilken det finns smälta. Den eutektiska sammansättningen är den som stelnar vid lägst temperatur iquid + β E WEIGH_PERCEN AG β Eutektiskt fasdiagram för Pb-n Pb-n legering Bly har gitter och tenn har ett kristallgitter som kallas BC (Body Centered etragonal). Ämnena blandar sig i smältan men lösligheten i de båda fasta faserna är ganska liten iquid BC Pb-n eutektikum n-dendrit Den eutektiska punkten ligger vid ca 181 o C och 62 wt% n WEIGH_PERCEN N telningsstruktur för en bly-tenn legering. Dendriter av tenn och ett lamellärt eutektikum av bly och tenn. Fråga: Beräkna hur mycket vi har av olika faser, för en legering med 4 wt% n vid 15 o C (x). var: Vid 15 o C innehåller cirka 9 wt% n och BC cirka 4 wt% Pb. 9%xf + 96%xf BC = 4% n f + f BC = 1 Ger: Fraktion f =.64 och f BC =.36. Hävstångsregeln i Pb-n x iquid BC WEIGH_PERCEN N Mikrostrukturer i eutektiska system (1) Enfasigt struktur 4 telnande i Pb-n systemet åg halt av n medför att hela materialet blir enfasig, polykristallin fas finns vid alla temperaturer. 3 1 : Cowt%n 2 E : Cowt%n + β Co Co, wt% n 2 (room solubility limit) (Pb-n ystem) P. Det går bra att mäta i fasdiagrammet också. D. 7
8 Mikrostrukturer i eutektiska system (2) Flerfasig struktur telnande i Pb-n systemet Vid högre n halter men mindre än cirka 18 wt%: telnar materialet till enfasig, polykristallin fas. Vid lägre temperaturer skiljs detutn-rikbc fassom små partiklar. Denna utskiljning sker efter det att hela materialet stelnat, dvs i fast fas E 1 + : Cowt%n + β : Cowt%n Co Co, wt% n (sol. limit at room) 18.3 (sol. limit at E) β Pb-n system Mikrostrukturer i eutektiska system (3) Eutektiskt struktur Eutektisk sammansättning: Ger en eutektisk mikrostruktur av (Pb) och BC (n). Eutektiket består enligt hävstångsregeln av (62-18)/(98-18) = 55 wt% β (BC) och 45 wt% () E Fasdiagrammet Pb-n C + β : Cowt%n + β β β: 97.8wt%n : 18.3wt%n CE Co, wt% n Mikrobild av Pb-n eutektikum 16 μm 3 2 E 1 ammansättningar mellan 18 och 62 wt% n ger: Primär utskiljning av kristaller som dendriter och en eutektisk mikrostruktur. Mikrostrukturer i eutektiska system (4) Primär + Eutektisk struktur + R R : Cowt%n + β + β Co Co, wt% n β primary eutectic eutectic β En legering med 4 wt% n alldeles över E : har 18 wt%n och smältan har 6 wt% n. Hävstångsregeln ger 5% och 5% smälta. Under E får vi 5% primär utskiljning och 5% eutektisk struktur. Under E har vi med 18 wt% n och BC med 98 wt% n. Hävstångsregeln ger 73 wt% och 27 wt% BC. Under- och övereutektiska legeringar 3 2 E 1 Undereutektisk o + + β β + β Co Co undereutektisk överreutektisk Co, wt% n 18.3 eutektisk Övereutektisk eutektisk o 175 μm 16 μm amma eutektiska mikrostruktur i alla tre bilderna Hela fasdiagrammet för Fe-C (stabila) Fe-C fasdiagrammet med cementit ösligheten av kol i olika järnfaser är ganska låg. Kol har ingen smältpunkt vid normala tryck, den sublimerar vid 36 o C. I det stabila systemet finns inga karbider. Maximala kolhalten i järnlegeringar är ca 5 wt% IQUID+GRAPHIE +GRAPHIE BCC+GRAPHIE WEIGH_PERCEN C Cementit är en metastabil järnkarbid, Fe 3 C. Den är den normala kolrika fasen i Fe-C systemet. Det stabila fasdiagrammet med grafit är streckat i diagrammet. tål har max 2 wt% C. Gjutjärn har högre kolhalt än 2. wt% C men maximalt 5 wt%. Observera att det finns både en eutektisk och en eutektoid punkt. 16 IQUID (austenit) 1 +CEMENI 8 6 BCC+CEMENI WEIGH_PERCEN C 8
9 Det finns även fasdiagram för keramer ammanfattning Keramiska material är ofta starkare än metaller vid höga temperaturer. Fasdiagrammet visar systemet io 2 -Al 2 O 3 som har en intermediär fas kallad mullit. io 2 bildar lätt amorf struktur och har många olika kristallina former. Högtemperaturformen av kristallin io 2 heter kristoballit. Al 2 O 3 kallas korundum iquid iquid+mullit kristoballit+mullit korundum + mullit io 2 WEIGH_PERCEN A2O3 Al 2 O 3 Fasdiagram är ett andvändbart verktyg för att veta: -- antal och typer av faser, -- mängder av olika faser, -- och sammansättning av varje fas för en given temperatur och medelsammansättning. illsats av legeringsämne som ger en fast lösning ger: -- en ökning av brottspänningen -- en minskning av duktiliteten. Binära eutektiska och binära eutektoida system kan ge en mängd olika mikrostrukturer som starkt påverkar de mekaniska egenskaperna. äsanvisningar Kapitel 1 idor: , , yptal: 1.2, 1.5, 1.7, 1.27, 1.28, 1.32, 1.33, 1.36, 1.48, 1.54,
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter
Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 4: Fasdiagram och strukturbildning
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M4 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Introduktion till fasta lösningar och fasdiagram Stelning : Kapitel 9 fortsättning
Läs merMaterial föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 13:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av
Läs merMaterial föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 15:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av metaller
Läs merKapitel 10: jämvikter och fasdiagram. Termodynamik (2) Termodynamik (3)
Kapitel 1: jämvikter ch fasdiagram Föreläsningen handlar m... När man blandar två grundämnen vilka blir jämviktstillstånden? Speciellt när man varierar... --sammansättningen (t.ex., wt%cu - wt%ni), ch
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 5:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M3 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Brottmekanik och utmattning : Kapitel 7 Laboration: Härdning och hårdhetsmätning
Läs merKonstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. De vanligaste korrosionstyperna. Föreläsning 14: Kärnbildning, tillväxt och omvandling
Konstruktionsmaterial, 4H168, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se. Ej gjort
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 19:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M5 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Utskiljningshärdning och eutektiska fasdiagram: Kapitel 11 Utskiljningshärdning
Läs merAllmänt om ternära fasdiagram Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram
4.3.1. Allmänt om ternära fasdiagram 530117 Materialfysik vt 2010 4. Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram En ytterligare klass av fasdiagram är de ternära De är liksidiga trianglar som anger
Läs merMaterialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram. [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm]
530117 Materialfysik vt 2016 4. Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm] 4.3.1. Allmänt om ternära fasdiagram En ytterligare klass av fasdiagram är de ternära
Läs merMateriallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest eller Lab?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se.
Läs merKursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek)
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 3 och 5 har bytt tid för Lab3, från kl 08-11, till kl 16-19, Tor 16/11 (schemat på hemsidan gäller). Labpek 06, dvs laborationsanvisningar
Läs merMateriallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Fasdiagram. Repetion: Komponenter och faser. Repetion: Stelning av Cu-5 wt% Sn legering
LIQUID FCC_A1#2 Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Cs C(x,t) to t 1 t 2 t 3 Co läge, x Diffusion av Cu i Aluminium Föreläsning 5: Diffusion i fast fas Adjunkt Anders Eliasson KTH/ITM/Metallernas
Läs merMaterialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram
530117 Materialfysik vt 2007 4. Fasta ämnens termodynamik 4.1 Fasdiagram 4.1.4. Mer komplicerade tvåkomponentsfasdiagram: principer Vi såg alltså ovan hur det enklaste tänkbara två-komponentsystemet, den
Läs merMaterialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur. [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling]
530117 Materialfysik vt 2016 4. Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling] 4.2.1. Utvecklingen av mikrostruktur i metaller Utgående från
Läs merFASDIAGRAM OBS: Läs igenom handledningen före laborationen.
FASDIAGRAM OBS: Läs igenom handledningen före laborationen. Avdelningen för materialteknik, LTH Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 http://www.material.lth.se SYFTE Syftet med den här laborationen
Läs merKursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål
Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 5 är företrädesvis för teknologer på inriktningen IPI (I3). Även teknologer från M2M kan välja denna grupp men då blir det schemakrockar
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 22:a Januari 10:15 12:00 kursstart KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materialkurs för blivande ingenjörer Gruppindelning Kursupplägg Kort paus Föreläsning:
Läs merKonstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetition: Punktdefekter. Repetition: Typer av defekter. Repetition: Punktdefekter i legeringar
Konstruktionsmaterial, 4H068, 4p Kursinformation Anmälan till labkurs och val av labgrupp skall göras senast nu. Det är 9 st som inte har valt labgrupp. Sista tillfället för Lab är idag kl 5-8. Skriv upp
Läs merUtvecklingen av mikrostruktur i metaller Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur
4.2.1. Utvecklingen av mikrostruktur i metaller 530117 Materialfysik vt 2010 4. Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling] Utgående från
Läs merMaterial föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 29:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad
Läs merLektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur.
Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar ett materials egenskaper. Kursens innehåll
Läs merFarmaceutisk fysikalisk kemi, A6. Föreläsning: Faslära PH
Farmaceutisk fysikalisk kemi, A6 Föreläsning: Faslära PH 15-09-07 Allmänna begrepp System: avgränsat område som studeras Fas: homogen del av ett system Exempel System: Köldblandning Fast fas 1: H 2 O (s)
Läs merMateriallära för M, 4H1063
Materiallära för M, 4H1063 Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar materials egenskaper. Kursens innehåll Materials struktur Hur strukturen påverkar
Läs merMaterial - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm
Material - Repetition VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Mars 9:15 12:00 repetition KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Information om gjut- och smideslaborationen Tentamen: Omfattning och exempel
Läs merMateriallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Kursinformation. Repetion: Elastisk/Plastisk deformation. Dragprovkurva: Spänning - Töjning
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Lab 4, börjar ges under nästa vecka (v.48). Obs, sista labben, glöm inte tårta till assistenten Vid ej gk labtest måste ett nytt utföras senare
Läs merHärdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen.
Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 46 20 Internet http://www.materal.lth.se ALLMÄNT
Läs merKursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Interstitiell diffusion. Repetion: Diffusionsmekanismer
Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p 7 5 pearlite 1 ustenite (stable) earlite TE (727 C) Kursinformation Labkurs. Labgrupp 5 är företrädesvis för teknologer på inriktningen II (I3). Även teknologer
Läs merMaterial föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 1:a December 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad
Läs mer50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAS15h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 161028 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller
Läs merMaterial lektion 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material lektion 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Torsdag 15:e December 13:15 17:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda Fortsättning fasdiagram från föreläsning 8 Paus Genomgång av övningar E8 E16
Läs mer7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Metalliska Konstruktionsmaterial Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TM031B Pu11 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 121219 Tid:
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Töjning Materialegenskaper - Hookes lag
Töjning - Strain Töjning har med en kropps deformation att göra. Genom ett materials elasticitet ändras dess dimensioner när det belastas En lång kropp förlängs mer än en kort kropp om tvärsnitt och belastning
Läs merTENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad!
TENTAMEN Material Kurskod: PPU105 Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Datum: 2015-01-14 14:10-18:30 Hjälpmedel: Skriv och ritmateriel, räknedosa. Läs detta innan du börjar med
Läs merBindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln gäller.
5.7 Temperatur sammansättningsdiagram. Fixera p i stället för T. Diagram som fig. 5.36. Om p A * > p B * blir T A * < T B *. (g) är övre enfasområdet, (l) undre. Bindelinjer gäller för bestämd temp. Hävstångsregeln
Läs merMaterial föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 9 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Fredag 16:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Material, processer och miljön ch 20 Viktiga delar från respektive kapitel
Läs merHållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson
Hållfasthetslära HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson tisdag 11 september 8:15 10:00 Föreläsning 3 PPU203 Hållfasthetslära Förmiddagens agenda Fortsättning av föreläsning 2 Paus Föreläsning 3: Kapitel 4,
Läs merKursinformation. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Repetion: Fasdiagram, mängder av faserna. Repetion: Komponenter och faser.
Knstruktinsmaterial, 4H168, 4p Cs C(,t) Kursinfrmatin Lab 2, ges den här veckan (igår måndag/trsdag). Ett krt labtest ges efter labratinen (inkluderat i 3h labtiden). Labtestet rättas ch gås igenm under
Läs merKursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Olika brottyper. Repetion: Olika utseende av brott
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Adjunkt Anders Eliasson KTH/ITM/Metallernas gjutning Järnmalm Koks Kalksten, kvarts Slagg Smält råjärn Masugn Reduktion av järnmalm till smält råjärn (Pig Iron)
Läs merHållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov
Hållfasthetslära Lektion 2 Hookes lag Materialdata - Dragprov Dagens lektion Mål med dagens lektion Sammanfattning av förra lektionen Vad har vi lärt oss hittills? Hookes lag Hur förhåller sig normalspänning
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAI16h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 171027 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller
Läs mer530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4]
530117 Materialfysik vt 2007 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Definition Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet
Läs merDragprov, en demonstration
Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Materialkunskap Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41P10M Tentamen ges för: Maskiningenjör, årskurs 2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12/1 2016 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Materialkunskap
Läs merMateria och aggregationsformer. Niklas Dahrén
Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har
Läs merMetaller och legeringar
Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi
Kapitel 17 Spontanitet, Entropi, och Fri Energi Kapitel 17 Innehåll 17.1 Spontana processer och entropi 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 Fri
Läs merÄmnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
Läs mer1. Struktur egenskap samband
KOLT 2004 - Föreläsning 2 Tillbakablick, första lektionen. Struktur/samband Olika materialgrupper Typiska egenskaper Atomstruktur Atomarrangemang-enhetscell Amorfa och kristallina ämnen Atombindningar,
Läs merKapitel 17. Spontanitet, Entropi, och Fri Energi. Spontanitet Entropi Fri energi Jämvikt
Spontanitet, Entropi, och Fri Energi 17.1 17.2 Entropi och termodynamiskens andra lag 17.3 Temperaturens inverkan på spontaniteten 17.4 17.5 17.6 och kemiska reaktioner 17.7 och inverkan av tryck 17.8
Läs merAtt svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB
Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt Eva-Lena Bergquist ESAB AB Höghållfasta stål - applikationer Att höja ett ståls hållfasthet Legering Att höja ett ståls hållfasthet Legering Verktygsstål
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 29:a Januari 10:15 12:00 Föreläsning M2 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materials mekaniska egenskaper del 1: Kapitel 6 Paus Provning Materials mekaniska
Läs merTENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER
TENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER Datum: 2006-12-20 Tid: kl 14-19 Sal: (B21), B22-26, M31-34 Hjälpmedel Miniräknare/kalkylator Dictionaries
Läs merMekaniska Egenskaper och Brottanalys
Mekaniska Egenskaper och Brottanalys Sida 1 (11) Linköpings Tekniska Högskola IEI Konstruktionsmaterial 2012-08-28 Mekaniska Egenskaper och Brottanalys TMKM11 Konstruktionsmaterial HT-2012 Mekaniska Egenskaper
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik kl 14-19
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-06-09 kl 14-19 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs merMaterien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Läs merVSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO
VSMA01 - Mekanik ERIK SERRANO Innehåll Material Spänning, töjning, styvhet Dragning, tryck, skjuvning, böjning Stång, balk styvhet och bärförmåga Knäckning Exempel: Spänning i en stång x F A Töjning Normaltöjning
Läs merLösningar till tentamen i Kemisk termodynamik
Lösningar till tentamen i Kemisk termodynamik 203-0-9. Sambandet mellan tryck och temperatur för jämvikt mellan fast och gasformig HCN är givet enligt: ln(p/kpa) = 9, 489 4252, 4 medan kokpunktskurvan
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merBestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin
Tentamen i kemisk termodynamik den 7 januari 2013 kl. 8.00 till 13.00 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer
Läs merKapitel 10. Vätskor och fasta faser
Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 Mellanmolekylära krafter 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i
Läs merTermisk åldring av rostfritt gjutstål
Termisk åldring av rostfritt gjutstål Interaktionen mellan mikrostruktur och mekaniska egenskaper Martin Bjurman (Studsvik/KTH) Pål Efsing (KTH) Introduktion Stora tryckbärande komponenter är av tillverkningstekniska
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 26:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M6 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Kursinfo: Repetitionsföreläsning Värmebehandling av stål: Kapitel 13 Icke järnhaltiga
Läs merProcess struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11
Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 namn personnr. datum godkänd IEI Konstruktionsmaterial HT 2012 Inledning Vissa materialegenskaper, som t.ex. hårdhet, beror på hur lätt dislokationer kan
Läs merUppsala universitet SKRIVNING Materialkemi (1KB210) Institutionen för kemi Ångström 2016 12 20 K3M, Q3, KandKe3 Provansvarig: Erik Lewin Tentamen 2016 12 20, kl 14.00 19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL miniräknare,
Läs merKapitel 10. Vätskor och fasta faser
Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i metaller 10.5 Kol och kisel:
Läs merFöreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw
Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman
Läs merRepetition F9. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F9 Process (reversibel, irreversibel) Entropi o statistisk termodynamik: S = k ln W o klassisk termodynamik: S = q rev / T o låg S: ordning, få mikrotillstånd o hög S: oordning, många mikrotillstånd
Läs merMaterial lektion 1. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material lektion 1 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Torsdag 17:e November 13:15 15:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda CES Datorövningar och inlämningsuppgift Fortsättning på Mekaniska egenskaper
Läs merKapitel IV. Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser
Kapitel IV Partikeltalet som termodynamisk variabel & faser Kemiska potentialen Kemiska potentialen I många system kan inte partikelantalet antas vara konstant så som vi hittills antagit Ett exempel är
Läs merKapitel 10. Vätskor och fasta faser
Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 Mellanmolekylära krafter 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i
Läs merDislokationer och kristallgitter Gitter: tätpackade plan och riktningar är gynnade. Kapitel 8: Mekanismer att härda material
Kapitel 8: Mekanismer att härda material Frågeställningar:.. Varför förekommer dislokationer huvudsakligen i metaller och legeringar? Vilken är kopplingen mellan styrka och dislokationers rörelse? Hur
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Balkteori Deformationer och spänningar
Spänningar orsakade av deformationer i balkar En från början helt rak balk antar en bågform under böjande belastning. Vi studerar bilderna nedan: För deformationerna gäller att horisontella linjer blir
Läs merGjutjärn som konstruktionsmaterial
Gjutjärn som konstruktionsmaterial Inlämningsuppgift i kursen kpp039 Kari Haukirauma 2011-01-06 Produktutveckling 3 Handledare Rolf Lövgren Innehåll Inledning... 3 Vad är gjutjärn?... 4 Gråjärn... 6 Användningsområden
Läs merLösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25
Tekniska Högskolan i Linköping, IEI /Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära - Enkla bärverk TMHL0, 009-03-13 kl LÖSNINGAR DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) 1. Du har en plattstav som utsätts för en
Läs mer4. Kondenserade fasers termodynamik 4.1 Fasdiagram
530117 Materialfysik vt 2014 4. Kondenserade fasers termodynamik 4.1 Fasdiagram [Callister 9; Mitchell 2; också Porter And Easterling, Phase transformations in metals and alloys 1] 4.1.1. Grundläggande
Läs merRepetition F11. Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: P P. G m. + RT ln.
Repetition F11 Molär Gibbs fri energi, G m, som funktion av P o Vätska/fasta ämne G m G m (oberoende av P) o Ideal gas: G m = G m + RT ln P P Repetition F11 forts. Ångbildning o ΔG vap = ΔG P vap + RT
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning
Tvärkontraktion När en kropp belastas med en axiell last i en riktning förändras längden inte bara i den lastens riktning Det sker en samtidig kontraktion (sammandragning) i riktningar tvärs dragriktningen.
Läs merSäkerhetsregler i kemi
Kemi Säkerhetsregler i kemi Jag smakar aldrig på något pulver eller vätska. Jag tvättar alltid händerna på en gång om jag får pulver eller vätskor på dem. Jag städar alltid bort spill med detsamma och
Läs merIdealgasens begränsningar märks bäst vid högt tryck då molekyler växelverkar mera eller går över i vätskeform.
Van der Waals gas Introduktion Idealgaslagen är praktisk i teorin men i praktiken är inga gaser idealgaser Den lättaste och vanligaste modellen för en reell gas är Van der Waals gas Van der Waals modell
Läs merMaterial föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 6 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 6:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Termiska egenskaper ch 12-13 Paus Elektriska, magnetiska och optiska egenskaper
Läs merMaterialfysik2010 Kai Nordlund
7.1. Grund-definitionerna 530117 Materialfysik vt 2010 7. Fasta ämnens mekaniska egenskaper 7.1 Elasticitet Elasticitet: icke-bestående, reversibel deformation av material Minnesregel: elastiskt gummiband
Läs merBygga fartyg i moderna rostfria stål, ett nytt koncept
Bygga fartyg i moderna rostfria stål, ett nytt koncept Svetslärarmötet 2017 2017-01-12 Per Bengtsson, AGA Gas AB WELDONOVA - Starkare -Lättare -Underhållsfritt Kombination av ny konstruktion (patenterad)
Läs merIV. Faser. Termofysik, Kai Nordlund
IV. Faser Termofysik, Kai Nordlund 2006 1 IV.1. Partikeltalet som termodynamisk variabel Hittills har vi alltid under kursen antagit att partikeltalet N bevaras. Nu frångår vi detta krav. Makroskopiskt
Läs merSortera på olika sätt
Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.
Läs merUppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination
Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas
Läs merFACIT TILL FINALEN GRUNDBOK
FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger
Läs merKonstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetion: Polymerers mikrostruktur. Repetion: Plast - gummimaterial
Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Re-entry T Distribution Kursination Sista Lab 4, ges idag (26/9). Kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se om missade laborationer och labtest. Du kommer därefter
Läs merLaboration 2, Materials Termodynamik
Laboration 2, Materials Termodynamik Vi bekantade oss med Thermo-Calc i förra uppgiften och idag skall vi fortsätta att undersöka hur vi kan manipulera termodynamik med detta datorprogram. Du förväntas
Läs merIV. Faser. Viktiga målsättningar med detta kapitel
IV. Faser Viktiga målsättningar med detta kapitel Kunna behandla partikeltalet som termodynamisk variabel Veta vad som definierar jämvikt mellan två faser Känna till klassificeringen av 1:a vs. 2:a ordningens
Läs merIV. Faser. IV.1. Partikeltalet som termodynamisk variabel
IV. Faser Viktiga målsättningar med detta kapitel Kunna behandla partikeltalet som termodynamisk variabel Veta vad som definierar jämvikt mellan två faser Känna till klassificeringen av 1:a vs. 2:a ordningens
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merMetalliska material. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning
Metalliska material Sammanfattande bedömning Ämnet metalliska material som huvudsakligen omfattar metalliska konstruktionsmaterial till exempel stål, aluminium och nickelbaslegeringar är mycket starkt
Läs merKursinformation. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Repetion: Hur känner jag igen brottmekanismen? Repetion: Duktilt brott (Kopp-konbrott)
Konstruktionsmaterial, 4H68, 4p amorfa Kursinformation Lab 4, sista laborationen ges under den här veckan (v.39). Obs,, glöm inte tårta till assistenten Vid ej gk labtest måste ett nytt utföras senare
Läs merKap 3 egenskaper hos rena ämnen
Rena ämnen/substanser Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja
Läs merTentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13
Institutionen för kemi entamen i Kemisk termodynamik 22-1-19 kl 8-13 Hjälmedel: Räknedosa BE och Formelsamling för kurserna i kemi vid KH. Endast en ugift er blad! kriv namn och ersonnummer å varje blad!
Läs merGrundläggande termodynamik Materialfysik vt Kondenserade fasers termodynamik 4.1 Fasdiagram. Endoterma och exoterma processer
4.1.1. Grundläggande termodynamik 530117 Materialfysik vt 2010 4. Kondenserade fasers termodynamik 4.1 Fasdiagram [Callister 9; Mitchell 2; också Porter And Easterling, Phase transformations in metals
Läs merTentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18
Tentamen i Kemisk Termodynamik 2011-01-19 kl 13-18 Hjälpmedel: Räknedosa, BETA och Formelsamling för kurserna i kemi vid KTH. Endast en uppgift per blad! Skriv namn och personnummer på varje blad! Alla
Läs mer