Dislokationer och kristallgitter Gitter: tätpackade plan och riktningar är gynnade. Kapitel 8: Mekanismer att härda material
|
|
- Björn Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kapitel 8: Mekanismer att härda material Frågeställningar:.. Varför förekommer dislokationer huvudsakligen i metaller och legeringar? Vilken är kopplingen mellan styrka och dislokationers rörelse? Hur kan vi öka ett materials styrka? Hur påverkar en värmebehandling materialets styrka och andra egenskaper? Dislokationer i olika materialtyper Metaller: Dislokationsrörelse lätt bindningarna har ingen riktning tätpackade plan och riktningar bra för glidning. elektronmoln joniserade kärnor Kovalenta keramer (Si, diamond): rörelse svår. -riktade bindningar Joniska keramer (NaCl): rörelse svår. -måste undvika ++ och -- grannar Dislokationsrörelse Ger plastisk deformation, Sker genom att inkrementellt bryta bindningar. 7.1, (Fig. 7.1 is adapted from A.G. Guy, Essentials of Materials Science, McGraw-Hill Book Company, New York, p. 153.) Om dislokationerna inte rör sig, så kan man inte forma materialet! Plastiskt utdragen enkristall av zink. 7.9, (Fig. 7.9 is from C.F. Elam, The Distortion of Metal Crystals, Oxford University Press, London, 1935.) 7.8, Inkrementell glidning Dislokationer flyttar sig inkrementellt längs glidplanet Dislokationen (det röda punkten)......skiljer kristallen till vänster som glidit från kristallen till höger som inte glidit än. Simulation of dislocation motion from left to right as a crystal is sheared. 3 (Courtesy P.M. Anderson) 4 Brytning och återställning av bindningar Dislokationsrörelse kräver fortlöpande rörelse av ett halvt atomplan (från vänster till höger i bilden). Bindningar vid glidplanet bryts och återställs för varje plan som dislokationen rör sig. Atomistisk bild av en kant dislokation som rör sig från vänster till höger när kristallen utsätts för skjuvning. Dislokationer och kristallgitter Gitter: tätpackade plan och riktningar är gynnade. Jämförelse med olika kristallgitter: FCC: många tätpackade plan/riktningar; HCP: bara ett plan, 2 riktningar; BCC: inga tätpackade plan Resultat från dragprov. Tätpackat plan (under) Bild av tätpackade plan tätpackade riktningar Tätpackade plan (överst) Mg (HCP) Sprött brott (Courtesy P.M. Anderson) 5 dragriktning Al (FCC) Segt brott 6 1
2 Pålagd spänning och dislokationsrörelse Kristallplanens glidning beror på en skjuvspänning, τ R. Pålagd dragspänning kan orsaka en sådan skjuvspänning. Pålagd drag spänning: = F/A glid riktning F A F Resulterande skjuv spänning: τ R =Fs/As glidplanets normal, n s τ R glid riktning Fs τ R As glid riktning Relation mellan and τ R τ R =Fs/As Fcos λ A/cos φ F ns φ λ A Fs As Kritiska skjuvspänningen Villkor för att dislokationerna skall röra sig: τ R >τ CRSS Kristallorienteringen kan göra det lättare eller svårare att röra dislokationerna. τ R =cos λcos φ τ R = λ=9 τ R = /2 λ=45 φ=45 typically 1-4 G to 1-2 G τ R = φ=9 τ R =cos λcos φ 8 Dislokationsrörelse i polykristallina material Glidplan och riktningar (λ, φ) är olika i varje kritallkorn. τ R ärolikai varjekristallkorn. Det kristallkorn med störst τ R börjar glida först. Andra korn (men mindre bra orientering) glider senare. 3 µm 7.1, (Fig. 7.1 is courtesy of C. Brady, National Bureau of Standards [now the National Institute of Standards and Technology, Gaithersburg, MD].) Från formning till härdning Formning, dvs plastisk deformation, av metalliska material sker huvudsakligen genom dislokationsrörelser. Av detta kan man dra slutsatsen att härdning av metalliska material betyder att man på något sätt hindrar dislokationernas rörelse. Vi skall nu beskriva 4 olika härdningsmekanismer 9 Härdningsmetod 1: minska kornstorleken Exempel på korngränshärdning: Korn (och fas-) gränser stoppar dislokationer. Ju större skillnad mellan kornens orientering ju bättre stoppas dislokationerna. Alltså: små korn ger större motstånd mot dislokationsrörelsen. glid plan korn A 7.12, (Fig is from A Textbook of Materials Technology, by Van Vlack, Pearson Education, Inc., Upper Saddle River, NJ.) Hall-Petch ekvationen: yield = o + k y d 1/2 korngräns korn B 7u-3wt%Zn mässing y = o + k y d 1/2 Data: kornradie, d (mm) x1-3 2 y (MPa) 15 1 ky [kornradie (mm)] , (Fig is adapted from H. Suzuki, "The Relation Between the Structure and Mechanical Properties of Metals", Vol. II, National Physical Laboratory Symposium No. 15, 1963, p. 524.).75mm 4.11(c), (Fig. 4.11(c) is courtesy of J.E. Burke, General Electric Co. 2
3 Kan orsakas av valsning av en polykristallin metall -före valsning 235 µm -isotropisk eftersom kornen är approx. sfäriska och slumpvis orienterade. Anisotropi för y -efter valsning valsriktning -anisotropic eftersom valsningen påverkar orienteringen och formen. 7.11, (Fig is from W.G. Moffatt, G.W. Pearsall, and J. Wulff, The Structure and Properties of Materials, Vol. I, Structure, p. 14, John Wiley and Sons, New York, 1964.) Cylinder av tantal uttagen från en valsad plåt: valsriktning Anisotropisk deformation 2. Skjut cylindern mot ett mål. 3. Deformerad cylinder från sidan botten yta Den ovala bottenytan visar att att det valsade materialet är anisotropt. Photos courtesy of G.T. Gray III, Los Alamos National Labs. Used with permission. Riktningen av plåtens tjocklek 13 Härdningsmetod 2: lösningshärdning Legeringsatomer stör gittret och orsakar spänningar. Spänningarna kan hindra dislokationernas rörelse. Små substitutionella legeringsatomer A Legeringsatomerna orsakar en lokal spänning vid A och B som hindrar dislokationsrörelsen. B Stora substitutionella legeringsatomer D Legeringsatomerna orsakar en lokal spänning vid C och D som hindrar dislokationsrörelsen C Exempel: lösningshärdning i koppar Brottspänning och sträckgräns ökning med wt% Ni. Brottspänning (MPa) wt. %Ni Sträckgräns (MPa) Empirisk relation: y ~C 1/2 Legeringstillsats ökar y and B wt. %Ni 14 Lösningshärdning Interstitiella lösningsatomer kan också ge stor härdeffekt, t.ex. kolatomer i martensiten. Ythärdning genom kol eller kväve är också ett exempel på lösningshärdning. Härdningsmetod 3: Utskiljningshärdning Genom bättre förståelse av plastisk deformation och dislokationer har mán under de senaste 5 åren utvecklat en ny härdmetod för speciellt aluminium legeringar. Denna kallas utskiljningshärdning (eller partikelhärdning) och innebär att man skapar många små partiklar (radie < 1 µm) som hindrar dislokationernas rörelse. Samtidigt skapas mer ytor i materialet och på samma sätt som för korngränshärdning så betyder mycket ytor i ett material att det blir starkare. 3
4 Fasdiagrammet för Al-Cu Den klassiska utskiljningshärdande legeringen heter dural och består av Al med 4-5 wt% Cu. Fasdiagrammet för Al-Cu är ganska komplicerat med många intermetalliska faser. Men för att förstå hur härdning av dural fungerar behöver man bara studera den eutektiska delen närmast Al med FCC-Al, smälta och Θ (theta) fasen. TEMPERATURE_CELSIUS FCC Liquid FCC+Θ Θ WEIGHT_PERCENT CU Al-rika delen av Al-Cu fasdiagrammet Typiskt för en utskiljningshärdande legering är att man: 1. upplösningsbehandlar legeringen så den blir enfasig vid hög temperatur och 2. sedan snabbkyler för en stor övermättnad av en annan fas 3. slutligen åldrar legeringen (värmebehandla vid en låg temperatur) för att få mycket små partiklar av den övermättade fasen att skiljas ut.. Partiklarna hindrar dislokationernas rörelse och höjer sträckgränsen. FCC 544 FCC+Θ Liquid Θ En Al-Cu legering med sammansättning enligt blå linjen är lämplig för utskiljningshärdning. Utskiljninghärdning (partikelhärdning) Vid upplösningsbehandlingen i FCC området måste man vara försiktig så man ej får smälta. Vid snabbkylningen får man en kraftigt övermättad lösning av Θ fasen i FCC (men ingen martensitomvandling, martensitfasen är unik för Fe- C systemet). Under åldringen vid något högre temperatur får man en riklig kärnbildning av Θ-fasen. Ju högre åldringstemperatur ju grövre utskiljning. Temp. Upplösningsbehandling 11.2, Åldring snabbkylning FCC FCC + Θ Tid 2 sträckgräns (MPa) 5 3 Åldringens effekt på B och %EL Al legering 214: B har ett maximum efter en viss åldringstid. Ökande åldringstemperatur påskyndar processen men ger lägre hårdhetsmaximum övermättad fast lösning Många små partiklar åldrad 24 C färre större partiklar överåldrad 149 C 2 1min 1h 1dag 1mo 1år åldringstid (h) %EL %EL har ett minimum efter en viss åldringstid 24 C 149 C 1min 1h 1dag 1mo 1år åldringstid (h) Simulering: dislokationsrörelse i ett åldrat material Maximal sträckgräns --medel partikel radie = 64b (b motsvarar Burgers vektor) --tätt liggande partiklar stoppar dislokationerna effektivt. Simulering: dislokationsrörelse i ett överåldrat material Överåldrat --medel partikel radie = 361b --glesare partiklar är inte lika effektiva. Simulation courtesy of Volker Mohles, Institut für Materialphysik der Universitåt, Münster, Germany ( uni-munster.de/physik /MP/mohles/). Used with permission. Simulation courtesy of Volker Mohles, Institut für Materialphysik der Universitåt, Münster, Germany ( uni-munster.de/physik /MP/mohles/). Used with permission. Click on image to begin simulation 22 Click on image to begin simulation 23 4
5 Styrkan av partiklarna Hårda partiklar kan dislokationerna inte passera igenom. Ex: keramiska partiklar i metaller (Fe 3 C i järn eller SiC I aluminium). partikel Från sidan Ovanifrån Del av glidplan som ej rört sig S Glidplan som rört sig Resultat: Sträckgränsen ökar Stark skjuvspänning krävs för att flytta dislokationen till partikeln och genom den Dislokationen rör sig fram till partikeln men partikeln fungerar som låsning med avståndet Ṡ y ~ 1 S 24 Tillämpning av partikelhärdning Den interna vingbalkarna i Boeing , Callister 5e. (Fig. 11. is courtesy of G.H. Narayanan and A.G. Miller, Boeing Commercial Airplane Company.) Aluminium härdas med partiklar som bildas med olika legeringsämnen. Partikelstorleken i figuren är några nanometer 1.5µm 11.24, (Fig is courtesy of G.H. Narayanan and A.G. Miller, Boeing Commercial Airplane Company.) 26 Härdning av stål -- en repetition Omvandlingarna i stål från förra föreläsningen representerade både mjukglödgning och härdning. Härdning av stål är speciell eftersom järn har en fastfasomvandling FCC->BCC vid en lämplig temperatur och martensitomvandlingen är unik för Fe-C Eutektoida fasdiagrammet för stål Fasdiagrammet för Fe-C ser inte ut som det vanliga för partikelhärdning eftersom högtemperaturfasen som löser mycket kol har ett annat gitter än lågtemperaturfasen. Men det viktiga för att få många små partiklar är att man kan få stor övermättnad vid snabbkylning. Omvandligen till martensit är också unik för Fe-C systemet. TEMPERATURE_CELSIUS BCC (ferrite) (.2) FCC (austenite) Ms (.77) BCC+CEMENTIT 727 FCC+CEMENTIT WEIGHT_PERCENT C Effekten av kol Perlit (med) ferrit (mjuk) Mekaniska egenskaper, Fe-C (1) Co<.77 Undereutektoid Under Över Under Över B (MPa) 11 %EL 8 1 y (MPa) 9 hårdhet Högre kolhalt medför B och y ökar, %EL minskar..77 Co>.77 Över eutektoid.77 Perlit (med) Cementit (hård) Impact energy (Izod, ft-lb) Mekaniska egenskaper, Fe-C (2) Fin respektive grov perlit och sfäroidiserad cementit (mjukglödgat) Brinell hårdhet Hårdhet %AR: under över 9 under över fin perlit.5 1 grov perlit mjukglödgat Duktilitet (%AR) 6 : fin > grov > mjukglögat fin < grov < mjukglödgat mjukglödgat 3 grov perlit fin perlit.5 1 Fin perlit har mer ytor än grov perlit, därför hårdare 5
6 Mekaniska egenskaper, Fe-C (3) Fin perlit jämfört med martensit: 2 Brinell hårdhet6 under martensit fin perlit över , (Fig adapted from Edgar C. Bain, Functions of the Alloying Elements in Steel, American Society for Metals, 1939, p. 36; and R.A. Grange, C.R. Hribal, and L.F. Porter, Metall. Trans. A, Vol. 8A, p ) Hårdhet: fin perlit << martensit. Lösningshärdningen av kol i martensit ger hårdare material än ythärdningen i perlit. Anlöpt (tempered) martensit reducerar martensitens sprödhet, reducerar inre spänningar orsakade av snabbkylningen. B (MPa) y (MPa) Fig. 1.25, 1 (Fig adapted from Fig. furnished courtesy of 1 Republic Steel Corporation.) 8 y B Fig. 1.24, (Fig copyright by United States Steel Corporation, 1971.) 6 5 %AR %AR anlöpnings T ( C) Vid anlöpningen fås mycket små Fe 3 C partiklar omgivna av α. Minskar B, y men ökar %AR 18 Anlöpt martensit är en form av utskiljningshärdning 9 µm Perlit (α + Fe3C lameller + proeutectoid phase) Processvägar för Fe-C långsam kylning Styrka Austenit ( γ) medium kylning Bainit (α + Fe3C plattor/nålar) martensit anlöpt martensit bainit fin perlit grov perlit sfäroidiserad cem Allmäna trender Duktilitet snabb kylning Fig. 1.27, Martensit (BCT phase diffusionlös omvandling) värm Anlöpt Martensit (α + mycket fina Fe3C partiklar) 19 Härdningsmetod 4: deformationshärdning (%CW) Deformation vid rums-temperatur (kallbearbetning). Vanliga formnings operationer som ändrar materialets tvärsnittsarea: -Smide kraft -Valsning roll form Ad Ao Ad Ao roll -Dragning Ao form kraft Ad drag kraft kraft -Extrusion Ao %CW = A o A d x1 A o behållare pistong die fäste extrusion die Ad Dislokationer under deformation Ti legering efter kallberabetning:.9 µm Dislokationer låser varandra vid kallbearbetning. Dislokationsrörelse blir svårare och svårare. 4.6, (Fig. 4.6 is courtesy of M.R. Plichta, Michigan Technological University.) 17 Dislokationstätheten (ρ d) ökar: Normal dislokationstäthet: ρd ~ 1 3 mm/mm 3 = 1 12 m -2 Kraftigt deformerat material: ρd ~ 1 1 mm/mm 3 = 1 19 m -2 Metoder att mäta dislokationstätheten: Volum, V längd, l 1 längd, l 2 längd, l 3 = l 1 + l 2 + ρ l 3 d V Sträckgränsen ökar när ρ d ökar: Resultat av kallbearbetning OR y1 y 4µm ρ d = N Yta, A N dislokations gropar (syns vid etsning) dislokations grop Micrograph adapted from Fig. 7., (Fig. 7. is courtesy of W.G. Johnson, General Electric Co.) Stort deformationshårdnande Litet deformationshårdnande ε 6
7 Simulering av dislokations rörelse/generering Dragspänning (horisonellt) av en FCC metall med ett hack i övre och undre ytan. Mer än 1 9 atomer modelerade i ett 3D volym. Notera den stora ökningen av dislokationstätheten. Simulation courtesy of Farid Abraham. Used with permission from International Business Machines Corporation. Dislokationslåsning Dislokationer skapar spänningar. Detta kan låsa näraliggande dislokationer. Den röda Red dislocation dislokationen generates generar shear at pts A and B that en spänning vid A och opposes motion of B som green hindrar disl. den from gröna dislokationen left to right. att röra sig A B Click on image to animate 19 2 Betydelsen av kallbearbetning Sträckgränsen ( y ) ökar. Brottspänningen ( B ) ökar. Duktilteten (%EL eller %AR) minskar. Spänning % kallbearbetning töjning 7.18, (Fig is from Metals Handbook: Properties and Selection: Iron and Steels, Vol. 1, 9th ed., B. Bardes (Ed.), American Society for Metals, 1978, p. 221.) 21 Analys av kallbearbetning Vad är sträckgränsen, brottgränsen och duktiliteten efter kallbearbetning? %CW = πr o 2 πr 2 d x1 = 35.6% πr 2 o sträckgräns (MPa) 7 5 3MPa 3 Cu % Cold Work y =3MPa 8 6 brottgräns (MPa) 34MPa Cu % Cold Work B =34MPa Do=15.2mm Koppar Kallbearb > Dd=12.2mm duktiltet (%EL) 6 7% % Cold Work %EL=7% 7.17, (Fig is adapted from Metals Handbook: Properties and Selection: Iron and Steels, Vol. 1, 9th ed., B. Bardes (Ed.), American Society for Metals, 1978, p. 226; and Metals Handbook: Properties and Selection: Nonferrous Alloys and Pure Metals, Vol. 2, 9th ed., H. Baker (Managing Ed.), American Society for Metals, 1979, p. 276 and 327.) 4 2 Cu 22 -ε beroende av temperaturen Resultat för polykristallint järn: 6.14, Spänning (MPa) 8-2 C C 25 C töjning y och B minskar med ökande temperatur. %EL ökar med ökande temperatur. 3. dislok passerar hindret Varför? Vakanser hjälper dislokationer att passera hinder. 2. vakanser ersätter atomer i halvplanet med dislok 1. dislok fastnar på hinder hinder Brottgräns (MPa) Effekten av uppvärmning efter kallbearbetning 1 timmes uppvärmning till 4% av T m... minskar B och ökar %EL. Effekten av kallbearbetningen blir omvänd! värmebehandlings temperatur ( C) brottgräns duktilitet 2 3 Återhämntning Rekristallisation duktilitet (%EL) Korntillväxt 3 olika steg under värmebehandlingen att förklara , (Fig. 7.2 is adapted from G. Sachs and K.R. van Horn, Practical Metallurgy, Applied Metallurgy, and the Industrial Processing of Ferrous and Nonferrous Metals and Alloys, American Society for Metals, 194, p. 139.) 23 7
8 Återhämtning Annihilering av dislokationer minskar dislokationstätheten. Scenario 1 extra halvplan med atomer atomer diffunderar till områden med spänningar extra halvplan med atomer Scenario 2 3. Dislokationerna klättrar och rör sig på ett nytt glidplan 2. grå atomer försvinner med vakansdiffusion och dislok klättar 1. dislokation blockerad Kan inte röra sig åt höger Dislokationerna. annhileras och bildar ett perfekt atomplan τ R 4. Två dislokationer med motsatta Burgers vektor möts och försvinner hinder dislokation Nya kristallkorn bildas som: --har normal dislokationstäthet --är små (om kallbearbetningen stor) -- äter upp de kalldeformerade kristallkornen.6 mm.6 mm 33% kallbearbetad mässing Rekristallisation Nya kristallkorn Kärnbildas efter 3 sec. vid 58C. Fig (a),(b), (Fig (a),(b) are courtesy of J.E. Burke, General Electric Company.) Fortsatt rekristallisation Alla kallbearbetade kristallkorn äts upp av de nya..6 mm.6 mm Korntillväxt Efter lång tid vid hög temperatur växer kornstorleken. Varför? Korngränser representerar energi och större korn minskar energin..6 mm.6 mm Efter 4 seconds Efter 8 seconds Fig (c),(d), (Fig (c),(d) are courtesy of J.E. Burke, General Electric Company.) Efter 8 s, 58C Efter 15 min, 58C Empirisk formel: exponent typiskt. ~ 2 korndiameter d n n vid tid t. d o = Kt Fig (d),(e), (Fig (d),(e) are courtesy of J.E. Burke, General Electric Company.) koefficient som beror på material och T. tid för tillväxt Summering Dislokationer förekommer i keramer och metaller men betyder mest i metaller eftersom där är de är lättrörliga. För metaller ökar styrkan (sträckgräns, brottgräns) genom att förhindra dislokationsrörelsen. Speciella sätt att öka styrkan är att: --minska kornstorleken --lösningshärdning --utskiljningshärdning (partikelhärdning) --deformationshärdning (kallbearbetning) Uppvärmning (annealing) kan reducera dislokationstätheten och förändra kornstorleken. Läsanvisningar Kapitel 8 sidor: , (partikelhärdning kapitel 11 sidor ) Typtal: 8.5, 8.19, 8.22, 8.29,
Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål
Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 5 är företrädesvis för teknologer på inriktningen IPI (I3). Även teknologer från M2M kan välja denna grupp men då blir det schemakrockar
Läs merKonstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. De vanligaste korrosionstyperna. Föreläsning 14: Kärnbildning, tillväxt och omvandling
Konstruktionsmaterial, 4H168, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se. Ej gjort
Läs merHärdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen.
Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen. Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 1 växel 046-222 00 00 Telefax 046-222 46 20 Internet http://www.materal.lth.se ALLMÄNT
Läs merMaterial föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 29:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 19:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M5 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Utskiljningshärdning och eutektiska fasdiagram: Kapitel 11 Utskiljningshärdning
Läs merProcess struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11
Process struktur egenskaper laboration 2, TMKM 11 namn personnr. datum godkänd IEI Konstruktionsmaterial HT 2012 Inledning Vissa materialegenskaper, som t.ex. hårdhet, beror på hur lätt dislokationer kan
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 5:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M3 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Brottmekanik och utmattning : Kapitel 7 Laboration: Härdning och hårdhetsmätning
Läs merKursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek)
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 3 och 5 har bytt tid för Lab3, från kl 08-11, till kl 16-19, Tor 16/11 (schemat på hemsidan gäller). Labpek 06, dvs laborationsanvisningar
Läs merMateriallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter
Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 4: Fasdiagram och strukturbildning
Läs merMetaller och legeringar
Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall
Läs merMaterial föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 1:a December 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 22:a Januari 10:15 12:00 kursstart KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materialkurs för blivande ingenjörer Gruppindelning Kursupplägg Kort paus Föreläsning:
Läs merMaterial - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm
Material - Repetition VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Mars 9:15 12:00 repetition KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Information om gjut- och smideslaborationen Tentamen: Omfattning och exempel
Läs merKonstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetition: Punktdefekter. Repetition: Typer av defekter. Repetition: Punktdefekter i legeringar
Konstruktionsmaterial, 4H068, 4p Kursinformation Anmälan till labkurs och val av labgrupp skall göras senast nu. Det är 9 st som inte har valt labgrupp. Sista tillfället för Lab är idag kl 5-8. Skriv upp
Läs merMaterial föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 13:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av
Läs merMateriallära för M, 4H1063
Materiallära för M, 4H1063 Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar materials egenskaper. Kursens innehåll Materials struktur Hur strukturen påverkar
Läs merMateriallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest eller Lab?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se.
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 12:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M4 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Introduktion till fasta lösningar och fasdiagram Stelning : Kapitel 9 fortsättning
Läs mer1. Struktur egenskap samband
KOLT 2004 - Föreläsning 2 Tillbakablick, första lektionen. Struktur/samband Olika materialgrupper Typiska egenskaper Atomstruktur Atomarrangemang-enhetscell Amorfa och kristallina ämnen Atombindningar,
Läs merKursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Interstitiell diffusion. Repetion: Diffusionsmekanismer
Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p 7 5 pearlite 1 ustenite (stable) earlite TE (727 C) Kursinformation Labkurs. Labgrupp 5 är företrädesvis för teknologer på inriktningen II (I3). Även teknologer
Läs merALLOY 600 UNS N06600, , NiCr15Fe
ALLOY 600 UNS N06600, 2.4816, NiCr15Fe ALLMÄNNA EGENSKAPER //////////////////////////////////////////////// //// Alloy 600 (UNS N06600) är en nickel-kromlegering avsedd att användas i applikationer under
Läs merKursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Olika brottyper. Repetion: Olika utseende av brott
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Adjunkt Anders Eliasson KTH/ITM/Metallernas gjutning Järnmalm Koks Kalksten, kvarts Slagg Smält råjärn Masugn Reduktion av järnmalm till smält råjärn (Pig Iron)
Läs mer50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAS15h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 161028 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller
Läs merMaterialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur
530117 Materialfysik vt 2007 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag Typiskt
Läs merTENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad!
TENTAMEN Material Kurskod: PPU105 Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Datum: 2015-01-14 14:10-18:30 Hjälpmedel: Skriv och ritmateriel, räknedosa. Läs detta innan du börjar med
Läs mer7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Metalliska Konstruktionsmaterial Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TM031B Pu11 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 121219 Tid:
Läs merAtt svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB
Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt Eva-Lena Bergquist ESAB AB Höghållfasta stål - applikationer Att höja ett ståls hållfasthet Legering Att höja ett ståls hållfasthet Legering Verktygsstål
Läs merDragprov, en demonstration
Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet
Läs merMaterialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur. [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling]
530117 Materialfysik vt 2016 4. Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling] 4.2.1. Utvecklingen av mikrostruktur i metaller Utgående från
Läs merMaterial föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 15:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av metaller
Läs merUtvecklingen av mikrostruktur i metaller Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur
4.2.1. Utvecklingen av mikrostruktur i metaller 530117 Materialfysik vt 2010 4. Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling] Utgående från
Läs mer3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur
3.2.1 Grundämnes-metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Typiskt
Läs mer3.2.1 Grundämnes-metallers struktur
530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag Typiskt
Läs merReducering av järnmalm. Kapitel 14: framställning av material. Framställningsmetoder metaller (I) Temperaturen vid formningen
Kapitel 4: framställning av material Frågeställningar... Vilka är de vanligaste tillverkningsmetoderna för metaller? Hur kan egenskaperna variera i en metallbit som har blivit snabbkyld (quenched)? Hur
Läs merLektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur.
Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar ett materials egenskaper. Kursens innehåll
Läs merTermisk åldring av rostfritt gjutstål
Termisk åldring av rostfritt gjutstål Interaktionen mellan mikrostruktur och mekaniska egenskaper Martin Bjurman (Studsvik/KTH) Pål Efsing (KTH) Introduktion Stora tryckbärande komponenter är av tillverkningstekniska
Läs merDelrapport 16 Materialrapport
Delrapport 16 Materialrapport Håkan Thoors, IM 2002-08-27 ACCRA Teknik AB AK-Konsult Amada/Promecam AB AvestaPolarit AB Bendiro AB Chalmers Tekniska Högskola -Institutionen för byggnadsmekanik Ferruform
Läs merVÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO
VÄRMEBEHANDLAD STÅNG FRÅN OVAKO VARFÖR VÄRMEBEHANDLING? GÖRA HÅRT (HÄRDA) GÖRA MJUKT (GLÖDGA) GÖRA SEGT (SEGHÄRDA, NORMALISERA) FÖRBÄTTRA SKÄRBARHETEN (ETAPPGLÖDGA) TA BORT SPÄNNINGAR (AVSPÄNNINGSGLÖDGNING)
Läs merKonisk Kugg. Material och Verktyg. www.geartechnologycentre.se 1
Konisk Kugg Material och Verktyg www.geartechnologycentre.se 1 Temperatur Arbetsmaterialet Smitt stålämne Vad är stål? Järn legerat med kol ( 2 %) Låglegerat stål, Järnhalt >95 % (legeringsämnen: kol,
Läs merAllmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver>
Materialkunskap Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41M09B KMASK13h 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150113 Tid: 14.00-18.00
Läs merALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////
ALLOY 601 UNS N606601, NiCr23Fe, 2.4851 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 601 (UNS benämning N06601) är en nickel-krom legering avsedd att användas
Läs merVarmförzinkning av höghållfasta stål - en utmaning. Mikko Arponen Rautaruukki Oyj Ruukki Production Raahe
Varmförzinkning av höghållfasta stål - en utmaning Mikko Arponen Rautaruukki Oyj Ruukki Production Raahe 1 Halten kisel i stål och des varmförzinkning [Si] + [P] = 0,04% [Si] = 0,12 0,25 % Sandelins effect:
Läs merMaterialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur
Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Nota bene Transparanger som omges med streckade parenteser innehåller data eller specifika strukturer som behandlas inte på föreläsningen,
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Metalliska Material Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A129TG TGMAI16h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 171027 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Formler, figurer, tabeller
Läs merTillåtna hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Formelblad m.m. sitter sist i tentan SVAR SKALL ALLTID ÅTFÖLJAS AV MOTIVERING.
Material- och tillverkningsteknik Chalmers Individuell kod... Tentamen i Materialteknik för M2, 2011-01-13 Kursnr: MTT085 Tillåtna hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Formelblad m.m. sitter sist i tentan Anvisningar:
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Materialkunskap Provmoment: Tentamen Ladokkod: 41P10M Tentamen ges för: Maskiningenjör, årskurs 2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12/1 2016 Tid: 14.00 18.00 Hjälpmedel: Materialkunskap
Läs merTENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER
TENTAMEN I MATERIALLÄRA FÖR M, 4H1063 KONSTRUKTIONSMATERIAL FÖR P, 4H1068 LÖSNINGSFÖRSLAG/RÄTTNINGSPUNKTER Datum: 2006-12-20 Tid: kl 14-19 Sal: (B21), B22-26, M31-34 Hjälpmedel Miniräknare/kalkylator Dictionaries
Läs merMaterialfysik vt Plasticitet 7.3 Dislokationer. [Callister; Kittel; egen kunskap]
530117 Materialfysik vt 2010 7. Plasticitet 7.3 Dislokationer [Callister; Kittel; egen kunskap] 7.3.1. Dislokationers struktur De plastiska egenskaperna hos metaller (sgs. alltid) och keramer (oftast)
Läs merDislokationers struktur Materialfysik vt 2010 dislokationer 7. Plasticitet 7.3 Dislokationer [Callister; Kittel; egen kunskap]
7.3.1. Dislokationers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 7. Plasticitet 7.3 Dislokationer De plastiska egenskaperna hos metaller (sgs. alltid) och keramer (oftast) hänger nära ihop med dislokationer
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 26:e Februari 10:15 12:00 Föreläsning M6 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Kursinfo: Repetitionsföreläsning Värmebehandling av stål: Kapitel 13 Icke järnhaltiga
Läs merJärnfynd från Fyllinge
UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7
Läs merMekaniska Egenskaper och Brottanalys
Mekaniska Egenskaper och Brottanalys Sida 1 (11) Linköpings Tekniska Högskola IEI Konstruktionsmaterial 2012-08-28 Mekaniska Egenskaper och Brottanalys TMKM11 Konstruktionsmaterial HT-2012 Mekaniska Egenskaper
Läs merHållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov
Hållfasthetslära Lektion 2 Hookes lag Materialdata - Dragprov Dagens lektion Mål med dagens lektion Sammanfattning av förra lektionen Vad har vi lärt oss hittills? Hookes lag Hur förhåller sig normalspänning
Läs merÅrets Nobelpris i kemi, 2011 Tema: Kvasikristaller. Jan-Olof Nilsson
Årets Nobelpris i kemi, 2011 Tema: Kvasikristaller Jan-Olof Nilsson Nobelpriset i Kemi 2011 går till Daniel Shechtman från Israel för upptäckten av kvasikristaller Shechtman som person: Anspråkslös och
Läs merSpänning och töjning (kap 4) Stång
Föreläsning 3 Spänning och töjning Spänning och töjning (kap 4) Stång Fackverk Strukturmekanik FM60 Materialmekanik SMA10 Avdelningen för Bggnadskonstruktion TH Campus Helsingborg Balk Ram Spänning (kraftmått)
Läs merLokal värmebehandling Rekristallisation- och mjukglödgning med hjälp av laser
Delrapport 4 Lokal värmebehandling Rekristallisation- och mjukglödgning med hjälp av laser Jozefa Zajac, IM 2001-02-09 ACCRA Teknik AB AK-Konsult Amada/Promecam AB AvestaPolarit AB Bendiro AB Chalmers
Läs merMateriallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Fasdiagram. Repetion: Komponenter och faser. Repetion: Stelning av Cu-5 wt% Sn legering
LIQUID FCC_A1#2 Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Cs C(x,t) to t 1 t 2 t 3 Co läge, x Diffusion av Cu i Aluminium Föreläsning 5: Diffusion i fast fas Adjunkt Anders Eliasson KTH/ITM/Metallernas
Läs merMateriallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Kursinformation. Repetion: Elastisk/Plastisk deformation. Dragprovkurva: Spänning - Töjning
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Lab 4, börjar ges under nästa vecka (v.48). Obs, sista labben, glöm inte tårta till assistenten Vid ej gk labtest måste ett nytt utföras senare
Läs merMaterial föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 9 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Fredag 16:e December 10:15 12:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Material, processer och miljön ch 20 Viktiga delar från respektive kapitel
Läs merPlastisk bearbetning. Prof. François Rondé-Oustau Göran Karlsson
Plastisk bearbetning Prof. François Rondé-Oustau Göran Karlsson Vad är plastisk bearbetning? Materialet sträcks över elasticitetsgränsen. Formad detalj har i stort sett samma volym som utgångsämnet. Skiljer
Läs merSammanfattning kapitel 2: bindningstyper. Kapitel 3: Mikrostruktur. Packning av atomer (gitter) Glas är ett amorft material. Metaller och keramer
Sammanfattning kapitel : bindningstyper Typ Jon Kovalent Metallisk Dipol Bindningsenergi Kommentar Stark! Ej riktningsberoende (keramer) Variabel stor i diamant liten i vismut Variabel stor i wolfram liten
Läs merJärn- och stålframställning
Järn- och stålframställning Olegerade och låglegerade stål Jernkontorets utbildningspaket del 11 Photo: Sandvik" 2000 1996 Förord Jernkontorets utbildningspaket är ett läromedel i tolv delar som täcker
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 25 84
SVENSK STANDARD SS 14 25 84 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 3 Rostfritt stål SS-stål 25 84 Stainless steel SS steel 25 84 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs merMateriallaboration. Materialprovning
Materiallaboration Materialprovning Introduktion till laboration i Materialteknik Schema för labben Provning Provningsmoment i laborationen Dragprovning Slagprovning Hårdhetsprovning 2 Schema för labben
Läs merMaterial. VT1 1,5 p Janne Färm
Material VT1 1,5 p Janne Färm Torsdag 29:a Januari 10:15 12:00 Föreläsning M2 KPP045 Material-delen Förmiddagens agenda Materials mekaniska egenskaper del 1: Kapitel 6 Paus Provning Materials mekaniska
Läs merJärn- och stålframställning
JERNKONTORETS FORSKNING Järn- och stålframställning Olegerade och låglegerade stål Jernkontorets utbildningspaket del 11 2000 1996 Förord På initiativ av Jernkontorets fullmäktige togs under 1990-talet
Läs merSmeBox stål och applikationer. Anneli Anhelm
SmeBox stål och applikationer Anneli Anhelm Att köpa en stålbit Kemisk sammansättning Mekaniska egenskaper Slagseghet Hårdhet Härdbarhet Svetsbarhet Lämplighet för galvanisering Dimension Längd Rakhet
Läs merKapitel 10. Vätskor och fasta faser
Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i metaller 10.5 Kol och kisel:
Läs merRostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77
SVENSK STANDARD SS 14 23 77 Fastställd 2002-11-15 Utgåva 4 Rostfritt stål SS-stål 23 77 Stainless steel SS steel 23 77 ICS 77.080.20 Språk: svenska Tryckt i december 2002 Copyright SIS. Reproduction in
Läs merBelastningsanalys, 5 poäng Tvärkontraktion Temp. inverkan Statiskt obestämd belastning
Tvärkontraktion När en kropp belastas med en axiell last i en riktning förändras längden inte bara i den lastens riktning Det sker en samtidig kontraktion (sammandragning) i riktningar tvärs dragriktningen.
Läs merKonstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetion: Plastisk (bestående) deformation. Repetion: Sträckgräns, σ 0.2
Konstruktionsmaterial, 4H168, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 5: Fasdiagram och strukturbildning
Läs merMaterial lektion 1. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material lektion 1 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Torsdag 17:e November 13:15 15:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda CES Datorövningar och inlämningsuppgift Fortsättning på Mekaniska egenskaper
Läs merAV STUDENTER FÖR STUDENTER
TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER Kurskod Kursnamn T0006T Metallsiska och Polymera Material Datum LP2 11-12 Material Sammanfattning Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Uppladdare Övrig kommentar
Läs merBFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/ Bastermin
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag till Repetitionsuppgifter BFL 111/ BFL 120 Fysik del B2 för Tekniskt Basår/
Läs merTillåtna hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Formelblad m.m. sitter sist i tentan
Material- och tillverkningsteknik Chalmers Individuell kod... Tentamen i Materialteknik för M2, 23/10 2012 Kursnr: MTT085 Tillåtna hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Formelblad m.m. sitter sist i tentan Anvisningar:
Läs merMjukmagnetiska material
Mjukmagnetiska material 3 Fe-Co 2 Fe Fe-Si 0 M s [T] 1 Fe powder cores Fe-Ni 36-50 wt% amorphous nanocrystalline Fe-Ni 75 wt% soft ferrites 0 10 1 10 2 10 3 10 4 10 5 i m I tillämpningar används mjukmagnetiska
Läs merViktiga målsättningar med detta delkapitel
Viktiga målsättningar med detta delkapitel Känna till begreppen ytenergi och ytspänning Förstå den stora rollen av ytor för nanomaterials egenskap Känna till storleksberoendet av nanopartiklars smältpunkt
Läs mer530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4]
530117 Materialfysik vt 2007 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Definition Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet
Läs merMaterial lektion 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material lektion 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Torsdag 15:e December 13:15 17:00 PPU105 Material Eftermiddagens agenda Fortsättning fasdiagram från föreläsning 8 Paus Genomgång av övningar E8 E16
Läs merIntroduktion till CES
Introduktion till CES TMKM14 Konstruktionsmaterial, IEI Linköpings universitet HT 2014 Inledning Den här labben består av två uppgifter. Den första är avsedd att fungera som en introduktion till CES och
Läs merLevererar maskiner och förnödenheter till stålverk och smedjor, bl.a:
Levererar maskiner och förnödenheter till stålverk och smedjor, bl.a: SMS-MEER smidesutrustningar (tidigare Eumuco- Hasenclever SMS-Elotherm induktionsvärmning Capilla tillsatsmaterial för reparations-
Läs merÅterblick på föreläsning 22, du skall kunna
Återblick på föreläsning 22, du skall kunna beskriva det principiella utseendet för en elastiskplastisk materialmodell beskriva von Mises och Trescas flytvillkor beräkna von Mises och Trescas effektivspänningar
Läs merSvar och anvisningar
170317 BFL10 1 Tenta 170317 Fysik : BFL10 Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Den enda kraft som verkar på stenen är tyngdkraften, och den är riktad nedåt. Alltså är accelerationen riktad nedåt. b) Vid kaströrelse
Läs merAtt beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19
Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19 1 Låg vikt (densitet = 2 700 kg/m3 ) - Låg vikt har betydelse främst när egentyngden är dominerande samt vid transport och montering. Låg elasticitetsmodul
Läs merKapitel 10. Vätskor och fasta faser
Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 Mellanmolekylära krafter 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i
Läs merBegrepp : struktur, strukturnivåer
Avancerad materialteknologi Sammanfattning Kap. 1 Atomanordningar Begrepp : struktur, strukturnivåer Atombindningar begrepp : attraktionskraft, repulsionskraft, potentiellenergi primära : jon-, kovalent-,
Läs merGJUTEN ALUMINIUMPLATTA EN AW 5083 CAST ALUMINIUM PLATE EN AW 5083
GJUTEN ALUMINIUMPLATTA EN AW 5083 CAST ALUMINIUM PLATE EN AW 5083 Granskad av Reviewed by Göran Magnusson Tjst Dept. GUM1 tb tvåspråkig 2008-06-17 1 (9) ÄNDRINGSFöRTECKNING RECORD OF CHANGES Ändring nummer
Läs merHållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson
Hållfasthetslära HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson tisdag 11 september 8:15 10:00 Föreläsning 3 PPU203 Hållfasthetslära Förmiddagens agenda Fortsättning av föreläsning 2 Paus Föreläsning 3: Kapitel 4,
Läs merBiomekanik Belastningsanalys
Biomekanik Belastningsanalys Skillnad? Biomekanik Belastningsanalys Yttre krafter och moment Hastigheter och accelerationer Inre spänningar, töjningar och deformationer (Dynamiska påkänningar) I de delar
Läs merr 2 C Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).
1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas
Läs merMaterial föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 3 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 22:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Styvhet och vikt: E-modul och densitet ch 4 Paus Styvhetsbegränsad design ch
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merKursinformation. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Repetion: Hur känner jag igen brottmekanismen? Repetion: Duktilt brott (Kopp-konbrott)
Konstruktionsmaterial, 4H68, 4p amorfa Kursinformation Lab 4, sista laborationen ges under den här veckan (v.39). Obs,, glöm inte tårta till assistenten Vid ej gk labtest måste ett nytt utföras senare
Läs merRep. Kap. 27 som behandlade kraften på en laddningar från ett B-fält.
Rep. Kap. 7 som behandlade kraften på en laddningar från ett -fält. Kraft på laddning i rörelse Kraft på ström i ledare Gauss sats för -fältet Inte så användbar som den för E-fältet, eftersom flödet här
Läs merTENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3/KF3 FFY011
TENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3/KF3 FFY011 Tid: Lokal: 2011-03-18 förmiddag VV salar Hjälpmedel: Hjälpmedel: Physics Handbook, bifogad formelsamling, typgodkänd räknare eller annan räknare i fickformat
Läs merMTS Sammanfattning VT2017 Q2014
MTS Sammanfattning VT2017 Q2014 Innehåll: 1 Tekniska material (Urban) 3 1.1 Föreläsningar och lektioner 3 1.1.1 Introduktion (F1-F2) 3 1.1.1.1 Bindningstyper och potentialkurvor 3 1.1.1.2 Densitet (ρ)
Läs merVärmebehandling 2013 Anders Ullgren
Värmebehandling 2013 Anders Ullgren 2 Vad är värmebehandling? Vad är värmebehandling? Värmebehandling är en process där man med en kontrollerad värmning och kylning vill uppnå en förväntad struktur och
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn O0039K/K0023K Fasta tillståndets kemi och geologi Datum 12 05 29 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser 3: 50%, 4; 70%, 5; 90% Tentamenspoäng
Läs merUppsala universitet SKRIVNING Materialkemi (1KB210) Institutionen för kemi Ångström 2016 12 20 K3M, Q3, KandKe3 Provansvarig: Erik Lewin Tentamen 2016 12 20, kl 14.00 19.00 TILLÅTNA HJÄLPMEDEL miniräknare,
Läs merLaboration 1: Diffraktion och kristallografi av okänd substans (Fe 2 P)
Laboration 1: Diffraktion och kristallografi av okänd substans (Fe 2 P) Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Uppsala 2016-09-06 Kurs: Fasta tillståndets kemi Handledare: Dennis Karlsson, William
Läs mer