Sammanfattning kapitel 2: bindningstyper. Kapitel 3: Mikrostruktur. Packning av atomer (gitter) Glas är ett amorft material. Metaller och keramer
|
|
- Maj Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanfattning kapitel : bindningstyper Typ Jon Kovalent Metallisk Dipol Bindningsenergi Kommentar Stark! Ej riktningsberoende (keramer) Variabel stor i diamant liten i vismut Variabel stor i wolfram liten i kvicksilver svag Riktade bindningar halvledare, keramer polymerkedjor Ej riktningsberoende (metaller) Riktade bindningar tvärbindningar (polymer) mellan molekyler Kapitel : Mikrostruktur Viktiga frågeställningar... Hur kan atomer bilda fasta material? Hur skiljer sig keramiska material från metalliska? Hur beror densiteten av ett material på dess kristallstruktur (gitter)? När kan ett material ha riktningsberoende egenskaper (anisotropi)? 1 1 Packning av atomer (gitter) oregelbunden packning (amorf) typisk bindningsenergi regelbunden packning (kristallin) typisk bindningsenergi Energi Energi Kristallina gitter är den packning som har lägsta energin vid låg temperatur. Typiskt atomavstånd typiskt atomavstånd r r Kristallina material... atomerna ligger i periodiska, D gitter typiskt för: metaller många keramer några polymerer Ickekristallina (amorfa) material... atomerna ligger slumpmässignt typiskt för: komplexa molekyler snabb stelning "Amorf" = ickekristallin Atomanordningar i material Si kristallint SiO Adapted from Fig..18(a), amorft SiO Oxygen Adapted from Fig..18(b), 6 Glas är ett amorft material Byggsten för glas: Si0 tetraheder Si + O Kvarts är en kristallin form av SiO: Glas är amorft Det amorfa tillståndet underlättas genom att tillsätta små mängder Na +,Mg +,a +, Al + Dessa föroreningar : förhindrar bildandet av kristaller vid stelnandet. Na + Si + O (soda glas) Metaller och keramer har oftast regelbundet ordnade gitter för atomerna. det finns många orsaker till detta: Oftast är ett grundämne dominerande, så alla bindningsavstånd mellan atomerna har samma längd. Metallisk bindning är inte riktningsberoende. Avståndet mellan närmaste grannar kan I medeltal bli mindre så att bindningsenergin minskar. har oftast enkla kristallgitter. Vi skall se närmare på sådana gitter... Adapted from Fig. 1.11, allister, 6e. 8 1
2 Enkelt kubiskt gitter (S) Ovanligt eftersom det inte är särskilt tätpackat (bara Po har detta gitter) Tätpackade riktningar är kubkanterna. Koordination # = 6 (# närmaste grannar) lick on image to animate APF = Packningsfaktor för S Atomernas volym i enhetscellen* Enhetscellens volym *antag atomerna är sfärer APF för det enkla kubiska gittret = 0.5 Atomer i a enhetscellen 1 R=0.5a APF = a tätpackade riktningar Antal atomer I enhetcellen är 8 x 1/8 = 1 π (0.5a) atomvolym enhetscellens volym (ourtesy P.M. Anderson) Adapted from Fig..19, 5 Tätpackade plan i S De mest tätpackade planen i ett kristallgitter innehåller fler atomer än plan som har mindre tätpackning. Därför måste de mest tätpackade planen ligga längst från varandra. Ytcentrerat kubiskt gitter () Ett av de vanligaste gittren för metaller och keramer Tätpackade planen syns om en hörnatom tas bort Tätpackade riktningar är sidoytornas diagonaler. OBS: Alla atomer antas vara identiska; atomerna på sidoytorna har skuggats för att underlätta förståelsen. Koordination # = 1 lick on image to animate Adapted from Fig..1(a), (ourtesy P.M. Anderson) 6 APF för ett ytcentrerat kubiskt gitter = 0.7 a Adapted from Fig..1(a), Packningsfaktor för APF = Tätpackade riktningar är atomradier = a Atomer i enhetscellen 6 x 1/ + 8 x 1/8 = π ( a/) a Stapling av tätpackade plan i ABAB... stapling av tätpackade plan D Projektion A plan Bplan plan enhetscell A B B A B B B B B A B
3 De tätpackade planen i Beteckningar för kristallplan Inom kristallografin använder man så kallade Millerindex för att ange plan och riktningar. Millerindex för ett plan är inversen av planets koordinater där den skär axlarna. Planet i figuren till vänster skär axlarna vid 1, 1 och 1 och beteckas alltså (1,1,1). Planet i figuren till höger betecknas (1, 1, 1). Millerindex för några vanliga plan Kubyorna i har Millerindex (100). De tätpackade planen i har Millerindex (111). Millerindex för riktningar Riktningar anges på samma sätt som plan men koordinaterna omges med hakparenteser, t.ex. [100] för xaxeln. Att bestämma Millerindex för plan och riktningar ingår inte i kursen. Men det kan krävas att förstå enkla Millerindex i vissa senare kursavsnitt, t.ex. att (111) betyder det tätpackade planet i. Rymdcentrerat kubiskt gitter (B) Också ett vanligt gitter Tätpackade riktningar är kubens rymddiagonal. OBS: Alla atomer är identiska; atomen i centrum har skuggats för att underlätta förståelsen. Koordination # = 8 lick on image to animate (ourtesy P.M. Anderson) Adapted from Fig.., 8 APF för ett rymdcentrerat kubiskt gitter = 0.68 Adapted from Fig.., Packningsfaktor för B R a APF = Tätpackade riktningar är: atomradier = a Enhetscellen har x 1/8 = atoms/unit cell π ( a/) a 9
4 Hexagonalt tätpackat gitter (HP) ABAB... stapling av tätpackade plan D Projection D Projection A plan Topp plan Teoretisk densitet, ρ # atomer/enhetscell Atommassa (g/mol) Volum/enhetscell (cm /enhetscell) ρ= n A V c N A Avogadro's nummer (6.0 x 10 atoms/mol) Adapted from Fig.., Bplan A plan Koordination # = 1 APF = 0.7, samma som för Mitten plan Botten plan Exampel: Koppar Data från tabell från allister (se nästa bild): kristallgitter = : atoms/enhetscell atommassa = 6.55 g/mol (1 amu = 1 g/mol) atomradie R = 0.18 nm (1 nm = 10 cm)7 Vc = a ; för, a = R/ ; Vc =.75 x 10 cm Resultat: teoretisk: ρ u = 8.89 g/cm Jämför med verklig: ρ u = 8.9 g/cm Karakteristiska data för valda grundämnen vid 0 o Element Aluminum Argon Barium Beryllium Boron Bromine admium alcium arbon esium hlorine hromium obalt opper Flourine Gallium Germanium Gold Helium Hydrogen Symbol Al Ar Ba Be B Br d a s l r o u F Ga Ge Au He H At.massa (amu) Densitet (g/cm ) Kristall gitter B HP Rhomb HP Hex B B HP Ortho. Diamond Atomradie (nm) Densiteter för olika typer av material ρ metal ρ keram ρ polymer Skilladerna beror på: Metaller har... tätpackning (metallisk bindning) stor atommassa Keramer har... mindre tät packning (kovalent bindning) ofta lättare ämnen Polymerer har... låg packningstäthet (ofta amorfa) lätta ämnen (,H,O) Kompositer har... mellanliggande värden ρ (g/cm ) Metaller Keramer Polymerer Kompositer Platinum Gold, W Tantalum Silver, Mo u,ni Steels Tin, Zinc Titanium Aluminum Magnesium *GFRE, FRE, & AFRE är Glas arbon, & Aramid Fiberarmerade Epoxy kompositer (värden baserade på 60% volymfraktion av fiberer i en epoxy matrix). Zirconia Al oxide Diamond Si nitride Glass soda oncrete Silicon Graphite PTFE Silicone PV PET P HDPE, PS PP, LDPE Glass fibers GFRE* arbon fibers FRE* Aramid fibers AFRE* Wood Bindningar i keramer Bindningstyper: Huvudsakligen jonisk, ibland kovalent. fraktionen jonbindning ökar med skillnaden i elektronegativitet. Stor resp. liten jonisk bindning: H af: stor.1 Li 1.0 Na 0.9 K 0.8 Rb 0.8 s 0.7 Fr 0.7 Be 1.5 Mg 1. a 1.0 Sr 1.0 Ba 0.9 Ra 0.9 Ti 1.5 r 1.6 Si: liten Fe F.0 l.0 Br.8 I.5 At. Adapted from Fig..7, (Fig..7 is adapted from Linus Pauling, The Nature of the hemical Bond, rd edition, opyright 199 and 190, rd edition. opyright 1960 by ornell University. Ni Zn.5 Si As.0 Tabell över elektronegativiteter He Ne Ar Kr Xe Rn 1 Jonbindning och kristallgitter Laddningsneutralitet: Nettoladdningen i gittret måste vara noll. af: a + katjon F anjoner F Allmän formel: AmXp m, p bestäms av laddningsneutraliteten Stabila strukturer: maximera antalet närmaste grannar med motsatt laddning instabil stabil stabil + 15
5 Koordinationstal och jonradie Koordinationstalet ökar med laddningen. Fråga: Hur många anjoner kan man arrangera runt en katjon? r katjon oord # r anjon < Adapted from Table 1., r katjon r anjon ZnS (zincblende) Adapted from Fig. 1., Nal (natriumklorid) Adapted from Fig. 1., allister 6e. sl (cesiumklorid) Adapted from Fig. 1., allister 6e. 16 Teoretiskt bästa gittret för FeO På grundval av jonradie och laddning, vilket gitter kan man anta att FeO har? Katjon Al + Fe + Fe + a + Anjon O l F Jonradie (nm) Data from Table 1., Svar: r cation = r anion 0.10 = Enligt detta värde blir, koord. talet = 6 gitter = Nal 17 Gitter för andra jonföreningar A m X p r katjon För af : = r anjon På grundval av detta värde blir koordationstalet 8 och gittret = sl. Men laddningsbalansen medför att endast halva antalet platser för katjoner kan besättas med a + joner Endast halva antalet katjon platser utnyttjas eftersom # a + ions = 1/ # F ions. Adapted from Fig. 1.5, allister 6e. 18 Grundämnen med flera gitter Flera grundämnen och de flesta legeringar kan omvandlas i fast fas mellan olika gitter. T.ex. rent järn kanvarab och. Dettakallas "polymorphism. Temperatur, o Liquid B Stabil värm upp Stabil 911 B Stabil Tc 770 kyl ned lägre kortare! längre! magnet faller av kortare Längden av en järntråd ökar med temperaturen pga termisk expansivitet Längden av en järntråd ändras vid omvandlingen /B eftsom gittren har olika densiteter 19 Kristallkorn som byggstenar Några få tekniska tillämpningar kräver att materialet är en enda kristall (enkristall): Dragprovkurvor för turbinblad format med riktat stelnande enkristaller av diamant för slipning (ourtesy Martin Deakins, GE Superabrasives, Worthington, OH. Used with permission.) turbin blad Fig. 8.0(c), (Fig. 8.0(c) courtesy of Pratt and Whitney). Eftersom kristallens egenskaper varierar i olika riktningar kommer en enkristalls egenskaper också att vara olika i olika riktningar. I turbinbladet orienteras kristallens riktingar vid stelnandet så att det blir starkast i längsriktningen. Turbinblad utsätts för stora krafter i längsriktningen vid rotationen. Man försöker orientera kristallriktningarna så att den största sträckgränsen blir i den riktningen vid stelnandet. Antingen genom att bladet växer som enkristall eller s.k. riktat stelnande då kristallkornen växer parallellt. 5
6 Skillnader mellan en och polykristallina material Enkristaller Egenskaper varierar i oilika riktningar: anisotropi. Exampel: elasticitetsmodulen (E) för B järn: E (diagonal) = 7 GPa Data from Table., (Source of data is R.W. Hertzberg, Deformation and Fracture Mechanics of Engineering Materials, rd ed., John Wiley and Sons, 1989.) De flesta material är polykristallina Mikrostrukturen nedan är för en koppar där de olika kornen får olika färg eftersom kristallriktningarna är olika. E (edge) = 15 GPa Polykristallina material Egenskaperna i varje korn 00 µm varier med riktningen. När kornen är slumpmässigt orienterade är materialet isotropiskt (E poly iron = 10 GPa) Om kornen har textur, t.ex. efter valsning, blir materialet mer anisotropiskt. Adapted from Fig..1(b), (Fig..1(b) is courtesy of L.. Smith and. Brady, the National Bureau of Standards, Washington, D [now the National Institute of Standards and Technology, Gaithersburg, MD].) Kornstruktur i dimensioner Polykristallina material De flesta konstruktionsmaterial är polykristallina. 1 mm Adapted from Fig. K, color inset pages of (Fig. K is courtesy of Paul E. Danielson, Teledyne Wah hang Albany) Figuren visar en NbHfW plåt med en svetsfog. Varje enfärgat område är ett kristallkorn (enkristall). När kristallkornen är slumpmässigt orienterade, blir materialets egenskaper oberoende av riktningarna. Något om storleksordningar igen Kornstorlekar varierar mellan 10 8 till 0.1 m i diameter. En normal kornstorlek är 10 5 m Partiklar kan vara mellan 10 8 till 10 m i diameter. Kristallkornen bildas redan vid stelnandet Korngränser syns som en linje i mikrobilderna men är givetvis ytor i mikrostrukturen. Korngränser är atomplan dvs 10 9 m breda. Mikrostrukturen ovan visar stelningsstrukturen för en bronslegering, dvs koppar med % tenn. Genom etsningen syns sammansättnings variationer som uppstått vid stelnandet. I vänstra bilden syns regelbundna mönster i olika områden. Varje sådant område är ett korn och mönstren orsakas av de dendriter som bildat kristallen. Dendritens tilllväxtriktningar beror på kristallgittret. Högra bilden är en delförstoring. 6
7 Mätmetoder för kristallgitter Fram till det fanns röntgenutrustning trodde man att metaller var amorfa, dvs inte kristallina, eftersom de var så lätta att forma. Kristallina material som keramer var svåra att forma. Röntgen avslöjar kristallgittret Mätning av kritiska vinklar, θc, för röntgen ger värden på avståndet mellan atomplanen, d. röntgenvågor ifallande 1 θ Extra för våg sträcka 1 detektor θλ utgående vågor Reflektioner vara I fas för mås detektera en att sig d avstånd mellan atomplan Röntgen intensitet (från detektor) θ c d=nλ/sin θ c θ 5 Summering Läsanvisningar, kapitel Atomer kan arrangera sig i kristallina gitter eller amorfa strukturer. Man kan beräkna densiteten av ett material, när man vet atommassan, atomradien, och kristallgittret (e.g.,, B, HP). Sidor 9, 6975 Typtal.1,.9,.78,.8,.9 Enkristallers egenskaper är olika i olika kristallriktningar (dvs de är anisotropa). Material är oftast polykristallina med slumpmässigt orienterade korn och därför blir materialets egenskaper är vanligen oberoende av riktningen (dvs de är isotropa). 7 7
Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Viktigt. Repetition av föreläsning 1. Repetition av föreläsning 1. Repetition av föreläsning 1
Konstuktionsmateial, 41068, 4p Viktigt Anmälan till labkus och val av labgupp skall göas omgående. Skiv upp dig på lista på kusanslagstavlan i enten på BR23. Adjunkt Andes Eliasson KT/ITM/Metallenas gjutning
Läs merKemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?
Läs merFöreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur
Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =
Läs merKursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Härdningsmekanismer. Repetion: Korngränshärdning (minskning av kornstorlek)
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkurs. Labgrupp 3 och 5 har bytt tid för Lab3, från kl 08-11, till kl 16-19, Tor 16/11 (schemat på hemsidan gäller). Labpek 06, dvs laborationsanvisningar
Läs merMateriallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetition: Olika typer av defekter i material (påverkar materialets mek. eg.) Repetition: Punktdefekter
Materiallära för Maskinteknik, 4H163, 4p Adjunkt Anders Eliasson KH/IM/Metallernas gjutning 12 1 8 6 4 2 2 4 6 8 1 WEIGH_PERCEN AG Fasdiagram för Ag-Cu (hermocalc) Föreläsning 4: Fasdiagram och strukturbildning
Läs merKap. 8. Bindning: Generella begrepp
Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin
Läs merMaterialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur
530117 Materialfysik vt 2007 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag Typiskt
Läs merMaterial föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Material föreläsning 3 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 24:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Styvhet och vikt: E-modul och densitet ch 4 Paus Styvhetsbegränsad design ch 5
Läs mer1. Struktur egenskap samband
KOLT 2004 - Föreläsning 2 Tillbakablick, första lektionen. Struktur/samband Olika materialgrupper Typiska egenskaper Atomstruktur Atomarrangemang-enhetscell Amorfa och kristallina ämnen Atombindningar,
Läs merTrender och deras orsak atomradier, jonradier, joniseringsenergi, elektronaffinitet
Föreläsning 1: Chemical Principles F17-F41, 2.1-2.14, 3.1 Repetition Atomer atomnummer Protoner, neutroner, elektroner Isotoper Periodiska systemet grupper och perioder Block s, p, d, f Metall halvmetall
Läs mer3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Materialfysik vt CuAg nanostructur ed alloy. 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur
3.2.1 Grundämnes-metallers struktur 530117 Materialfysik vt 2010 Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Typiskt
Läs mer3.2.1 Grundämnes-metallers struktur
530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur 3.2.1 Grundämnes-metallers struktur Rena metall-grundämnen är alltid kristallina i fast form Ga är möjligen ett undantag Typiskt
Läs merMaterial föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 3 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 22:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Styvhet och vikt: E-modul och densitet ch 4 Paus Styvhetsbegränsad design ch
Läs merIntroduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén
Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Del 1: Innehåll o Introduktion till jonföreningar och jonbindningar. o Jämförelse mellan jonföreningar och molekylföreningar. o Hur jonföreningar är
Läs merMaterial föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm
Material föreläsning 8 HT2 7,5 p halvfart Janne Färm Tisdag 15:e December 10:15 16:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Mikrostrukturen i material, fasdiagram ch 19.1-4 GLU 2 Paus Processning av metaller
Läs merKapitel 10. Vätskor och fasta faser
Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i metaller 10.5 Kol och kisel:
Läs mer1. (a) (1 poäng) Rita i figuren en translationsvektor T som överför mönstret på sig själv.
1. (a) (1 poäng) Rita i figuren en translationsvektor T som överför mönstret på sig själv. Solution: Man ser efter ett tag att några kombinationer återkommer, till exempel vertikala eller horisontella
Läs merMaterialfysik vt Materials struktur 3.2 Metallers struktur
Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.2 Metallers struktur Nota bene Transparanger som omges med streckade parenteser innehåller data eller specifika strukturer som behandlas inte på föreläsningen,
Läs merKapitel 10. Vätskor och fasta faser
Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 Mellanmolekylära krafter 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn O0039K/K0023K Fasta tillståndets kemi och geologi Datum 2014-05-31 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser 3: 50%, 4; 70%, 5; 90% Tentamenspoäng
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn O0039K/K0023K Fasta tillståndets kemi och geologi Datum 12 05 29 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser 3: 50%, 4; 70%, 5; 90% Tentamenspoäng
Läs merMateriallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p
Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p Kursinformation Labkursen är klar och rapporterad, se Mina sidor Grattis till 1.5p avklarad kurs. Ej gk labtest eller Lab?: kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se.
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merKapitel 10. Vätskor och fasta faser
Kapitel 10 Vätskor och fasta faser Kapitel 10 Innehåll 10.1 Mellanmolekylära krafter 10.2 Det flytande tillståndet 10.3 En introduktion till olika strukturer i fasta faser 10.4 Struktur och bindning i
Läs mer0. Lite om ämnet och kursen
0. Lite om ämnet och kursen Fasta tillståndets fysik (FTF) Vad är det? FTF förvaltar och utvecklar det centrala kunskapsstoffet rörande fasta ämnens olika egenskaper: - Elektriska - Optiska - Termiska
Läs merFörsättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen.
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution DFM Skriftligt prov i delkurs Fastatillståndsfysik
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merFACIT TILL FINALEN GRUNDBOK
FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad
Läs merIM2601 Fasta tillståndets fysik
IM2601 Fasta tillståndets fysik Introduktion Kursen i ett större perspektiv Klassificering av fasta material Klassificering av kristallina material - atomstruktur 1 Forskning inom fysik idag - en översikt
Läs merUtställningstexter MINERALEN. Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling
Naturaliesamlingen Kieppi Viljo Nissinens mineralsamling Utställningstexter MINERALEN Mineralen är bergarternas byggstenar. De består av atomer och molekyler, som är ordnade i en regelbunden, tredimensionell
Läs merMendelevs periodiska system
Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska
Läs merLektion 1 1. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Föreläsningar. Försäljning av kurslitteratur.
Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar ett materials egenskaper. Kursens innehåll
Läs merNmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi
Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas
Läs merKVANTFYSIK för F3 2009 Inlämningsuppgifter I5
ALMERS TEKNISKA ÖGSKOLA Mikroteknologi och nanovetenskap Elsebeth Schröder (schroder vid chalmers.se) 2009-11-12 KVANTFYSIK för F3 2009 Inlämningsuppgifter I5 Bedömning: Bedömningen av de inlämnade lösningarna
Läs merKonisk Kugg. Material och Verktyg. www.geartechnologycentre.se 1
Konisk Kugg Material och Verktyg www.geartechnologycentre.se 1 Temperatur Arbetsmaterialet Smitt stålämne Vad är stål? Järn legerat med kol ( 2 %) Låglegerat stål, Järnhalt >95 % (legeringsämnen: kol,
Läs merPrislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder
Prislista effektiv from 2015-01-01 rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna
Läs merMateriallära för M, 4H1063
Materiallära för M, 4H1063 Målsättning med kursen Ge kunskap och förståelse för de grundläggande faktorer som påverkar materials egenskaper. Kursens innehåll Materials struktur Hur strukturen påverkar
Läs merGitter är endast en samling av identiska matematiska punkter som ger information om symmetri och enhetscell.
Skillnaden mellan ett amorft ämne och ett kristallint ämne är att det amorfa ämnet endast har en närordning. Det kristallina ämnet har närordning och fjärrordning vilket även gör den termodynamisk stabil.
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merPERIODISKA SYSTEMET. 29 Cu. 27 Co. 26 Fe. 28 Ni. 47 Ag. 45 Rh. 46 Pd. 44 Ru. 76 Os. 77 Ir. 78 Pt. 79 Au. 110 Ds. 109 Mt. 111 Rg. 108 Hs. 65 Tb.
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2019 TEOETISKT POV nr 1 Provdatum: vecka 45, 6-9 november Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: äknare, tabell- och formelsamling. edovisning och alla svar görs på svarsblanketten
Läs merKapacitansmätning av MOS-struktur
Kapacitansmätning av MOS-struktur MOS står för Metal Oxide Semiconductor. Figur 1 beskriver den MOS vi hade på labben. Notera att figuren inte är skalenlig. I vår MOS var alltså: M: Nickel, O: hafniumoxid
Läs merAllmänt om ternära fasdiagram Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram
4.3.1. Allmänt om ternära fasdiagram 530117 Materialfysik vt 2010 4. Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram En ytterligare klass av fasdiagram är de ternära De är liksidiga trianglar som anger
Läs merMaterialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram. [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm]
530117 Materialfysik vt 2016 4. Fasta ämnens termodynamik 4.3 Ternära fasdiagram [Mitchell 2.2; Callister 12.7, mm] 4.3.1. Allmänt om ternära fasdiagram En ytterligare klass av fasdiagram är de ternära
Läs merCu i rent vatten. Efter 6 månader. Experimentaluppställning
Sidan 1 av 17 Sammanfattning av korrosionsförsök: Cu i rent vatten efter 6 månader Experimentaluppställning Sidan 2 av 17 Varifrån kommer vätgas och korrosionsprodukter? Gasfasen Vätskefasen H 2 O Tryck(tid)
Läs merF9 ELEKTRONMIKROSKOPI
Chalmers tekniska högskola Institutionen för Teknisk fysik Mats Halvarsson 1991, uppdaterad av Anna Jansson 2012 F9 ELEKTRONMIKROSKOPI TEM- bild i atomär upplösning av en tunn film av LaAlO3 (fyra enhetsceller
Läs merJonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén
Jonföreningar och jonbindningar del 2 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: o Hur jonföreningar bildas/framställs. o Hur jonföreningar är uppbyggda (kristallstruktur). o Jonbindning. o Hur atomernas radie påverkas
Läs merIntroduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén
Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar
Läs merTENTAMEN KEM 011, DEL A och B
TENTAMEN KEM 011, DEL A och B Göteborgs Universitet Institutionen för Kemi Kurs: KEM 011 VT2011 Datum: Tid: Sal: Kursansvarig: Övriga lärare: 2011-03-24 8.30-14.30 V-huset, se anslagstavla Per Hall (tel.
Läs merKonc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Lösning till tentamen 2013-02-28 för Grundläggande kemi 10 hp Sid 1(5) 1. CH 3 COO - (aq) + H 2 O (l) CH 3 COOH ( (aq) + OH - (aq) Konc. i början 0.1M 0 0 Ändring -x +x +x Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x
Läs merLABORATION ENELEKTRONSPEKTRA
LABORATION ENELEKTRONSPEKTRA Syfte och mål Uppgiften i denna laboration är att studera atomspektra från väte och natrium i det synliga våglängdsområdet och att med hjälp av uppmätta våglängder från spektrallinjerna
Läs merAllmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)
Allmän Kemi (NKEA4 m.fl.) --4 Uppgift a) K c [NO] 4 [H O] 6 /([NH ] 4 [O ] 5 ) eller K p P(NO) 4 P(H O) 6 /(P(NH ) 4 P(O ) 5 ) Om kärlets volym minskar ökar trycket och då förskjuts jämvikten åt den sida
Läs merLätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm
Lätta konstruktioner HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm Måndag 16:e November 9:00 12:00 Material/kompositer PPU408 Förmiddagens agenda Litteratur och planering för material/komposit-delen Materialval
Läs merInstuderingsuppgifter
Instuderingsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces Kemisk bindning Uppgiftena är indelade i tre olika kategorier efter svårighetsgrad. bservera dock att det inte går att sätta betyg på en
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merMetaller och legeringar
Mål Metaller och legeringar Att kunna redogöra för metallers uppbyggnad och struktur Att kunna de vanligaste odontologiska metallernas tillverkningsegenskaper (gjutning, bearbetning) Metallstruktur Kristall
Läs merKap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning
Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning 8.5 Energieffekter i binära joniska föreningar Faktorer som påverkar stabiliteten och strukturen för fasta binära joniska ämnen. Coulomb (elektrostatisk)
Läs merMaterial föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson
Material föreläsning 4 HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson Tisdag 29:e November 10:15 15:00 PPU105 Material Förmiddagens agenda Allmän info Bortom elasticitet: plasticitet och seghet ch 6 Paus Hållfasthetsbegränsad
Läs merSpänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén
Spänningsserien och galvaniska element Niklas Dahrén Metaller som reduktionsmedel ü Metaller avger gärna sina valenselektroner 0ll andra ämnen p.g.a. låg elektronega.vitet och e3ersom de metalljoner som
Läs merGrundläggande Kemi 1
Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är
Läs merMätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys
Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod
Läs merPunktdefekt-typer i rena grundämnen. Punktdefekttyper i föreningar (GaAs som exempel) Defektnotation. Exempel på intrinsiska defekters struktur
3.6.1. Defekter i kristaller i allmänhet 530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.6. Punktdefekter i kristaller Hittills har vi bara behandlat perfekta kristaller eller amorfa ämnen Men verkliga
Läs merIdentifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén
Identifiera okända ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén Det finns två huvudgrupper av ämnen 1. Jonföreningar (salter): En jonförening är uppbyggd av posi5va och nega5va joner som binder 5ll varandra e:ersom
Läs merRepetition F6. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F6 Tillståndsvariabler: P, V, T, n Ideal gas ingen växelverkan allmänna gaslagen: PV = nrt Daltons lag: P = P A + P B + Kinetisk gasteori trycket följer av kollisioner från gaspartiklar i ständig
Läs mer2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
Läs merMaterialfysik vt Materials struktur 3.1 Allmänt om kristallstrukturer. Materiens tre (fyra) faser. Tre grundtillstånd
530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.1 llmänt om kristallstrukturer Materiens tre (fyra) faser Tre grundtillstånd Fast: atomer rör sig inte från sin plats - Kan vara ordnad (kristallin)
Läs merMaterialfysik 2010 Kai Nordlund. Ett kristallint ämne är ett där atomerna är ordnade i ett alltid helt lätt Men:
Materiens tre (fyra) faser 530117 Materialfysik vt 2010 Tre grundtillstånd Fast: atomer rör sig inte från sin plats - Kan vara ordnad (kristallin) eller oordnad (amorf) 3. Materials struktur 3.1 llmänt
Läs mer4. Atomers växelverkningsmodeller: varför hålls material ihop
4. Atomers växelverkningsmodeller: varför hålls material ihop [AM 19-20, HH 1.6, Kittel ] Vi har sett att fasta ämnen ordnar sig i kristaller. Frågan är nu varför? Dvs. varför är det energetiskt fördelaktigt
Läs merAnvändning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Läs merVarmförzinkning i nickellegerade bad för och nackdelar
Varmförzinkning i nickellegerade bad för och nackdelar Varför nickel? Nickel minskar reaktiviteten inom Sandelinområdet, så att problemen med extremt tjocka skikt med dålig vidhäftning blir mindre Minskar
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av
Läs merETE310 Miljö och Fysik VT2016 BELYSNING. Linköpings universitet Mikael Syväjärvi
ETE310 Miljö och Fysik VT2016 BELYSNING Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Det finns mycket belysning i världen. Photo: Philip Hens EU beslutade att fasa ut glödlampan Corren 8 okt 2008 EU beslut
Läs merMateria och aggregationsformer. Niklas Dahrén
Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har
Läs merKopparsmälta från Hagby
UV GAL PM 2013:02 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Kopparsmälta från Hagby Kemisk analys av en smälta Småland, Kalmar kn, Hagby sn, Lokal 29, RAÄ 146 Lena Grandin Innehåll Sammanfattning... 5 Abstract... 5
Läs merELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?
Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt
Läs merICH Q3d Elemental Impurities
ICH Q3d Elemental Impurities Douglas Baxter, Lina Helin, Lars-Gunnar Omberg, Karin Ylinenjärvi, Kristina Svedenbjörk, Heidi Bernas, Ilia Rodushkin Right Solutions Right Partner www.alsglobal.com 1 Right
Läs mer530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur. [Callister 16]
530117 Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur [Callister 16] Vad är kompositmaterial? Ett material som som kombinerar material av olika komposition eller form på en makroskala
Läs mer530117 Materialfysik vt 2007. 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik. [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4]
530117 Materialfysik vt 2007 5. Kinetik 5.1 Allmänt om kinetik [Mitchell 3.0; lite ur Porter-Easterling 5.4] Definition Med kinetik avses tidsberoendet av processer, hur snabbt de sker Avgörande storhet
Läs merKonstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetion: Polymerers mikrostruktur. Repetion: Plast - gummimaterial
Konstruktionsmaterial, 4H1068, 4p Re-entry T Distribution Kursination Sista Lab 4, ges idag (26/9). Kontakta Matilda Tehler, matildat@mse.kth.se om missade laborationer och labtest. Du kommer därefter
Läs merKonstruktionsmaterial, 4H1068, 4p. Kursinformation. Repetition: Punktdefekter. Repetition: Typer av defekter. Repetition: Punktdefekter i legeringar
Konstruktionsmaterial, 4H068, 4p Kursinformation Anmälan till labkurs och val av labgrupp skall göras senast nu. Det är 9 st som inte har valt labgrupp. Sista tillfället för Lab är idag kl 5-8. Skriv upp
Läs merLösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Teoridel
Lösningsförslag till deltentamen i IM601 Fasta tillståndets fysik Heisenbergmodellen Måndagen den 0 augusti, 01 Teoridel 1. a) Heisenbergmodellen beskriver växelverkan mellan elektronernas spinn på närliggande
Läs mer1. Kristallstruktur. Grunden för att första en stor mängd av material-egenskaper kommer från att förstå deras struktur
1. Kristallstruktur Grunden för att första en stor mängd av material-egenskaper kommer från att förstå deras struktur på atomnivå. Strukturerna kan grovt uppdelas i två kategorier: amorfa och kristallina
Läs merREDOGÖRELSE 7-29/71. 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor
35 (6o) 6. Blyanalys genom röntgenfluorescens med en 88 kev 109 Cd strålkälla och Ge(Li)-detektor Röntgenfluorescens är en analysmetod som vid lämpliga prov är helt ickeförstörande och utan inverkan på
Läs merKEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från
KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion
Läs merTENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3/KF3 FFY011
TENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3/KF3 FFY011 Tid: Lokal: 2011-03-18 förmiddag VV salar Hjälpmedel: Hjälpmedel: Physics Handbook, bifogad formelsamling, typgodkänd räknare eller annan räknare i fickformat
Läs merKap 3 egenskaper hos rena ämnen
Rena ämnen/substanser Kap 3 egenskaper hos rena ämnen Har fix kemisk sammansättning! Exempel: N 2, luft Även en fasblandning av ett rent ämne är ett rent ämne! Blandningar av flera substanser (t.ex. olja
Läs merPrislista effektiv from rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder
Prislista effektiv from 2017-06-01 rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder Svar sker enligt av er önskade element. Tillägg i efterhand av element i lista nedan ingen extra kostnad. Teckna
Läs merKapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.
Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.
Läs mer530117 Materialfysik vt 2010. 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur. [Callister 16] Vad är kompositmaterial?
530117 Materialfysik vt 2010 3. Materials struktur 3.9 Kompositers struktur [Callister 16] Vad är kompositmaterial? Ett material som som kombinerar material av olika komposition eller form på en makroskala
Läs merFysik TFYA86. Föreläsning 11/11
Fysik TFYA86 Föreläsning 11/11 1 Kvantmekanik och Materialuppbyggnad University Physics: Kapitel 40-42* (*) 40.1-4 (översikt) 41.6 (uteslutningsprincipen) 42.1, 3, 4, 6, 7 koncept enklare uppgifter Översikt
Läs merSäkerhetsdatablad (MSDB)
Juni 15 (MSDB) : METALLI A/S Bronslod FLÖJELBERGSGATAN 16A, SE 431 37 MÖLNDAL T: +46 8 540 64650 F: +46 8 540 64655 - WWW.METALLI.SE INFO@METALLI.SE Metalli ab (MSDB) @ Copyright, Metalli ab, 2015 Side
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merI princip gäller det att mäta ström-spänningssambandet, vilket tillsammans med kännedom om provets geometriska dimensioner ger sambandet.
Avsikten med laborationen är att studera de elektriska ledningsmekanismerna hos i första hand halvledarmaterial. Från mätningar av konduktivitetens temperaturberoende samt Hall-effekten kan en hel del
Läs merRepetition. Termodynamik handlar om energiomvandlingar
Repetition Termodynamik handlar om energiomvandlingar Termodynamikens första huvudsats: (Energiprincipen) Energi kan inte skapas och inte förstöras bara omvandlas från en form till en annan!! Termodynamikens
Läs merVAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet
Läs merAtomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]
Atomteori Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] http://pingpong.ki.se/public/courseid/7368/lang-sv/publicpage.do Kemibok på nätet: Khans
Läs mer3.14. Periodiska systemet (forts.)
3.14. Periodiska systemet (forts.) [Understanding Physics: 19.14-19.16; 20.1-20.2] En alkaliatom består av en ädelgaskärna med Z 1 elektroner samt en yttre s elektron. Denna yttre elektron (valenselektronen)
Läs mer