SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9
|
|
|
- Emilia Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9 Häfte 11, Sovjetunionen Del 2 NU92 Individuell uppgift Allmänt Skolnummer Elevnummer Elevidentitet Ämne Gruppnummer Elevgruppsidentitet Gruppidentitet Kön SKOLNR ELEVNR ELEVID AMNE GRPNR EGRPID SOGGRPID KSO Sovjetunionens geografi Titta på blindkartan på motstående sida (utlä (utdelades av läraren) mnad). Den visar Sovjet unionen. 1 Hur stort är avståndet i km ungefär mellan Sovjetunionens västligaste och östligaste gränser? O29Q001 Blindkartan visar bl.a. Sovjetunionens industriområden. De är markerade med snedstreck. Varje område har ett nummer på kartan. Här nedanför står namnen på samma områden. 2 Skriv i listan nedan in r ätt nummer i rutan framför respektive namn. 1 Leningradområdet O29Q002 2 Bratsk-Irkutsk O29Q003 3 Nedre Volga O29Q004 4 Kaukasus O29Q005 5 Centralasien O29Q006 6 Ural O29Q007 7 Donbass O29Q008 8 Fjärran Östern O29Q009 9 Moskva-omr ådet O29Q Karaganda O29Q Kuzbass O29Q012 Sovjetunionen, del 2 NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 1
2 På blindkartan finns också några städer och sjöar markerade med bokstäver. 3 Skriv in r ätt bokstav i rutan framför respektive namn. 1 Riga O29Q013 2 Murmansk O29Q014 3 Kijev O29Q015 4 Svarta havet O29Q016 5 Kaspiska havet O29Q017 Ett stort problem för Sovjetunionen är de långa avstånden. Ett annat pro blem är det hårda klimatet. Det betyder att det kan vara svårt att transportera varor dit de behövs och svårt att bygga vägar. 4 Ge exempel p å transportsvårigheter som har att göra med avstånden eller klimatet! Snö/kyla/tjäle Klimatvariationer Landskapsstruktur Glest befolkat Tidsskillnader Resursbrister Vägar, brist på - dåliga Järnvägar, brist på - dåliga Båttransporter Avstånden, allmänt Uppräkning av transportsätt O29Q018 O29Q019 O29Q020 O29Q021 O29Q022 O29Q023 O29Q024 O29Q025 O29Q026 O29Q027 O29Q028 O29Q029 5 Om du som svensk idag reser p å ryska landsbygden och träffar ryska bönder upptäcker du snart stora skillnader mot Sverige. Beskriv några sådana viktiga skillnader mellan jordbruket i Sovjet och i Sverige! Omodernt/modernt (redskap) Omodernt/modernt (kunskaper, metoder) Fattigt/rikt Kollektivägt/privatägt (jordbruk) Arbetsintensivt/Ej arbetsintensivt Små jordbruk/stora jordbruk Mer mark/mindre mark (totalt) Svårt att odla/lätt att odla Dålig boskap/bra boskap Bättre jord/sämre jord Odlar olika saker O29Q030 O29Q031 O29Q032 O29Q033 O29Q034 O29Q035 O29Q036 O29Q037 O29Q038 O29Q039 O29Q040 O29Q041 Frågeindex NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 2
3 6 Förklara skillnaderna! Ingen utveckling/utveckling Krig/inga krig Fattigt/rikt Kollektivägt/privatägt (jordbruk) Mycket folk/lite folk Styrelseskick/politik Fördelning av resurserna Dåligt/bra klimat O29Q042 O29Q043 O29Q044 O29Q045 O29Q046 O29Q047 O29Q048 O29Q049 O29Q050 7 Var bor Pjotr och Svetlana? ( se vidare enkätformulär:10:21 ) Staden heter... O29Q054 8 I vilken stad bor mormor? (se vidare enkätformulär:10:21 ) Staden heter... O29Q055 Kvinna i Sovjetunionen Hur har kvinnornas villkor ändrats i Sovjetunionen sedan unionens till och fram till våra dagar? komst 9 Positiva f örändringar: Utbildning Arbetsförhållanden/typ av arbete Bättre lön Jämlikhet, Ospecificerat Mer att säga till om Frihet/självständighet Mer rättigheter, Ospecificerat Rösträtt Mer rättigheter, Specificerat Inga O29Q056 O29Q057 O29Q058 O29Q059 O29Q060 O29Q061 O29Q062 O29Q063 O29Q064 O29Q065 O29Q Negativa f örändringar: Jobbar hårt Kvinnlig arbetslöshet Dåligt betalt Jämlikhet/lika värde Underlägsenhet/förtryck Fattigare Rättigheter, Ospecificerat De har det svårt, Ospecificerat O29Q068 O29Q069 O29Q070 O29Q071 O29Q072 O29Q073 O29Q074 O29Q075 Sovjetunionen, del 2 NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 3
4 Rättigheter, Specificerat Inga O29Q076 O29Q077 O29Q Leningrad har nyligen återfått sitt gamla namn. Vilket? O29Q Skriv ned vad du vet om personen som n ämns i detta namn! O29Q081 Medborgarrätt (se vidare enkätformulär:10:21 ) 13 Vad svarar du? S ätt ett kryss! Bara de som bodde i Estland 1940 f medborgare år bli estniska O29Q082 Ryssar f år bli medborgare, men då måste de uppfylla föl - jande krav, nämligen: tala estniska, kunna estnisk historia, deras släkt måste ha bott i Estland i minst 100 år. Alla som nu bor i Estland ska f å bli estniska medborgare utan några villkor. 14 Använd dina historiska kunskaper och försök förklara varför så många av människorna i Sovjetunionen tycks avsky kommuniststaten. Skriv flera förklaringar! Stalin-diktator Stalin-Hitler, 2:a världskriget Ingen demokrati Inga fri- o rättigheter Förtryck/orättvisor Staten äger allt Resursfördelning De har haft dåliga ledare Avskyr inte kommunismen Fattigt och dåligt, Ospecificerat Fattigt och dåligt, Specificerat O29Q083 O29Q084 O29Q085 O29Q086 O29Q087 O29Q088 O29Q089 O29Q090 O29Q091 O29Q092 O29Q093 O29Q094 Tidslinjen 15 Du ser nedan en tidslinje. Till h öger om den står ett antal händelser. Du ska försöka placera in händelserna på tidsaxeln. Du gör så här: Drag en rak linje fr ån bokstaven framför händelsen till rätt ställe på tidsaxeln. Drag linjer även om du inte vet exakt årtal! Frågeindex NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 4
5 1 25 års intervall: A Oktoberrevolutionen O29Q095 B Napoleons nederlag i kriget mot Ryssland O29Q096 C Stalins död O29Q097 D Hitlers nederlag mot Sovjetunionen under O29Q098 andra v ärldskriget E Första världskrigets utbrott O29Q099 F Gorbatjovs makttillträde O29Q100 G Livegenskapens avskaffande i Ryssland O29Q101 H Peter I "Den store" blir tsar O29Q102 I Karl XII:s nederlag mot Ryssland i slaget vid Poltava O29Q års intervall A Oktoberrevolutionen O29Q104 B Napoleons nederlag i kriget mot Ryssland O29Q105 C Stalins död O29Q106 D Hitlers nederlag mot Sovjetunionen under O29Q107 andra v ärldskriget E Första världskrigets utbrott O29Q108 F Gorbatjovs makttillträde O29Q109 G Livegenskapens avskaffande i Ryssland O29Q110 H Peter I "Den store" blir tsar O29Q111 I Karl XII:s nederlag mot Ryssland i slaget vid Poltava O29Q112 3 Sekvensen O29Q UTVÄRDERING av uppgifterna i det här häftet A Sätt ringar runt alla de ord som du tycker stämmer in på uppgiften: Lätt Svår O29Q114 Viktig Oviktig O29Q115 Intressant Ointressant O29Q116 B Hur mycket har du l äst om det här området under hög - stadiet? Kryssa! (Skala från 1 "Ingenting" till 8 "Väldigt mycket") C Hur har ni l äst? Ge gärna konkreta exempel! Film/TV Studiebesök Pratat i klassen Läraren berättar Grupparbete O29Q117 O29Q118 O29Q119 O29Q120 O29Q121 O29Q122 Sovjetunionen, del 2 NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 5
6 Enskilt arbete Läst i böcker/tidningar Temadagar Anger NÄR de läst Anger hur de läst häftet Anger speciellt område O29Q123 O29Q124 O29Q125 O29Q126 O29Q127 O29Q128 O29Q129 D Vilka inslag i undervisningen tyckte du var s ärskilt givande? Film/TV Studiebesök Pratat i klassen Läraren berättar Grupparbete Enskilt arbete Böcker/tidningar Temadagar Inga Alla Anger speciellt område O29Q130 O29Q131 O29Q132 O29Q133 O29Q134 O29Q135 O29Q136 O29Q137 O29Q138 O29Q139 O29Q140 O29Q141 Frågeindex NU92 Omvärldskunskap, SO: sid 6
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9 Häfte 6, Fattiga och rika NU92 Individuell uppgift Allmänt Skolnummer Elevnummer Elevidentitet Ämne Gruppnummer Elevgruppnummer Gruppidentitet Kön SKOLNR ELEVNR ELEVID AMNE GRPNR
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9 Häfte 5, Energi NU92 Individuell uppgift Allmänt Skolnummer Elevnummer Elevidentitet Ämne Gruppnummer Elevgruppsidentitet Gruppidentitet Kön SKOLNR ELEVNR ELEVID AMNE GRPNR EGRPID
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9 NU92 Häfte 7, Hur var det förr? Hur blir framtiden? Individuell uppgift Allmänt Skolnummer Elevnummer Elevidentitet Ämne Gruppnummer Elevgruppsidentitet Gruppidentitet Kön SKOLNR
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9 NU92 Häfte 12, Invandring utvandring, Del 1 Individuell uppgift Allmänt Skolnummer Elevnummer Elevidentitet Ämne Gruppnummer Elevgruppsidentitet Gruppidentitet Kön SKOLNR ELEVNR
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9 Häfte 2, Demokrati del 1 NU92 Individuell uppgift Allmänt Skolnummer Elevnummer Elevidentitet Ämne Gruppnummer Elevgruppsidentitet Gruppidentitet Kön SKOLNR ELEVNR ELEVID AMNE
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9 Häfte 4, Demokrati del 3 NU92 Individuell uppgift Allmänt Skolnummer Elevnummer Elevidentitet Ämne Gruppnummer Elevgruppsidentitet Gruppidentitet Kön SKOLNR ELEVNR ELEVID AMNE
MUSIK åk 9. Elevhäfte. Musik världen runt en färd i tid och rum i Columbus spår VARIABLERNAS ORDNING I DATABASEN MU29C1.SAV
MUSIK åk 9 Elevhäfte Musik världen runt en färd i tid och rum i Columbus spår Databas: mu29c1.sav VARIABLERNAS ORDNING I DATABASEN MU29C1.SAV SKOLNR, ELEVNR, ELEVID, AMNE, GRPNR, EGRPID, GGRPID, M29AER,
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9 Häfte 8, Livsfrågor NU92 Individuell uppgift Allmänt Skolnummer Elevnummer Elevidentitet Ämne Gruppnummer Elevgruppsidentitet Gruppidentitet Kön SKOLNR ELEVNR ELEVID AMNE GRPNR
HEMKUNSKAP åk 9. Elevenkät praktisk uppgift samt lärarbedömning VARIABLERNAS ORDNING I DATABASEN HK29E2.SAV
HEMKUNSKAP åk 9 Elevenkät praktisk uppgift samt lärarbedömning Databas: hk29e2.sav VARIABLERNAS ORDNING I DATABASEN HK29E2.SAV SKOLNR, ELEVNR, ELEVID, AMNE, GRPNR, EGRPID, HKGGRPID, FODAR, KHK, H29P501
HEMKUNSKAP åk 9. Elevenkät VARIABLERNAS ORDNING I DATABASEN HK29E1.SAV SKOLNR, ELEVNR, ELEVID, AMNE, GRPNR, EGRPID, HGGRPID, FODAR, KHK,
HEMKUNSKAP åk 9 Elevenkät Databas: hk29e1.sav VARIABLERNAS ORDNING I DATABASEN HK29E1.SAV SKOLNR, ELEVNR, ELEVID, AMNE, GRPNR, EGRPID, HGGRPID, FODAR, KHK, H29E018 TO H29E053 variabel record position variabelförklaring
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9
SAMHÄLLSORIENTERING ÅK 9 Häfte 9, Lövby NU92 Gruppuppgift Allmänt Skolnummer Ämne Gruppnummer Gruppidentitet SKOLNR AMNE GRPNR SOGGRPID Skall Lövby ha en ny industri? (se vidare enkätformulär:10:18) 1
Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Rysslands problem före revolutionen.
Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.
Första världskriget
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om
RYSK 1_, TRANSPOR TVÄSEN
,....,. RYSK 1_, TRANSPOR TVÄSEN Av fil. kand. STELLAN BOHM, Stockholm DET pågående kriget mellan Tyskland och Ryssland har gjort det ryska transportväsendet högaktuellt, icke blott på grund av den utomordentliga
UPPTÄCK NORDEN FINLAND Geografi & Historia
UPPTÄCK NORDEN FINLAND Geografi & Historia OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Basfrågor: En delad värld
Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur
Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.
De flesta skolämnen är lätta att förstå vad de handlar om - det hörs ju på namnet (t.ex. historia och engelska), men vad lär man sig om när man läser geografi? Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur
1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera
Andra världskriget. 9gr HT-16
Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.
Sverige då och nu. Sveriges historia
Sverige då och nu Sveriges historia Sveriges historia Från fattigt bondesamhälle till modernt samhälle 1800-tal 2000-tal Istiden, ungefär 14000 år sedan De första människorna kommer till Sverige när isen
Kalla kriget. Supermakter och terrorbalans
Kalla kriget Supermakter och terrorbalans Efter andra världskriget! 1945 Hitlers Tyskland är besegrat.! Segermakterna var Storbritannien, Frankrike, USA och Sovjetunionen.! De delade upp Tyskland i fyra
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll
LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk
Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att
Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången
EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!
Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad
Variabelförteckning till databas: so39e6.sav
UG95 OMVÄRLDSKUNSKAP: SO årskurs 9 Elevhäfte A, version 2 Kris i kommunen Variabelförteckning till databas: so39e6.sav Record Position Variable Number Label 1 2 SKOLNR Skolnr 1 2 ELEVID Elevidentitet 1
DEN TYSK / RYSKA PAKTEN
DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:
Lpp Geografi år 4 Syfte: Är att tydliggöra hur geografikunskaper kan användas för att lösa problem. Eleverna får följa med Holger och Mortensen på en spännande resa genom Sverige i hopp om att finna en
Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.
Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då
Första världskriget The Great War
Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark
Första världskriget 1914-1918
Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.
Lärarexemplar med facit
UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till
SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka
SO /Sv 7B Världsdelarna och klimatzoner vecka 41-43 2013 SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk referensram
EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991
EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism
Välkommen till Nyhetsbrev nr 30 från Kalle Eriksson och Bjäreförlaget.
Välkommen till Nyhetsbrev nr 30 från Kalle Eriksson och Bjäreförlaget. Jag har varit ute på äventyr.. Sedan jag skrev mitt förra Nyhetsbrev har jag varit ute på ett enastående och fantastiskt äventyr.
Befolkning. Geografi.
Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.
Världen idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
Efterkrigstiden 1945-1991
Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6
BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka
Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla
Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska
Olika typer av kartor Tematiska kartor Topografiska kartor En karta kan visa olika saker Europas födelse Jordens tektoniska plattor Europas utseende Naturlandskap Landskap som naturen format Kulturlandskap
EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1
1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk
E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Kalla kriget 1945-1991
Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade
KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13
KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under
Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg
Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till
Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
Franska Revolutionen Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Franska revolutionen Före revolutionen Kungen och adeln bestämde allt De flesta människorna
LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.
LPP i Geografi Varför läser vi Vad skall vi gå igenom Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi geografi? Eleverna skall ges förutsättningar
Landskap i sikte! Lappland
Landskap i sikte! Lappland L a p p l a n d Sida 1 L a p p l a n d Sida 2 Grundkarta L a p p l a n d Sida 3 Sjöar och vattendrag L a p p l a n d Sida 4 Topografi samt sjöar och vattendrag L a p p l a n
Filmvisning och aktiviteter TREVLIGT FOLK FILMVISNING OCH AKTIVITETER. Lärarhandledning för högstadiet
Trevligt folk TREVLIGT FOLK P R E S S M AT E R I A L FILMVISNING Lärarhandledning för högstadiet OCH AKTIVITETER 1 INTRODUKTION OM PROJEKTET Filmen Trevligt Folk är en svensk dokumentär som följer det
Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
Samtal med Valdo Randpere och Leila Miller
Samtal med Valdo Randpere och Leila Miller Svensk Tidskrift har genom sin redaktör, Gunnar Hökmark, intervjuat det avhoppade estniska paret Valda Randpere och Leila Miller. Svensk Tidskrift: Vad förvånade
FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?
FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien
VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 4. En värld i lågor. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET
VÄRLDENS UNDERGÅNG ANDRA VÄRLDSKRIGET Del 4. En värld i lågor Studiehandledning BAKGRUND Världens undergång del 4 Japan är på väg att ta över hela Stilla havet, de enda som står i deras väg är USA. På
Ur UD:s arkiv: Diplomatrapportering om Sovjetunionen
Ur UD:s arkiv: Diplomatrapportering om Sovjetunionen 1989-1991 Leningrad 1990-03-15 Litauens självständighetsförklaring m m Ahlander PM Nyckelord: Litauiska republiken, konstitution, kommunistpartiet,
NATURORIENTERING åk 9
NATURORIENTERING åk 9 Problemhäfte 3 Databas: no29p3.sav VARIABLERNAS ORDNING I DATABASEN NO29P3.SAV SKOLNR, ELEVNR, ELEVID, AMNE, GRPNR, EGRPID, NGGRPID, FODAR, KNOE, N29P084 TO N29P114 variabel record
Vad är Europeiska unionen (EU)?
Vad är Europeiska unionen (EU)? Den är europeisk = EU ligger i Europa Den är en union = EU förenar länder och folk Låt oss titta närmare: Vad har vi européer gemensamt? Hur har EU utvecklats? Vad gör EU
Rikedom - länder. Merkurius vt 19
Rikedom - länder Merkurius vt 19 Lpp Vilka konsekvenser fick förändringarna av jordbruket under 1700-1800-talet? (skifte, befolkningsökning, arbetslöshet) Vad bidrog till den industriella revolutionen?
Momentguide: Kalla kriget
Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten
Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG
Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden.
Lokal pedagogisk planering svenska, so, no, teknik och bild. Forntiden, jordens uppkomst och första tiden på jorden. Syfte Undervisningen ska syfta till att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper
Frågor och instuderingsuppgifter till Vikingatiden
Läs s 6 9 i din Historiebok! 1) Nämn tre olika varor som vikingarna sålde i andra länder. 2) Nämn fyra olika varor som vikingarna köpte i andra länder. 3) Vad hette den viktigaste handelsplatsen i Sverige
använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Historia åk 7-9 Ämne som ingår: Historia Läsår: Tidsomfattning: Ca 5 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet historia syftar till: Länk Följande syftesförmågor
Planering historia tillval
Planering historia tillval Perioden 1871-1945 Vi skall arbeta med perioden 1871 till 1945. Vi kommer dela upp perioden i fyra block. Block 1- Imperialismen 1871-1914 Block 2 Första världskriget 1914-1918
l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?
Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.
namnge de tre största kommunerna/städerna i Östergötland Östergötlands landskapsblomma och landskapsdjur
SO 1-6 GEOGRAFI År 1-3 var i Sverige Östergötland ligger namnge de tre största kommunerna/städerna i Östergötland de två största sjöarna i Östergötland Östergötlands landskapsblomma och landskapsdjur namnge
3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia
3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför
Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!
Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började
Stormaktstiden- Frihetstiden
Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)
Instuderingsfrågor i historia åk 7
Instuderingsfrågor i historia åk 7 Läroboken s. 32-37 1. Vad innebär nationalismen? 2. Vem enade det tyska riket år 1871? 3. Vad kallades denna man? 4. Varför hade han fått detta smeknamn? 5. Mot vilka
Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka
Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.
Det stora Ukraina Herdefolket
Vad är demokrati? Anna-Lena Laurén: Frihetens pris är okänt. Om demokratiska revolutioner i Georgien, Ukraina och Kirgizistan Schildts & Söderströms/Atlantis. 213 sidor. Illustrerad Anna-Lena Laurén (f.
Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.
Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och
Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.
Jag ska prata om Daglig verksamhet för personer som JAGs vuxna medlemmar personer med flera stora funktionsnedsättningar, varav en är nedsättning av den intellektuella förmågan. Historiskt startade daglig
Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid?
Berätta, som en inledning, kort om stormaktstiden. När hade vi stormaktstid? Varför kallas tiden just stormaktstid? Du kan också i inledningen skriva av andra versen på vår nationalsång Du gamla du fria.
UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi
UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring
Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen
Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna
J RIKSSKATTEVERKET - GÄLDENÄRER Sida 1
J13345 - RIKSSKATTEVERKET - GÄLDENÄRER Sida 1 FILTER - PRIVATPERSON/ENSKILD NÄRINGSIDKARE BAS: SAMTLIGA 4085 887 388 305 336 579 674 265 264 183 206 4085 22 9 7 8 14 16 6 6 4 5 BAS: SAMTLIGA OVÄGT 4195
Så funkar Vifolkaskolan!
Så funkar Vifolkaskolan! Under ett skolår pågår en mängd aktiviteter på Vifolkaskolan. Varje dag genomför vi mellan 50-60 lektioner i olika ämnen och serverar mat till ca 500 personer. Vi genomför utvecklingssamtal,
),1/$1' 3(..$7M50H1(1.816.$366M.1,1* '$7$,7 +M67(1 752//+H77$1 '$*)2/.+M*6.2/$1
),1/$1' 3(..$7M50H1(1.816.$366M.1,1* '$7$,7 +M67(1 752//+H77$1 '$*)2/.+M*6.2/$1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning sid 3 Faktaruta sid 3 Historik sid 4 Viktiga årtal i Finlands historia sid 5 Försvar sid
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Det kalla kriget
Det kalla kriget 1945-1991 Kalla krigets karaktär Ekonomisk USA liberalism, kapitalism med fria marknader för företag och människor att agera på. Staten ingriper om friheten hotas. Sovjet, kommunism, planekonomi
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:4 2015
HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:4 2015 Uppfattningar om andra världskrigets historia: Svar till Lennart Andersson Palm Martin Hårdstedt* Umeå universitet Jag har i egenskap av författare till ett av kapitlen
LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia
LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia Centralt innehåll Tid Delområde Undervisning/Arbetssätt Undervisning övergripande Jordens klimat- och v. 12-16 Livsmiljöer vegetationszoner Genomgångar
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Historia prov. Här kommer begreppen och frågorna jag vill att du tränar på. Du avgör själv om du vill träna in enkla svar eller utvecklade svar.
Historia prov Du ska få ha ett prov i historia kring Medeltiden tisdag 24/9. Provet handlar om begrepp och frågor kring orsaker och konsekvenser. Alla begrepp och alla frågor har vi pratat om och arbetat
FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden
Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet
Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,
Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna
Viktiga synpunkter på polisens nya organisation
Sida 1 av 10 Polisregion Nord Insynsrådet Polisregion Nord Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Farhågor inför framtiden, förslag och metod för dimensionering Den polisorganisation som nu är
STOCKHOLMS UNIVERSITET Slaviska institutionen Höstterminen 2005. Ryssland igår och idag / Introduktionsblock Grundkurs i ryska, Realia
STOCKHOLMS UNIVERSITET Slaviska institutionen Höstterminen 2005 Ryssland igår och idag / Introduktionsblock Grundkurs i ryska, Realia Kursens mål Kursens mål är att ge en god förståelse för de historiska
Franska revolutionen. en sammanfattning
Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Äter till släktens mark?
Sigrid Hedin Äter till släktens mark? En Studie av markäterlämningen i Estlands svenskbygder efter Sovjetunionens sammanbrott Uppsala 2003 INNEHÄLLSFÖRTECKNING Förord 9 Geografiska perspektiv pä Svenskestland
MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN
EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för
Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9
Vifolkaskolan, Mantorp Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9 Allmänt om SO-ämnena: Inom alla SO-ämnen strävar vi efter att variera arbetssätten och redovisningsformerna. Undersökande arbeten,
Variabelförteckning till databas: ma25e1.sav
NU92 MATEMATIK årskurs 5 Elevens svarshäfte Variabelförteckning till databas: ma25e1.sav Variable Label SKOLNR Skola KLASSNR Klassnummer ELEVID Elevid AMNE Amne DELTVK Delt i Vad kostar? A25P001 VKD Uppg