Verksamhetsplan Barn- och ungdomsenheten 2010

Transkript

1 HÄGERSTEN - LILJEHOLMEN BARN- OCH UNGDOMSENHETEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR (14) Verksamhetsplan Barn- och ungdomsenheten 2010 Inledning Enheten arbetar förebyggande och uppsökande för familjer med barn och ungdomar upp till 20 år samt med familjer där det finns barn och ungdomar som riskerar att utvecklas ogynnsamt. Målet med verksamheten är att ge dessa den hjälp och det skydd de behöver. Antalet anmälningar/ansökningar per år är omkring 750. Till detta tillkommer adoptionsansökningar, fastställande av faderskap samt vårdnadsutredningar. Bredden av yrkeskompetenser och arbetssätt är enhetens styrka. Det ger oss en god bild av barns och ungdomars levnadsvillkor i vår stadsdel. Enhetens synsätt präglas av ett helhetsperspektiv där tidiga insatser och ett nära samarbete med familjerna är viktigt. Familjerna ska alltid bemötas med respekt och familjens egna resurser ska tillvaratas och stärkas. Vårt arbete styrs av FN:s barnkonvention, socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om unga lagöverträdare (LuL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), föräldrabalken (FB), kommunallagen, förvaltningslagen, sekretesslagen samt NIA:s råd och rekommendationer vid internationella adoptioner. Vi följer Stockholms stads riktlinjer samt förvaltningsövergripande dokument som jämställdhetsplan och personal- och lönepolicy. Den gemensamma personalresursen utgörs av drygt 60 anställningar. Budgetomslutningen är ca 60,5 mnkr netto. Myndighetsutövningens medarbetare sitter samlade i förvaltningshuset vid Telefonplan liksom enhetschefer, biträdande enhetschefer och ungdomscoach. Under 2010 kommer samtliga familjebehandlare, ungdomsstödjare och fältassistenter samlas i gemensam lokal i Fruängen. På Liljeholmstorget finns föräldramottagning 0-3 år i nära anslutning till öppna förskolan. Ungdomsmottagningen finns i Midsommarkransen. Ungdomsgårdarna finns i Fruängen, Aspudden, Västberga och Mälarhöjden. I april 2010 flyttar den sistnämnda ungdomsgården till nya tillgängliga lokaler i Axelsberg. Vårt ungdomscafé ligger i Gröndal. Parklekarna ligger i Västertorp, Fruängen och Aspudden. Aspuddens parklek har inriktning på djurhållning. Samtliga ungdomsgårdar och parklekar drivs på entreprenad i privat regi. Enheten har två enhetschefer som gemensamt svarar för enheten samt bär huvudansvaret vad gäller personal, budget och arbetsmiljö för var sin grupp av

2 2 (14) verksamheter. Den enhetschef som svarar för gruppen med ansvar för utredningar, beslut och uppföljning av insatser samt familjevård, kontaktverksamhet och familjerätt har två biträdande enhetschefer till sin hjälp. En byråassistent ger administrativt stöd till enheten. Under 2010 kommer en organisationsförändring att genomföras. En mottagningsgrupp bildas och ytterligare en biträdande enhetschef anställs. I utredningsgruppen är socialsekretarnas uppgift att utreda barn och ungdomar som genom brister i uppväxtmiljön eller eget skadligt beteende riskerar att utvecklas ogynnsamt. Efter utredning erbjuder de familjerna adekvata insatser genom beslut och följer upp dessa. De följer också upp familjehemsplacerade barn, handleder familjehem samt rekryterar och utreder nya familjehem liksom kontaktfamiljer. De genomför utredningar om vårdnad, boende och umgänge på uppdrag av tingsrätten och fastställer faderskap. De erbjuder samarbetssamtal, genomför adoptionsutredningar och ger medgivande för adoption. Den icke myndighetsansvariga enhetschefen svarar för familjestöd, fält och fritid dvs föräldrastöd, barn/ungdomsstöd, fältassistenter, ungdomsmottagning, ungdomscafé, parklekar och ungdomsgårdar. Familjestödet arbetar till övervägande del med råd och stödsamtal som beslutad insats efter utredning. Målet med insatsen är att ge föräldrar hjälp och verktyg att bättre hantera konflikter och att hitta sätt till en mer positiv samvaro inom familjen. Stödet kan ges enskilt i hemmiljö, som mer strukturerade samtal i familjestödsteamets lokaler eller som föräldrautbildning i grupp s k Kometgrupper. Föräldrar kan även själva söka stöd direkt och erbjudas tre-fem samtal, s k kort samtalsserie utan biståndsbeslut. Barn och ungdomar kan erbjudas enskilda samtal vid behov. Barn som bevittnat våld erbjuds krisbearbetande s k Trappansamtal. Föräldramottagningen, som delar lokal med öppna förskolan i Liljeholmen, erbjuder småbarnsföräldrar med barn 0-3 år lättillgänglig samtalshjälp och krishjälp i relationen och föräldraskapet samt deltagande i föräldragrupper. Familjebehandlarna samverkar med barnmorske- och BVC-mottagningarna, BUP, Duvnäs samt ingår i en tvärprofessionell samverkansgrupp för psykiskt sköra/sjuka nyblivna mödrar. Ungdomsstödet ger ungdomar stöd runt problem som kriminalitet, konflikter/ missbruk/psykisk sjukdom i familjen, skolproblem och svårigheter att komma ut i arbetslivet. Oftast sker insatsen som beslutat bistånd efter utredning men ungdomar kan även söka stöd själva. Man erbjuder förutom individuellt anpassat stöd även ett program ART (Agression Replacement Training) som lär ut social färdighetsträning, känslokontroll och moraliskt resonemang. Ofta erbjuds parallell insats enskilt eller i föräldraträningsgrupp även för föräldrarna. Ungdomsstödet samverkar med skola, fältassistenter, jobbtorg, ungdomsgårdar och övrig fritidsverksamhet. Vi permanentar under 2010 anställningen som ungdomscoach med uppgift att stödja ungdomar med problematisk hem/boendesituation. Det länsstyrelse-

3 3 (14) finansierade projekt som har bedrivits har redovisat mycket goda resultat. Dessa ungdomar ges möjlighet till boende i inackorderingsfamilj/ träningslägenhet i syfte att hjälpa dem att fullfölja skola/sysselsättning och tränas i att klara ett självständigt liv och eget boende. Ungdomsmottagningen förebygger fysisk och psykisk ohälsa genom att i samverkan med landstingspersonal erbjuda samtal runt preventivmedelsrådgivning, sexuellt överförbara sjukdomar, psykosociala frågeställningar, könsroller/attityder, identitet/kroppsutveckling och droger. Områdets alla årskurs åtta erbjuds studiebesök på mottagningen och tonårsflickor erbjuds att delta i DISA-grupp. Man samverkar med/remitterar till vuxenpsykiatri/bup och socialtjänst vid behov. Fältassistenterna söker upp och skapar goda relationer med ungdomar på skolor, ungdomsgårdar och i offentliga miljöer där ungdomar samlas inklusive via internet. De samarbetar med föräldraföreningar, stödjer föräldravandringar, deltar i föräldramöten och upptaktshelger i högstadieskolor. De erbjuder samtal till ungdomar som klottrat/snattat en gång och deras föräldrar. De samarbetar med socialsekreterare runt problematiska ungdomar och deltar i nätverk/verksamheter med andra fältassistenter, polis och personal från ungdomsgårdar. De ordnar aktiviteter för ungdomar i grupp eller enskilt där kärnan är "det goda samtalet" snarare än aktiviteten i sig. Vi kommer under 2010 att utveckla arbetet för att bättre stödja s k hemmasittare, ungdomar som inte kommer iväg till skolan. Enheten driver sedan 2008 ett länsstyrelseprojekt med fokus på "Barn i svåra vårdnadskonflikter". Projektmedel har beviljats även för Fokus kommer att ligga på att implementera två arbetsmodeller. I samarbete med Södertörns tingsrätt implementeras Konflikt- och försoningsmodellen där familjerättssekreterare arbetar som sakkunniga tillsammans med domare. Föräldrar ges möjlighet att istället för fortsatt rättslig strid bygga upp förtroende för varandra genom stegvisa överenskommelser som sedan prövas i praktiken med stöd av sakkuning. Föräldrar med hög konfliktnivå där samarbetsmodeller prövats utan resultat erbjuds coordinator. Tillsammans eller enskilt med föräldrarna detaljreglerar coordinatorn avtalet eller domen. Föräldrarna talar via coordinatorn istället för direkt med varandra i syfte att reducera konfliktnivån och komma fram till för barnen hållbara lösningar. Under 2009 har ett team bildats för att förstärka familjehemsvården. Teamet består av samordnare, familjebehandlare och två socialsekreterare. Vården i familjehemmet förstärks runt ungdomar med stort vårdbehov. Samordnaren handleder familjehemmet, utarbetar beteendeträningsprogram FUNKA och ansvarar för skolmöten. Familjebehandlaren tränar den biologiska familjen i föräldrastrategier och tonårsutveckling. Vården i familjehemmet följs av eftervård där samma team arbetar med föräldrar och ungdom på hemmaplan. Detta team fortsätter under 2010.

4 4 (14) Enhetens verksamhetsplan och förändringar inför 2010 har tagits upp på de två sista arbetsplatsträffarna (APT) 2009 med medarbetarna och kommer att följas på planeringsdagar och APT under KF:s INRIKTNINGSMÅL 1: 1. Stockholm ska vara en attraktiv, trygg, tillgänglig och växande stad för boende, företagande och besök KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.3 En hållbar livsmiljö ska värnas och utvecklas KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel av stadens fordon som använder dubbade däck, exkl. utrycknings- och specialfordon (alla nämnder/bolag) 0% År Andel av stadens verksamheter som sorterar ut förpackningar och papper (alla nämnder/bolag) Andel förnyelsebart drivmedel i stadens egna och leasade etanol- och fordonsgasfordon (alla nämnder/bolag) Andel inköpta ekologiska livsmedel i staden i kronor av totala värdet av inköpta livsmedel (alla nämnder) Andel medarbetare som under arbetstid använder miljövänliga transportmedel när de reser i tjänsten Andel miljöbilar i stadens fordonspark inkl. leasade fordon exkl. utrycknings- och specialfordon (alla nämnder/bolag) 100 % År 85 % 85 % Halvår 15 % Tertial 83 % tas fram 2010 År 100 % 100 % Månad Elförbrukning (alla nämnder/bolag) kwh minska År Verksamheterna ska bedrivas med lägsta möjliga miljöbelastning Vi åtar oss att minska enhetens negativa miljöeffekter.

5 5 (14) Vid resor i tjänsten åker vi första hand kollektivt, går eller samåker när så är möjligt. Vi tillhandahåller tjänstecyklar. Enheten leasar en miljöbil som tankas med miljövänligt bränsle. Parklekar och ungdomsgårdar källsorterar glas, batterier och papper. Alla verksamheter i enheten källsorterar papper. Parklekar/ungdomsgårdar väljer miljövänliga/ekologiska alternativ vid inköp. Vi följer upp kostnader för resor och övriga miljöåtaganden i verksamhetsberättelsen. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 1.7 Stockholm ska upplevas som en ren, vacker och trygg stad Nämnden ska arbeta aktivt med drog- och brottsförebyggande samt trygghetsskapande åtgärder Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Arbeta förebyggande genom fortsatt arbete med samverkansgruppen mellan socialtjänst, förskola, fritid, skola och polis som inrättades under Särskilda aktiviteter för flickor i stadsdelsområdet ordnas av fältassistenterna och ungdomsmottagningen. Vi åtar oss att arbeta aktivt med drog- och brottsförebyggande åtgärder för barn och ungdom. Ungdomsgårdarnas uppdrag är att nå ungdomar mellan (18) år genom att erbjuda ett varierat utbud av färdighetstränande fritidssysselsättningar (ateljé/studioverksamhet, sporthall, gym, musikstudio, replokal, databord) och öppettider 5-6 dagar/vecka förutom under sommarlovet. Man genomför drogfria arrangemang vid lov och riskhelger och samverkar med stadsdelens fältassistenter. Parklekens uppdrag är att stimulera barns fria lek och fantasi främst utomhus och erbjuda en mötesplats för alla åldrar genom grillmöjligheter, odling och boulebana. Man ordnar arrangemang efter årstid bl a sportlovs/höstaktiviteter i samverkan med skola/förskola. Man har öppet dagtid måndag till fredag och vissa söndagar året om.

6 6 (14) Ungdomsmottagningen ska förebygga fysisk och psykisk ohälsa genom att i samverkan med landstingspersonal erbjuda samtal runt preventivmedelsrådgivning, sexuellt överförbara sjukdomar, psykosociala frågeställningar, könsroller/attityder, identitet/kroppsutveckling och droger. Man fångar under de öppna husen och de tidsbeställda kuratorssamtalen upp ungdomar med riskbeteende genom att fråga om bl a alkoholvanor. Fältassistenterna söker upp och skapar goda relationer med ungdomar på skolor, ungdomsgårdar och i offentliga miljöer där ungdomar samlas inklusive internet. Man samverkar med socialsekreterare runt ungdomar som behöver stöd på fritiden och erbjuder aktiviteter i grupp och enskilt. Man genomför tillsammans med stadsdelens preventionssamordnare tillsyn av tobaks-och folkölsförsäljningen. Man föreläser för föräldrar i skolorna om ÖPP - Örebro Preventionsprogram - ett program som syftar till att stärka föräldrar och skjuta upp ungdomars alkoholdebut. Socialsekreterare på ungdomsenheten samarbetar med polis genom att kalla föräldrar och ungdomar till ett med polisen gemensamt samtal vid förstagångsförseelse/brott. Stockholmsenkäten och verksamhetsberättelsen. av att entreprenörerna följer entreprenadavtalen. Enhetens aktiviteter Startdatum Slutdatum Samverkan med polis gällande ungdomar anmälda för brott första gången Utbildning av personal på ungdomsmottagningen i MI och AUDIT Samordnat och professionellt stöd ska ges till dem som utsatts för våld i nära relationer. Vi åtar oss att stödja våldsutsatta kvinnor och barn. Förvaltningen har via projektmedel från länsstyrelsen drivit ett kvinnofridsprojekt som nu permanentats. Teamet består av två kvinnostödjare, en socialsekreterare samt en arbetsledare och är organisatoriskt placerat inom enheten för ekonomiskt bistånd. Kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer erbjuds insatser t.ex. skyddat boende. Barn till föräldrar som har ett alkoholmissbruk och där våld förekommer får genom deltagande i Vågen-

7 7 (14) grupp redskap att hantera sin livssituation bättre. Barn som bevittnat våld får genom s.k Trappansamtal hjälp att bearbeta sina traumatiska upplevelser. Fältassistenterna arbetar uppsökande och skapar genom goda relationer möjlighet att fånga upp barn och ungdomar med erfarenhet av våld och missbruk i hemmet. Barn och ungdomar utsatta för våld erbjuds även stöd via stödcentrum för unga brottsoffer.

8 8 (14) KF:s INRIKTNINGSMÅL 2: 2. Kvalitet och valfrihet ska utvecklas och förbättras KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.3 Kvaliteten inom stadens omsorgsverksamheter ska öka - trygghet, värdighet och valfrihet ska prägla hela omsorgen KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel av utredningar inom IoF, barn och unga där metoden BBIC används År Andel barn och unga i biståndsbedömd öppenvård (IoF) Andel barn och unga i biståndsbedömd öppenvård (IoF) 65 % 65 % Tertial 65 % Tertial KF:s aktiviteter Startdatum Slutdatum Bidra till ökad samverkan mellan socialtjänst, skola och föräldrar samt med polis och föreningar Utveckla och prioritera det drogpreventiva arbetet bland barn och ungdomar All myndighetsutövning ska vara rättssäker och av god kvalitet. Den ska också erbjuda delaktighet och ett gott bemötande samt ta tillvara den enskildes resurser Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Ledningssystem för kvalitet ska upprättas vid alla myndighetsutövande enheter inom social omsorg. Brukarundersökningar ska göras för social omsorgs alla myndighetsutövande enheter. Vi åtar oss att använda manualbaserade beslutsstöd i våra utredningar. Vi ska använda beslutsstödet SAVRY i de ärenden som omfattar målgruppen. Beslutsstödet Earl 20 B ska användas för de yngre barnen som ingår i

9 9 (14) målgruppen. Bedömningsinstrumentet HOME ska användas som en del i utredningen. Biträdande enhetschefen bevakar, följer upp och handleder de utredande handläggarna för att successivt arbeta in beslutsstöden. Vi åtar oss att erbjuda insatser på hemmaplan som har god kvalitet och som tillvaratar den enskildes resurser. Familjebehandlare, ungdomsstödjare och föräldrarådgivare arbetar utifrån ett systemiskt/kognitivt synsätt och inkluderar, utifrån familjens behov och önskemål, närstående och professionella i arbetet. De erbjuder föräldraträningsprogram: Komet för småbarns- och tonårsföräldrar och förstärkt Komet för familjer. De erbjuder barn som har föräldrar med missbruksproblem gruppverksamheten Vågen. De erbjuder unga nyblivna föräldrar samt ensamstående nyblivna föräldrar att delta i gruppverksamheter. De erbjuder föräldrar med barn 0-3 år lättillgänglig samtalshjälp och krishjälp i relationen och föräldraskapet. De erbjuder barn som bevittnat våld i familjen krisstöd, s k Trappansamtal. De erbjuder ungdomar/familjer ART, ett träningsprogram som syftar till förändring av aggressivt beteende. De erbjuder föräldrar att ta kontakt vid svårigheter i föräldraskapet och erbjuder då 3-5 samtal utan biståndsbeslut. De erbjuder sig att fungera som nätverksledare för sammankomster med professionella och släktnätverk. De arbetar på uppdrag av socialsekreterare med biståndsinsatser individuellt och i grupp och vid behov i familjernas hem. De genomför samarbetssamtal på uppdrag av socialsekreterare/tingsrätt. Resursanvändning Insatserna skräddarsys utifrån familjers/barns/ungdomars behov och personalens specialkompetenser. Parallella insatser förekommer ofta, exempelvis deltagande i föräldraträningsprogram parallellt med enskilt föräldrastöd och stöd direkt till barn/ungdom. Biträdande enhetschefer följer kontinuerligt upp vård och behandling. Barnperspektivet beaktas särskilt. Insatser som familjebehandling, gruppverksamhet, ungdomsstöd följs upp och revideras vid behov. När insatsen upphör hålls avslutande möten med utvärdering via samtal och/eller enkät. En

10 10 (14) brukarenkät kommer att genomföras i april I slutet av året sammanställs statistik där antal insatser, tingsrättsdomar, samarbetssamtal och avtal ingår. Resultaten redovisas i verksamhetsberättelsen och används vid planering av den fortsatta verksamheten. Vi åtar oss att genomföra utredningar och utvärdering av insatser enligt BBIC. Ett BBIC-team följer kontinuerligt utvecklingen och kontrollerar att tids/arbetsplan genomförs. Teamet träffas en gång/månad för att stämma av. KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 2.4 Staden ska vara en attraktiv arbetsgivare KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Sjukfrånvaro (alla nämnder/bolag) 5,0 % Halvår Medarbetares och chefers kompetens ska utvecklas genom riktade insatser. (Se även aktiviteter under 1.7, 2.2 och 2.3.) Vi åtar oss att organisera arbetet så att medarbetarnas kompetens och delaktighet stärks. Vi håller oss ajour med aktuell forskning och strävar efter att tillämpa evidensbaserade metoder som är användbara för verksamheten. Myndighetsutövare, familjebehandlare, föräldrarådgivare och ungdomsmottagning har extern handledning. Vi prenumererar på vissa facktidskrifter och köper in ny litteratur vid behov. Vi för en ständig dialog om metoder och förhållningssätt på gruppmöten, planeringsdagar och arbetsplatsträffar. Medarbetare erbjuds utbildning för att vi ska kunna erbjuda ett än mer differentierat utbud av insatser. Medarbetarna har regelbundet tid med arbetsledare för prioritering av arbetsuppgifter, uppföljning och handledning. Arbetssituation och metodutveckling följs upp kontinuerligt på enhetens veckoträffar med enhetschef/biträdande enhetschef, APT en gång/månad, i verksamhetsberättelsen och medarbetarsamtalen en gång/år.

11 11 (14) Sjukfrånvaron ska minska jämfört med 2009 Vi åtar oss att arbeta för att skapa en god arbetsplats som präglas av delaktighet, trivsel och låg sjukfrånvaro. Alla ska ha möjlighet att vara med i utformningen av och planeringen för arbetet utifrån de mål och åtaganden som finns uppsatta för verksamheten. För allas delaktighet ska diskussioner i högre utsträckning än idag ske i smågrupper. Alla nyanställda ska ha rätt till en mentor under första anställningsåret. Medarbetare erbjuds täta uppföljningar vid hög arbetsbelastning för hjälp med prioritering och vid behov avlastning. Vi erbjuder alla friskvårdstimme och subventionerade friskvårdsaktiviteter. Enhetschefer och biträdande enhetschefer ska förbättra samverkansrutiner genom att besöka varandras enheter och medarbetare. Medarbetare som inte går på schema har flextid och disponerar därmed sin arbetstid själva utifrån arbetssituation. Medarbetarna har tillgång till företagshälsovård. Medarbetarna har medarbetarsamtal en gång/år med sin chef där en individuell kompetensutvecklingsplan görs. sker i verksamhetsberättelse och medarbetarsamtal. På APT behandlas löpande arbetsmiljöfrågor En gång/år skrivs handlingsplaner enligt modell för systematiskt arbetsmiljöarbete. Genomgång av sjukfrånvaron görs i tertialrapporterna.

12 12 (14) KF:s INRIKTNINGSMÅL 3: 3.Stadens verksamheter ska vara kostnadseffektiva KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.1 Budgeten ska vara i balans KF:s indikatorer Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar (alla nämnder) Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar (alla nämnder) 100 % 100 % Tertial 100 % 100 % Tertial Nämndens prognossäkerhet T2 (alla nämnder) +/- 1 % År Nämndens verksamheter ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt och inom beslutad budget Vi åtar oss att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt. Vi prövar i första hand resurser i barnets/ungdomens närmiljö. Vi samverkar för att hitta bästa möjliga stöd genom flera parallella insatser på hemmaplan. Vi har ett samarbete med våra grannstadsdelar för att se om vi kan samordna/köpa/sälja insatser till varandra. Vi följer systematiskt upp budgetläget i månads-/tertialrapporterna. Detta är utgångspunkten för dialog med medarbetarna om vårdbehov, vårdkostnader, förändring av vårdtider och vårdinnehåll. Schemaläggning ska ske utifrån verksamhetens behov. Vid korttidsfrånvaro anlitas sällan vikarier. Resursanvändning Budget 2010 Budgetår: 2010 Enhet : Barn och ungdom total

13 13 (14) Enhetschef: Beloppen anges i TKr Budget Intäkter Förvaltningsinterna intäkter 0 Bidrag 224 Försäljning av verksamhet 582 Övriga externa intäkter 794 Summa intäkter Kostnader Förvaltningsinterna kostnader 0 Personalkostnader Övriga personalkostnader 786 Lokalkostnader 427 Övriga kostnader Summa kostnader Summa netto Budgetår: 2010 Enhet : Enhetschef: Beloppen anges i TKr Budget Intäkter Förvaltningsinterna intäkter 0 Bidrag 0 Försäljning av verksamhet 0 Övriga externa intäkter 500 Summa intäkter 500 Kostnader Förvaltningsinterna kostnader 0 Personalkostnader 2 901

14 14 (14) Övriga personalkostnader 970 Lokalkostnader Övriga kostnader Summa kostnader Summa netto KF:s MÅL FÖR VERKSAMHETSOMRÅDET: 3.2 Effektivitet och fokus på kärnverksamheterna Styrningen och uppföljningen av verksamhet och ekonomi ska vara tydlig Nämndens aktiviteter Startdatum Slutdatum Internkontroll ska genomföras och dokumenteras inom samtliga enheter. Risk- och väsentlighetsanalys (ROV) ska genomföras av samtliga enheter. Övriga frågor Synpunkter och klagomål Utgångspunkten för hantering av klagomål är att lyssna på de klagomål som lämnas, att möta människor som lämnar synpunkter eller klagomål på ett respektfullt sätt och att rättelse sker. Den som klagar erbjuds samtal med biträdande enhetschef/enhetschef. I förekommande fall informeras om länsstyrelsens och JO:s ansvar för tillsyn över socialtjänstens arbete. Ungdomsgårdar och parklekar har förslagslådor och genomför med jämna mellanrum enkäter bland brukarna. Verksamheten utformas fortlöpande i dialog med brukarna. Brukarundersökning Under 2009 har två brukarundersökningar genomförts, en för myndighetsdelen och en för öppenvårdens Familjestödsteam. Resultatet har tagits upp och diskuterats på APT för att utifrån givna synpunkter åstadkomma förbättringar. Genom nya rutiner för utdelandet av enkäter har vi nått en avsevärt högre svarsfrekvens för myndighetsdelen jämfört med I stort är resultatet även detta år mycket positivt för enheten, främst vad gäller bemötande, att insats lett till förbättring och vilja att ta förnyad kontakt om nya problem uppstår.