ST] SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

Transkript

1 ST] SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Kristina Brismark Tjänsteutlåtande rev Sidan 1 av 2 Dnr 2013/0277 KS-3 Diariekod: 109 Kommunstyrelsen Revidering regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige att besluta följande: 1. Fullmäktige antar revidering av "Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun" i enlighet med bilaga 1 till detta tjänsteutlåtande Sammanfattning Vid budgetbeslutet för 2013 beslutades om en betydande revidering av styrdokumentet "Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun". I samband med budgetbeslutet för 2014 föreslås enbart några mindre justeringar. Kompletterande information har lagts in i styrdokumentet efter kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde. Information om förändringar Införandet av den nya budgetprocessen innebar betydande förändringar i styrdokumentet Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning. Processen genomförs nu för andra året samtidigt som kommunledningskontoret ser över uppföljningsprocessen. I samband med detta har framkommit behov av några mindre justeringar i styrdokumentet "Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun". Förändringarna är markerade i bifogat dokument och handlar om följande: Byte av benämning på nämndens rapporteringsnivå vad gäller budget och uppföljning. Begreppet "Verksamhetsnivå 1" byts mot "Nämndens rapporteringsnivå" Tidigare inskrivet begrepp "Tertialuppföljning" byts till "Förstärkt månadsrapport per april". Några mindre förtydliganden. Komplettering i styrdokumentet Styrdokumentet har efter kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde kompletterats med information om nämndövergripande åtaganden. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Tjänsteutlåtande rev Dnr 2013/0277 KS-3 Sidan 2 av 2 Bilaga 1 Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun

3 Regler för ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige , 76 att gälla fr.o.m Reviderade av fullmäktige , 24 Reviderade av fullmäktige , 153 Tekniskt justerad med anledning av fullmäktiges beslut , 22" Reviderad av fullmäktige , 105 Reviderade av fullmäktige , 226 Reviderade av fullmäktige , 119 Reviderade av fullmäktige , 44 att gälla från och med Reviderad (inkl namnbyte till regler) av fullmäktige , 113 att gälla fr.o.m Reviderade av fullmäktige , 80 Reviderade av fullmäktige , 151, Dnr 2011/537 KS. 101 Reviderade av fullmäktige , 67, Dnr 2012/0276 KS109 OBS! Versionen gäller för verksamhetsåret 2012 inkl. för arbetet med årsredovisning och annan uppföljning för Reviderade av fullmäktige 20xx-xx-xx

4 2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 God ekonomisk hushållning Ekonomi Mål och riktlinjer för verksamheten Ledningssystem och styrprocesser 4 3 Kommunens ledningssystem Resursfördelning Målstyrning Kvalitetsarbete Kommunens styrdokument - koppling till ledningssystemet Uppdrag - koppling till ledningssystemet Ansvar för ledningssystemet 13 4 Kommunens styrprocesser Budgetprocessen Uppföljningsprocessen Intern kontrollprocessen Ansvar detaljutformning, planering och anvisningar 17 5 Regler för den ekonomiska redovisningen 19 6 Ansvar för kommunens anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar Maskiner och inventarier (lös egendom) 20 7 Ansvar inom nämnd och tjänstemannaorganisation 21

5 3 1 Inledning Ekonomi- och verksamhetsstyrningsreglerna beskriver Sollentuna kommuns tolkning av kommunallagens krav på God ekonomisk hushållning. Kommunens ledningssystem syftar till att precisera hur lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning förverkligas i Sollentuna kommun. Ledningssystemet konkretiserar också hur fullmäktige, genom de kommungemensamma styrprocesserna, styr verksamheterna utifrån lagstiftning och politiska ambitioner. Dokumentet beskriver kommunens ledningssystem inklusive styrprocesserna och de regler som är kopplade till ledningssystemet. I detta dokument används benämningen "verksamhetsår". Med detta avses det kalenderår för vilket en viss budget har fastställts.

6 4 2 God ekonomisk hushållning Sollentuna kommun gör följande bedömning av vad som ska ligga till grund för God ekonomisk hushållning. Bedömningen visar också vad som ska ingå i den samlade utvärderingen av om kommunen lever upp till God ekonomisk hushållning. 2.1 Ekonomi De ekonomiska förutsättningarna på kort och lång sikt ska följas och det ekonomiska resultatet ska vara tillfredställande. Vid utvärdering undersöks om Balanskravet är uppfyllt De finansiella målen är uppnådda 2.2 Mål och riktlinjer för verksamheten Verksamheten ska ha mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vid utvärdering undersöks Måluppfyllelsen för de kommunövergripande målen Den kommunövergripande kvalitetsredovisningen 2.3 Ledningssystem och styrprocesser Kommunens ledningssystem inklusive styrprocessen (budget, uppföljning och internkontroll) ska följas samt kontinuerligt utvärderas och vid behov utvecklas.

7 5 3 Kommunens ledningssystem Ledningssystemet beskriver den kommungemensamma modellen, med processer, för hur Sollentuna kommun hanterar: Resursfördelning Målstyrning Kvalitetsarbete I regelverket redogörs också för ledningssystemets kopplingar till kommunens övriga styrdokument samt olika typer av uppdrag. Styrprocesserna i ledningssystemet beskrivs i kapitel Resursfördelning Resursfördelningen utgör grunden för den ekonomiska styrningen av nämnderna. Resursfördelningen har till uppgift att strukturera fördelningsprinciperna i syfte att bygga upp en kvalitetssäkrad fördelningsprocess inför kommande verksamhetsår. Budgetprocessen ska vara transparant. Arbetet med resursfördelning ska skilja på beräkningsunderlag, redovisning av tvingande åtaganden/lagstiftning från staten och politiska prioriteringar. Beräkningsunderlag o Befolkningsprognos och volymförändringar o Kapitaltjänstkostnader för gjorda investeringar, exploateringsverksamhet, o Tidigare beslutade åtagande i planen från föregående års budgetbeslut. Tvingande åtagande/lagstiftning från staten Politiska prioriteringar o Förändrade ambitioner utifrån politisk plattform/handlingsprogram o Löne- och priskompensation o Produktivitetskrav för respektive verksamhetsområde Resursfördelningen i budgetbeslutet ska omfatta följande delar: Driftbudget för respektive nämnd Investeringslimit för respektive nämnd Exploateringsbudget (se vidare nedan) Resursfördelningen ska även med motsvarande uppdelning göras som en treårig ekonomisk plan. 1 de 3-åriga planerna uttrycks fullmäktiges viljeinriktning i ett längre perspektiv. Dessa planer syftar främst till att skapa planeringsförutsättningar samt allokera resurser i samband med långsiktiga beslut.

8 3.1.1 Nivå på den ekonomiska styrningen Den ekonomiska styrningen genom budget och 3-årig plan sker ur politiskt perspektiv på olika nivåer: Fullmäktige ger i budgetbeslutet respektive nämnd en ram för det kommande året. Ramen anges netto. För respektive nämnd anges också nettobelopp på anslagsbindningsnivå, d.v.s. bindning av belopp sker till vissa verksamheter. För vissa nämnder görs ingen uppdelning av ramen utan anslagsbindningen sker på samma nivå som ramen totalt. Respektive nämnd fördelar sedan anslagen budget vidare en nivå samt gör en uppdelning på intäkter och kostnader. Beslut i Verksamhetsnivå Brutto/netto *) Fullmäktige Nämnd (inklusive rapportering till kommunstyrelsen) Ram Anslagsbindning Verksamhetsnivå l Nämndens rapporten n esn i vå Netto Netto Brutto *) Vid bruttoredovisning redovisas intäkter, kostnader och netto Vid nettoredovisning redovisas enbart netto Den exakta indelningen i anslagsbindning och verksamhetsnivå 1 för det kommande verksamhetsåret beslutas av fullmäktige respektive kommunstyrelsen inom ramen för budgetprocessen. Indelningsbesluten ska präglas av långsiktighet. Tillfälliga behov av särskild uppföljning hanteras via budgetuppdrag till nämnden. Kommunallagens krav på att budgeten upprättas och presenteras brutto sker genom nämndernas rapportering till kommunstyrelsen. Det är bruttobudgeten som beloppsmässigt anger den kommunala verksamhetens volym Volymkompensation (gäller vissa nämnder verksamheter) I den mån kommunens ekonomi så tillåter tillämpar Sollentuna kommun en volymkompensationsmodell för vissa verksamheter. Volymkompensationsmodellen har två funktioner: Vid framräknade av underlag för resursfördelning i budgetprocessen sker särskild uträkning gällande volymkompensation för det kommande verksamhetsåret. Över- eller underskott till följd av volymavvikelser från den i budgeten antagna volymen ska rapporteras som budgetavvikelse till följd av volymavvikelse.

9 7 Vilka verksamheter som ingår i volymkompensationsmodellen för ett verksamhetsår framgår av fastställd budget. Överskott till följd av volymminskningar far inte användas för att finansiera befintlig eller ny verksamhet. Kommunstyrelsen fastställer i särskilt besluti samband med beslut om preliminär budget förändring av vilka verksamheter som för kommande verksamhetsår ska ingå i volymkompensationsmodellen Särskilda regler för resultatenheter Att vara resultatenhet innebär att enheten balanserar sitt resultat vid varje bokslut. För att en enhet ska utgöra resultatenhet ska följande kriterier vara uppfyllda: Enheten ska vara organisatoriskt avgränsad från övriga enheter inom den egna förvaltningen. Enheten bär alla kostnader som är direkt och indirekt förknippade med enhetens verksamhet. Enheten står för alla avvecklingskostnader Köp från en resultatenhet ska vara frivilligt. Enheten balanserar sitt resultat (buffert) vid varje bokslut (se nedan). Enheten har en ansvarig chef Enheten har klara ekonomiska mål Enheten får intäkter efter prestation Enheten har egen resultaträkning Årets resultat Resultatenhetens årliga resultat överförs till en buffert. Detta avser både positivt och negativt resultat. Varje resultatenhet har sin egen buffert. Kommunledningskontoret ansvarar för redovisning och sammanställning av resultatenheternas buffertar. Buffert Bufferten är resultatenhetens historiskt ackumulerade över- och underskott. Buffert skall användas för att i första hand täcka eventuella förluster, dvs vara en säkerhet för att i vårt fall slippa "låna" pengar för att finansiera förlusten. I vissa fall behövs medel för ändamål som den ordinarie verksamheten inte orkar bära. Exempel på områden som buffert får användas till är: att täcka negativa resultat omstruktureringar, ex förändring av organisation, effektiviseringar etc. förändring av verksamhet, exempelvis åldersblandadc klasser (grundskolan) och kursbaserad skola (gymnasiet)

10 8 utveckling av arbetsmetoder, exempelvis utbildningsinsatser utveckling av effektiva arbetsrutiner, exempelvis införande av it-system Bufferten får inte användas för löpande driftskostnader och investeringar. Varje nämnd bör fastställa ett mål för hur stor buffert resultatenheterna ska bygga upp, exempelvis inom 3 år. Målet bör uttryckas i procent av omsättningen och ett minimibelopp. Eventuella beslut om justering av buffert fattas av kommunstyrelsens arbetsutskott. Justeringar kan främst förekomma vid omstrukturering eller nedläggning av resultatenhet. Användningen av buffert kan beslutas av respektive resultatchef utifrån de riktlinjer som gäller för användandet av bufferten. När buffert önskas tas i anspråk ska detta rapporteras vid den löpande ekonomiska uppföljningen till överordnade nivå (förvaltningschef). Fastställande av resultatenheter Kommunstyrelsen fastställer årligen vilka enheter som ska utgöra resultatenheter Exploateringsbudget Investeringar inom ramen för exploateringsverksamheten fastställs i fullmäktiges budgetbeslut i en särskild exploateringsbudget. Budgeten ska innehålla en redovisning av enskilda större projekt, medan mindre projekt redovisas i ett totalbelopp. Redovisningen ska ske brutto, d.v.s. inkomster, utgifter samt netto. 3.2 Målstyrning Målstyrningen hanteras i den kommungemensamma styrmodellen. Styrmodellen har till uppgift att säkerställa en tydlig styrning och uppföljning från kommunövergripande politiska prioriteringar ner till enskilda verksamheters insatser. Styrmodellen utgår från att fullmäktige för varje mandatperiod fastställer följande styrdokument. Politisk plattform för mandatperioden Övergripande politiska fokusområden. (Fokusområdena kan, vid behov, revideras under mandatperioden.) Styrmodellen innehåller följande delar: Kommunövergripande mål Åtaganden Handlingsplaner och aktiviteter

11 9 Till styrmodellen hör också principerna för uppföljning inom styrmodellen Kommunövergripande mål Fullmäktige fastställer de kommunövergripande målen. Målen utgår från de övergripande politiska fokusområdena. Kommunstyrelsen fastställer lämpliga mått med därtill hörande målnivåer som en delkomponent i uppföljning av de kommunövergripande målen. Finansiella mål fastställs av fullmäktige utifrån lagstiftningens krav på finansiella mål för kommunen Åtaganden De kommunövergripande målen ska uppnås genom nämndernas åtaganden. Nämnderna föreslår åtaganden, s.k. nämndspecifika åtaganden, inklusive mått, inom sin nämnd. I modellen finns även möjlighet till nämndövergripande åtaganden, för två eller flera nämnder, som föreslås av kommunstyrelsen. Fullmäktige fastställer, i samband med beslutet om kommunövergripande mål, nämndernas åtaganden. Måtten fastställs av nämnderna och rapporteras till kommunstyrelsen i samband med verksamhetsplaneringen, se nedan. Mått till de nämndövergripande åtagandena fastställs av kommunstyrelsen Handlingsplaner och aktiviteter Att åtagandena kan uppnås säkerställs genom handlingsplaner (kan vid behov brytas ner i en aktivitetsstruktur) med därtill hörande mått inom kommunens olika verksamheter. Gemensam form för handlingsplaner och aktiviteter säkerställs genom en gemensam grundform för verksamhetsplanering på nämnd- och förvaltningsnivå. Kommunstyrelsen fastställer gemensamma former för nämndernas verksamhetsplanering Principer för uppföljning inom styrmodellen Uppföljning inom styrmodellen sker underifrån genom analys av vad som utförts tillsammans med aktuella mått.

12 10 Kommunövergripande mål Mått Åtaganden < Mått Handlingsplaner < Aktiviteter Mått Analysen av måluppfyllelse görs av tjänstemannaorganisationen och sker utifrån följande modell: Iakttagelser o Handlingsplaner/aktiviteter och, i nästa steg, åtaganden o Utpekade mått o Behovs-/ efterfrågeförändringar o Omvärldsförändringar (lagstiftning eg. förändringar utanför kommunens kontroll) o Interna förändringar (organisatoriska förändringar, nya uppdrag) Samlad analys av gjorda iakttagelser. Analysen ska innehålla en viktning av handlingsplaner/aktiviteter respektive åtaganden samt utpekade mått Bedömning av måluppfyllelse Rekommendation Uppföljningsmodellen säkerställer en gemensam och likvärdig bedömning av samtliga komponenter i styrmodellen. Analys av handlingsplaner och åtaganden görs av respektive nämnds tjänstemannaorganisation i samråd med kommunledningskontoret. d.v.s. i en samberedning enligt kommuntzemensamma anvisnin^r. Analys av åtaganden prövas i nämnd och därefter i kommunstyrelsen. Analys av kommunövergripande mål görs av kommunledningskontoret med stöd av förvaltningstjänstemän och prövas i kommunstyrelsen och därefter i fullmäktige. 3.3 Kvalitetsarbete Kommungemensam grund för kvalitetsarbete Med kvalitet menar vi hur väl vi uppfyller de krav, behov och förväntningar som ställs på oss som kommun.

13 11 I kommunens arbete med kvalitet ingår att inom respektive verksamhet, systematiskt förbättra kommunens förmåga att möta olika behov, krav och förväntningar genom ett ständigt förbättringsarbete. I kommunens arbete med kvalitet ska ingå att kontinuerligt och systematiskt: definiera relevanta intressentgrupper och deras behov, krav och förväntningar avväga och prioritera hur behov, krav och förväntningar ska tillgodoses utifrån kommunens möjligheter i form av o lagstiftning och myndighetskrav o förmåga i form av resurser till relevanta intressegrupper kommunicera vilken kvalitet kommunen ska leverera och vem som ansvarar för det säkerställa och följa upp att vald kvalitet levereras till relevanta intressegrupper kommunicera vilken kvalitet som har levererats Varje verksamhet, på olika organisatoriska nivåer i kommunen, måste definiera vilka intressegrupper, interna såväl som externa, som är relevanta för den egna verksamheten. Med kvalitet avser kommunen också att nämnderna generellt, så långt det är möjligt, använder metoder baserade på forskning, kunskap och beprövad erfarenhet i sin verksamhet. Såväl förtroendevalda som anställda har ansvar för kommunens kvalitet Kvalitetssystem - ett stöd i kvalitetsarbetet Som stöd för nämnder och kommunledning ska kommunen ha ett kvalitetssystem. Kvalitetssystemets uppgift är att långsiktigt tillhandahålla en kommungemensam struktur för respektive verksamhets kvalitetsarbete. Här finns möjligheter till stöd i arbetet med ständiga förbättringar men kvalitetssystemet säkrar även en gemensam plattform för att analysera resultat och utgöra underlag för prioriteringar av kommunens samtliga verksamheter. Kommunstyrelsen ansvarar för struktur och anvisningar gällande kvalitetssystemet kommungemensam kvalitetsredovisning att ta fram nyckeltal kopplade lill, av fullmäktige och kommunstyrelsen, antagna styrdokument för att möjliggöra uppföljning av styrdokumentens efterlevnad Nämnderna ansvarar, utöver vad som beskrivs i avsnitt för att kontinuerligt fylla på och underhålla kvalitetssystemet med verksamhetsspecifika nyckeltal

14 12 att i enlighet med kommunstyrelsens anvisningar delta i arbetet med den kommungemensamma kvalitetsredovisningen och leverera nyckeltal som ingår i den kommungemensamma kvalitetsredovisningen att, minst en gång per år, behandla en fördjupad kvalitetsredovisning för nämndens verksamheter. 3.4 Kommunens styrdokument - koppling till ledningssystemet Fullmäktige och nämnder fastställer styrdokument. Dessa finns sammanställda i Sollentuna författningssamling. Kommunen har ett särskilt regelverk för styrdokumentens funktion, innehåll och namnsättning. För att följa upp och utvärdera hur organisationen efterlever kommunens styrdokument används processen för intern kontroll. Kommunstyrelsen har via sin uppsiktsplikt också ett ansvar för att kontrollera hur styrdokumenten följs. Vissa styrdokument krävs enligt lagstiftning för att förtydliga framförallt ansvarsfördelningen inom kommunen. Övriga styrdokument kompletterar det generella ledningssystemet. Vid antagandet av enskilt styrdokument behöver tydliggöras hur kopplingarna till styrmodell respektive kvalitetssystem ser ut samt om, och i så fall hur, uppföljning ska tas in i uppfölj ningsprocessen, se vidare nedan Planer och motsvarande dokument Om planer kräver särskild uppföljning ska detta planeras in i uppföljningsprocessen Om mål i styrdokument Kortsiktiga mål inom mandatperioden uttrycks inte i separata styrdokument utan ska uttryckas i kommunens styrmodell. Mer långsiktiga mål inom särskilda områden beslutas i särskilda styrdokument; vision, policy etc. Den långsiktiga utvecklingen för dessa mål följs upp via kvalitetssystemet. Särskilda satsningar mot dessa långsiktiga mål hanteras via styrmodellen. I vissa fall kräver myndighet mål i särskilt styrdokument. Även dessa följs upp via kvalitetssystemet Regler och motsvarande styrdokument Regler och motsvarande dokument är i normalfallet kopplade till den löpande verksamheten. Generellt bör eftersträvas att dessa styrdokument, så långt som det är praktiskt möjligt, kan följas upp via kvalitetssystemet.

15 Uppdrag - koppling till ledningssystemet Enligt lagstiftning kan fullmäktige löpande besluta om uppdrag till nämnderna. Uppdrag bör så långt som möjligt kopplas till ledningssystemet och därmed inordnas i kommunens ordinarie styrprocess. Tre huvudgrupper av uppdrag är direkt kopplade till styrprocessen: Utredningsuppdrag. Dessa är aktuella att lämna i o o budgetprocessen vid avvikelser i uppföljningsprocessen Med utredningsuppdrag avses uppdrag till en nämnd att utreda en särskild fråga och återkomma till kommunstyrelsen eller fullmäktige med svar på utredningsuppdraget. Förutom fullmäktige kan kommunstyrelsens ge utredningsuppdrag enligt ovan. Budgetuppdrag som ska genomföras under ett verksamhetsår. Dessa ges i budgetbeslutet och följs upp via uppföljningsprocessen Åtgärdsuppdrag med anledning av avvikelser. Dessa ges i uppfölj ningsprocessen Övriga eventuella uppdrag hanteras enskilt utan direkt koppling till ledningssystemet och dess styrprocess. 3.6 Ansvar för ledningssystemet Det åligger kommunstyrelsens att, utifrån delta regelverk, löpande utforma och beskriva struktur och detaljer i ledningssystemet.

16 14 4 Kommunens styrprocesser I ledningssystemet eftersträvas att hålla samman kommunens styrprocesser så att de samverkar. Följande styrprocesser är kopplade till ledningssystemet: Budgetprocessen Uppföljningsprocessen Intern kontrollprocessen 4.1 Budgetprocessen Budgetprocessen omfattar beslutsunderlag och beslut motsvarande lagstiftningens krav. Detta innebär att budgetprocessen omfattar: resursfördelning för kommande verksamhetsår och övriga ekonomiska delar samt skattesats och treårig ekonomisk plan de kommunövergripande målen och hur de ska förverkligas samt följas upp i enlighet med styrmodellen budgetuppdrag till nämnderna Budgetprocessen består av följande delprocesser: Föreberedande process Preliminär budget Nämndberedning preliminär budget Fastställande av budget Nämndernas verksamhetsplanering Avstämning budgetförutsättningar Förberedande process Lokalresurs- och lokalförsörjningsplan Lokalförsörjningsplanen utgör underlag för budgetprocessens planering och budgetering för investeringar i fastigheter. Lokalförsörjningsplanen tas fram i följande steg: o Respektive nämnd utarbetar en lokalresursplan omfattande nämndens framtida behov av lokaler ur ett långsiktigt perspektiv. I budgetprocessen måste tillses att finansiering av den löpande driften för de fastigheter och anläggningar som nämnden lyfter fram i lokalresursplanen ryms inom nämndens budget respektive ekonomiska plan. o o Trafik- och fastighetsnämnden tar därefter, med utgångspunkt i lokalresursplanerna och i dialog med berörda nämnder, fram en lokalförsörjningsplan för hela kommunen. Lokalförsörjningsplanen ska godkännas av kommunstyrelsen. Lokalförsörjningsplanen ska tidsmässigt vara klar när arbetet med preliminär budget påbörjas

17 15 Långsiktig IT-plan (del av nämndernas verksamhetsplanering) Redovisas till kommunstyrelsen i samband med redovisning av verksamhetsplaneringen Utredningsuppdrag som lämnas vid delårsbokslutet Förslag till uppdrag tas fram av kommunstyrelsen vid beredning av delårsbokslutet. Uppdragen beslutas av fullmäktige Kommungemensam omvärldsanalys samt kommungemensam kvalitetsredovisning Inriktning och upplägg beslutas av kommunstyrelsen. Omvärldsanalys och kvalitetsredovisning lämnas som information till fullmäktige Preliminär budget Kommunstyrelsen ska senast i mars månad besluta om en preliminär budget som lämnas till nämnderna för beredning Nämndberedning preliminär budget Nämndberedningen ska innehålla o o o Beredning av föreslagen resurstilldelning och förslag till budgetuppdrag Förslag till åtaganden med därtill hörande mått som svarar mot de kommunövergripande målen Eventuella utredningsuppdrag Fastställande av budget Fullmäktige ska fastställa budgeten i juni månad. Fullmäktiges budgetbeslut ska omfatta: o Politisk inriktning för verksamhetsåret o Finansiella mål samt kommunövergripande mål inklusive fastställande av nämndernas åtaganden o Budget o 3-årig ekonomisk plan o Skattesats o Regler för nämndernas budget under verksamhetsåret Inför fullmäktiges beslut ska kommunstyrelsen fatta beslut om vilka mått som kan användas för uppföljning av föreslagna kommunövergripande mål Nämndernas verksamhetsplanering Nämnderna ska utifrån fullmäktiges budgetbeslut upprätta en verksamhetsplan. Planen ska som minimum innehålla o Handlingsplaner som svarar mot nämndens åtaganden

18 16 e Internbudget Budget redovisad brutto på nämndens rapporteringsnivå enligt kommunstyrelsens anvisningar för verksamhetsnivå 1 o Kort- och långsiktig IT-plan Nämnderna ska enligt kommunstyrelsens tidplan återrapportera verksamhetsplanen till kommunstyrelsen för bedömning att planen är upprättad enligt kommunstyrelsens anvisningar och enligt fullmäktiges intentioner i budgetbeslutet Avstämning budgetförutsättningar Kommunstyrelsen ska under hösten göra en bedömning av förutsättningarna för den av fullmäktige beslutade budgeten. Om förutsättningarna ändras väsentligt ska kommunstyrelsen senast i november lämna förslag på revidering av beslutad budget till fullmäktige. 4.2 Uppföljningsprocessen Löpande uppföljning av ekonomi och verksamhet Kommunstyrelsen ansvarar för att utforma och ta fram anvisningar för en ändamålsenlig uppföljning av kommunens ekonomi och verksamhet. Nämnderna ska löpande rapportera om utfall och bedömning av ekonomi och verksamhet till kommunstyrelsen som i sin tur gör en helhetsbedömning av utvecklingen. Om nämnden befarar avvikelser ska nämnden själv genom egna prioriteringar, omprövningar och andra åtgärder se till att nämndens anslag inte överskrids. Vid betydande budgetavvikelse ska nämnden ta fram åtgärdsplan i samråd med kommunstyrelsens arbetsutskott. Om kommunstyrelsen bedömer att nämnden inte kan hantera avvikelserna ska kommunstyrelsen föreslå fullmäktige vilka åtgärder som ska vidtas. Mer detaljerade regler för avvikelsehanteringen samt övriga regler gällande hanteringen av tilldelad budgetram framgår av de regler som fastställs inom ramen för fullmäktiges budgetbeslut. Den löpande uppföljningen ska bestå av följande delar: Månadsuppföljningar Genomförs enligt kommunstyrelsens beslut om periodicitet. Förvaltningarna rapporterar till kommunledningskontoret. Tertialuppfolining Förstärkt månadsrapport per april Genomförs per april. Nämnderna rapporterar till kommunstyrelsen. Delårsrapport per augusti med resultatprognos Delårsrapporten ska innehålla resultat- och balansräkning, kassaflödesanalys samt driftredovisning uppdelat per nämnd. Kommunstyrelsen sammanställer, med utgångspunkt från nämndernas rapportering, kommunens totala resultatprognos gällande ekonomiskt

19 17 utfall samt måluppfyllelse till fullmäktige. Mot bakgrund av prognosen ska också rekommendationer för det kommande budgetarbetet lämnas. Kommunfullmäktige godkänner delårsrapport med resultatprognos. Årsredovisning Ska godkännas av fullmäktige senast sista mars om inte särskilda skäl föreligger. Kvalitetsredovisning En kommunövergripande kvalitetsredovisning tas fram integrerat med budgetprocessen och meddelas fullmäktige Nämndvis återrapportering till fullmäktige Fullmäktiges presidium tar årligen fram en plan för nämndernas särskilda redovisningar direkt till fullmäktige. Planen ska omfatta ett urval av nämnder årligen. Vid upprättande av planen görs avstämning med kommunstyrelsens planerade uppsiktsinsatser. Rapporteringen till fullmäktige syftar till att utifrån vissa specificerade frågor ge en bild av nämndens verksamhet och dess utveckling Kommunstyrelsens uppsikt Kommunstyrelsen bedriver löpande uppsikt över nämndernas verksamhet i enlighet med kommunallagen och kommunstyrelsens reglemente. Inom ramen för detta uppsiktsarbete genomförs fördjupade granskningar av nämndernas verksamheter Särskild redovisning av planer och eventuella andra styrdokument Kommunstyrelsen ska ta fram en plan gällande särskild redovisning av planer och eventuella andra styrdokument, se avsnitt Målstyrning Intern kontrollprocessen Kommunens internkontroll har en egen tidplan. En internkontrollplan fastställs årligen av kommunstyrelsen och uppföljning av föregående års internkontroll görs årligen. Se vidare särskilt styrdokument för intern kontroll. 4.4 Ansvar detaljutformning, planering och anvisningar Den kommungemensamma styrprocessen Kommunstyrelsen ansvarar för detaljutformningen av kommunens styrprocesser och att anvisningar finns tillgängliga.

20 18 Kommunstyrelsen ska senast september månad sammanställa och tillgängligöra en kommungemensam årsplanering för den kommande budgetprocessen samt uppföljning under det kommande verksamhetsåret. För uppföljningsprocessen ska redovisas den löpande uppföljningen, och, i den mån det är möjligt, större planerade insatser utifrån kommunstyrelsens uppsiktsarbete. Planering av datum för beslut i fullmäktige görs i samarbete med fullmäktiges presidium. Information om den nämndvisa återrapporteringen till fullmäktige samt eventuell särskild redovisning av planer ska också tas med i årshjulet/årsplanering Kommunledningskontorets stöd till partierna Inför och under partiernas budgetarbete ska kommunledningskontoret bistå samtliga partier som är representerade i fullmäktige med den allmänna information som tas fram enligt reglerna i detta dokument samt enligt kommunstyrelsens detaljutformning av kommunens styrprocess.

21 19 5 Regler för den ekonomiska redovisningen Resultat-, balansräkningar och kassaflödesanalyser upprättas för kommunen. I den sammanställda redovisningens (kommunkoncernen) resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalys ingår kommunen samt de bolag eller förbund där kommunen har en ägarandel överstigande 20 procent. Redovisningsinformation för den kommunala organisationen utöver kraven i kommunallagen och den kommunala redovisningslagen bygger på en: kommungemensam kontoplan baserad på baskontoplan med åtskillnad av interna transaktioner. Kontoplanen fastställs av kommunledningskontoret. utformning så att verksamhetsrapportering kan ske enligt av kommunförbundet rekommenderad basindelning genomgående organisationsanknuten ansvarskodning som i sin bas speglar första linjens respektive ansvarsområden möjlighet till objekt-, projekt- och aktivitetsredovisning. Kommunledningskontoret har ett övergripande ansvar för utformningen av den kommungemensamma kodplanen samt utformning av redovisning och budget i ekonomisystemet. Nämnderna har löpande ansvar för att se till att kodstrukturerna stämmer med aktuella förhållanden samt att den ekonomiska informationen är aktuell både vad gäller budget och utfall. Redovisningsinformation hanteras i ett kommungemensamt ekonomidatasystem.

22 20 6 Ansvar för kommunens anläggningstillgångar 6.1 Fastigheter och anläggningar Fastighetsägande Kommunstyrelsen är, fastighetsrättsligt, kommunens företrädare avseende kommunens ägande av samtliga fastigheter samt aktier, andelar, bostadsrätter och motsvarande Investeringar Kommunstyrelsen ansvarar för investeringar inom exploateringsverksamheten. Trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för övriga investeringar i kommunägda fastigheter. 6.2 Maskiner och inventarier (lös egendom) Respektive nämnd ansvarar för maskiner och inventarier inom sina respektive ansvarsområden.

23 21 7 Ansvar inom nämnd och tjänstemannaorganisation Respektive nämnd har huvudansvar för ekonomi- och verksamhetsstyrning inom sina ansvarsområden. Nämnden ansvarar för att styrningen sker i enlighet med reglerna i kommunens allmänna ekonomi- och verksamhetsstyrningsregler samt regelverk i beslutad budget. För att möjliggöra en effektiv och ändamålsenligt styrning enligt kommunens ledningssystem ställs vissa grundkrav på ansvarsfördelningen inom tjänstemannaorganisationen Budgetansvar Budgetansvar har den tjänsteman som tilldelats egen ansvarskod i ekonomisystemet med därtill hörande attesträtt. Budgetansvaret omfattar ansvar för att tilldelade ekonomiska resurser används i enlighet med beslutade regler och anvisningar. I ansvaret ligger också skyldighet att redovisa korrekt information och signalera avvikelser Verksamhetsansvar Kommunens ledningssystem innehåller ansvar för verksamhetsplan och kvalitetssystem. Detta ansvar vilar på förvaltningens chefer inom var och ens verksamhetsområde med skyldighet att redovisa korrekt information och signalera avvikelser Funktion för att hantera ledningssystem och styrprocesserna Varje nämnd ska ha en särskild funktion (förvaltningschefen, controllerfunktion eller motsvarande) som ska hantera följande: Samordna, planera och leda styrprocesserna Vara samtalspartner/coach till chefer på alla nivåer i planering och uppföljning- ifrågasätta analys och bedömning. Bevaka och bistå i utredning av avvikelser. Utforma rapporter och utbilda i ledningssystemet. I samarbete med förvaltningsledning och kommunledningskontor enligt kommunledningskontorets anvisningar, till nämnden lämna tjänstemannabedömning gällande uppfyllelse av nämndens åtaganden.