ALLMÄNNA INTRESSEN - Riksintressen / Landskapsbilden. Landskapsbilden

Transkript

1 ALLMÄNNA INTRESSEN - Riksintressen / Landskapsbilden ALLMÄNNA INTRESSEN Riksintressen Allmänna intressen av särskilt värde har utpekats av staten och hävdas som riksintresse enligt 3 och 4 kap. MB. Det betyder att mark- och vattenområden samt fysiska miljöer i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt skall så långt det är möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada dessa värden. I översiktsplanen ska kommunen ta ställning till om man delar statens uppfattning beträffande riksintressenas redovisning och avgränsning. I Leksands 3 kap MB och har grundläggande hushållningsbestämmelser för mark och vatten. Dessa är: Naturmiljöer, 6 stycken Kulturmiljöer, 19 stycken Kommunikationer, 7 stycken Friluftsliv, 1 stycken Vindbruk, 1 stycken Totalförsvaret, 1 stycken - bestämmelser gäller för hushållning med mark och vatten. Leksands kommun omfattas av riksintresset Siljansområdet som är av särskild betydelse för turism- och friluftsliv. Riksintressena beskrivs under respektive allmänt intresse. Karta med sammanställning av alla riksin- Landskapsbilden Landskapet kring Siljan har bedömts som särskilt betydelsefullt för turism och friluftsliv och är skyddade av riksdagen som riksintresse enligt 4 kap MB. Inom riksintresset finns en mängd områden med rika kultur- och naturvärden och värden för friluftslivet vilka är skyddade enligt 3 kap MB. Landskapet kring Siljan har en unik och speciell karaktär som är svår att finna någon annanstans i Sverige eller ens i norra Europa. Landskapsbilden utgörs av växelspelet mellan två olika beståndsdelar. Den ena är Siljansringens geologiska utformning med vyer över skogsmarker, Siljan och de blånande bergen. Den andra är de historiska och småskaliga odlings- och bymiljöerna i Siljansbygden. Skogslandskapet med dess många sjöar och vattensystem utger en värdefull landskapsbild för hela Mellansverige. Dagens intensiva skogsbruk bidrar till ett skogslandskap i ständig förändring. Eftersom kommunen inte kan påverka skogsbruket nämnvärt är det av stor vikt att allmänhetens och bolagens medvetenhet om landskapsbildens och naturskogens värde ökar (läs mer i Naturvårdsplanen för Leksands kommun ). Siljan är tillsammans med Orsasjön Sveriges sjätte största sjö. Utblickarna i landskapet ger ofta möjlighet till lång sikt utöver grannkommunerna. Horisontlinjen är lång och dominerar ofta vyn. De horisontella linjerna i landskapet blir mest framträdande och de vertikala elementen som bergstoppar, vindkraftverk, kyrktorn och master blir orienteringspunkter som drar blickarna till sig. Förändringar av vyn kan beröra flera kommuner runt Siljan. Sedvänjor, traditioner, jordbruksreformer och allmänpolitiska förhållningssätt har präglat kulturlandskapet på olika sätt under historiens lopp. Bebyggelsen passades in i landskapsbilden, ofta i skogskanten eller samlade i klungor och ofta i anslutning till sjö eller älv (läs mer i kapitlet Kulturmiljöer ). Jordbruksmarken låg samlad och hade under 1800-talet och början av 1900-talet betydligt större utsträckning. Det öppna landskapet som återstår idag är mycket viktigt att bevara för såväl trivsel, orientering, turistattraktion och som naturresurs. Läs mer om landskapsbilden i kapitlen Naturmiljöer, Kulturmiljöer, Bebyggelse och Näringsliv. 1. Eftersom kommunens möjlighet till utblickar är av stor betydelse för både upplevelse, trivsel och orientering ska kommunen i samarbete med markägare, lantbrukare och intresseorganisationer verka för att det öppna landskapet bevaras. 2. Vid planering av ny bebyggelse vars kropp bryter eller på annat vis direkt påverkar horisontlinje och vyer kring Siljan ska särskild hänsyn tas till bygdens traditionella kultur- och naturlandskapsvärden. Samråd ska ske med berörda kommuner. 3. Särskilt viktiga vid fysisk planering är utblickar från vägar och bostadsområden. Dessa utblickar kan vara över öppna landskap, vatten eller bygden i stort. 4. Vid ny bebyggelse som kan ge en stor omgivningspåverkan ska förändring av horisontlinje och värdefulla vyer redovisas och gestaltas. Dessutom ska åtgärder som ska vidtas för att bibehålla bygdens värden och minska påverkan på området redovisas.. Vid all fysisk planering ska hänsyn tas till den omgivande landskapsbilden i stort i enlighet med Europeiska landskapskonventionen. 23

2 ALLMÄNNA INTRESSEN - Riksintressen Riksintressen Nedre Gärdsjö Garsås Vikarbyn Gesunda Rättvik Stumsnäs Laknäs Tällberg Hjortnäs Siljansnäs Almo Alvik Västanvik Bjursås Leksand Tibble Ullvi Sågmyra V Rönnäs Ö Rönnäs Grycksbo Insjön Sätra Djura Riksintresse järnvägsstation 3 kap 8 MB Riksintresse väg 3 kap 8 MB Falun Riksintresse järnväg 3 kap 8 MB Gagnef Riksintresse totalförsvaret km resp 20 km 3 kap 9 MB Riksintresse friluftsliv 3 kap 6 MB Riksintresse turism- och friluftsliv 4 kap 2 MB Dala-Järna 0 Sifferbo Djurås Kilometer Djurmo Bäsna Riksintresse naturvård 3 kap 6 MB Riksintresse kulturmiljövård 3 kap 6 MB Riksintresse för vindbruk 3 kap 8 MB Natura kap 28 MB Dala-Floda 24 Ornäs

3 ALLMÄNNA INTRESSEN - Naturmiljöer Naturmiljöer Naturen beskrivs mer ingående i Naturvårdsplanen för Leksands kommun med kartmaterial och lokala uppsatta mål och åtgärder inom respektive område. Läs mer om de olika inventeringarna i länsstyrelsens underlagsmaterial (RUM), Naturvårdsprogrammet (1988) och på Skogsstyrelsens hemsida. mans med länsstyrelsen och kommunen. En viktig uppgift är att återställa de vattensystem vars restaureringsprojekt för att förbättra öringens och drag som har ansetts värdefulla har inventerats av länsstyrelsen. Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftslivet värnas. Nationellt miljökvalitetsmål naturvärden spridda över hela kommunen. De Limsjön är kommunens mest kända våtmarksområde som restaurerades under 1990-talet och är skyddat som Natura 2000-område. Vid länsstyrelsens inventering av kalkrika myrar, så kallade rikkärr, hittades två stycken i Leksand, se karta Naturmiljöer. Båda saknar idag skydd. Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Nationellt miljökvalitetsmål 3. I våtmarker med höga naturvärden eller restaurerade våtmarker, som exempelvis Brenäsviken och Stenbrotjärn, ska endast exploatering kopplade till natur- och friluftsvärden tillåtas. Våtån är skyddad som biotopskydd Sjöar och vattendrag Leksands kommun ligger vid sjön Siljan. Österdalälven rinner genom Siljan söderut och passerar Leksand och Insjön. Siljan regleras sedan år 1961 av Trängslets dammanläggning i norra Dalarna samt av Gråda vattenkraftverk i Österdalälven. I kom- mindre sjöar och ett stort antal vattendrag. Den vanligaste sjötypen är brunfärgade och näringsfattiga skogs- och myrvatten. De mest unika sjöarna Opplimen är en kalkhaltig sjö med specialiserad främst i kommunens västra del. Flera av dessa kalkas. 1. Vid planering av mark- och vattenanvändning intill sjöar och vattendrag ska naturmiljön beaktas så att den ekologiska statusen inte påverkas negativt. 2. Kuststräckorna mellan Hjulbäck och Trutsudden och mellan Olsnäs och Lundbjörken ska bevaras obebyggda, se kapitlet Stränder och strandskydd. Våtmarker Våtmarker är myrar, kärr, sumpskogar och blöta stränder vid sjöar och vattendrag där vattennivån varierar med årstiderna. Våtmarker fungerar som att förhindra övergödning av sjöar och vattendrag. Här skapas också unika miljöer rika på biologisk mångfald. Våtmarker och strandängar är speciellt viktiga för en rik fågelfauna. Enligt länsstyrelsens Våtmark vid Fårnäsudden i Alviken Odlingslandskap Odlingslandskapets utformning idag är ett resultat av människans brukande och omformande av naturen sedan mycket lång tid tillbaka. Slam från isälvs- 2

4 ALLMÄNNA INTRESSEN - Naturmiljöer avlagringarna samlades i Österdalälvens dalgånga- älven gödslade strandängarna och skapade bördiga jordbruksmarker som än idag är viktiga. Det öppna tidigt att trivas i bygden. Åkermarkerna karaktäri- bruksmarkerna är en livsnödvändig naturresurs och som tillsammans med betesmarkerna också ger förutsättningar för rik biologisk mångfald. Odlingsmarker i Alvik Idag brukas cirka 2, % av kommunens markareal som jordbruk (läs mer i kapitlet Näringsliv ). Av kvar. Den bäst bevarade och mest värdefulla slåtterängen är Storängen i Tällberg som är av riksintresse. Idag inkluderas även ängs- hagmarken söder därom som en del av den ursprungliga Storängen. Hela området är värdefullt och behöver skötas och skyddas. Det största och bäst bevarade beteslandskapet i kommunen är Böle-Fallsbjörken som är skyddat som ett Natura 2000-område. Spillror av fäbodar. Då fäbodbruket avvecklades i början på 1900-talet togs slåtterängarna i byarna i anspråk till bete istället. Men antalet betesdjur i bygden Värdefulla ängs- och hagmarker är utpekade i länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering. Idag hittar många sällsynta ängsväxter sin reträttplats i röjda och slåttrade vägkanter och dikesrenar. skapet som är skyddade. Dessa småbiotoper har så kallat generellt biotopskydd. Generellt biotopskydd enligt 7 kap 11 MB gäller för: Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Nationellt miljökvalitetsmål 4. Eventuell ny lokalisering av bebyggelse på jordbruksmark ska utgå från kriterierna enligt kommunens ställningstagande nr 2 i kapitlet Bebyggelse.. Kommunen ska eftersträva att jordbruksmarkernas småbrutna karaktär, med ängslador och odlingsrösen, bevaras och vårdas. 6. Kommunen ska sköta egen tätortsnära mark på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden, skapar variation och främjar olika miljöer. 7. Kommunen ska verka för att hela området Storängen vårdas och skyddas. Föryngringsyta Skogar Leksands kommun är ett landskap där barrskog med tall och gran dominerar. Så gott som all skog i kommunen har påverkats av människan under historiens lopp. Skogarna öster om älven kalavverkades under Falu Koppargruvas storhetstid på 1600-talet. Även väster om älven har skogarna brukats hårt men i det karga och steniga landskapet blev rester av naturskog kvarlämnade. I början dammar byggdes och ett mer storskaligt skogsbruk kom igång. Fram till 0-talet bedrevs plockhuggning, det vill säga skogsbruk utan hyggen. Därefter skedde en enorm utbyggnad av skogsvägnätet och kalhyggesbruket drog igång och pågår än idag. Cirka 70 % av kommunens markareal är produktiv skogsmark, d.v.s. skogen antas producera mer än en skogskubikmeter per hektar och år. För att effektivisera skogsbruket pågår idag omarrondering av den ägosplittrade marken i kommunen. De intensiva skogsbruksmetoderna med kalhyggesbruk, dikningar och markberedningar har lett till att många organismer som är beroende av naturskog är utrotningshotade. Över skogslevande arter är rödlistade (d.v.s. hotade eller missgynnade) 26

5 ALLMÄNNA INTRESSEN - Naturmiljöer och den främsta anledningen är bristen på sammanhängde områden med naturligt uppkommen skog som inte har brukats rationellt. Att större områden med äldre skog splittras upp av kalhyggen, så kallad fragmentering, är ett stort problem liksom bristen på gamla och döda träd. Naturvårdsforskningen har kommit fram till att minst 20 % av den produktiva skogsmarken måsta avsättas för naturvårdsändamål om vi ska kunna behålla mångfalden i skogen. Slogbod vid Gryssen År 2012 fanns i Leksands kommun 26 naturreservat som helt eller delvis har karaktären av naturskog. Fler naturreservat behöver bildas i kommunen för att bevara biologisk mångfald. Skogsområden med mycket höga naturvärden har inventerats av skogsstyrelsen liksom sumpskogar större än 1 hektar. Många skogsområden är bevarade med naturvårdsavtal eller biotopskydd (se beskrivning nedan) eller uppmärksammade som naturvärden och nyckelbiotoper. Nyckelbiotoper saknar formellt skydd. Många invånare och turister söker rekreation i skogen genom olika former av aktiviteter och frilufts- och svamp. Förutom rådjur och älg har nu vildsvin börjat bli ett vanligt inslag i Leksands skogar. Här varg. Stora tysta områden utan större inslag av exploateringar är inte bara viktiga för djur och växter utan i allra högsta grad för människors rekreation och vetenskapliga studier. Vildmarksriket är ett hektar stort skogsområde i gränstrakterna av kommunerna Leksand, Vansbro och Mora varav cirka hektar är värdefull naturskog. Intill Vildmarksriket, mellan Jerkersbodberget och för fågellivet. Leksands kommun delar uppfattningen tillsammans med Falun och Rättviks kommuner om att området öster om Fänrikbo, i kommunens allra östra del, ska betraktas som opåverkat område. Lungsjöån som är ett värdefullt naturområde rinner genom den kommundelen. Möjligheter till friluftsliv i områden med vildmarkskaraktär, som ligger så pass nära samhällen, kan bli ovärderliga i framtiden. Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Nationellt miljökvalitetsmål 8. Långsiktigt skydd av skogsmarken i västra Leksand, Vildmarksriket, ska utredas i samarbete med länsstyrelsen, Vansbro och Mora kommuner. het att uppleva naturskog (d.v.s.en skog där arterna). Ett sätt är att Vildmarksriket bevaras. 10. Kommunens intention är att 20 % av den produktiva skogsmarken i kommunen skyddas från skogsbruk (i enlighet med vad forskningen har kommit fram till) genom t.ex. naturreservatsbildning och informationsinsatser. 11. Kommunen ska sträva efter att Vildmarksriket, så långt möjligt, är fritt från bullerstörningar, stora kraftledningar, vägar, höga byggnader och andra visuella intryck som på nära håll kan påverka området negativt. 12. Kommunen ska sträva efter att kommunens allra östliga del, öster om Fänrikbo, bevaras som ett opåverkat område i enlighet med Rättviks och Faluns kommuners intentioner. Natura 2000-områden Natura 2000-områden är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU som skyddas med stöd av 7 kap 28 MB. Avsikten är att vissa utpekade arter och naturtyper som är särskilt angelägna i ett EU-perspektiv ska skyddas med stöd av fågel- och habitatdirektivet. Natura 2000-områden ska skyddas och skötas enligt upprättade bevarandeplaner. Samtliga Natura 2000-områden är riksintressen Natura 2000-områden. Dessa är: Björbergshällan 134 ha Böle-Fallsbjörken 78 ha Gråthålet 28 ha Guckuskolokal vid Norr Lindberg 2 ha Gönan 86 ha Korantberget 182 ha Kägelberget 30 ha Limsjön 126 ha Sångån 20 ha Ängestjärn 7 ha Ärtknubben 7 ha Riksintressen utpekade som riksintressen med stöd av 3 kap. 6 MB: 27

6 ALLMÄNNA INTRESSEN - Naturmiljöer Betesmarker i riksintresset Böle-Fallsbjörken Böle-Fallsbjörken, nr (även skyddat som Natura 2000 med stöd av 7 kap. 28 MB) Betesmarkerna vid Böle och Fallsbjörken saknar motstycke i länet, såväl beträffande storlek samt artrikedom. I anslutning till fäbodarna har ett stort samfällt bete skapat ett unikt odlingslandskap som än idag betas av hästar och ungnöt. trum av vegetationstyper så som källkärr, exponerade torrbackar, staggdominerade örthedar, örtrika friskängar och lågstarrfuktängar. Här kan man bl.a. vildlin, blåsuga, knägräs, pillerstarr och låsbräken. - jansledens vandringsled passerar genom området. Hjortnäs-Tällberg-Lindberg, nr Landskapsbilden är storslagen och representerar ett rikt kulturarv vid Siljans klassiska turistbygd. Odlingslandskapet uppvisar lång kontinuitet med öppna hagmarker, ängar och hackslog med sällsynta arter som ormtunga, fältgentiana, brudsporre och rosettjungfrulin. Förutom stora botaniska och zoologiska värden hyser området även geologiska värden. Häradsbygden-Rönnäs-Limsjön, nr 29-7 (Limsjön är även skyddat som Natura 2000 enligt 7 kap. 28 MB) Häradsbygden-Rönnäs området med vatten, öppen odlingsbygd, olika skogsbestånd, myrar, raviner, åsgravtjärnar, byar etc. skapar en värdefull och för Siljansbygden representativ landskapsbild som är viktig för turism och friluftsliv. Odlingslandskapet har lång kontinuitet med inslag av naturbetesmark och äng. Variationsrikedomen gör området biologiskt värdefullt. Limsjön är länets nordligaste enhetliga slättsjö och är en av Dalarnas förnämsta fågelsjöar med betydande ornitologiska värden. Ett stort antal häckningar av slättsjöarter har konstaterats, t.ex. skäggdopping, sothöna och skrattmås. Siljan-Skattungen, nr 0-49 Sjöarna dominerar landskapsbilden i området och synpunkt mycket värdefullt. Sjösystemet är beläget inom Siljansringens sedimentära berggrundsområde med bevarade paleozoiska lager av kalksten och sandsten. Området är värdefullt som referensområde för studium av istidsrelikter. Sångån, nr (delar av området är även skyddat som Natura 2000 enligt 7 kap. 28 MB) Naturområdet präglas av Sångenåsen och de många - syrerikt och icke försurat vatten. Området har stor betydelse för det rörliga friluftslivet och för landskapsbilden. Badplatsen vid Sångens norra strand är känd för sin långa sandstrand och sitt sköna söderläge. Sörskog, nr Stora delar av området för riksintresset tillhör Falu kommun. Sörskog är ett representativt odlingslandskap för bygden med lång kontinuitet och med inslag av äng med hackslog. Vegetationen är tydligt präglad av generationers slåtter och odlingar. Åkerlappar ligger åtskilda av hackslogsremsor, odlingsrösen och lövdungar. Här kan man hitta arter som darrgräs, låsbräken, brudsporre och jungfrulin. Läs mer om landskap i kapitlet Landskapsbilden. Sandstranden vid Sången 13. För att tillgodose riksintressena för naturvård ska ingrepp mot ändrad markanvändning som påtagligt skadar naturvärdena och landskapsbilden föregås av samråd med kommunekologen och om denna rekommenderar även utredning. Övriga skyddade områden Naturreservat Naturreservat bildas med stöd av 7 kap. 2 MB. Syftet är att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose be- 28

7 ALLMÄNNA INTRESSEN - Naturmiljöer hov av områden för friluftslivet. Statliga naturreservat bildas och förvaltas av staten medan kommunala naturreservat bildas och förvaltas av kommunen. länsstyrelsens och Leksands kommuns hemsida. De statliga naturreservaten i kommunen är: Björbergshällan 134 ha Blåberget 12 ha Djuptjärnbo 27 ha Granåsen 10 ha Gråthålet 11, ha Helgåsskogen 144 ha Korantberget 200 ha Kägelberget 312 ha Mockalberget 98 ha Prästön 20 ha Siljansnäs 31, ha Skörolsmyran 11 ha Sätra Hasselskog 29 ha Vägskälet 46 ha Invigning av naturreservatet Sätra Hasselskog De kommunala naturreservaten är: Bastberg 4 ha, reservatsbildning pågår Digerberget 6 ha Djupbäcka 7 ha Fjällberget 46 ha, reservatsbildning pågår Gräsberget 1 ha Hundhagen 109 ha Kliberget 3 ha Lugnet-Barkdal 21 ha Nybodalen 10 ha Plintsberg 2 ha, reservatsbildning pågår Stora granen 1 ha Storheden 4 ha Storön 37 ha, utvidgning pågår Vaverön 21 ha Åhlmans Olof Olssons Minnesskog 1 ha Åkersön 10 ha, reservatsbildning pågår Naturminnen Enskilda föremål som storvuxna träd kan skyddas som naturminne enligt 7 kap. 10 MB. I Leksand gamla tallar utspridda i kommunen varav två nu är död. Ett naturminne är en stor pil vid Insjöns som är ett naturminne. Stenblocket vilar på ett antal mindre stenar och har troligen använts som offerplats. Naturvårdsavtal Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal och är ett mindre byråkratiskt och snabbare sätt att åstadkomma skydd av områden som på något sätt är akut hotade. Avtalet tecknas mellan skogsstyrelsen eller länsstyrelsen och markägaren. Markägaren ersätts för att utveckla eller bevara naturvärdena i området. Biotopskydd 7 olika naturmiljöer skyddas av generellt biotopskydd enligt 7 kap. 11 MB. Dessa är: alléer, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, pilevallar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark samt stenmurar, odlingsrösen och åkerholmar i jordbruksmark. Länsstyrelsen kan besluta att rik- och kalkkärr i jordbruksmark, ängar och naturbetesmarker är biotopskyddsområden liksom naturliga bäckfåror och ras- eller bergsbranter som inte omfattas av bestämmelser i skogsvårdslagen. Skogsstyrelsen får förklara marker som omfattas av skogsvårdslagen som biotopskydd. Mer infor- hemsida. Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktion och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Nationellt miljökvalitetsmål 14. Samråd med kommunekologen skall alltid ske vid planering av ingrepp intill skyddade naturmiljöer. 1. Unika och värdefulla naturmiljöer i kommunen ska fortsätta att inventeras och på sikt skydds genom naturreservatsbildning. Stenblocket Hedningshällen i Norr Rälta är skyddat som naturminne 29

8 ALLMÄNNA INTRESSEN - Naturmiljöer Nedre Gärdsjö Värdefulla naturmiljöer Garsås Vikarbyn Gesunda Rättvik Stumsnäs Laknäs Tällberg Lundbjörken Hjulbäck Hjortnäs Olsnäs Siljansnäs Leksand Ullvi Bjursås Sågmyra Grycksbo Gagnef Kilometer Naturminne Rikkärr Fäbomark "Vildmarksrikets" ytterkant Värdefull ängs- och hagmark Sifferbo Djurås Natura kap 28 MB Djurmo Riksintresse naturvård 3 kap 6 MB Naturreservat Bäsna Pågående naturreservatsbildning Naturvårdsavtal Dala-Floda Mockfjärd 30 Häradsbygden Dala-Järna V Rönnäs Ö Rönnäs Insjön Skeberg Sätra Tibble Västanvik Alvik Almo 0 Tasbäck Plintsberg Falun Våtmark med naturvärde enl Länsstyrelsen Sumpskog enl Skogsstyreslesn "Vildmarksrikets" värdekärnor Naturvärde enl Länsstyrelsen Naturvårdsprogrammet 1988 Biotop enl Skogsstyrelsen Naturvärde enl Skogsstyrelsen Nyckelbiotop privat mark järnväg hela Känsligt fågelrevir Ornäs Opåverkad natur i östra Leksand

9 ALLMÄNNA INTRESSEN - Stränder och strandskydd Stränder och strandskydd Strandskydd Vid sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd enligt 7 kap. MB. Skyddet omfattar landoch vattenområde 100 meter från strandlinjen i normalt vattenstånd. Utökat strandskydd till 300 meter gäller inom vissa områden. Enligt Länstyrelsen i Dalarnas tolkningar gäller strandskydd även i de bäckar och åar som syns på terrängkartan (1:0 000) men inte för grävda avvattningsdiken. Bestämmelserna om strandskyddet infördes ursprungligen för att trygga allmänhetens tillgång till stränderna. Syftet har därefter utvidgats till att också bevara goda livsvillkor för djur- och växtriket. Arbeten i vattnet är vattenverksamhet som antingen är tillståndspliktiga eller anmälningspliktiga till länsstyrelsen enligt miljöbalken. För att få bygga inom strandskyddsområdet krävs dispens från strandskyddsbestämmelserna. För att få dispens krävs förutom särskilda skäl även att växt- och djurlivet inte påverkas väsentligt och att allmänhetens Behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller Behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Utökat strandskydd inom Leksands kommun ska omprövas av länsstyrelsen innan år Kommu- kat strandskydd tas bort men att en längre sträcka utmed Siljan bevaras, se ställningstagande nedan. terade sjö- och älvstränder. 2. Utökat strandskydd till 300 m ska gälla för kuststräckorna mellan Hjulbäck och Trutsudden, mellan Olsnäs och Lundbjörken samt öarna Storön, Vaverön och Harpickön. kvar. Stigar längs stränder är utmärkta på kartan. Naturlig strand och/eller skogsbruk Allmän och påverkad strand Allmän aktivitet ex båthamn Strandtomt eller ockuperad strand Stig 100 m strandskydd Foto med kort beskrivning tillgång till strandområdet inte försämras. Särskilda skäl är enligt 7 kap. 18 c MB. Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får man beakta endast om det område som upphävandet eller dispensen avser: Redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, Genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen, Behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, Behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, Strandskyddsinventering År 2008 gjordes i Leksands kommun en översiktlig inventering av stränderna vid Siljan samt en kortare sträcka i Österdalälven. För att få en vidare överblick över några av de mest populära sjöarna i kommunen inventerades år 2010 även stränderna i Opplimen, Brossen, Insjön, Styrsjön, Molnbyggen, Djursjön och Ejen. År 2012 inventerades även ett antal bäckar, några lokor (dödisgropar som ibland är vattenfyllda) och en sträcka längs Österdaläl- eventuella strandnära byggnader. Strandområdet har delats in i 4 färger för att lättare kunna få en överblick över strändernas karaktär, var allmän- Ur Strandskyddsinventeringen Rött: Stranden är privatägd eller känns ockuperad. Gult: Strand med allmän aktivitet som exempelvis båthamn och badplats. Ljusgult: Strand som är påverkad, exempelvis röjd, åkermark. Stranden känns allmän. Grönt: Stranden är bevarad i ursprunglig form med naturlig växtlighet. Stränderna längs Siljan varierar vad gäller tillgänglighet och utseende. Stora delar av Siljans stränder är ianspråktagna för tomter, badstränder, båtham- på många ställen iordningställda stigar och vandringsleder längs stränderna. Dessa kan med fördel - 31

10 ALLMÄNNA INTRESSEN - Stränder och strandskydd områden ianspråktas ofta i anslutning till närbelägen tomtmark och många vill ha en egen brygga. För att bevara kvarvarande naturliga strandområden ska båthus och bryggor i största möjliga mån samlokaliseras vid nybyggnationer. Strandområden med höga naturvärden är vattendrag, rasbranter, äldre lövskogar med asp och sälg, våtmarker och barrskogar med grova gamla tallar. Det längsta och mest opåverkade strandområdet är sträckan mellan Hjulbäck och Trutsudden. Sjöarna kan grovt delas in i: Tätortsnära sjöar i odlingslandskapet Sjöar i skogslandskapet Sjöar i skogslandskapet med vildmarkskänsla stugorna som smälter in i skogen med en mindre brygga och de större stugorna med gräsmattor, rabatter, rejäla bryggor och omgjorda stränder. Man tar sig inte gärna förbi den senare stranden utan en passage. Runt de små enkla sommarstugorna är tomtgränserna ofta otydliga och man kan ofta passera utan besvär. Stora delar av sjön Ejen kan kallas sjö i skogs- sjöar i västra delen av kommunen. Runt dessa sjöar tidshus som ofta smälter in i skogen och där man oftast kan passera längs stranden. Läs mer i Strandskyddsinventeringen från åren 2008, 2010 och Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) Kommuner kan, sedan år 2010, i sin översiktsplan peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden. Strandskyddet ligger fortfarande kvar i utpekade LISområden i översiktsplanen men vid en bygglovsansökan kan ytterligare två möjliga särskilda skäl till strandskyddsdispens användas. Det första skälet är att byggnaden, verksamheten, anläggningen eller åtgärderna bidrar till utvecklingen av landsbygden. Det andra skälet är byggande av enstaka Strandnära boende vid Ejen Sjöarna Opplimen, Insjön och Styrsjön kan kallas tätortsnära sjöar i odlingslandskapet. Runt dessa manent. Omgivande marker är odlingslandskap. Molnbyggen, Brossen och Djursjön är belägna längre ifrån tätorten och kan kallas sjöar i skogslandskapet. Runt dessa sjöar dominerar intensivt 3. Vid planering längs Siljans stränder ska kommunen eftersträva god tillgänglighet för allmänheten och friluftslivet. Gärna med vandringsleder eller strandpromenader. 4. För att spara orörda strandsträckor ska gemensamma bryggor (flytbryggor rekommenderas), bad- och båthusplatser eftersträvas istället för enskilda.. Värdefulla naturmiljöer, exempelvis rasbranter och viktiga spridningskorridorer ska lämnas orörda vid en eventuell exploatering. 6. Minst ett större sammanhängande område som helt är befriat från byggnader och bryggor ska eftersträvas vid varje sjö. Siljans strand Villkoren för att ett LIS-område ska kunna pekas ut är enligt 7 kap. 18 e MB: Området ska direkt eller indirekt bidra till positiva sysselsättningseffekter eller ökat serviceunderlag på landsbygden Tillgång till stränder för allmänhet och förutsättningarna för ett rikt växt- och djurliv ska tillgodoses långsiktigt Området ska ha liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syfte. 32

11 ALLMÄNNA INTRESSEN - Stränder och strandskydd Med område för landsbygdsutveckling i strandnära läge avses vid tillämpningen av 7 kap. 18 d MB ett område som: Är lämpligt för utvecklingen av landsbygden Är av ett sådant slag och har en så begränsad omfattning att strandskyddets syften fortfarande tillgodoses långsiktigt Endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. I ett LIS-område ska allmänheten ha fortsatt tillgång till stranden. I vissa fall kan en tydlig avgränsning mellan tomtplats och strandområde vara nödvändig. För Siljan gäller att kommunen ska vara restriktiv när de pekar ut LIS-områden. För andra sjöar i kommunen gäller inte samma restriktivitet. I Leksands kommun föreslås tre strandområden, en vattensamling, lokor i Häradsbygden, fem små områden i Vildmarksriket och ett 30-tal bäckar som möjliga LIS-områden. Bebyggelse inom dessa områden kan bidra till att locka nya invånare och verksamheter till kommunen. Indirekt medför detta slagna LIS-områden ligger intill kommunikationsstråken och intentionen med dessa är att de byggs ut med verksamheter, bostäder och VA-nät. Utpekade LIS-områden är endast översiktligt ning göras för att utreda eventuell påverkan på växt och djurliv samt allmänhetens nyttjande av området vid en eventuell bygglovsansökan. Eftersom fornlämningar ofta påträffas i strandområden ska samråd ske med länsstyrelsen angående behov av arkeologisk utredning vid en eventuell bygglovsansökan. Kommunen anser att stor restriktivitet ska råda kring Siljans stränder. Ett område vid Byrviken anses dock vara lämpligt för bostadsbebyggelse, som ska föregås av detaljplanering. I kommunen finns många bäckar som omfattas av 100 meter strandskydd. Ett 30-tal bäckar har valts ut som LIS-områden efter en översiktlig strandinventering. Bäckar/diken inom jordbruksmark är undantagna liksom bäckar 100 m intill Siljan. Eftersom kommunen är rik på skogar och sjöar ska möjligheter finnas för att utveckla naturturismen i västra Leksand i Vildmarksriket. Därför utpekas några mindre områden nära sjö och väg som LISområde för att eventuellt möjliggöra för byggnation av enklare serviceanläggning med övernattningsmöjlighet för naturturism. Grunden ska vara naturturism som inte baseras på motoraktiviteter så som snöskotrar, fyrhjulingar etc. Båthusområde i Olsnäs Utpekade LIS-områden i kommunen är: Längs Österdalälven mellan Tunsta och Ål-Kilen Räcksäl i Byrviken Styrsjön Kattloken/Långloken, Stortjärnen, Björstjärn, Svinloka och Västannorstjärn i Häradsbygden Vattensamlingen i Hjorthagen Utvalda bäckar i tätorter och utvecklingsstråk Fem mindre LIS-områden i och i direkt anslutning till Vildmarksriket Läs mer om LIS-områdena i respektive planeringsområde samt se detaljerade kartor på sidan För att säkerställa strandskyddets syften ska byggnation inom ett LIS-område alltid föregås av platsspecifik bedömning för att utreda eventuell påverkan på växt och djurliv samt allmänhetens nyttjande av området. 8. För att tillgodose allmänhetens tillträde till stranden och skydda växt- och djurliv i strandzonen vid bebyggelse inom LIS-områdena (ej bäckar) ska alltid en zon av några tiotals meter längs med stranden och en passage från omgivningen till stranden tydligt avsättas beroende på topografi och övriga förutsättningar. Maxiamala sträckan mellan passager får inte överstiga 300 meter och närmaste passager ska tydligt redovisas vid en dispensgivning. 9. För att tillgodose allmänhetens tillträde till stranden och skydda växt- och djurliv i strandzonen vid bebyggelse inom LIS-områdena för föreslagna bäckar ska alltid en zon, som varierar beroende på bäckens utformning och intilliggande naturmiljö, avsättas. 10. Innan exploatering av LIS-områden ska samråd ske med länsstyrelsen för bedömning av behovet av arkeologisk utredning eftersom fornlämningar ofta påträffas i strandområden. 11. Fungerande vatten- och avloppssystem samt möjlig väganslutning ska alltid finnas vid byggnation inom LIS-områden. 12. Byggnation inom LIS-områden i Vildmarksriket specificeras till att vara enklare serviceanläggning med övernattningsmöjlighet (cirka bäddar). Byggnader ska passa in i miljön, placeras underordnat naturen och inte dominera. Grunden ska vara naturturism som inte baseras på motoraktiviteter så som snöskotrar, fyrhjulingar etc. 33

12 ALLMÄNNA INTRESSEN - Stränder och strandskydd Stränder och strandskydd Nedre Gärdsjö Garsås Vikarbyn Gesunda Södra Ungsjön Rättvik Stumsnäs Siljan Siljan Lejdsjön Laknäs Tällberg Ärten Brossen Hjortnäs St. Kollsjön Almo Stora Vådsjön Opplimen Axen Siljansnäs Hyttsjön Alviken Alvik Yxen Räcksäl Rällsjön Leksand Bjursås VästanvikLimsjön Tibble Brasjön Morkarl-Djupsjön Amsen Skäppsjön Siksjön Stor-Flaten Årbosjön Ullvi Lång Sågmyra V Rönnäs Ö Rönnäs Yxen Gopen Insjön Styrsjön Mellan-Flaten Histjärnen Insjön Ösjön Djupsjön Tunsta Lustbosjön Grycksbo Sätra Molnbyggen St. Åskaken Ejen St. Snesen Helgsjön Stor-Draggen Skärsjön St. Snesen Lisjön L. Snesen Djursjön Gryssen Ål-Kilen Gränsen Idflån Gunnarstj. Gyllingen Oppejen Djura Flogen Ballsen St. Gravtj. Gösjön Eksjön Föreslaget LIS-område Gagnef Falun Föreslaget LIS-område bäck Förslag för utökat strandskydd 300 m Sången Utökat strandskydd 300 m som bör tas bort Gysjön Dala-Järna 0 Djurås Kilometer Strandskyddsinventering Sifferbo Tätortsnära sjö i odlingslandskapet enligt strandskyddsinventeringen Djurmo Sjö i skogslandskapet enligt strandskyddsinventeringen Bäsna Sjö i skogslandskapet med vildmarkskänsla enligt strandskyddsinventeringen 34

13 ALLMÄNNA INTRESSEN - Grus- och bergresurser Grus- och bergresurser Berggrunden Berggrunden i Leksand utgörs, med några få undantag, av urberg som är mellan och miljoner år. I den västra halvan av området består berggrunden av granit, kvartsit och konglomerat. Kommunens östra halva hör geologiskt till Bergslagen med leptit och gnejsgranit som karakteristiska bergarter och med varierande inslag av granit och grönsten. Den yngsta berggrunden är omkring miljoner år och utgörs av kalksten som påträffas vid Stumsnäs, Östanholsviken och Kullsbjörken. De kalkrika lagren har gett upphov till bördig åkerjord och har under århundraden varit en viktig stenindustriell tillgång. Den kalkrika marken har även stor betydelse för den naturliga vegetationen. Utsikten över landskapet från Skeberget Terrängtypen i Leksands kommun utgörs av så kallad vågig bergkullterräng med ungefär 0 % höjder och 0 % dalar. I den mjukt böljande terrängen är vissa berg särskilt framträdande som till exempel Älgberget, Björkberget och Åsledsberget. Jordlagren under den senaste årmiljonen. Den senaste inlandsisen smälte bort från mellersta Dalarna för cirka 9 00 år sedan. Överallt ser man olika spår efter landskapet har samband med den senaste istiden där morän är den dominerande jordarten. När inlandsisen smälte bort från Leksand var Österdalälvens dalgång en del av en havsvik som nådde ända upp till Furudal i Rättviks kommun. Nivån för det istida havet brukar kallas Högsta kustlinjen (HK) och ligger i Leksand på ungefär 210 m.ö.h. I denna havsvik har en mäktig isälv, senare också Österdalälven, avlagrat mycket stora mängder av olika sediment. Grövre isälvssediment, sand och grus, täcker stora ytor främst söder om Leksand och sydväst om Insjön. Finkorniga sediment, främst mo och mjäla, der lång tid haft stor betydelse som jordbruksmark. Då inlandsisen smälte bort från den forna havsviken lossnade stora och små isberg från dess kant. Dessa isberg kom att bli liggande på havsbottnen där de bäddades in av sediment. När isblocken så småningom smälte, uppstod gropar, så kallade dödisgropar, av varierande storlek. I området mellan varav många är vattenfyllda. Sammilsdal i Noret är en dödisgrop. 1. Exploatering intill värdefulla dödisgropar ska utformas så att markformationen består. Täkter De mäktigaste isälvsavlagringarna är Badelundaåsen som sträcker sig ända ner till Mälaren. Grusåsar med naturgrus är ändliga resurser som ofta är delar av sammanhängande komplex, rika på grundvatten och med naturliga fungerande vatten- länets framtida vattenförsörjning och bör redan idag uppmärksammas och skyddas. Lokala ingrepp i grusåsar kan skada de geologiska formationerna och påverka den framtida vattenförsörjningen. Bergstäkt Sten- och grusmaterial från täkter används exempelvis till vägbyggen och byggnader samt som råvara i asfalt och betong. Täktverksamheter av grus, sten, sand, lera och kalk kräver tillstånd av länsstyrelsen enligt 9 kap 6a MB. Husbehovstäkter omfattas inte av tillståndsplikt, men ska i vissa fall anmälas till kommunen. Miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet, som bl.a. handlar om bevarande av naturgrusavlagringar, har preciserats enligt beslut av regeringen. Kommunen använder sig av Materialförsörjningsplan Dalarnas län 3

14 ALLMÄNNA INTRESSEN - Grus- och bergresurser 2012 och Vattenförsörjningsplan - Dalarna län Nedre Gärdsjö Grus- och bergresurser Garsås Vikarbyn,GDJ QQV DNWLYD JUXVWlNWHU PHG WlNWWLOOVWnQG L Leksand. Dessa är: Heden (sandtäkt) Sången (moräntäkt) Gesunda Rättvik Stumsnäs Laknäs Intill kommungränsen i Ål-Kilen, i Gagnefs kompxq QQV HQ P\FNHW VWRU DNWLY JUXVWlNW L DQVOXWning till Badelundaåsen. Tällberg Plintsberg Lundbjörken Hjulbäck Hjortnäs Olsnäs Siljansnäs Tasbäck I NRPPXQHQ QQV VWRUD WLOOJnQJDU Sn EHUJ VRP lu lämpliga för bergkross. Bergkross kan till stor del HUVlWWD QDWXUJUXV,GDJ QQV SSQD EHUJWlNWHU med täkttillstånd. Dessa är: Almo Hoberget Rällsjön Almo Bergtäkt Rällsjön Alvik Bergtäkt Almo Leksand Västanvik Bjursås Tibble Grustäkt Heden Ullvi Sågmyra V Rönnäs Häradsbygden Ö Rönnäs Grycksbo Insjön Sätra Bergtäkt Hoberget Samtliga täkter har låg utvinningstakt i relation till uttag och täkttillstånd. Detta beror troligen på låg efterfrågan och att ytterligare täkter inte kommer att behövas inom den närmaste framtiden. Skeberg Djura Gagnef Bergtäkt Grustäkt Falun Grustäkt Sången 2. Nya grus- och bergtäktverksamheter ska inte tillåtas på Badelundaåsen. Se karta Teknisk försörjning - Område för vattenförsörjningsintresse. 3. Uttag av naturgrus ska endast ske när alternativ som krossberg eller återanvändning av grusoch krossmaterial inte kan komma ifråga. 4. Täktverksamhet ska koncentreras till ett fåtal områden inom varje försörjningsområde och lokaliseras så att transportavstånden blir så korta som möjligt.. När täktverksamheter upphör ska naturlika miljöer återskapas om inte höga naturvärden har etablerats i täkten. 36 Sifferbo Djurås Dala-Järna Djurmo Bäsna Kilometer Dala-Floda Gruvnäring, /HNVDQGV NRPPXQ QQV HWW ÀHUWDO RPUnGHQ VRP tidigare har använts för gruvdrift. Ny teknik gör att gruvnäringen åter är intressant för kommersiellt bruk. I dagsläget är det svårt att veta var kommangh LQWUHVVHQWHU QQHU P MOLJD SODWVHU I U JUXYEU\Wning. Kommunen är positiv till gruvverksamheter Ornäs VRP NDQ VNDSD ÀHU DUEHWVWLOOIlOOHQ 'HW lu QVNYlUW att infrastrukturen kring eventuella gruvor anläggs med så liten inverkan på omgivande miljö som P MOLJW %H QWOLJW YlJ RFK HOQlW E U L I UVWD KDQG användas.

15 ALLMÄNNA INTRESSEN - Kulturmiljöer Kulturmiljöer Kulturmiljön kan sägas vara vår gemensamma historia så som den avspeglar sig i landskapet runt omkring oss. Kulturmiljön bidrar till en positiv känsla av ortstillhörighet, identitet och stolthet för unikt för Sverige. I de många tätbyggda byarna i kommunen kan man fortfarande uppleva den äldre kringbyggda gårdens karaktär med genuina tim- byar och fäbodar av riksintresse som här. Traditioner som majstångsresningar, kyrkbåtsrodd och musikevenemang som Himlaspelet är fortfarande starkt förankrade i bygden. Kulturarvet bidrar till kommunens attraktionskraft som besöksmål men även som boendemiljö. Läs mer i det kulturpolitiska programmet Kultur i Leksand, Riksintressen utpekade som riksintressen med stöd av 3 kap. 6 MB: Alvik och Almo, nr 29-1 Alvik är en radby i sluttning ner mot Alviken. Byn är tätbebyggd med många bibehållna kringbyggda och även fyrkantställda gårdar. Hävdade odlingsmarker sträcker sig från byn ner mot Alviken. Almo är en holby som består av två delar. Många gårdar är fyrkantgårdar med månghussystem. Odlingslandskapet runt byklungorna har äldre karaktär med många små åkerholmar. Björkberg, nr Björkberg ligger på en bergskam och har varit en s.k. blandby med bebyggelse för både fast bosättning och fäboddrift. Gårdarna ligger mycket tätt längs ett bygatusystem. Många gårdar har ännu en kringbyggd form med stora vinkelbyggda ekonomibyggnader. Hävdat artrikt odlingslandskap med många små åkerholmar och odlingsrösen ligger gruvhål. Björnberget, nr Björnberget är ett väglöst fäbodställe med ett system av gamla fäbodstigar som breder ut sig i skogsmarken. Fäbodmiljön är av typen långfäbodar med väl bevarad och enhetligt ofärgad bebyggelse. Dalälvsbyarna, nr I dalgången längs Dalälven ligger de stora karaktärskapande byarna Tibble, Ullvi, Hälla, Romma, Berg, Västra och Östra Rönnäs samt bykomplexet Häradsbygden. Byarna har lång historisk kontinuitet med timmerhusbebyggelse. Många gårdar är fortfarande kringbyggda med månghussystem och är väl bevarade. Fornlämningar från järnålderns järnframställningsplatser och medeltida bylägen har påträffats mellan byarna och älvstranden. Dammskog och Skallskog, nr Dammskog och Skallskog är två fäbodställen med historik från medeltiden. De ligger nära varandra med många kringbyggda ofärgade gårdar. I Skall- rade åkrar med odlingsrösen från 1700-, och 1900-talet. Sedan år 2001 pågår fäbodverksamhet med kor som betar i området. Digernäset, nr Digernäset är en strategiskt belägen udde i Siljan, med en av landskapets tätaste koncentration av järnframställningsplatser från yngre järnåldern. På Gråda, nr Gråda är en klungby på Grådabergts sluttning med älven strax intill. Hävdade åkermarker breder ut sig söder och väster om byn. Bebyggelsen i byn är väl gamla hus. Bygatorna formar en rundgata. Till byn hör fäbodstället Gyllingsberget. Gråda Hedby, nr Hedby är en typisk randby i utkanten av bygden. Den består av två byklungor varav den större byklungan, även kallad Brända, består av tät bebyggelse kring trånga bygator som i centrum 37

16 så kallat fätorg bevarat. Denna bydel byggdes ut från 1600-talet. Det ursprungliga byläget med idag några få gårdar kallas Hedbybyn. Många gårdar är välhållna med bevarat månghussystem. Huvudbyklungan ligger på en så kallad slukås med slukoch skvalrännor som bildades vid inlandsisens avsmältning. Det öppna odlingslandskapet breder ut sig åt Fors och ända ut mot älven. Till byn hör fäbodstället Björnberget. Hisvåla-Grytberg, nr Hisvåla och Grytberg är två högt belägna klungbyar med väl bevarade kringbyggda gårdar. Närmast gårdarna är odlingslandskapet välhävdat med många små åkerholmar och odlingsrösen. Byn har långa tider varit en så kallad blandby med bebyggelse för både fast bosättning och fäboddrift. I med gruvor och hyttlämningar. Leksands Noret, nr Leksands Noret blev sockencentrum i ett strategiskt viktigt läge vid Österdalälvens utlopp och har en ursprunglig form av radby. Tätorten har vuxit upp på gammal åkermark nära byn och kyrkan. Vid kyrk- Leksands kyrka 38 ALLMÄNNA INTRESSEN - Kulturmiljöer 1600-talet, prost- och klockarboställe, gästgivaregård och tingsplats. Förhistoriska fynd av järnslagg och gravar från yngre järnålder/tidig medeltid påvisar områdets långa bebyggelsekontinuitet. Linnévägen, nr Linnévägen är en bevarad och relativt oförändrad 1700-talsväg mellan Falun och Rättvik som korsar kommunen i dess östra del. Den har fått sitt namn av att Carl Linneus år 1734 färdades längs denna sträckning. I anslutning till vägen ligger fäbodstället Södra Bertilsbo med väl bevarade fäbodgårdar, öppna täkter och odlingsrösen. Lissön, nr 29-0 Den lilla holmen Lissön ligger strategiskt i Byrviken. Holmen är en gravholme från järnåldern och är det enda bevarade gravfältet i Nedansiljan. Gravfältet består av 7 runda stensättningar och två lokaler med röseliknande stensättningar. På 1916 års höga vattenstånd. Ljusbodarna, nr Ljusbodarna är ett välbevarat och förhållandevis stort fäbodställe av blandbykaraktär, uppdelad i blandning av gårdar som använts för fäboddrift och som åretruntboende. I övre Ljusbodarna är byggnaderna grupperade efter vägen. Bebyggelsen i Nedre Ljusbodarna är samlade i en klunga med gärdsgårdsinhägnade gator. Fäboden är delvis ännu hävdad och betas av boskap. Rällsjöbo, nr Stora delar av området för riksintresset tillhör Falu lingslandskap av och 1700-talskaraktär. Byn har varit relativt isolerad in i sen tid. I den egent- delvis bevarat månghussystem. En spardamm med liksom en väl bevarad sågkvarn från sekelskiftet 1800/1900. Sjöbotten, nr 29-4 Sjöbotten är en sedan senmedeltiden utdikad sjö som idag är ett stort och lågt liggande odlingslandskap med ängslador och väl sammanhållna byklungor i utkanterna. Byarna Rältlindor, Norr och Söder Rälta består av enhetliga gårdsbebyggelser. Vid Rältlindor ligger f.d. Lindors bruk med bl.a. smedja, kvarn och herrgårdsbyggnad. Korpholen är ett tätbebyggt fäbodställe med väl bevarade kringbyggda gårdar med tradition från medeltiden. I fynd från stenåldern. Sjöbotten Skinnaråsen, nr Skinnaråsen är ett högt beläget fäbodställe med vid ofärgad och väl underhållen. Byggnaderna är kringbyggda och några gårdar är till och med fyrkant- med odlingsrösen. Södra Nålberg, nr Södra Nålberg är en f.d. blandby med väl bevarade

17 ALLMÄNNA INTRESSEN - Kulturmiljöer och enhetligt ofärgade byggnader. Den äldsta byggnaden är från 132. De gamla åkrarna och ängsmarkerna är idag igenväxta med skog där röjningsrösen och odlingsterrasser skymtar mellan träden. Västanvik, nr Västanvik är en klungby med sluttningsläge mot Österviken. Gårdarna är enhetliga med månghussystem och ligger tätt grupperade i ett bygatumönster med tre bytorg. Många gårdar är kringbyggda omges av hävdad åkermark. Slaggrester från järnåldern tyder på lång bebyggelsekontinuitet. Till byn hör fäbodarna Dammskog och Skallskog. Fäbodverksamhet i Skallskog Inom riksintressen ska skogsbruk bedrivas med särskild hänsyn till kulturmiljöintressena och enligt kulturmiljölagen. 1. Gestaltningsprogram bör tas fram till detaljplaner som görs inom områden av riksintressen för kulturmiljövård. Skydds- och varsamhetsbestämmelser för värdefulla byggnader bör läggas in i nya detaljplaner. 2. En kulturmiljöanalys ska tas fram för riksintresset Noret. Den ska förtydliga riksintresset och belysa hur tätorten kan utvecklas utan att de kulturhistoriska värdena förloras. Ny bebyggelse ska utformas omsorgsfullt och ta fasta på viktiga karaktärsdrag i omgivande bebyggelse. vår tids arkitektur och ny bebyggelse ska utgöra ett värdefullt tillskott till den byggda miljön. Tidiga samråd ska med kulturmiljövårdande myndigheter vid exploateringar inom riksintressen för kulturmiljövård. 3. Till dess att kulturmiljöanalysen har tagits fram ska Bebyggelse i Leksands Noret och Bygga på landsbygden i byar vara vägledande. 4. En karaktärsbeskrivning för riksintressena Häradsbygden, Hisvåla, Alvik, Almo och Björkberg ska tas fram. Den ska förtydliga riksintresset, ge exempel på typisk bebyggelseutformning och utgöra grund för framtida reglering av områdena.. Eventuella nyetableringar inom områden av riksintressen ska förläggas så att upplevelsen av det öppna landskapet inte försämras i enlighet med kommunens ställningstaganden för Landskapsbilden. Inför anläggning av gång- och cykelvägar inom riksintressen för kulturmiljövård se kommunens ställningstagande nr 22 i kapitlet Kommunikationer. 6. Inför underhåll och reparationer av riksintresset Linnévägen ska samråd ske med kulturmiljövårdande myndighet. 7. Där odlingsmarken inom riksintressen för kulturmiljövård är av avgörande betydelse för riksintressets värde ska marken hållas öppen och inte bebyggas, se kommunens ställningstagande nr 1 och 2 i kapitlet Bebyggelse. Traditionellt hus i Siljansbygden Byar och fäbodar Generationer av dalabönder hade kunskap och känsla för var och hur man byggde i landskapet. Närheten till odlingsmarkerna liksom bra lokalklimat, bra grundförhållanden och rik källåder var viktiga förutsättningar för bosättning. Byarna i Leksand utvecklades nedanför högsta kustlinjen med undantag av byarna på de kalkrika markerna som sträcker sig från Norr Lindberg till Insjön. Bebyggelsen låg inpassad i omgivningen, samlad i skogs- i odlinglandskapet, ofta i anslutning till sjö eller älv. Byarna delas in efter hur gårdarna var grupperade: Radby (enkel eller dubbel rad gårdar efter bygata) 39

18 ALLMÄNNA INTRESSEN - Kulturmiljöer Klungby (tät klunga av gårdar ofta med bygatusystem och ett bytorg i mitten) Holby (en byklase samlad på en åkerholme) samlade) Blandby (skogsby med fäbodgårdar) Säterbodarna Ursprunget till det traditionella byggnadsskicket i Dalarna är den fyrkantbyggda gården, den nordsvenska gården. Gårdstypen består av ett månghussystem som ofta benämns med kvalitetsbegreppet mångformig enhetlighet. Mångformigheten kommer till uttryck i de många funktionellt uppdelade byggnaderna, månghussystemet. Antalet byggnader på gårdarna varierade mellan 10 och 20 stycken, vilka var och en hade en speciell funktion. Enhetligheten ligger i timmerhuskonstruktionen, gårdsfor- ar av dörrar och fönster. Byggnaderna betraktades förr som lösöre som vid arvskiften delades upp och det var relativt lätt att plocka ned, frakta och sätta ihop dem på nytt. Bebyggelsen benämns även med kvalitetsbegreppet öppen slutenhet som beskriver de kringbyggda gårdarna som ligger samlade i täta byar och bildar en klar kontrast till omgivande öppna landskap. Byggnaderna var fram till 180-talet omålade. Därefter introducerades Falu rödfärg som till en början endast användes till boningshuset. Det fanns långt över hundra fäbodställen i Leksand när fäbodbruket var som mest omfattande under 1800-talet. Befolkningen hade då ökat kraftigt och byarna växt. Äldre timmerbyggnader, som tjänat ut till fäbodarna där förhållandena var enklare och ingen vinterboning krävdes. I början av 1900-talet förbättrades jordbruksmetoderna hemmavid. Lokala mejerier etablerades, fäboddriften blev omo- och förfalla, sågades upp till ved eller förvandlades till fritidsstugor. Många stora fäbodar nära cen- permanent boende som exempelvis Åkersbodarna och Olsnäs. Under åren 1976 och 1978 fältinventerade dåvarande kommunantikvarien Roland Andersson byar och fäbodar i Leksand och 1979 även bebyggelsen turhistorisk miljöanalys Byar och fäbodar i Leksands kommun. Inventeringen resulterade i att en mängd fäbodar och byar i kommunen förklarades som riksintressen samt övriga värdefulla kulturhistoriska miljöer. År 199 startade det så kallade laduprojektet av länsstyrelsen då hölador i odlingslandskapet renoverades. År 1997 påbörjades ett större EU-projekt, i samverkan mellan länsstyrel- byggnader. Förutom hölador renoverades då även ett antal gårdssmedjor i byarna och uthusbyggnader på fäbodarna. I projektet ingick också att sätta upp informationstavlor vid intressanta byggnader och bymiljöer samt att sammanställa foldrar om timmerbyggnadskulturen i Siljansbygden och om Dalarnas fäbodar. Fäbodmiljön Skallskog planeras av länsstyrelsen att bli ett kulturreservat. 8. Kommunen ska verka för att kulturhistoriskt värdefulla byggnader i byar och fäbodar bevaras och vårdas. 9. Ny bebyggelse i byar och fäbodar ska inte lokaliseras så att landskapsbilden störs utan och smälta in i kulturlandskapet. Byggnader ska anpassas till det äldre byggnadsskicket vad gäller skala, material, färg, form och placering. Riktlinjer följs enligt Bygga på landsbygden och i byar. 10. Kommunen ska verka för att lämningar i miljön (åkrar, slåttermarker, stigar, terrasser mm), efter det tidigare så vida spridda fäbodbruket, bevaras i största möjliga mån. 11. Kommunen stödjer länsstyrelsens viljeinriktning att bilda kulturreservat i Skallskog/ Dammskog. Läs mer om bebyggelse i kapitlet Bebyggelse. Hildasholm Kulturhistoriska byggnader Mångfalden av timmerhus i kommunen är unikt för Sverige. Tekniken att bygga hus av timmerstockar 40